Månadsarkiv: september 2025

Rädda mer kött – med slakt på gård?

Lämna ett svar

Slakt på gård, även kallat slakt på härkomstgård, innebär att djuren kan leva hela sitt liv på gården fram till slutet och slippa transporten till slakteriet. Det kan kännas mer skonsamt för djuren. Men kan det också göra att vi kan ta vara på fler av våra lantbruksdjur – så att fler djur kan blir kött och inte avfall? Vi har gjort en fallstudie om slakt på gård där vi intervjuat ett antal slakterier, mjölkproducenter och företrädare för dagligvaruhandeln om utmaningar och möjligheter med slakt på gård, här hittar du rapporten.

I första hand kommer såklart att säkra den goda djurvälfärden och djurhälsan så att olyckor och sjukdom undviks så långt det går. Det är vi duktiga på i Sverige.

Det händer ändå att djur blir halta, får framfall, bråck eller har andra mindre problem. Om de i övrigt är friska och lämpliga att gå vidare i livsmedelskedjan, men inte får transporteras av djurskyddsskäl, vad gör man då?

Det är vanligt att producenter hemslaktar, även kallat slakt för husbehov, och konsumerar köttet i det egna hushållet. Men det kan tyvärr också hända att djuret får avlivas och att kadavret går till destruktion, oftast avfallshantering genom förbränning. 

Möjligheten att slakta på gård är ganska ny

Sedan år 2021 kan ett antal nötkreatur, grisar, får, getter eller hästar slaktas på gården. Det betyder i korthet att djuret besiktas, avlivas och avblodas på gården för att sedan tas till slakteriet för vidare styckning och förädling.

I rapporten kan du läsa om vad som gäller både vid slakt på gård, nödslakt (som i vissa fall kan utföras om djur skadas akut), slakt för husbehov/hemslakt och vid anpassade transporter. Livsmedelsverket ansvarar för regler och kontroll av slakt på gård.

Fokus på ekonomin för att se hur intresset kan öka

Cecilia Berg, som praktiserade hos oss i våras under hennes studier till ekonomagronom, och jag har intervjuat ett antal företrädare för slakterier, producenter och dagligvaruhandel om behov och intresse, kostnadsuppskattningar och lönsamhet.

Några insikter och slutsatser

  • Veterinärbesiktningen, då officiell veterinär kommer ut på gården och besiktar det levande djuret, kostar lika mycket som vid ordinarie slakt. Ungefär 60 kr för ett nötkreatur, 6-11 kr per gris beroende på vikt, 2-3 kr per får eller get beroende på vikt och 34 kr per häst.
  • Tre av de fem företrädarna för slakterier sa att deras anläggningar redan idag är byggda så att avlivade djur kan tas emot.
  • Den ökade kostnaden skulle kunna lösas med ett avdrag på slaktavräkningen till producenten. En av de mjölkproducenter vi pratade med sa att slaktintäkten för en ko är ungefär 20 000 kr men om den måste avlivas och bli kadaver så mister man hela intäkten och får betala för avfallshanteringen, drygt 2 000 kr. Kan det finnas chans att mötas i en betalningsmodell som gynnar båda parter?
  • Det kan vara en konkurrensfördel för slakterierna att erbjuda producenter möjligheten till slakt på gård för de djur som bedöms olämpliga att transportera.
  • Viss försiktighet finns hos slakterierna kring regler och planering av slakt på gård. Än så länge är det bara två slakterier som är godkända.
  • Slakt på gård skulle kunna göra att fler hästar kan slaktas då man kan avliva sin trotjänare hemma men köttet ändå tas tillvara.

Hur stora är förlusterna av kött?

  • Under 2020 var det nästan åtta procent av nötköttsproduktionen, räknat i slaktad vikt som inte blev livsmedel – djuren avlivades eller självdog på gården och gick till destruktion. Nivån har varit densamma under flera år (2017–2021).
  • Inom nötkött är det störst förluster hos mjölkkor – nästan 18 procent av dem (cirka 17 000 mjölkkor) gick till destruktion både år 2020 och år 2024.
  • Det är också slaktgrisar och suggor som inte går till livsmedel. Det kan vara många orsaker till detta men problem som kan förekomma är till exempel hältor och klövskador. 
  • Dessutom är det få hästar i Sverige som slaktas.

Förlusterna av nötkött och griskött på gården resulterar i betydande växthusgasutsläpp och uppgick totalt till över 300 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som 9 procent av växthusgasutsläppen från djurhållningen.

Vad ska ett slakteri göra för att komma igång med slakt på gård?

  • Kontakta Livsmedelsverket.
  • Ansöka om godkännande för slakt på gård.
  • Skaffa en mobil enhet.
  • Vid behov anpassa slakteriet för att kunna ta emot ett redan avlivat djur.
  • Skriva standardrutiner för slakt på gård – anpassat för varje gård som ansluts.
  • Skriva överenskommelse med aktuella gårdar och informera Livsmedelsverket om denna överenskommelse.

Studien är gjord inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag i den svenska livsmedelsstrategin.

Hör av dig om du har frågor om rapporten eller vill ha en presentation av den. I rapporten finns kontaktuppgifter till Livsmedelsverkets kontakt som har hand om regelverket för slakt på gård och till mig (Karin Lindow).

Vi hoppas att rapporten ska bidra till ökat intresse hos fler slakterier att prova slakt på gård!

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan och exportenheten och Cecilia Berg, snart färdig ekonomagronom

Cecilia Berg, praktikant på Jordbruksverket våren 2025, under studierna på SLU till ekonomagronom.

SkördePlus – nytt verktyg för att mer potatis och morötter ska bli mat

Lämna ett svar

Vi har tagit fram ett verktyg som odlare och packerier ska kunna använda för att utvärdera sin skörd och se om mer går att ta tillvara. Verktyget heter SkördePlus.

Hur tog vi fram SkördePlus?

Tillsammans med rådgivare tog vi fram och testade ett Excel-verktyg hos tolv odlare; sex företag som odlar och packar morötter i Skåne och sex potatisodlare i Dalarna. De provade och fick tycka till om verktyget.

”Är det värdefullt att själv skriva ner och räkna ut hur stor del av skörden som påverkades av torka, blöta och vilt?” Man landade i att det kan det vara.

”Hur stor nytta har man av att gräva efter skörd för att se hur mycket potatis och morötter som blir kvar i fält?” Det är oftast inte så mycket kvar i fält efter skörd. Efter ovanliga förhållanden som att det har blivit väldigt blött kan det vara desto mer. Man kan behöva justera upptagarens djup eller se om det ändå fanns kvar knölar eller morötter som hade kunnat säljas.

Den del av verktyget som handlar om att utvärdera och mäta kvaliteten i slänglådan – foderlådan – frånsorteringen, den tyckte odlarna i projektet var mest intressant.

Potatis i ett tråg. En del potatisar har röta, är gräna eller skadade men det finns också dem som är fina.
I frånsorteringen förekommer både potatis med röta, grönfärgning och skador, avvikelser som odlare gör sitt bästa för att undvika. Det kan också finnas potatis av ganska god kvalitet eller som skulle kunna skalas för att bli mat. Foto: Karin Lindow

Vad har vi i frånsorteringen?

Man tar ett prov på 10–15 kilo och sorterar det i olika hinkar utifrån vilken kvalitetsavvikelse som produkterna har. Många större odlare som packar morötter eller potatis har idag en optisk sorterare i packeriet, en maskin som sorterar efter storlek och tar bort grönt, skadat, rötor eller skorv. Men de flesta har också en kompletterande manuell sortering. Personal på sorteringsmaskinen tar bort det som avviker. Det är högt ställda krav på morötter och potatis från köparna, en hel del är fina men några är kanske avbrutna eller har en färgskiftning i skalet. Det vet vi sen tidigare kartläggningar; livsmedelsförluster av morötter och livsmedelsförluster av potatis.

Vad slängs idag, finns det mer vi kan få sålt? Med SkördePlus kan man bedöma hur mycket mer man skulle kunna sälja till livsmedel och låta verktyget räkna ut vad man kan tjäna på det.

Nu är det inte alltid helt lätt att hitta ny avsättning för det man sorterar bort, alltså det som idag går till foder, biogas eller kompost. Det gäller att det finns nån som vill köpa, till exempel ett skaleri eller en förädlare. Man behöver också ha tillräckliga volymer till det. Några odlare i vårt projekt diskuterade om man kan gå ihop om en lastbil för att få ihop tillräckliga volymer för att sälja mer till klass 2 eller till ett skaleri.

SkördePlus kan också hjälpa odlare att utvärdera vilka åtgärder som kan förbättra kvaliteten till nästa säsong. En annan fördel som odlarna i projektet också lyfte är att verktyget kan hjälpa till i diskussioner om kvalitet och bidra till ökad samsyn i arbetslaget.

En person i packeriet sorterar manuellt bort avvikande potatis som passerar på ett rullband.
Manuell sortering av potatis. Foto: Karin Lindow

Kvalitet, krav och matsvinn – en komplex fråga

Vi konsumenter har höga krav på kvaliteten. För morötter finns det internationella handelsnormer som måste följas enligt lag. De finns för att köpare och leverantörer ska tala samma språk om kvalitet och pris – man behöver veta vad man får och vad man säljer till vilket pris.  Handelsnormerna har både klass 1 och klass 2, och klass 2 har ganska stor tolerans för kvalitetsvariation men används inte lika ofta som klass 1. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om vårt arbete med att påverka för att normerna för morötter anpassas till förmån för minskat svinn. Med små justeringar skulle man kunna ha en fortsatt fin klass 1 men använda mer av skörden till livsmedel.

För potatis finns också klass 1 och klass 2, enligt kvalitetsregler som Svensk Potatis och Stiftelsen Potatisbranschen ansvarar för. Dessa regler sammanfattas i SMAK-märkningen.

potatisskalare

Man kan ju tycka att kraven på råvarorna skulle kunna vara lägre. Men det är också viktigt att det funkar i hela kedjan så de inte slängs i butik eller hemmen för att man tror att de dåliga. Här kommer kunskap in och samverkar för att hålla en lagom kvalitet som också är hållbar. Är det lite ytlig ljus beläggning i potatisskalet, så kallad silverskorv (det låter väl egentligen ganska vackert?) i matpotatis som oftast ändå skalas – då slänger du väl inte? Vi behöver mer kunskap om maten. Och det finns en fantastisk innovation som kan hjälpa till vid både prickar och småfläckar på potatis, rotfrukter, frukt och grönsaker…och det är… ta da` potatisskalaren! Använd den 🙂

Här kan du ladda ner SkördePlus

Förutom att slå ett slag för potatisskalaren och att vi inte ska vara rädda för nån liten prick i salladen, så vill jag slå ett slag för det nya verktyget SkördePlus. Jag hoppas att odlare och packerier kommer tycka att det är enkelt och användbart. Och att de möts av intresse hos nästa led, industrin, skalerier, butiker och restauranger – med en vilja att ta tillvara mer av hela skörden.

Kom på vårt webbinarium

Tipsar också om vårt webbinarium den 16 september då potatisrådgivaren Åsa Rölin visar SkördePlus. Anmäl dig här.

Vi ses kanske?

Och förresten – är du intresserad eller vill lära mer om odling av potatis och grönsaker – kom till Borgeby i Skåne på onsdag på Potatis- och hortofältdagen 3 september. Där kan du se maskiner och sortprovning, lära om hållbar grönsaksodling, nyttodjur, växtskydd och vatten. Och träffa mig och kollegorna i Jordbruksverkets monter!

Fyra personer som står bakom borden i Jordbruksverkets monter. På bordet finns broschyrer och morötter.
Förra året var det mycket morötter på bordet – i år blir det potatis. Bild från Potatis- och Hortfältdagen 2024.

SkördePlus har tagits fram med medel från regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Det är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som Livsmedelsverket har tillsammans med oss på Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare och projektledare för minskade livsmedelsförluster