Slakt på gård, även kallat slakt på härkomstgård, innebär att djuren kan leva hela sitt liv på gården fram till slutet och slippa transporten till slakteriet. Det kan kännas mer skonsamt för djuren. Men kan det också göra att vi kan ta vara på fler av våra lantbruksdjur – så att fler djur kan blir kött och inte avfall? Vi har gjort en fallstudie om slakt på gård där vi intervjuat ett antal slakterier, mjölkproducenter och företrädare för dagligvaruhandeln om utmaningar och möjligheter med slakt på gård, här hittar du rapporten.

I första hand kommer såklart att säkra den goda djurvälfärden och djurhälsan så att olyckor och sjukdom undviks så långt det går. Det är vi duktiga på i Sverige.

Det händer ändå att djur blir halta, får framfall, bråck eller har andra mindre problem. Om de i övrigt är friska och lämpliga att gå vidare i livsmedelskedjan, men inte får transporteras av djurskyddsskäl, vad gör man då?

Det är vanligt att producenter hemslaktar, även kallat slakt för husbehov, och konsumerar köttet i det egna hushållet. Men det kan tyvärr också hända att djuret får avlivas och att kadavret går till destruktion, oftast avfallshantering genom förbränning. 

Möjligheten att slakta på gård är ganska ny

Sedan år 2021 kan ett antal nötkreatur, grisar, får, getter eller hästar slaktas på gården. Det betyder i korthet att djuret besiktas, avlivas och avblodas på gården för att sedan tas till slakteriet för vidare styckning och förädling.

I rapporten kan du läsa om vad som gäller både vid slakt på gård, nödslakt (som i vissa fall kan utföras om djur skadas akut), slakt för husbehov/hemslakt och vid anpassade transporter. Livsmedelsverket ansvarar för regler och kontroll av slakt på gård.

Fokus på ekonomin för att se hur intresset kan öka

Cecilia Berg, som praktiserade hos oss i våras under hennes studier till ekonomagronom, och jag har intervjuat ett antal företrädare för slakterier, producenter och dagligvaruhandel om behov och intresse, kostnadsuppskattningar och lönsamhet.

Några insikter och slutsatser

• Veterinärbesiktningen, då officiell veterinär kommer ut på gården och besiktar det levande djuret, kostar lika mycket som vid ordinarie slakt. Ungefär 60 kr för ett nötkreatur, 6-11 kr per gris beroende på vikt, 2-3 kr per får eller get beroende på vikt och 34 kr per häst.
• Tre av de fem företrädarna för slakterier sa att deras anläggningar redan idag är byggda så att avlivade djur kan tas emot.
• Den ökade kostnaden skulle kunna lösas med ett avdrag på slaktavräkningen till producenten. En av de mjölkproducenter vi pratade med sa att slaktintäkten för en ko är ungefär 20 000 kr men om den måste avlivas och bli kadaver så mister man hela intäkten och får betala för avfallshanteringen, drygt 2 000 kr. Kan det finnas chans att mötas i en betalningsmodell som gynnar båda parter?
• Det kan vara en konkurrensfördel för slakterierna att erbjuda producenter möjligheten till slakt på gård för de djur som bedöms olämpliga att transportera.
• Viss försiktighet finns hos slakterierna kring regler och planering av slakt på gård. Än så länge är det bara två slakterier som är godkända.
• Slakt på gård skulle kunna göra att fler hästar kan slaktas då man kan avliva sin trotjänare hemma men köttet ändå tas tillvara.

Hur stora är förlusterna av kött?

• Under 2020 var det nästan åtta procent av nötköttsproduktionen, räknat i slaktad vikt som inte blev livsmedel – djuren avlivades eller självdog på gården och gick till destruktion. Nivån har varit densamma under flera år (2017–2021).
• Inom nötkött är det störst förluster hos mjölkkor – nästan 18 procent av dem (cirka 17 000 mjölkkor) gick till destruktion både år 2020 och år 2024.
• Det är också slaktgrisar och suggor som inte går till livsmedel. Det kan vara många orsaker till detta men problem som kan förekomma är till exempel hältor och klövskador. 
• Dessutom är det få hästar i Sverige som slaktas.

Förlusterna av nötkött och griskött på gården resulterar i betydande växthusgasutsläpp och uppgick totalt till över 300 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som 9 procent av växthusgasutsläppen från djurhållningen.

Vad ska ett slakteri göra för att komma igång med slakt på gård?

• Kontakta Livsmedelsverket.
• Ansöka om godkännande för slakt på gård.
• Skaffa en mobil enhet.
• Vid behov anpassa slakteriet för att kunna ta emot ett redan avlivat djur.
• Skriva standardrutiner för slakt på gård – anpassat för varje gård som ansluts.
• Skriva överenskommelse med aktuella gårdar och informera Livsmedelsverket om denna överenskommelse.

Studien är gjord inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag i den svenska livsmedelsstrategin.

Hör av dig om du har frågor om rapporten eller vill ha en presentation av den. I rapporten finns kontaktuppgifter till Livsmedelsverkets kontakt som har hand om regelverket för slakt på gård och till mig (Karin Lindow).

Vi hoppas att rapporten ska bidra till ökat intresse hos fler slakterier att prova slakt på gård!

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan och exportenheten och Cecilia Berg, snart färdig ekonomagronom