För fjärde året i rad arrangerar EU-kommissionen ”EU Organic Awards”, ett evenemang då ekologiska aktörer uppmärksammas. I år går det av stapeln den 23 september och nu har DU möjlighet att nominera en svensk aktör för utmärkelsen! Sverige har tidigare knipit flera förstapriser. Förra året vann exempelvis Ekodistrikt Sörmland klassen för – just precis; bästa ekodistrikt, medan Kalf & Hansen vann priset för bästa ekologiska restaurang.
Foto: EU-kommissionen
Det finns sex kategorier:
Bästa ekologiska lantbrukaren
Bästa ekologiska distrikt
Bästa ekologiska stad
Bästa ekologiska förädlingsföretag (små och medelstora)
Bästa ekologiska detaljhandelsaktör
Bästa ekologiska restaurang (privat och offentlig)
Varför har detta evenemang skapats? EU-kommissionen menar att ekologisk produktion är en viktig pusselbit för att förbättra den miljömässiga hållbarheten och för att uppnå målen i viktiga ramverk och strategier. EU:s ekologiska handlingsplan slår fast att 25 procent av jordbruksmarken inom EU ska vara ekologiskt certifierad 2030. Ekologisk produktion leder till minskad användning av naturfrämmande bekämpnings- och gödningsmedel samt antibiotika till djur. Ekologisk produktion har även positiva effekter på biologisk mångfald och förbättrar djurvälfärden.
Sverige är på många vis ett föregångsland när det gäller ekologisk produktion och konsumtion. Även i lågkonjunktur och med andra omvärldsfaktorer som pressat ekoandelarna i alla led av värdekedjan de senaste åren ligger vi i framkant.
//Åsa Lannhard Öberg, representant för Sverige i EU:s nätverk för ekoambassadörer
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den här gången tar bloggen vägen till en ny skrift från Jordbruksverkets Rådgivningsenhet biologisk mångfald och eko.
I en föränderlig omvärld har produktionen av mat fått ett stort fokus i samhällsdebatten. Behoven av robusta livsmedelssystem och beredskap är mer aktuellt än på länge. Det är tydligt att våra lantbruk är mycket viktiga och att de måste vara robusta så att de kan leverera mat även i tuffare tider. Som i tider med extremväder eller om det blir störningar på marknaden och det därmed blir svårt att få tillgång till insatsmedel och annat. Men hur blir lantbruken egentligen robusta?
Robusthet är en del av resiliensen
Ett begrepp som blivit mer vanligt på senare år är resiliens. Europeiska kommissionen skriver i sin strategi ”Farm to fork” att EU:s mål är att minska miljö- och klimatavtrycket från EU:s livsmedelssystem och stärka dess resiliens. Vi som arbetar med rådgivning inom ekologisk produktion på Jordbruksverket bestämde oss för att ta fram en skrift om resiliens på ekologiska djurgårdar och lyfta att ekogårdar i hög grad genererar egna insatsmedel och inte är beroende varken av importerat konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. De ekologiska djurgårdarna måste ha en viss självförsörjning av foder vilket också stärker oberoendet.
Fyra gårdar lyfts som exempel
Vi kontaktade ett antal lantbrukare och rådgivare för att be dem hjälpa oss komma vidare med arbetet. Vi bestämde oss för att ta fram en skrift om fyra intressanta ekologiska djurgårdar med olika inriktning för att inspirera andra. I skriften berättar lantbrukarna framförallt vad de gör för att vara robusta mot olika störningar. En av gårdarna är inriktad på ägg- och lammproduktion, en på mjölk- och lammproduktion, en på smågrisproduktion och en på mjölkproduktion.
Solceller ger energi och skydd åt hönsen på Berga gård. Foto: Lisa Schneider
Vad är egentligen resiliens?
Efter en process landade vi i att skriften främst handlar om lantbrukens förmåga att bygga sin robusthet som en del av deras resiliens. Resiliens kan nämligen delas in i tre delar:
förmågan att stå emot en störning (robusthet),
förmågan att anpassa sig och
förmågan att förändras.
Resiliens kan användas på många nivåer, till exempel för en planta, för ett landskap eller för ett samhälle.
Lösningarna finns på gårdarna
Vi har sammanfattat de lösningar och strategier som lantbruken som är med i skriften har för att vara robusta vid olika utmaningar. Lösningarna gör att gårdarna bli mer resilienta och bidrar till en resilient livsmedelsproduktion i Sverige.
Nya grödor ökar självförsörjningsgraden, här är nakenhavre i samodling med åkerböna på Klambylid. Foto: Ingela Löfquist
Det lantbrukarna själva framhävde var inte bara olika sätt att producera mat. Inte minst ville en del belysa sin egen vilja och stresstålighet. Att planera och vara förberedda minskar stressen, om företaget är robust när det inte är kristid lägger det grunden till att vara robust även i en kris. Tillgång till kompetens och kompetensutveckling, den egna, rådgivares och personalens, är viktigt för gårdens robusthet och samarbeten med andra lantbrukare med flera stärker företaget.
Mångfald stärker robustheten och resiliensen. Både att skapa biologisk mångfald och att ha flera ben att stå på sprider riskerna. Det kan vara olika produktionssätt eller produktionstyper som att ha mer än ett djurslag på gården. En kompletterande verksamhet som exempelvis förädling eller en gårdsbutik ökar gårdens möjlighet att få sina produkter sålda.
Ekologisk produktion bygger på kretslopp. En bra balans mellan areal och antal djur gör att det egenproducerade fodret räcker långt och skapar också ett väl fungerande kretslopp av växtnäring mellan mark, växter och djur på gården. Nyligen kunde vi till exempel läsa en studie som visar att det är mindre kväveöverskott på ekologiska mjölkgårdar än på konventionella, där data kom från Greppa Näringen.
Betet erbjuder en miljö med mycket stimulans och lågt smittotryck för smågrisarna på Klambylid. Foto: Ingela Löfquist
Den produktion som de fyra lantbruken har satsat på för växtodlingen, djurhållningen och energiförsörjningen kan du läsa vidare om i skriften:
Såklart är även det ekologiska lantbruket sårbart och behöver utvecklas för att bli mer robust och anpassa sig till nya omständigheter. Men ekolantbruket har pusselbitarna till några av de lösningar som krävs. Därför hoppas vi på att skriften kan inspirera alla lantbrukare oavsett produktionssystem.
/Birgitta Johansson, rådgivare inom ekologisk djurhållning på Rådgivningsenheten biologisk mångfald och eko
Rödklövern är motorn i växtodlingen. Foto: Hans Jonsson
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nästan 140 personer deltog. Jag berättade, i egenskap av uppdragsledare, om livsmedelsstrategiuppdraget vi drivit sedan 2018 och övergripande om de projekt som beviljats stöd. Ida Lind på Ekologiska lantbrukarna presenterade därefter om arbetet med marknadsrapporter och Charlotte Andre på Organic Sweden berättade om informationskampanjen Eko-september. Båda dessa projekt har en bred målgrupp och syftar till att öka kunskap om och försäljningen av ekologiska livsmedel.
Två hållbarhetschefer, Åsa Domeij på Axfood och Mattis Bergquist på COOP, samtalade avslutningsvis om möjligheter och utmaningar för försäljningen i butik av ekologiska livsmedel. Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin medverkade också och Eva Sundberg modererade.
Ekouppdraget lider mot sitt slut och i skrivande stund ägnar vi som arbetat i ekosekretariatet oss åt att knyta ihop uppdraget rent administrativt, som att stötta projektägare i slutrapportering och skriva en sista årlig rapportering om aktiviteter och resultat. Ett litet sting av vemod gör sig påmint eftersom det varit fantastiskt roligt, stimulerande, lärorikt, nätverksfrämjande och samtidigt känts så angeläget att jobba med ekouppdraget.
Foto: Dan-Axel Danielsson, Pauliina Jonsson och Sara Furenhed.
Nu fokuserar vi på andra fronter, inte minst genom den strategiska planen, för att främja ekologisk produktion, konsumtion och export. De projekt vi finansierat inom ekouppdraget lever också vidare genom resultatspridning och i vissa fall med hjälp av annan finansiering. Om du letar information om ekologiska livsmedel från forskning till marknad så kan jag nästan lova att du hittar den på webbsidan som Epok vid SLU fick medel genom ekouppdraget för att starta upp.
För egen del fortsätter jag att bevaka utvecklingen på den ekologiska marknaden, både i Sverige och globalt. Häromdagen fick jag till exempel länken till Tysklands nationella ekostrategi som nyligen översatts till engelska, via min tyska kollega i forumet för EU:s ekoambassadörer. Detta nätverk, som jag haft förmånen att få bevaka de senaste åren, är en utmärkt ingång till den verkstad som pågår inom EU för att stärka den ekologiska marknaden från jord till bord. Läs mer om vad EU:s ekoambassadörer sysslar med i ett tidigare blogginlägg.
//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt vakande öga på ekomarknaden!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 14 november var jag bjuden till ett möte i Madrid, i egenskap av svensk representant för EU:s ekoambassadörer. Detta nätverksforum instiftades av EU-kommissionen för några år sedan och ett syfte är att dela goda exempel på hur medlemsländerna arbetar för att främja den ekologiska marknaden – både i enlighet med EU:s organic action plan och nationella handlingsplaner. Nätverket träffas som regel två gånger per år, en gång digitalt och en gång fysiskt. Vid två tillfällen hittills har möten och spännande studiebesök förlagts i det land som är ordförande i EU:s rådsarbete och jag har haft förmånen att få besöka både Prag och Madrid.
Departementet i Madrid. Foto: Åsa Lannhard Öberg.
Mötesdagen inleddes i den mäktiga departementsbyggnaden, med 23 av 27 medlemsstater plus EU-kommissionen närvarande. På mötet framkom att:
EU-kommissionen uppmanar fler länder och aktörer att söka stöd inom EU:s säljfrämjandeprogram, bland annat för ekolivsmedel.
Efterfrågan på eko går ner i hela EU men tecken på återhämtning skönjas.
I Spanien pågår många marknadskampanjer för ekologiskt och det är viktigt att välja rätt kanaler – till exempel tittar unga inte på TV. Du kan avnjuta en av kampanjerna här! En kul grej är att man i Spanien brukar be metereloger föra fram viktiga budskap, eftersom folk litar på dem. Det var dock inte alla ekoambassadörer som höll med om denna yrkeskårs trovärdighet.
Nederländerna förbereder en större ekokampanj och man har också lanserat en nationell åtgärdsplan med mål att nå 15 procent ekologisk jordbruksmark, en stor ökning från dagens 4,5 procent.
Kroatien har precis lanserat sina första nationella ekomål.
Finland driver en EU-finansierad ekokampanj, ”Organic is a good sign”.
Irland har liten ekomarknad med stor import, men nu har man nyligen lanserat ekomål för offentlig sektor på 16 procent.
Malta har EU:s lägsta ekoandel när det gäller jordbruksmarken med 0,6 procent, men nu har man lanserat en nationell åtgärdsplan.
Sverige berättade att de senaste sju årens nationella ekouppdrag inneburit finansiering av runt 100 främjandeprojekt från jord till bord, samt att regeringen nyligen avskaffat de svenska ekomålen.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
På eftermiddagen åkte vi buss fem mil söder om Madrid, där vi besökte den välskötta, idylliska och ekologiska getgården ”Suerte Ampanera Farm”. Mitt intryck under bussresan var att högplatån cirka 1 000 meter över havet är beroende av betande djur för att hålla markerna i skick. Gården har 2 500 getter, 500 hektar betesmark och eget mejeri som väger in runt 2 000 liter getmjölk per dag, framför allt för att tillverka ost. Vi fick provsmaka och ostarna var mycket goda! Jag uppfattade att getterna ger 3 – 4 liter mjölk per dag och att de mjölkas en gång per dygn.
I beteshagarna växer en form av ek som framåt höstkanten ger ett välsmakande ekollon, perfekt som getfoder. Gårdens ägare gör allt möjligt för att gynna den biologisk mångfalden. Bland annat har kaninrösen skapats av grenar och längst ner i en hage finns ett instängslat område där man placerar getter som dött, för att på så vis gynna en särskild gam som alltså flyger dit för att äta sig mätt. Jag har aldrig sett eller hört talats om något liknande innan och tror inte det är brukligt i våra trakter. Regnvatten samlas i en stor damm som används under den torra årstiden, i den här dammen bor också olika typer av sköldpaddor.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
Eftersom jag är en hundälskare av stora mått är ändå mitt mest bestående intryck från det här studiebesöket de charmiga getvaktarna – en flock stora Spanska Mastiffer som föds bland och bor hela sitt liv tillsammans med getterna. Dessa fyrbenta herdar vakar över flocken och håller rovdjur borta, utan att valla dem för hårt. Det roligaste var när en stor vit hane kom galopperande mot byråkratgänget i hagen, med lortiga jättetassar och dreglande mungipor, för att hoppa upp på den danske delegaten som nästan föll omkull. Det blev spännande avtryck på kläderna. Men även jag fick förmånen att känna på den burdusa hälsningen. En annan händelse som fick oss att dra på smilbanden, var när en get som rörde sig bland oss började mumsa på den polska delegatens kjolfåll. Getter är helt klart fascinerande djur, och vore jag get skulle jag gärna bo på just den här spanska gården.
/Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Våren 2018 blev jag tillfrågad om jag ville ta över rollen som projektledare för regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel – i dagligt tal kallat ekouppdraget, sprunget ur den svenska livsmedelsstrategin. Då hade jag inte en aning om att det skulle bli en av de mest roliga och stimulerande perioderna i min numera drygt 28 år långa Jordbruksverkskarriär.
Nittioåtta projekt har finansierats via ekouppdraget Sammanlagt har vi förfogat över 137 miljoner kronor sedan juni 2017 för främjande och kringarbete, varav 127 miljoner kronor utlysts till projekt i regi av olika ekoaktörer. Nu beror det lite på hur man räknar, men i antal diarieförda projektärenden handlar det om hela 98 projekt från jord till bord fördelat på tio utlysningar – och då har vi dessutom en liten utlysning kvar att göra så sannolikt når vi 100 projekt! Vi har stöttat åtgärder inom FOU, rådgivning, kunskap, regler, marknadsanalyser, kalkyler, utbildning, offentlig sektor, webbportal, information, kampanj, restaurang och export. Du kan läsa mer om vilka projekt som fått medel på vår sida Så ska eko öka.
Källa: Ekomatcentrum (offentlig mat) och Jordbruksverket (jordbruksmark).
Ekomarknaden i Sverige uppvisar en avmattning sedan några år tillbaka. Den orsakas av starka marknadskrafter som lett till att företag och kommuner inte satsar lika mycket på eko längre, samtidigt som pågående lågkonjunktur och prisökningar på mat nu får konsumenter att dra ner på de lite dyrare alternativen.
Trots vikande ekoandelar är jag övertygad om att vårt uppdrag gjort stor nytta. Det har möjliggjort för aktörer runt om i landet att hålla lågan brinnande och driva projekt som gör att ekologiskt inte bleknar på kartan. Ekologisk produktion bär med sig många mervärden och är en av pusselbitarna i utvecklingen av hållbara livsmedelssystem ur miljömässig, ekonomisk och social dimension.
Ett sätt för våra svenska ekologiska producenter att utvecklas är att hitta marknader utanför Sverige och få igång en exportverksamhet. Sverige har en lång tradition att handla med Tyskland, en stor marknad som dessutom uppvisat en kraftig efterfrågeökning för just ekologiska livsmedel. Under 2021 såldes ekologiska livsmedel till ett värde av cirka 16 miljarder euro i Tyskland, andelen i relation till total försäljning är likvärdig med den svenska andelen på cirka 7 procent. Även om försäljningen av eko i Tyskland minskade med cirka en miljard euro 2022 är det fortfarande en viktig marknad att slå sig in på och ekologiskt är för många tyska konsumenter en självklar certifiering att lägga i varukorgen. Nu tänker jag därför fördjupa mig i två högst aktuella projekt med syfte att öka exporten av svenska ekologiska livsmedel till framför allt Tyskland, samt flödet av matturister till Sverige.
Konsumentmässan Internationale Grüne Woche Ett av de 98 projekt vi stöttat är att bygga upp och genomföra en svensk monter med ekoprofil på Internationale Grüne Woche i Berlin 2023. Vi finns på plats för att marknadsföra svensk mat & dryck, men också för att visa upp Sverige som land och locka turister att besöka oss. Jordbruksverket är ansvarig för den svenska montern, något vi har god erfarenhet av sedan tidigare år. Mässan öppnade fredagen den 20 januari och pågår ända till söndagen den 29 januari, alltså i skrivande stund. Förutom att synas på mässan har våra utställande företag träffat Business Sweden, svensk-tyska handelskammaren och svenska ambassaden i Berlin i olika skeden av projektets gång, som alla kan bidra till en lyckad tysklandsaffär. Givetvis handleds företagen också av Jordbruksverkets personal i projektet och våra duktiga svenska konsulter som finns på plats i Tyskland. Ingen nämnd ingen glömd!
Eftersom det uppdrag jag projektleder finansierat årets monter fick jag vara med under invigningshelgen och jag passade såklart på att strosa runt i de minst 20 hallar som fyllts av mat, dryck, blommor, växter, djur, tekniska prylar och massor av besökare. Efter ett varv runt mässområdet, som i rask takt tog nära två timmar, bar kläderna doft av kryddor & mat från världens alla hörn. Låt bilderna tala för sig själva!
Samtliga bilder är fotade av medarbetare på Jordbruksverket.
Stora entréhallen till mässan.
Provsmakning i svenska montern under invigningen.
Vegansk taco från Orkla & älgburgare i regi av Christoffer Robins mat AB (sistnämnda sålde i hela 2 500 exemplar andra mässdagen).
Kollegor som jobbar stenhårt för att ro projektet i land.
Mums med trattkantarellchutney från Grinnemo hallon och honung.
Mjödhamnen i Hällefors serverar en spännande dryck jag aldrig tidigare smakat.
Hantverksöl från sju företag i föreningen Sveriges oberoende bryggerier säljs i ”Ölcontainern”.
Business Sweden besöker montern för att hålla en presentation för våra utställare.
Visit Trollhättan-Vänersborg med Sverigedräkten och älghuvud drar till sig många besökare.
Hopple – dryck från Pomologik.
Nu lämnar vi Sveriges monter och besöker Nederländerna med sin vackra grönsaksglob.
Baljväxtrapsodi i en monter vars härkomst jag inte minns.
Skinkträd i den belgiska montern.
Tunisiens monter innehåller förutom livsmedel även vackra köksredskap i trä.
Litauen står för mässans största bröd.
I Thailands monter kan man förutom att köpa kryddor och oljor även få massage.
Snart dags för Biofach i Nürnberg Den 14-17 februari går ytterligare en stor tysk mässa av stapeln och även där har Sverige en monter. Biofach är en business to business mässa, till skillnad från Internationale Grüne Woche som är en konsumentmässa. Ekouppdraget har delfinansierat den svenska Biofach-montern i år som drivs i regi av företaget Trade Fair Agency. Du kan läsa mer bland annat i Livsmedelsnyheter.
Kort historik om ekouppdraget Så här inleds kapitlet om ekologisk produktion och konsumtion i regeringens proposition om livsmedelsstrategin, som lämnades till riksdagen i januari 2017:
Regeringen formulerade också två siffersatta mål för ekomarknaden 2030; att andelen ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent och att andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar till 60 procent av totalt värde.
I juni 2017 fick Jordbruksverket 12 miljoner kronor för att i samverkan med berörda aktörer ta fram en åtgärdsplan och inrätta en samordningsfunktion för att främja ekologiska livsmedel. Åtgärdsplanen överlämnades till regeringen i februari 2018 och en samordningsfunktion (se skissen nedan) inrättades kort därefter.
I april 2018 fick Jordbruksverket i uppdrag att börja genomföra åtgärdsplanen 2018-2020 och till uppdraget knöts 50 miljoner kronor.
I december 2020 fick Jordbruksverket i uppdrag att fortsätta genomföra åtgärdsplanen 2021-2023, denna gång med hjälp av 75 miljoner kronor.
/ Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har sedan 2018 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Sedan start har vi beviljat cirka 125 miljoner kronor i utlysningar till ett hundratal projekt inom hela värdekedjan från forskning och primärproduktion till konsument, varav ungefär hälften är igång idag. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till Så ska eko öka, kika gärna in där och läs mer om uppdraget och vad som hänt sedan vi drog igång.
Honungsros och humla. Foto: Åsa Lannhard Öberg
I januari utlyste vi 16 miljoner kronor till nya projekt i utlysning 8 och 9. Prioriterade områden för en pott om 10 miljoner kronor var nationella riktlinjer, rådgivning med fokus på mindre produktionsgrenar samt projekt som främjar förädling, försäljning och export. En pott om 6 miljoner kronor riktades till FOU-projekt.
Vi fick in 21 ansökningar i den större utlysningen och 23 ansökningar i FOU-utlysningen och beviljade stöd till 9 projekt i vardera potten. Ni kan läsa mer om dessa projekt på Så ska eko öka.
Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås:
ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent av total areal
andelen ekologiska livsmedel i offentliga kök ökar till 60 procent
Vägen mot målet har varit stabilt uppåtgående under lång tid innan uppdraget ens föddes, pådrivet av marknadskrafterna i form av konsumenternas ökade intresse för hållbar mat i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men de senaste åren har den positiva utvecklingen för ekologisk mat avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa. Senast igår kväll var det inslag på riksnyheterna om minskad försäljning av ekologisk mat 2021. Av många konsumentundersökningar och andra studier, till exempel Livsmedelsföretagens konjunkturbrev och Demoskops attitydundersökning genomförd på uppdrag av Sverigemärkning, framgår att svenskt och närproducerat är viktigast idag när konsumenter ska handla mat. Ekologiskt hamnar längre ner på listan.
Diagrammet visar en positiv utveckling som börjat avstanna sett till andel ekologisk mat och jordbruksmark.
Vi som jobbar med regeringens ekouppdrag gör vad vi kan med de verktyg vi har till förfogande, för att ge vitamininjektioner i alla delar av värdekedjan och främja våra ekologiska livsmedel. Samtidigt vet vi alla att marknadskrafterna är starka och växlande, ibland står stjärnorna inte optimalt för det man vill uppnå helt enkelt.
Samtidigt som den svenska ekomarknaden andas viss mättnad ökar försäljningen i omvärlden, inte minst i flera EU-länder. Tyskland har den största försäljningen av ekologiska livsmedel räknat i värde och även en tydlig tillväxt. Att utnyttja potentialen på exportmarknaden tas upp i den åtgärdsplan som ligger till grund för vårt uppdrag och vikten av att öka exporten av svenska ekolivsmedel lyftes även fram i en workshop som Jordbruksverket bjöd in till i slutet av 2020. Därför har vi i de senaste utlysningarna riktat medel till exportfrämjande och vi har idag tre projekt igång som handlar om just detta! Utvecklingen av den svenska exporten av ekologiska livsmedel kan vi tyvärr inte mäta idag på samma sätt som vi kan när det gäller regeringsmålen att öka produktion och konsumtion, även om det finns studier och beräkningar gjorda av branschaktörer. Ekosekretariatet har därför planer på att inom ramen för uppdraget undersöka om och hur det är möjligt att ta fram statistik för utrikeshandel med ekologiska livsmedel.
//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå
Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.
I Sverige
Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.
Jordbruksverket:
deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.
Inom EU
Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:
flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.
Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har i cirka fyra år drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till ”Så ska eko öka”, kika gärna in och läs mer om uppdraget.
Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås. Alltså att den ekologiska jordbruksmarken ökar till 30 procent av total areal samt att andelen ekologiska livsmedel som köps in till offentliga kök ökar till en andel av 60 procent. Vägen mot målet har varit tydlig under lång tid innan uppdraget ens föddes, eldad av marknadskrafterna i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men nu har den positiva utvecklingen för ekologiskt avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa.
Diagram som visar andelen ekologisk mat i offentliga kök respektive andelen jordbruksmark med ekologisk produktion.
Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Från sommaren 2018 till i dag har vi genomfört nio utlysningar av sammanlagt drygt 130 miljoner kronor till projekt inom hela värdekedjan, från forskning och primärproduktion till konsument. De första sju utlysningarna renderade 77 projekt, varav många idag är avslutade eller på sluttampen. På sidan Så ska eko öka finns en artikelserie i tio delar som skrevs av Agrovektor i Ekoweb 2019-2020 på uppdrag av Jordbruksverket och den handlar om de projekt som kom till stånd med hjälp av medel i våra första utlysningar. Och framöver ska vi kommunicera hur det går med de pågående projekten, som i många fall är en fortsättning på tidigare projekt.
I dagarna har vi publicerat den åttonde utlysningen (regler, förädling-försäljning, rådgivning och export) och den nionde (FOU) utlysningen av totalt 16 nya miljoner kronor. Sitter du på en projektidé? Missa då inte att kolla om den passar in på våra kriterier.
Vi som jobbar med ekouppdraget är taggade att göra vad vi kan för att bidra till att vända trenden med hjälp av den verktygslåda uppdraget erbjuder. Jag skulle även vilja sammanfatta vad en kund jag pratade med häromdagen uttryckte – en av dem som trots svackan för ekologiska livsmedel ser ljust på framtiden: ”nu är det dags för oss ekoproducenter att ta tillbaka makten över marknaden”. Ett område vi prioriterar i de pågående utlysningarna riktar sig just till projekt som kan underlätta för producenterna att nå förädlings- och konsumentmarknaden, antingen via befintliga eller nya kanaler.
//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har EU-kommissionen publicerat sin årliga prognos för jordbrukets utveckling i EU för perioden 2021-2031.
I prognoserna ingår som vanligt enbart befintlig politik, därför har den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som ska tillämpas från 2023, inte tagits med i simuleringarna.
Prognosen baseras på antaganden om att ekonomin kommer att återhämta sig och att den under 2023 når samma nivå som före pandemin. Den årliga ekonomiska tillväxten har beräknats till 2,7 procent i genomsnitt för perioden. Inflationen väntas öka snabbt under inledningen av prognosperioden men sedan stabiliseras på knappt 2 procent per år. Det internationella oljepriset väntas öka svagt under perioden för att nå 80 $/fat till slutet av perioden och det väntas en viss förstärkning av euron jämfört med dollarn.
Mer gräs och proteingrödor som foder. Foto: Scandinav, Thomas Adolfsén
Sammanfattning för olika sektorer
Den långsiktiga trenden med svagt minskande åkerareal fortsätter, den areal som används för ekologisk produktion ökar och väntas nå 15 procent på EU-nivå.
Bland enskilda grödor väntas en stark utveckling för proteingrödor som drivs av ökad efterfrågan till både livsmedel och foder. Det väntas ett skifte i efterfrågan på foder mot mera gräs och proteingrödor medan efterfrågan på foderspannmål minskar.
Efterfrågan på biodrivmedel väntas sjunka på grund av att vägtransporterna minskar.
Den ekologiska mjölkproduktionen i EU väntas öka med 8 procent till 2031, det beror bland annat på att samhället alltmera efterfrågar produktion med en hög djurvälfärd. Stark efterfrågan på mejeriprodukter väntas leda till stigande priser.
Såväl produktion som konsumtion av kött väntas minska i EU fram till och med 2031. Animalieproduktionen står inför en rad utmaningar under de närmaste åren, t.ex. i form av sjukdomsutbrott och tillgång till foder som produceras med uthålliga metoder.
Det ekonomiska resultatet i jordbrukssektorn väntas få en sämre utveckling under den kommande tioårsperioden jämfört med den föregående perioden. Den årliga ökningstakten beräknas sjunka från 3 procent till 1 procent. I reala termer är ersättning till eget arbete konstant under prognosperioden. Andelen unga jordbrukare ökar marginellt.
Sverige deltar åter på den internationella matmässan Grüne Woche 2022. Foto: Bernhard Ludewig
Att vara med på världens största konsumentmässa för lantbruk och livsmedel, Grüne Woche i Berlin, är en lärorik och nyttig erfarenhet. Under 10 dagar strömmar en stor mängd besökare i hallarnas korridorer och erbjuder rikliga tillfällen för företag att få återkoppling från tyska konsumenter men även en del inköpare. Mässan fylls med mat från alla världens hörn och nyfikna konsumenter.
Nu är det klart att även Sverige, likt de andra nordiska grannarna, kommer att vara på plats. För Sveriges del kommer fokus ligga på ekologiska livsmedel men även inslag av innovativa produkter välkomnas. Att mässan kommer att se annorlunda ut efter förra årets digitala upplaga och i och med de tyska pandemirestriktionerna är klart. Men klart är också att tyskarnas efterfrågan på ekologiska livsmedel aldrig har varit större än nu. I spåren av pandemin har inte bara efterfrågan på regional mat ökat utan även på den ekologiska.
Driver du en verksamhet som producerar ekologiska livsmedel, är intresserad av den tyska marknaden och vill vara med på Grüne Woche i januari 2022, hör gärna av dig.
Den svenska maten 