Den åttonde och sista delrapporten om svenska livsmedelsförluster handlar om vildfångad fisk och skaldjur. Rapporten hittar du här.
Torskbåt. Foto: Lina Waara
Jag hade inte någon förkunskap om fisket när jag började och har lärt mig väldigt mycket av att hålla ihop arbetet med rapporten som omfattar fisk och skaldjur fångade i hav och längs kust, av svenska fiskefartyg. Tur det finns kunniga och erfarna kollegor och god hjälp av forskare på SLU Akvatiska resurser!
Utöver att visa hur mycket fisk och skaldjur som blir mat hoppas jag att rapporten också ska bidra till att fler får kunskap om möjligheterna och utmaningarna med resurserna hos de blå näringarna.
Resultaten visar att:
8 procent av den fisk som fiskades i syfte att gå till livsmedel, inte gick vidare till mat under 2021. Det motsvarar 4 000 ton. Orsaken till förlusterna är utkast, rens och skador från rovdjur som säl och skarv. Framförallt vid fisket nära botten av arter som torsk, kolja, gråsej, havskräfta, räka och vitling.
Två tredjedelar av all fisk går till fodertillverkning i Danmark. Det är framförallt från det pelagiska fisket av sill, skarpsill och makrill.
Forskarna intervjuade branschföreträdare om deras syn på orsakerna till att fisk inte går vidare i livsmedelskedjan och tankar om vad som behöver göras. Vissa fullt ätliga fiskar eller detaljer av fiskarna efterfrågas inte av konsumenter, som till exempel skarpsill – du vet fisken i ansjovis? Tobis och vissa karpfiskar, köttet från siklöja och torskrom äter vi knappt heller. Köttet från siklöja anses vara en delikatess i Finland men i Sverige använder vi det till foder.
Torsk till middag, eller nån annan spännande sjömatsprodukt? Foto: Scandinav/Astrakan Images.
Det är positivt att det finns en stor satsning i Sverige på Blå mat – centrum för framtidens sjömat som tittar just på konsumentbeteenden och att höja efterfrågan på nya, hållbara och näringsriktiga sjömatsprodukter.
Konsumtionen begränsas också av rekommendationer gällande miljögifter då barn och kvinnor som kan bli gravida rekommenderas att ha ett mycket begränsat intag av fet fisk från Östersjön. Mer kunskap om halterna av miljögifter i vissa områden av Östersjön kan ta reda på om mer fisk skulle kunna fiskas för livsmedel utan att äventyra säkerheten för konsumenter.
Mottagning av sill. Foto: Karin Lindow
Att mycket sill, skarpsill och makrill fiskas för att gå till foder beror på fler saker, även lönsamhet, affärsöverenskommelser och att vissa båtar idag är så stora att de inte kan anlägga i svenska hamnar. Möjligheten att mer fisk går till livsmedel i Sverige har betydelse för vår livsmedelsförsörjning och i våras redovisade Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om just detta: Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill.
Precis som i de andra delrapporterna så ger rapporten om fisk och skaldjur förslag på åtgärdsområden för att mer ska bli mat. För vi ser möjligheter till att både minska livsmedelförlusterna inom fångsterna för livsmedel och att öka andelen fångster som går till livsmedel.
/Karin Lindow, projektledare för nationell uppföljning av livsmedelsförluster som ingår i livsmedelsstrategins uppdrag för minskat matsvinn, med god hjälp av kollegor som Lina Waara, fiskepolitisk utredare.
Sillbåt. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Förra året var vi ett litet gäng som bloggade om låtar som tar dig in i den svenska livsmedelsstrategin. Musik och mat är två av våra mest populära njutningsämnen så varför inte kombinera dem!? Bilden visar en mumsande Åsa på Sweden Rock Festival för några år sedan, sannolikt är det en svensk högrevsburgare jag slukar med god aptit medan jag lyssnar på det musikaliska utbudet och njuter av folkfesten. Jag har tidigare bloggat om kött, hårdrock och hållbarhet. Allt hänger ihop, inte bara musiken och maten utan även nöjen och hållbarhet och mycket annat.
På hårdrocksfestival. Foto: Åsa Lannhard Öberg
Håll till godo med årets låtlista och läs våra tolkningar, som givetvis är gjorda med en smula humor, om hur låtarna dockar an till den svenska livsmedelsstrategin och matproduktion generellt. Ladda gärna ner låtarna på Spotify och lyssna medan ni läser.
Georg Riedel, Idas Sommarvisa Vi börjar lättsamt med en somrig barnvisa som spelats & sjungits oräkneliga gånger i Sverige. Fast ämnet vi kopplar ihop visan med är allvarligt och stekhett i hållbarhetsdebatten ”…jag gör så att blommorna blooommar, jag gör hela kohagen grön…”. Den biologiska mångfalden är hotad och arter försvinner i en rasande takt på grund av att världens befolkning förorenar, överutnyttjar, exploaterar och tillåter invasiva arter att föröka sig.
David Bowie, Five Years eller Iron Maiden, Caught Somewhere in Time Visst känns det som vi ständigt är mitt uppe i segdragna förhandlingar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik? De tar många år (kanske five) att genomföra och tycks liksom bli caught somewhere in time (men beslut har nu tagits på EU-nivå). De nya reglerna ska börja gälla under 2023 och det slutliga finliret pågår för fullt.
Fria bad för denna wachtel-hund i Småland
Mustasch, Libertà ”Libertas” är det latinska ordet för frihet. Ett medborgarinitiativ inom EU under benämningen ”End the Cage Age” har nu fått gehör hos EU-kommissionen, som lagt ett lagförslag om att alla höns, kycklingar, suggor, kalvar, kaniner, ankor, gäss och vaktlar ska släppas ur sina burar omkring år 2027.
Molly Sandén, Husavik – My Home Town Svenska räkor är gott, jag drar mig till minnes otaliga räkfrossor på Smögenbryggan där vi ofta gör ett stopp på våra sommarseglingar. Men härom veckan åt jag faktiskt isländska räkor och nynnade samtidigt på fantastiska Husavik – My Home Town framförd av fenomenala Molly Sandén. Framkallar rysningar av välbehag (både låten och räkorna).
Scorpions, Wind of Change Apropå FNs toppmöte om hållbara livsmedelssystem i september, i dagligt tal kallat FSS. Sen kanske inte ”Follow the Moscow” som låttexten anger är just det vi menar här utan snarare att vindarna blåser för en nödvändig omställning av livsmedelssystemet. Och i den omställningen har Sverige mycket att komma med. Under våren har det arrangerats dialoger på olika plan, läs mer här och på regeringens webbsida.
Wolfmother, Cosmic Egg Låten framförd av de australiensiska hårdrockarna anspelar kanske på det mytologiska ägget, eller på yoga-posen ni väl provat? Jag associerar till att Karin häromdagen hittade danska ägg som såldes till ett mycket konkurrenskraftigt pris i den lilla mataffären. Fågelinfluensan har slagit ut en stor del av svenska värphöns och nu ser vi ett inflöde av importerade ägg för att täcka upp bristen. Sverige har sedan EU-inträdet garantier att färska ägg till konsument bara får säljas om de är fria från salmonella, något svenska ägg varit länge och därmed representerar ett av våra fina mervärden tillsammans med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Sedan flera år tillbaka har både Danmark och Finland en salmonellafri äggproduktion.
Rammstein, Amerika Vi citerar direkt från FN:s hemsida översatt till svenska. ”Under de första timmarna som president rapporterade Joe Biden USA tillbaka till Världshälsoorganisationen (WHO) och Parisavtalet. Han ändrade därmed tidigare president Trumps beslut att dra tillbaka USA från WHO och Parisavtalet. Enligt generalsekreterarens talesman Stéphane Dujarric kommer Parisavtalet att träda i kraft igen för USA den 19 februari 2021.” Bravo säger vi!
Hasse ”Kvinnaböske” Andersson eller Mustasch, Änglahund Det är inte rätt på något sätt att begå oegentligheter mot djur. Smugglingen av hundar innebär brott mot djurskyddslagar, smittskyddslagar och ekonomiska lagar, läs mer på Jordbruksverkets Facebook.
Hammerfall, Any Means Necessary Ja visst, Joachim Cans o co har så rätt. Vi måste med alla möjliga medel styra oss själva och andra mot en mer hållbar konsumtion av bland annat mat. I ett spår inom Miljmålsrådet tar vi nu fram förslag på styrmedel för hållbar konsumtion av mat och liknande arbete pågår på många fronter inom myndigheter, politiken, branschorganisationer, föreningar och företag.
Arch Enemy, Avalanche I förra årets låtblogg fick medryckande Sandstorm med finske Darude representera en av vår tids största utmaningar – klimatförändringarna som ger rekordhetta, smältande isar, torka, missväxt och säkert även större laviner. Sistnämnda besjungs av svenska metalbandet Arch Enemy grundat i Halmstad (se där, ytterligare en jordbrukskoppling till ett populärt strömedel i svenska stallar). Här får vi även in ett genusperspektiv eftersom sångaren i bandet är en cool, stark kvinna.
U2, With or Without You Vi är landsbygdsminister-lösa just nu, men vi kommer jobba för livsmedelsstrategins mål With or Without You!
Thelma Houston, Dont Leave Me This Way eller Human League, Dont You Want Me
Snälla överge mig inte, vill du inte ha mig?? Nu startar mätningen av livsmedelsförluster, ni känner väl till det nya etappmålet att mer ska bli mat och att det är en del i ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn? Jordbruksverket startar med hjälp av SLU uppföljning av förluster från gård fram till, men inte med butik inom nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morot och jordgubbar. En av flera anledningar till svinn är bortsortering på grund av konsumenters höga krav på hur produkter ska se ut. Och du, boka in matsvinnsdagen 29 september då matsvinnsfrågan kommer uppmärksammas alldeles extra.
Kingdom Come, What Love Can Be Kingdom come and kingdom leave… kungadömet längst västerut i Europa lämnade EU för över ett år sedan via BREXIT. En långvarig kärlekshistoria tog slut, som bland annat gett Sverige en allierad i många förhandlingar och inte minst när det gäller budgetfrågorna. Dessutom hade vi stolarna bredvid varandra i kommissionens arbetsgrupper och jag minns många trevliga pratstunder med de brittiska kollegorna.
Babymetal, Sweet Chocolate Enligt Wikipedia är Babymetal en japansk musikgrupp som spelar Kawaii metal, en blandning av J-pop och heavy metal. Kakao behövs för att tillverka Sweet Chocolate, trädet växer i tropiska länder, kan bli 20 meter högt och har frukter som är ungefär lika stora som en amerikansk fotboll. Sveriges årliga import av chokladberedningar uppgår till över 2,1 miljarder kronor, medan exporten av densamma landar på över 1,2 miljarder kronor. Choklad är gott, men giftigt för många djur så tänk på det du som har hund eller katt hemma!
Hårdrocksarm
Green Day, Boulevard of Broken Dreams Den Gröna Given eller the Green Deal, är EU-kommissionens tillväxtstrategi med fokus på hållbarhet. Boulevard of Broken Dreams handlar om ensamhet och vårt behov av relationer, det säger i alla fall några som tolkat texten. Även i strävan mot en hållbar värld är ensam inte tillräckligt stark och genomförandet av den Gröna Given kräver samarbete och uppslutning. Va, vad sa du – heter bandet inte Green Deal utan Green Day? Jaja, en petitess i sammanhanget och liiiiite fantasi får man väl ha!
Radiohead, Creep Förra veckan var det dags att skörda dillen som prunkat i en av våra odlingslådor. Men ve och fasa, när jag började klippa ner dillen för infrysning såg jag att den kryllade av ljusgrön ohyra (=creep). Någon form av bladlus hade invaderat min ekologiska odling! Med hjälp av mekanisk bekämpning i form av avspolning och skakning lyckades jag avlägsna de flesta lusarna. Å andra sidan, insekter går ju faktiskt att äta menar bland andra Livsmedelsverket.
Ella Fitzgerald, Cry Me a River En flod består av vatten och vi kan inte upprepa det nog många gånger; vattenhushållningen är extremt viktig för ett fungerande jordbruk och samhälle i stort. Spara, lagra, dränera, avleda, återföra, precisionsbevattna. Utan vatten inget liv.
Lena PH, Månsken i Augusti Vem gillar inte kräftor och allt som omgärdar en kräftskiva, som enligt traditionen helst ska avnjutas i augusti (under ett månsken kanske?) men som vi numera äter lite när som helst under året! Så här beskriver Wikipedia historien om den svenska kräftskivan. ”Ända sedan medeltiden har man förtärt kräftor i Sverige, impulsen kom troligen från Centraleuropa. Från 1500-talet och framåt blev kräftan festmat för kungligheter. Första gången kräftor omnämns i skrift i Sverige var 1562 i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. Där krävde kungen att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Man vet även att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden serverades kräftorna inte hela och kalla utan de var huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar. I Cajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns recept på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. Först mot slutet av 1800-talet etablerades kräftätandet i samband med kräftfisket där man serverade kokta kräftor kalla och hela. Det skedde ofta i samband med ”kräftsupen” som var ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna den annalkande hösten.”
Avicii & Conrad Sewell, Taste the Feeling eller Galenskaparna After shave, Gött å Leva Maten ska vara god också! Och visst finns det underbara läckerheter i det svenska köket! Smaka Sverige är Jordbruksverkets satsning på kunskap om svensk mat och dryck. Nu har webbplatsen nylanserats. Kolla in smakasverige.se
Med detta vill vi skicka våra varmaste sommarhälsningar till alla bloggläsare och aktörer som arbetar för en öka svensk hållbar produktion. Vi ses efter semestern med nya krafter, njut av ledigheten!
Hälsar låtbloggarna Karin Lindow och Åsa Lannhard Öberg på Livsmedelskedjan och exportenheten
Foto: Jordbruksverkets bildarkiv
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Det var dags att göra fisksoppa på kursen i thailändsk matlagning. Vi hade vi rensat fisken och redan öppnat sophinken för att slänga fiskbenen när kocken ropade till.
– Stopp, är ni galna, det där kokar vi buljong på!
Bästa möjliga bas för vår fisksoppa hade vi ju såklart här, framför oss. Med lite lök, peppar och citron så puttrade benen till en smakrik buljong som förgyllde vår soppa. Jag lärde mig mycket på kursen om det thailändska köket, men det som gav starkast intryck var kockens filosofi att ta till vara på allt. Precis allt man kan. Inget matsvinn här inte.
Samma goda princip kan ju tillämpas i alla led av matproduktionen, så även i fisket. Numera måste fiskare ta i land all fångst, istället för att slänga oönskad fångst i havet.
Foto: Scandinav bildbyrå
I havs- och fiskeriprogrammet finns ett företagsstöd till livskraftig beredningsindustri. De investeringar som gjorts genom stödet är indelade i fyra kategorier, varav en är beredning av biprodukter från den huvudsakliga beredningsverksamheten. Pengarna är till för att spill från beredningsprocessen ska tas om hand och användas, så som fenor eller fiskrens. Stödet som helhet har varit populärt, men väldigt få har ansökt pengar för just beredning av biprodukter.
Kräftor är något jag tidigare bara mött i kokt form, fint uppradade på fat med dill och tillbehör. Att fiska kräftor är något jag fått uppleva först i vuxen ålder. Det har gett den stora augustifesten en ny dimension för mig.
Foto: Ylvers, Pixabay
Att åka ut i den lilla båten i svinottan (av någon anledning startar fisketurer ofta innan ens solen har vaknat) och vittja burarna var spännande. Vi hade såklart hål i dem så att de minsta kräftorna kunde ta sig ut, men vi mätte också vår fångst. De kräftor som var för små och som trots rymmarhålen var kvar i redskapen satte vi tillbaks i sjön. Det var roligt att se de små djuren när de med en elegant kräftmanöver snärtade till och försvann på ett ögonblick.
Bra kräftfångster nu och i framtiden
För fritidsfiskare som mig och mina vänner är det sunt förnuft att släppa iväg småkräftorna. Vi vill ha bra kräftvatten där vi kan fiska många år framöver. För kommersiella kräftfiskare gäller ju samma sak.
Den svenska livsmedelsstrategin har flera ambitiösa mål. Vi ska producera mer livsmedel och företagen i livsmedelskedjan – från åkrar och ladugårdar till bagerier, fabriker och mataffärer – ska vara konkurrenskraftiga. Samtidigt ska strategin bidra till att vi når de nationella miljömålen. Havs- och fiskeriprogrammet finns för att utveckla fisket och vattenbruket i Sverige på ett hållbart sätt. I programmet finns flera stöd som ska bidra till att nå det här målet.
Redskap för rätt fångst
Stödet till selektiva redskap är ett sådant exempel. Selektiva redskap är till exempel en rist (en sorts galler) som gör att bara fångst av rätt storlek och art hamnar i båten. Selektiva redskap kan också var redskap som hindrar till exempel säl att ta fångsten. I mars publicerade Jordbruksverket en utvärdering om hur det här stödet har fungerat, både inom fiskeriprogrammet 2007-2013 och under det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre konstaterar bland annat att:
Stöden har haft en viss positiv effekt på användandet av selektiva redskap i fisket efter havskräfta, vilket minskat de oönskade fångsterna (till exempel fisk och skaldjur som är av fel storlek eller art)
Det är fortfarande långt kvar till målet i det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet om att de oönskade fångsterna ska minska med 2300 ton fram till år 2023
Stöden inom fiskeriprogrammet 2007-2013 har i huvudsak gått till selektiva redskap inom trålfisket efter räka och havskräfta på västkusten, medan stöden inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 i huvudsak gått till sälsäkra redskap för det småskaliga fisket i norra Östersjön.
/Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets utvärderingar av havs- och fiskeriprogrammet och som tycker att självfångade kräftor smakar allra bäst, även om det bara blev två stycken per person den första fisketuren.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 