Min familjegård finns i zonen. Jag och mina syskon samäger släktgården sen ett par år tillbaka. Vi har inga djur men åkrar och lite skog. Vi hade tänkt gallra i skogen men nu är det inte möjligt. Plocka bär och svamp får vi inte heller göra. Brorsan som har trädodling kan inte jaga bort grävlingar. Och bävrarna som ideligen dämmer upp vår bäck och skapar översvämning på åkrarna kan vi inte jaga. Vi kan nog inte heller gräva bort deras hydda.
I somras tog vi ensilage från gården för att kunna köra ner till Småland där min svärfamilj har köttdjur och är i stort behov av grovfoder på grund av den kalla våren och torra början av sommaren. Frakten går med lastbil som går söderut på retur och samma lösning gjorde vi sommaren 2018. De flesta balarna står nu kvar där för det har varit för blött för att hämta dem, och oron blev nu stor om och när de kan flyttas. Och om de alls kommer få användas när de sen behövs i vinter. Men jag fick nyligen veta att så länge ensilaget har lagrats så att vildsvin inte kommer i kontakt med fodret och i minst 3 månader så kan det flyttas och därefter användas, detaljerad info om foder och strö från den smittade zonen står på vår web.
Bild från Hälleskogsbrännan, området där branden härjade 2014. Foto: Karin Lindow
Känslan som jag tror att jag delar med flera i bygden är att känna sig otursdrabbad. Branden i Västmanland 2014 var i detta område då en areal på drygt 13 000 hektar brann ner. Nu är det översvämning på många håll i Sala kommun med problem med avlopp och åkrar under vatten.
Jag hoppas kunna åka till gården om några veckor (bor till vardags i Småland) eftersom vi måste se om gården inför vintern. Men då gäller det att vara försiktig och bara hålla sig inom tomten, och att vara uppdaterad på vad som gäller. Om inte annat behöver vi sätta musfällor och kolla hur mycket vatten vi kan tänkas ha i källaren (!). Men vi är inte alls så drabbade jämfört med de som bor och verkar dagligen i zonen. Jag tänker framförallt på de grishållare i zonen där grisarna nu tyvärr behöver avlivas. Det måste kännas svårt men det är viktigt för att minska risken för spridning. Tänker också på andra som jobbar med jord- och skogsbruk, på jägare, längdskidåkare, hundägare med flera. Och givetvis alla i landet som har verksamhet i kedjan av griskött från jord till bord.
Sjukdomen ger allvarlig påverkan på grisproduktionen om den inte bekämpas. Om besättningar drabbas innebär det lidande för grisar som insjuknar och även grisar som ännu inte uppvisar symptom måste avlivas. Djurägarna drabbas både känslomässigt och ekonomiskt, produktionsvärdet i den svenska grisnäringen uppgick till nästan 5,1 miljarder kronor 2021. Om tillräckligt många och stora grisstallar står tomma ger det färre grisar till slakt, vilket ger överkapacitet inom slakterinäringen och senare led av förädlingskedjan. Konsumenterna drabbas genom ett minskat utbud av svenskt griskött. Tvärtom de mål vi har i livsmedelsstrategin om att matproduktionen i Sverige ska öka.
Påverkan på svensk grisproduktion
Vet du att det finns omkring 1,39 miljoner grisar i Sverige på 1 173 företag? På bloggen Jordbruket i siffror hittar du massa fakta om grisar och grisföretag för 2022. Svenskt griskött produceras med flera fina mervärden. Alla grisar hålls lösgående, har knorr, mer utrymme än vad EU:s regelverk kräver, tillgång till halm för att böka och bygga bo. Vi har också EU:s lägsta antibiotikaanvändning till lantbruksdjur.
För mig är det viktigt att korven jag grillar, stroganoffen, pizzaskinkan och karrén kommer från svenska gårdar. Och jag är i gott sällskap, den svenska marknadsandelen för griskött är 80 procent.
Grisknorr – ett av flera mervärden i svensk grisproduktion. Foto: Scandinav.
Det är alltså viktigt för vår livsmedelsförsörjning att bekämpa afrikansk svinpest, eller ASF som det ibland förkortas.
Den svenska exporten av griskött är förhållandevis liten och den har motsvarat cirka 10 procent av produktionen i vikt de senaste åren. Bland annat exporteras biprodukter till länder i Asien. Till exempel går detaljer som grisfötter och knorrar till länder där man gillar dessa maträtter. Det är resurseffektivt att så mycket som möjligt av djuret äts upp. Men handeln med en del länder kan påverkas av att vi har ett utbrott av svinpest.
För slakterierna har exporten stor betydelse ekonomiskt. Minskar den möjligheten så kan det också påverka priset till grisproducenten. Och lönsamheten är A och O för att producenter ska våga satsa och även investera i hållbar teknik som bra stallar och system för djuren. Marknadsinformation om produktion, handel, konsumtion hittar du här.
Alla hjälper till
Vi kan alla hjälpa till att motverka smittspridning. Tänk på att respektera den spärrade zonen, att inte slänga matrester i naturen utan endast i soporna, och att kompostera matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kommer in i. Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Ett flertal särskilda råd finns just för grishållare, men även för jägare. Läs mer här.
Jag vet att många jobbar stenhårt för att bekämpa smittan och vill slutligen skicka en tanke till alla inblandade!
/Karin Lindow som jobbar med matsvinn på Jordbruksverket, och ser en stark koppling mellan djurhälsa/smittskydd och att motverka livsmedelsförluster. Med hjälp av Åsa Lannhard Öberg för marknadsfrågorna.
Bild från gården, målning. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 1 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Sammanfattning
På världsmarknaden har spannmålspriserna rört sig något neråt på grund av skarp konkurrens. Ryssland kommer även under 2023 att få en bra skörd och är därför mycket aktiva på marknaden.
Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s senaste månadsprognos bli något stabilare från och med början av september. Under senare delen av september ökar risken för att vädret på nytt blir mer ostadigt på nytt.
Regn, lokalt mycket kraftigt, har gjort att skördearbetet försvårats och försenats. I södra Sverige är merparten av spannmåls- och oljeväxtskörden klar medan den är ungefär halvvägs i Mellansverige och just påbörjats i norra Sverige. Regnet har gjort att kvaliteten blir dålig, i många fall uppfyller inte brödspannmålen kraven för livsmedelsanvändning. Avkastning kommer att bli sämre än normalt, det gäller i synnerhet för vårsådda grödor. Situationen för grovfoder har förbättrats men regnet har gjort att det är problem med att skörda vissa arealer. Det är brist på halm vilket är problematiskt för animalieproducenterna. Lokalt har översvämningar lett till stora problem.
Prisskillnaden mellan brödsäd och fodersäd är större än normalt vilket gynnar animalieproducenterna. Priserna för kött och mjölk ligger kvar oförändrade. Priserna på gödning visar en svag uppåtgående tendens till följd av stigande pris på naturgas.
Den regniga väderleken under skördeperioden har lett till ökade kostnader och fallande inkomster för många jordbrukare. I vissa fall där grödan blivit totalt förstörd kommer de ekonomiska konsekvenserna bli särskilt kännbara. Minskad höstsådd riskerar att leda till sämre lönsamhet även nästa år.
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket deltar i projektet Agrifood Data Workshop, tillsammans med bland andra forskningsinstitutet RISE, som under september månad håller en digital kostnadsfri seminarieserie i fyra delar med titeln ”Våga dela data!”. Dessa webbinarier har en direkt koppling till det lunchseminarium vi hade den september 2022 om datadelning.
Foto: RISE
Att datadelning är ett hett ämne råder det ingen tvekan om. Inte minst inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Men vilka incitament finns att dela med sig av sin data? Hur kan data delas ansvarsfullt utan att skada företaget? Och hur regleras egentligen datadelning?
Dessa frågor och många fler kommer att belysas i webbinarieserien Våga dela data! Ta chansen att få djupare insikter om säkerhets- och lagkrav kring datadelning, samtidigt som du får en inblick i affärsaspekten.
Webbinarieserien Våga dela data! består av dessa fyra delar:
Del 1: Lär känna dina data – torsdag 7 september 2023 kl. 11.30-13.00
Del 2: Datadelning i juridiken – måndag 11 september 2023 kl. 11.30-13.00
Del 3: Dela rätt data – säkert och på dina villkor – torsdag 21 september 2023 kl. 11.30-13.00
Del 4: Affären datadelning – torsdag 28 september 2023 kl. 11.30-13.00
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 18augusti. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Rysslands tillbakadragande från spannmålsavtalet och attacker på ukrainska hamnar har ännu inte lett till några större effekter på globala spannmålspriset men orsakar oro i angränsande länder. Oljepriset har ökat något under sommaren men det finns ännu inga tydliga signaler om ändrade priser på gödning. Den svenska kronan är fortsatt svag mot euron och dollarn. Skördeläget är besvärligt i stora delar av Sverige till följd av nederbörd. Få längre uppehåll mellan regnskurarna försvårar tröskningen av spannmål och även vallskörden påverkas. Regnet leder till höga vattenhalter och försämrad kvalitet men även till översvämningar och problem med bärigheten på fälten.
Vetefält. Foto: Pixabay
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Kan det vara så att de flesta moderna människor kan mer om påhittade superhjältar, drakar och alver eller tv-deckare jämfört med hur väl man är insatt i modern livsmedelsproduktion? Det är en mycket liten del av befolkningen som vet hur en harv ska dras, om den ska dras, och hur det påverkar mark och gröda.
Jordbrukets roll i arbetet för klimatet: Mer mat, mer hållbar mat
Något som verkligen få har koll på även i jordbruksbranschen är hur de biologiska växthusgasutsläppen från mark och djur funkar. Metan, lustgas och samspelet mellan kolcykeln och kvävecykeln är för många fortfarande på gränsen till alvmagi. Det saknas också kunskap för att på allvar utforma effektiva åtgärder och Jordbruksverket har vid många tillfällen betonat att det behövs mer kunskap och därmed mer satsning på forskning och innovation. Så även i en ny rapport om jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet och vilka förändringar som är på gång och som behövs.
Metamorfos skulle kunna vara ett begrepp från de två största superhjältemejerierna Marvel eller DC. Det är det också (se till exempel superhjälten Metamorpho) men det är mer ett generellt begrepp som beskriver en förändringsprocess. Exempelvis något så verklighetsbaserat som metamorfa bergarter.
Förr i tiden (pre-Metamorpho) var de mest kända historierna om metamorfoser de som var skrivna av den romerske influencern Ovidius. Hans verk Metamorfoser har haft stor påverkan på litteratur och konst de senaste två tusen åren. Det består av runt 250 olika sagor vilka alla har en förvandling, till exempel av människor till djur, växter eller stenar som centralt motiv. En av de mest kända handlar om Apollon och Daphne. Daphne var en trädnymf som uppvaktades av guden Apollon. Precis när Apollon tar tag i Daphnes midja börjar hon att förvandlas till ett lagerträd, för evigt ungt och grönt.
Vi behöver satsa på ökad matproduktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen
Tidigare historier om förvandling kan vara bra att ha som inspiration när vi idag arbetar med att förvandla samhället till ett mer hållbart (för evigt ungt och grönt?) sådant. I Jordbruksverket rapport om klimatmålet beskriver vi att ambitionen inte är att lägga ner produktion för att klara miljömålen, vilket faktiskt diskuteras och ges stöd till i andra länder. Ambitionen är istället att förvandla och utveckla den existerande produktionen. Världen behöver mer hållbar mat, de svenska beteshagarna fler kor.
Det är också tydligt att metamorfosen inte kommer att handla om en process som sker naturligt, likt en bergart, utan det handlar om ett målinriktat arbete som drivs av ett mål och en historia. I rapporten beskriver vi också de bedömningar och prioriteringar som Jordbruksverket gör på kort- och medellång sikt.
Det nationella klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Någon tydlig kvantitativ förväntan på jordbrukets utsläppsminskning finns dock inte. Både inom det nationella klimatmålet samt motsvarande inom EU räknar man med att vissa utsläpp kvarstår vid målåren. Jordbruksverket arbetar också för att den svenska livsmedelsproduktionen bör öka. En ökad inhemsk produktion innebär utifrån dagens kunskapsläge att utsläppen från sektorn ökar och att andra sektorer får ta större ansvar för att utsläppen ska minska i tillräckligt hög grad. Vi behöver satsa på ökad produktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen.
Hur skapar vi engagemang för klimatarbetet?
Frågan är då vilken historia som klarar av att driva sektorn framåt mot målet. Det är inte omöjligt att det behövs 250 stycken olika historier för att passa alla olika typer av företag och branscher. Det finns idag också flera olika pågående historier. Vilken som är sann återstår att se. En handlar om att näringslivet själv driver utvecklingen framåt, snabbare än staten. Till exempel kan satsningarna på förnybar energi fortsätta oavsett om politikerna i landet är intresserade eller inte. En annan om att det är EU genom kommissionens förslag på olika områden som går före och sätter ambitiösa krav på marknaden, exempelvis genom EUs klimatmål, klimattullar och vidareutveckling av utsläppshandeln.
Danmark är alltid intressant att spegla sig i för jordbrukssverige. De danska utsläppen från jordbruket är dock större och utgör en stor del av de nationella utsläppen. En annan skillnad är att politiken har satt ett mycket ambitiöst utsläppsmål till 2030 specifikt för jordbruket. En likhet är att konkreta åtgärder som minskar utsläppen i betydande grad och som är tillgängliga idag saknas. Det ser i dagsläget mycket tufft ut att nå målet. Samtidigt berättas i samma land historien om hur effektiva danska företag går före i sitt miljöarbete. Exempelvis ser Arla skillnad mellan tyska och danska företag när man satt igång med ett belöningssystem där bra prestationer ger ett påslag på mjölkpriset. Det finns flera stora företag som driver på utvecklingen genom att testa och utveckla nytt. De verkar i flera länder och betonar att de därför hellre ser europeiska mål och styrmedel än för stora skillnader i förutsättningar i olika länder. Det betonar de mot bakgrund av att flera partier i Danmark har drivit frågan om en klimatskatt på jordbruket. Kompromissen blev att frågan ska utredas och den utredningen ska vara färdig efter sommaren.
Frågan är då vad som driver företagen? Varför går de före? Handlar det om en prognos om att konsumenterna i framtiden vill ha mer klimateffektiv mat? Eller för att redan nu anpassa sig efter framtida krav på den europeiska marknaden? Eller som en strategi för att slippa styrmedel genom att visa att åtgärder genomförs ändå? Eller sant engagemang för klimatfrågan?
Som sagt, det kan behövas 250 olika historier, minst. Fortsättning följer!
/Tobias Markensten, klimatutredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 27 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Sammanfattning
Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s långtidsprognos förbli svalt och nederbördsrikt under återstående del av juli liksom under de första veckorna av augusti. Lågtrycken kommer precis som tidigare att komma in väster ifrån. Från mitten av augusti pekar prognosen mot torrare och varmare väder.
Skörden av spannmål har påbörjats i södra och mellersta Sverige. De första mycket preliminära uppgifterna pekar mot stora variationer i avkastningen. Generellt sett har de höstsådda grödorna klarat torkan bättre än de vårsådda. I södra och mellersta Sverige ledde torkan som rådde fram till i slutet på juni till att andraskörden av vall blivit mindre än normalt. Den nederbörd som kommit har varit gynnsam för en tredje och en eventuell fjärde skörd.
I de norra delarna av landet finns det rapporter om att den nederbörd som kommit tycks haft en positiv påverkan på spannmålsgrödorna.
Torkan har lett att spannmålen har korta strån, vilket gör att tillgång på halm blir begränsad. Det finns en oro för mycket grönskott i de vårsådda spannmålsgrödorna.
Slakterierna uppger att takten i slaktanmälningar har gått ner till normala nivåer. Det har endast i få fall hittills lett till utslaktningar i förtid p.g.a. av brist på foder. Efterfrågan på svenskt nötkött är god och priserna har varit stabila de senaste veckorna.
Den svenska kronans värde har efter en lång tid av försvagning stärkts de senaste veckorna. Priset på olja har stigit till en nivå runt 80 dollar/fat. Läget i Östeuropa är fortsatt oroligt vilket lett till stora prisvariationer för jordbrukets produkter. Ryssland valde att inte förlänga spannmålsavtalet och har därefter intensifierat attacker mot ukrainska hamnar och spannmålsanläggningar. Ukraina söker alternativa lösningar för export av spannmål, t.ex. via hamnar i EU.
EU:s senaste skördeprognos visar att produktionen minskar jämfört med tidigare prognos. Årets skörd av spannmål i EU väntas bli lika stor som det senaste femårsgenomsnittet.
Jordbruksverkets skördeprognos publiceras den 14 augusti.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Cecilia Andersson med familjens kattunge Pelle. Foto: Inga Berntsson.
Den 6 mars fick jag äran att börja jobba på Jordbruksverket som näringsutvecklare. De första månaderna har varit spännande och lärorika. När jag blickar tillbaka kan jag se att frågan om matsvinn löpt som en röd tråd.
Under våren besökte jag mässan Nordic Future Food för att få mer insyn i livsmedelsmarknadens behov och utmaningar och inspireras av vad alla fantastiska företag gör för att få ut hållbara, kreativa och spännande produkter. Det var otroligt givande att se hur människor brinner för sina produkter och det var tydligt att många företag fokuserar på att minska matsvinn. Exempelvis hörde jag om ett företag som köper in restprodukter från andra producenter för att koka och saluföra fonder. Ett annat företag använde restprodukter från tillverkningen av rapsolja i sin veganska färs gjord på baljväxter.
Detta påminde mig om hur vi under min barndom på ett enkelt sätt tog tillvara matresterna. Vi hade helt enkelt en kattgryta där vi samlade alla våra matrester till katterna, vilket gjorde att vi tog bättre tillvara på resurserna i vårt hem.
Som utbildad livsmedelsagronom var det också spännande att höra flera på Nordic Future Food prata om att det finns stor utvecklingspotential för att minska matsvinnet professionellt. Det diskuterades att livsmedelsföretag behöver bli bättre på att berätta om vad som kan räddas. Och att vi konsumenter behöver känna till att om vi ratar en låda med jordgubbar för att endast en jordgubbe är dålig, så kasseras ofta hela innehållet.
På mässan diskuterades också om dagligvaruhandeln skulle kunna ändra kvalitetskrav på produkter för att minska matsvinn. Minns ni till exempel när det var bananbrist 2022? Då sänktes kraven på bananer och man såg fullt ätbara bananer med bruna fläckar i butiken. Insikten är att överflöd generar matsvinn. Om det är brist på en vara blir man istället tvungen att sänka kvalitetskravet och då minskar matsvinnet.
Matsvinn är verkligen en högaktuell fråga även på Jordbruksverket. I mars var jag på ett av Jordbruksverket arrangerade seminarium om minskade förluster vid hantering av kött. Seminariet utgick ifrån rapporterna Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården och Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Här lyftes fram att vi måste använda hela djuret och återupptäcka sätt att använda det som vi i modern tid har ansett vara restprodukter. Det kan vara dags att återupptäcka det gamla mathantverket och använda fett, skinn och inälvsmat. Dagen var fylld med inspirerande föreläsningar om hur matsvinn kan minskas under hela kedjan, som till exempel vid slakt och vid konsumtion. Som en extra inspiration fick vi smaka levergryta och uppmanades att efterfråga ovanliga styckesdelar som till exempel lever i butiken.
Min avslutande reflektion är att det är viktigt att hela kedjan arbetar med att försöka minska matsvinnet. Det gäller både i det lilla och i det stora – allt från min familjs kattgryta till att producenter och livsmedelskedjor utvecklar och förändrar. Som någon sa på Nordic Future Food: Det ska vara en kul lagsport att rädda världen!
Cecilia Andersson, näringsutvecklare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 12 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Den svenska kronan har fallit kraftigt i värde den senaste tiden och har nått det lägsta värdet någonsin mot euron. Valutakursförsvagningen har stor påverkan på svenskt jordbruk bl.a. genom att storleken på gårdsstödet påverkas, att priset på importerade insatsvaror påverkas liksom konkurrensen mot importerade jordbruksprodukter.
Avtalet som ger Ukraina möjlighet till export av jordbruksprodukter via Svarta havet löper ut den 17 juli. Ryssland har förklarat att man inte är intresserade av en förlängning. Olika initiativ har tagits så att avtalet kan bibehållas, Ukraina har förberett alternativa lösningar.
De globala priserna på jordbruksprodukter fortsätter att falla, FAO:s index är 23 procent lägre i maj 2023 jämfört med februari 2022. Kortsiktigt är det väderleksförutsättningarna för grödornas utveckling på norra halvklotet som spelar en avgörande roll för prisutvecklingen.
Vädret i Sverige har varit svalare och mer nederbördsrikt de senaste veckorna. De sydvästra och mellersta delarna av landet har fått mest nederbörd och de minsta mängderna har fallit i sydöst. SMHI:s långtidsprognos visar att det lågtrycksdominerade vädret fortsätter under den kommande månaden. Mest nederbörd beräknas komma i de västra delarna av landet.
Lantmännens skördeprognos visar på en total spannmålsskörd på 4,6 miljoner ton, det är 0,6 miljoner ton mindre än det senaste femårsgenomsnittet men 1,4 miljoner ton mer än 2018. En viktig förklaring till skillnad mot 2018 är att det är en större areal med höstsådda grödor i år.
Vallar och beten har gynnats av den nederbörd som kommit och i stora delar av landet finns det förhoppningar om en förhållandevis god återväxt. På grund av att nederbörden varit ojämnt fördelad skiljer sig förutsättningarna för kommande skördar. Även andra grödor har gynnats av regnet, majsen ser bra ut på de flesta håll, däremot har vårspannmålen tagit stor skada. Generellt sett är ekologisk produktion förhållandevis hårdare drabbad än den konventionella odlingen. Jordbrukarna fortsätter att vidta åtgärder för att kompensera för tidigare bortfall av grovfoder, bl.a. genom att skörda spannmål som helsädesensilage och att så mellangrödor.
Låg avkastning och höga priser för de insatsvaror som använts för 2023 års skörd inverkar negativt på jordbrukarnas lönsamhet. Svag skörd i flera länder runt Östersjön kan leda till behov av import till området vilket höjer prisnivån. Enligt Lantmännen bedöms inte priseffekten kompensera fullt ut för lägre avkastning och högre kostnader. Jämfört med 2018/19 väntas prisuppgången under 2023/24 bli mindre. Behov av att köpa in mer foder och att spannmålsgrödor som var avsedda för försäljning men fått användas som grovfoder påverkar också lönsamheten negativt.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I juni 2020 publicerade vi blogginlägget ”32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin”. Vi skribenter är mycket stolta över att detta inlägg fortfarande är det mest lästa sedan bloggen föddes i april 2020, med hela 2 110 visningar! Ett inlägg om att priserna ökar i hela livsmedelskedjan ligger tvåa med 1 414 visningar.
Nu är vi taggade att bjuda på en favorit i repris och hoppas att alla våra läsare – ni som redan intagit semester-hängmattan och ni som fortfarande jobbar – njuter av vårt kåseri med tillhörande låtlista. Den här gången bjuder vi på 28 låtar med mer eller mindre solklar koppling till mat och den svenska livsmedelsstrategin. Antalet låtar sammanfaller med antalet medlemsländer i EU innan BREXIT. Som ni alla vet svingar Sverige ordförandeklubban i EU:s rådsarbete första halvåret 2023.
Jag som skriver den här ingressen har nyligen tillbringat fem dagar och nätter på Sweden Rock Festival, och har följaktligen fokus på tyngre låtar med förstärkta instrument. Men jag kryddar med en del folkmusik och min skribentkollega bidrar till att balansera upp det hela med andra genrer.
Foto: Åsa Lannhard Öberg. Bilden till vänster visar min lilla Sweden Rock-familj, i folkhavet inför nån konsert. Bilden till höger har solklar koppling till svensk mat och det smakade för övrigt mycket gott!
Ni kan hitta låtlistan på Spotify och glöm inte att läsa de kreativa associationerna mellan mat & musik samtidigt som ni lyssnar. Bara för säkerhets skull vill vi poängtera att upphovsmakarna i de flesta fall garanterat inte tänkte på livsmedel när de tecknade ner sina texter, men med en gnutta fantasi så är allt möjligt…
1. Shotgun Blues – Volbeat: Ett av mina favvo-band som jag senast såg på Sweden Rock Festival 2022. Vem går inte igång på en skön blandning av rockabilly & metal med en gnutta trallvänliga dansbandstoner? Nu till ämnet. Rovdjur och annat vilt är en del av den biologiska mångfalden men de orsakar också skada – vargar som river får och vildsvin som bökar upp jordbruksmarken. Det ger förluster före slakt och skörd, ett kostsamt matsvinn tidigt i kedjan. Skyddsjakt (vilket kräver en ”shotgun”) behövs för balansen mellan mångfald av arter och livsmedelsproduktionens intressen. Beräkningar som LRF gjorde för några år sedan indikerar årliga viltskadekostnader på cirka 18 miljarder kronor, vilket kan jämföras med jaktens värde på cirka 4,5 miljarder kronor.
2. Genesis Owusu – A song about fishing: I livsmedelsstrategin ingår förstås även de blå näringarna, där svenskt fiske är en viktig del. En ny utredning från Jordbruksverket visar att en betydligt större andel av svenskfångad fisk skulle kunna landas i Sverige och bli mat.
3. Worm Tamer – Grinderman: Trivs maskarna i din jord? Jordbruksverket och SLU har tillsammans tagit fram appen Hur mår min jord. Den hjälper dig att få en väl fungerande odlingsjord i vått och torrt. Bra för maskarna, skörden och livsmedelsstrategin.
4. Raining Blood – Slayer: Jag har inte analyserat vad trash-bandet Slayer vill förmedla med sin låt Raining Blood. Men jag associerar i stunden till vår och SLU:s rapport om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Den visar att 13 000 ton blod inte blev mat år 2020 utan gick till biogas. Det hade räckt för att laga 156 miljoner portioner blodpudding! En orsak är bristande efterfrågan, att det kostar för mycket att ta tillvara blodet i förhållande till vad många konsumenter vill betala.
5. Deutchland – Rammstein: Rammsteins frontfigur och sångare är i blåsväder, men oavsett detta aber är de ett hypat industri metal-band som förra sommaren spelade för över 150 000 fans under tre slutsålda konserter på Ullevi. Jag var där och kände värmen från pyrotekniken! Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner i ekonomiska termer och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen av varor och tjänster, till ett samlat värde av 556,5 miljarder kronor. Svenska exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter men vi handlar även med livsmedel. Exporten av livsmedel från Sverige till Tyskland uppgick år 2022 till 6,4 miljarder kronor medan handeln i andra riktningen uppgick till 17,4 miljarder kronor. Vi har alltså en negativ handelsbalans med livsmedel med Tyskland.
6. Tre Bröder – Ulf Lundell:”Och månen lyser så tyst och klar i natt, och vi väntar på värmen från söder. Det var ingenting särskilt med oss, mer än att vi var tre bröder…” I den här låten från 1984 beskriver Ulf Lundell förhållandet mellan tre bröder, den tar upp både slitning och sammanhållning över tid. Många lantbruk stannar inom en familj i flera generationer och en generationsväxling innefattar ofta mentala, juridiska, och ekonomiska utmaningar. Omkring 60 procent av svenska lantbruk brukar mer än 100 hektar jordbruksmark och det genomsnittliga värdet 2021 var 121 800 kr för ett hektar svensk åkermark samt 45 300 kr för ett hektar betesmark. Många lantbruk har därtill skog, djur, ekonomibyggnader, boningshus och maskiner så det är en rundlig summa – inklusive känslomässig anknytning – som omfattas av ett generationsskifte. Apropå ”värmen från söder” kan du läsa om utsikter inför sommaren 2023 här.
7. Money – Sault: Jordbrukare och fiskare är primärproducenter, det innebär att de producerar en oförädlad råvara och är först i den ekonomiska näringskedjan. Råvarorna är utsatta för global konkurrens där det i många fall inte görs skillnad på om varan produceras i ett låglöneland eller i ett land med höga kostnader på insatsvaror och rimliga löner. Men det finns givetvis konsumenter som är noga med att välja mat utifrån såväl social som ekonomisk och miljömässig hållbarhet och då kan ursprunget spela stor roll. Kort sagt kämpar svenskt jordbruk med konkurrenskraft och lönsamhet. Årligen satsas 120 miljoner kronor på livsmedelsstrategin med målet att öka det svenska jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Hur det går kan du läsa om här.
8. Barley – Water from your eyes: Barley water är en läskande dryck som görs på korn, citron och honung. Den lär ha varit nykteristen kung Gustaf VI Adolfs favoritdryck, och kallas ibland för Kungavatten. I början av 1980-talet odlades korn på över 700 000 hektar i Sverige och var då den största spannmålsgrödan. I dag dominerar vete.
9. Crawfish – Elvis: Vi har en lång tradition av kräftätande i Sverige. På medeltiden serverades kräftor som delikatesser för kungligheter. Först mot slutet av 1800-talet började gemene man äta dem som vi gör i dag, kalla och hela. Men våra inhemska kräftor räcker inte långt och vi importerar största delen från Kina, USA och Turkiet. Med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar finns det fina förutsättningar för ett växande vattenbruk i Sverige med odling av exempelvis kräftor.
10. Barkbrödslåten – Knis Karl (i vår lista framförd av Orsa Spelmän): För länge sedan när det blev missväxt och andra kriser som påverkade växtodlingen bakade människor bröd på bark. Svälten var tidvis svår och innebar både sjukdom och död. Idag är förutsättningarna att hantera kriser bättre, men vi är samtidigt sårbara för störningar i produktion av och handel med mat. I värde räknat brukar man säga att varannan svensk tugga är importerad. Uttryckt i kvantitet varierar vår försörjningsförmåga från noll procent för bland annat tropiska frukter och runt 20 procent för tomater till 70 procent för kött totalt, runt 100 procent för ägg och morötter och över 100 procent för spannmål. Vi behöver en ökande och robust inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja befolkningen med mat, såväl i lugna tider som i kris. Och det instämmer den svenska livsmedelsstrategin i.
11. Vatten och bröd – Den svenska björnstammen: Vi fortsätter på temat kriskost. Livsmedelsstrategin ska leda till att Sverige har en robust livsmedelsförsörjning både i krig och fred, så att vi slipper leva på vatten och bröd vid en kris. Vad som ska klassas som en kris eller inte låter vi skribenter låta vara osagt. Men nog är det utmanande med torka i vissa delar av landet. På den här sidan finns aktuell information från oss om torka.
12. Nuclear – Mike Oldfield: Gitarrsolot i den här låten ylar sorgset men ack så vackert! Det är omtvistat huruvida vi ska bygga mer kärnkraft i Sverige. Den är ren och effektiv om den funkar, men tillhör inte segmentet förnybar energi som biogas, solenergi, vind- och vattenkraft gör… Mer än två tredjedelar av de totala globala växthusgasutsläppen orsakas av energisektorn och den stora boven stavas i grund och botten FOSSILA BRÄNSLEN. Sverige har ett mål att hundra procent av vår egen energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Lantbruket är en viktig producent av förnybar energi. Jordbruksmark kan härbärgera vindkraftverk och solpanelsparker. Gödsel, slaktavfall och rester från växtodlingen kan ingå i biogastillverkningen och det går att söka stöd hos Jordbruksverket under 2023 för att investera i en biogasanläggning. Jo vi vet, för tillfället inbjuder tyvärr inte regelverket till att investera i biogasanläggningar…
13. We Make Sweden Rock – Hammerfall: Alltså den här låten, man går igång på alla cylindrar – vilket drag! I låtlistan finns en live-version. Ja visst är vi svenskar duktiga på innovation, som får ”Sverige att rocka” internationellt? Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU enligt FN:s årliga ranking Global Innovation Index 2022. Före oss skymtar bara USA och Schweiz. Men här kommer haken i sammanhanget; när det gäller livsmedel hamnar vi på en ynka fjortonde plats bara i den europeiska ligan. Sweden Food Arena menar att det beror på att svensk livsmedelssektor präglas av små och medelstora företag, har få stora företag med forskning i Sverige, gör begränsade investeringar i FoU, har lågt fokus på export, har liten samverkan inom sektorn samt dålig samverkan mellan akademi och företag. Så här finns arbete att göra! Här kan du söka stöd för innovationsprojekt inom primärproduktionen.
14. Nightrain – Guns n’ Roses: Vi älskar sol och värme, men om vi tänker bortom vår hunger efter najs sommarväder har jordbruket under vår och försommar varit extremt torkstressat. Den gångna helgen fick vi äntligen regn men torkan har redan satt spår. Första vallskörden gav i vissa områden mindre än hälften av det bonden vanligtvis kan fylla de vita plastbalarna med. Regering, myndigheter och branschorganisationer samarbetar för en god beredskap och det finns redan undantag för att skörda på mark där ersättning ges för att ha mark i träda. En kollega till oss har tagit ensilage från lantstället i Västmanland där marken annars ligger i träda. Tillsammans med gräs från grannarnas åkrar transporteras uppåt två hundra balar ner till släktingar i Småland på lastbil som går retur från ordinarie körningar. När nöden kräver skapas nya lösningar. Vad har då den här låten från 1987, av rockarna från Los Angeles med vädret att göra? Absolut ingenting. Så här skriver Wikipedia: “The song is a tribute to an infamous brand of cheap Californian fortified wine, Night Train Express, which was extremely popular with the band during their early days because of its low price and high alcohol content. The title is spelled differently, omitting a T and removing the space.” Sistnämnda mening gav mig möjligheten att associera till regn, men vin är förvisso också ett livsmedel.
15. Money Money Money – ABBA: Ett övergripande mål med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi pratar idag alltmer om den ekonomiska hållbarheten, men utan money money money och god lönsamhet kan företagen inte överleva och utvecklas. Jordbruksverket har räknat på lönsamheten i den senaste uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin.
16. Pumpan – Dina ögon: 2020 skördades 5 967 ton pumpor i Sverige. Om en pumpa väger strax under 3 kilo i genomsnitt så blir det 2 miljoner! Många pumpor används som dekoration vid Halloween, och kastas sedan. Varför inte göra paj eller soppa på alla matpumpor när spökena dragit vidare!?
17. Lobster – Onthedal: Hummer och champagne är älskad lyxmat för många och fisketrycket på humrar är högt. Men de riskerar att fastna i spökredskap. Från den 1 januari 2023 ska alla hummerburar ha ett rymningshål. Hålet hålls stängt av en bomullstråd som går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, anpassad till längden på hummersäsongen. Då frigörs öppningen och instängda humrar kan ta sig ut.
18. Can you hear the rooster crow – Cybe: Det är en livsmedelsförlust att 5,6 miljoner tuppkycklingar sållas bort varje år i äggproduktionen. Livsmedelsstrategin har mål och uppdrag för att minska dessa förluster.
19. Oil – Gorillaz och Stevie Nicks: Det är skillnad på olja och olja. Sveriges jordbruk arbetar för att bli fritt från fossila bränslen och minska sitt beroende av konstgödsel. Men vegetabiliska oljor är en möjlighet och framtidsprodukt. I Sverige är raps vår vanligaste oljeväxt, även om vi också odlar rybs och lin. Rapsblomman ger vackra gula fält och en gyllengul rapsolja som är rik på den nyttiga fettsyran Omega 3.
20. Det är en dag på sjön – Ulf Dageby: Så här i sommartider är det lätt att tänka på blå böljor och båtliv och därför innehåller vår låtlista också ganska många associationer till de blå näringarna. I den här låttexten, som är ganska grym även om melodin är lättsam, nämns krabbor i refrängen. I Sverige finns drygt 30 krabbarter varav den mest populära som livsmedel är krabbtaska. Krabban kan bli 30 cm bred över skalet och väga 5 kg men den vanligaste storleken ligger runt 15 – 20 cm i skalbredd.
21. Trollhammaren – Finntroll: Verktyg (till exempel en hammare) behövs vid byggnationer. Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar påbörjas ska planerade förändringar godkännas av länsstyrelsen genom förprövning. Statistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och är ett bra mått på företagens investeringsvilja. Efter en tillfällig ökning 2021 hamnade många lantbrukare i en pressad ekonomisk situation 2022 på grund av skenande kostnader på insatsvaror i kombination med stigande räntor. Det syns genom ett kraftigt minskat antal förprövade stallplatser 2022.
22. New Year’s Day – U2: EU:s nya jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023 (=Nyårsdagen). Den har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan leverera mat till befolkningen. Politiken styrs i varje land av den nationella strategiska planen – läs om den svenska dito här.
23. They Rode On – Watain: Black Metal är inte min favorit-genre inom hårdrocken, men Uppsala-bandet Watain har ett par låtar som tilltalar mig – till exempel melodiösa They Rode On. Låten handlar inte om ridsport, men kansk om att förflytta sig till häst. Oavsett detta växer sig hästnäringen allt starkare i Sverige. Idag finns omkring 355 000 hästar i vårt land, vilket kan jämföras med antalet mjölkkor som uppgår till 330 000. Svensk hästnäring omsätter årligen cirka 32 miljarder kronor.
24. Äppelbo gånglåt – Ärtbergs Kalle (i vår lista framförd av Dalarnas Spelförbund): Den 5 juli är planen att jag ska besöka Bingsjöstämman i Rättvik för första gången. Säkert ljuder tonerna av Sveriges kanske mest berömda gånglåt över nejderna denna dag. Just ja, skulle ju skriva något om äpplen också. Och här skulle jag vilja återanvända tre av fem frågor om äpplen som en kollega på statistikenheten skrev i ett roligt blogginlägg om äpplen hösten 2022: ”Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice! Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag! Vi firar med en kort äppelfrågesport: Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd. Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden. Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.”
25. Working Class Hero – John Lennon (eller varför inte Green Days version – låtlistan innehåller båda): Tillhör lantbrukarkåren arbetarklassen? De arbetar hårt i alla fall, även om det fysiskt betungande arbetet minskat tack vare tekniska framsteg. Istället ställs idag ökade krav på management och entreprenörskap hos våra lantbrukare. En bonde måste ha många kunskaper helt enkelt. Jag har googlat i historiebeskrivningarna och hittat följande fakta: Jordbruket har varit Sveriges modernäring i sex tusen år. Under 1800-talets nationalromantiska period var bonden en central gestalt. Mellankrigstiden innebar tillväxt för offentlig sektor och lönearbetet och då hamnade bönderna på efterkälken. Andra världskrigets livsmedelsransonering innebar ett uppsving för böndernas status då de kunde tillhandahålla mat till stadsborna. I denna oroliga tid symboliserade bönderna också trygghet. I Sverige finns idag cirka 58 800 lantbruksföretag. Dagens bild av bonden är att hen är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Det visar inte minst attitydundersökningar genomförda av Från Sverige, där 83 procent av de tillfrågade konsumenterna år 2023 anger att de köper svenska livsmedel för att gynna bonden.
26. The Price – Twisted Sisters: Vi snackar dagligen om matpriserna och hur det påverkar vår konsumtion. Prisökningen på mat har inneburit en minskad efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel, som oftast inte kan konkurrera med ett lågt pris. Jordbruksverket publicerar månadsvisa indexberäkningar för pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelsproduktionen. En jämförelse jag gjort av hur priser och kostnader utvecklats mellan januari 2022 och mars 2023 visar att priset till bonden för samtliga råvaror som sålts ökat med 18 procent, samtidigt som priset till industriledet för livsmedel totalt ökat med 25 procent och priset till konsument ökat med 26 procent. Lantbrukets kostnader har samtidigt ökat med 10 procent, men om vi istället hade tittat på perioden till och med oktober 2022 var ökningen 21 procent. Observera att en krona upp i primärledet ger en högre procentuell ökning än en krona upp i konsumentledet. Beräkningen säger heller inget om marginaler eller lönsamhet i leden och ofta sker förändringar av priser och kostnader inte samtidigt i alla led.
27. Sirkoijen Tanssi (Syrsornas Dans) – JP Nyströms: Jag avslutar kåseriet med två folkmusiklåtar, det är ju trots allt midsommartider. Detta underbara gäng från lappländska Malmberget sprider spelglädje med sina fioler och en tramporgel. På vår bröllopsresa längs Kungsleden i augusti 1997 anlände vi till Saltoluokta fjällstation efter åtta dagars vandring, just den kväll då JP Nyströms lirade där efter en vild surströmmingsskiva. På tal om jäst fisk på burk har det på sistone varit svårt att få tag på råvaran strömming för tillverkare, och färdigvaran surströmming för konsumenter. Jordbruksverket är involverade i arbetet att se över möjligheterna att tillverka denna norrländska specialitet på andra råvaror. Just ja, det var ju syrsorna jag skulle spinna vidare på och inte strömmingen… Ni har väl hört talas om alternativa proteiner?
28. Vallåtspolskan – Gössa Anders d.ä. (framförd av Björn Ståbi och Olle Hjort): I Sverige odlas vall, alltså gräs till våra idisslare, på runt 40 procent av åkerarealen och det säger en del om hur viktig den här odlingen är i vårt land. Att odla vall har flera miljömässiga fördelar. Bland annat binder vallen kol väl eftersom marken är vintergrön och det betyder att föreningar av detta grundämne inte ger sig iväg ut i atmosfären och skapar växthuseffekt. Jordbruksverket tar upp denna styrka i en serie om svenska mervärden i livsmedelsproduktionen som publicerades i början av maj.
//Åsa Lannhard Öberg och Ingela Grahn som hoppas att ni njuter av läsning & lyssning och passar på att önska alla våra läsare en härlig sommar!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått två nya regeringsuppdrag inom de blå näringarna. Det handlar dels om den blå värdekedjan och en handlingsplan för arterna sill och skarpsill, dels att utveckla svensk algindustri. Båda uppdragen ska bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion. Uppdragen ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 september 2024.
Uppdraget om den blå värdekedjan och bygger vidare på det uppdrag om fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet som vi redovisade till regeringskansliet i mars 2023. I en rapport lämnade vi ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målet om ökade landningar för svensk livsmedelsproduktion. I rapporten identifierades behovet av en långsiktig vision för den pelagiska blå värdekedjan.
I det nya uppdraget ska vi ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige, från fartyg till konsument. Uppdraget ska utöver samspelet med import beakta infrastrukturinsatser som kan inkludera hamnar, transporter och lagringsmöjligheter. Handlingsplanen ska också möjliggöra ett större nyttjande för humankonsumtion av råvaran som landas i Sverige, vilket är viktigt särskilt ur ett beredskapsperspektiv.
Alguppdraget ska analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för en ökad och hållbar produktion av algbaserade livsmedel i Sverige. Uppdraget kommer att genomföras i dialog med intressenter, näring och berörda myndigheter. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans under genomförandet av uppdragen!
/Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare och Izabela Alias, vattenbrukssamordnare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 