Under de senaste månaderna har det allt oftare uppmärksammats att det råder brist på nötkött i Sverige. Produktionen både i Sverige och i andra länder i EU har minskat vilket har gjort att obalansen på marknaden har tilltagit. Nötköttsproduktionen i Sverige har relativt andra produktionsgrenar en sämre lönsamhet, vilket i kombination med bland annat ogynnsamma produktionsförutsättningar, har lett till att antalet nötkreatur har minskat. Detta leder i sin tur till minskad tillgång på nötkött.

Marknadsbalans

Under 2024 ökade produktionen av nötkött med 1 procent medan totalkonsumtionen ökade med 2,5 procent. Importen ökade med 2 procent medan exporten minskade med drygt 14 procent. Det innebar att den inhemska försörjningsgraden minskade från 57,6 procent 2023 till 56,8 procent 2024. Förbättrad konjunktur i form av sänkta räntor och avtagande inflation under 2024 kan var en orsak till att konsumtionen av nötkött ökade, trots att matpriserna fortfarande är höga.

Året har inletts med kraftigt minskad produktion av nötkött, den totala slaktvikten var nästan 10 procent lägre i januari 2025 än samma månad 2024. Även om nyårs- och trettonhelgen inföll på vardagar, vilket bidrog till färre slaktdagar än normalt, så är den största orsaken till minskad slakt i januari att antalet kor och kvigor som föder nya kalvar minskat kraftigt de senaste åren. Det finns alltså färre nötkreatur som kan skickas till slakt, såväl moderdjur som avkommor efter dessa.

Antal nötkreatur i Sverige

Jordbruksverkets senaste räkning av nötkreatur från december 2024 visar att antalet minskat med 2,5 procent mellan 2023 och 2024. Minskningen är som störst för dikor med 3,7 procent, vilket motsvarar 7 000 djur, medan antalet mjölkkor minskat med 5 000 djur och antalet kalvar minskat med 14 200 djur. Antalet dikor är det lägsta på mer än tio år. Enligt statistisk från CDB (nötkreatursregistret) föddes nästan 20 000 färre kalvar under 2024 jämfört med 2023. Utvecklingen är densamma i EU, totalt för samtliga medlemsländer har antalet nötkreatur minskat med tre procent under 2024.

Prisutveckling

Priserna för nötkött har ökat med nästan 7 procent under perioden januari 2024 – januari 2025. Under samma period ökade avräkningsprisindex för en sammanvägning av samtliga jordbruksprodukter med 10 procent. Svenska avräkningspriser har under lång tid legat i topp jämfört med övriga länder i EU. Under 2024 har dock priserna i EU ökat snabbare än i Sverige och i februari 2025 låg det svenska nötköttspriset strax under genomsnittet för EU. Irland har för närvarande EU:s högsta avräkningspris för nötkött.

Orsaker till stagnerat produktionsintresse i Sverige

Ogynnsam väderlek i Sverige under 2023 med svaga skördar av både grovfoder och spannmål gav en utmanande situation för många producenter. En del har valt att minska eller helt lägga ner produktionen. De senaste åren har präglats av stor oro på marknaden med snabba förändringar av priser för både sålda produkter och köpta insatsvaror. Osäkra förhållanden har gjort att intresset för investeringar har minskat. Det har visat sig i att antalet förprövade stallplatser föll mellan 2023 och 2024. För dikor minskade antalet förprövade platser från cirka 9 000 under 2023 till cirka 6 600 platser under 2024. För att bedriva en långsiktigt uthållig och bibehållen produktion är det inte tillräckligt.

Enligt Jordbruksverkets jordbruksekonomiska undersökning är lönsamheten i nötköttsproduktionen sämre än i andra produktionsgrenar. Företagen är dessutom till stor del beroende av stöd för att kunna bedriva produktion och många köttproducenter har inkomster från annat arbete.

En förklaring till svag lönsamhet i köttproduktionen är att den är småskalig. Medelkoantalet för dikoproducenter är drygt 20 djur medan motsvarande för mjölkkor är drygt 110 djur.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare