Sommaren står inför dörren med ett avstamp i midsommar. Visste ni att vi under midsommarhelgen konsumerar nästan hela årets försäljning av matjessill? Potatiskonsumtionen ökar med 100 procent och cirka 15-20 procent av den totala försäljningen av svenska jordgubbar sker just under midsommar.
Häromdagen hade jag förmånen att lyssna på Rickard Tellström, måltidsforskare som föreläser om mattrender och matkultur. Han menar att just traditionen kring jordgubbar och matjessill är modernare inslag i vår matkultur, matkultur som förändras över tid. Till vardags arbetar jag bland annat med en hemsida som heter smakasverige.se. Det är en kunskapsbank som lyfter svensk mat och dryck. Där kan du läsa mer om midsommarmaten i artikeln ”En midsommarmatsdröm” och hitta roliga fakta, djupdyka kring diverse råvaror, så som jordgubbar och potatis men även läsa om produkter som skånsk senap, kavring, tunnbröd och saffranspannkaka. Du hittar hemsidan här.
Ett viktigt arbete som Smaka Sverige förmedlar är arbetet kring gastronomiska regioner. En satsning där svenska produkter ansöker om skyddad EU-beteckning. Det innebär kort att producenter av livsmedel och jordbruksprodukter som har ett tydligt geografiskt ursprung kan få produktnamnet skyddat som skyddad EU-beteckning av olika slag. De skyddade EU-beteckningarna ger fördelar för företagare genom ett varumärkesskydd, kvalitets- och äkthetsmarkör och möjlighet att öka inkomsten. Företagen får en platsunik produkt i sitt sortiment som kan öka export och måltidsturism till Sverige. Exempel på produkter som i dag har skyddad EU-beteckning är Kalix löjrom och Skånsk spettekaka.
I en debattartikel i ATL som är skriven av Johan Bobert, går det att läsa att det finns ett intresse inom EU för jordbrukets lönsamhet och att geografiska indikatorer är ett sätt att nå det. Läs hela debattartikeln här. Arbetet med att främja plats, tradition och identitet genom gastronomiska regioner är ett sätt att öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till målen i Livsmedelsstrategin. Läs gärna mer om skyddade beteckningar på smakasverige.se samt på Livsmedelsverkets hemsida.
I svallvågorna av Corona-pandemin ser vi trenden av ett ökat semestrande i Sverige. I Jordbruksaktuellt skriver Rolf Åttingsberg om möjligheten att skapa nya positioner för den gröna näringen genom att flytta fram sina positioner inom besöksnäringen. Turisterna eller besökarna vill vistas i naturen, äta svensk mat och njuta av lugn och ro. Passa på att rida på vågen av Sverige som matland och hitta nya samarbeten mellan lokalproducenter och B&B. Läs inlägget här.
Genom olika insatser framåt kommer vi fortsätta med främjandet kring lokal och regional mat, skyddade EU-beteckningar, svenska produkter och råvaror genom landsbygdsprogrammet. Vi ser nya möjligheter framåt att arbeta mot att nå målen i Livsmedelsstrategin.
Så med dessa tankar vill jag önska er en glad sommar! Passa på att gynna de lokala producenterna och glöm inte att köpa svenska råvaror i sommar!
Malena Bathurst
Näringsutvecklingsenheten, Jordbruksverket
Funderar du också på hur den pågående pandemin påverkar den svenska marknaden för kött? När vi äter fler måltider hemma är det färre ädla styckningsdetaljer men mer korv, färs och liknande som hamnar i stekpannan. Vi har också en större andel svenskt kött i kylskåpet hemma än i restaurangens dito. Detta vet vi redan. Men vad händer med konsumtionen av kött på längre sikt när arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen blir ett faktum och hushållsekonomin försämras? Kött är en av de livsmedelsgrupper vi lägger mest pengar på och efterfrågan på kött är känslig både för stigande priser och för mindre pengar i plånboken.
Den här veckan skulle jag roat mig i dagarna fyra på Sweden Rock Festival tillsammans med man, släkt, vänner och 33 000 andra rockare. Om inte Coronapandemin kommit emellan… Festivalen är en höjdpunkt under året, jag njuter varje sekund även fast vi campar i baksätet av bilen och delar bekvämlighetsutrymme med oräkneliga fränder. Sweden Rock är helt enkelt världens mysigaste & coolaste bubbla.
Och det är här min association mellan kött, hårdrock och hållbarhet kommer in i bilden. Förutom att se fram emot metalmusik och mys-stämning på festivalen så längtar jag efter maten, malten och myllret av både välkända och nya smaker. På tal om välkända smaker har min man alltid första siktet inställt på de öländska kroppkakorna, som väl åtminstone nästan räknas som en regional specialitet när man befinner sig i Blekinge? I antal konsumerar han ofta fler kroppkakor än öl på en dag. Min kompass är snarare riktad mot hamburgarna, eller varför inte pulled pork och pulled beef som tillkommit bland matstånden de senaste åren? Vildsvinskebaben är inte heller så dum och ska vi göra som regeringen vill i den svenska livsmedelsstrategin, så ska vi minsann äta mer gris från skogen. Hållbart, klimatsmart, resurseffektivt och gott! Ett mål med fish n’ ships brukar också slinka ner. Kuriosa är att jag på förra årets festival trängdes med skidlegenden Thomas Wassberg i kön till den friterade fisken.
Faktum är att musikfestivaler och andra evenemang de senaste åren ägnat sig allt mer åt hållbarhetsarbete, alla vill skapa sin egen tydliga profil som visar att just de bryr sig om planeten och hälsan. Detta gäller även Sweden Rock – vad sägs om ”Hållbar hårdrock”? Den här parollen berör alla tänkbara områden, från sopsortering och återvinning till merchandise (etiskt producerade t-shirts), sanitet (snålspolande toaletter) och jämställdhet (främja de kvinnliga hårdrocksbanden).
Livsmedelsföretagen lyser också med sin närvaro på festivalen. Blir man trött på maltbaserad dryck kan man njuta av gratis mjölk, och samtidigt tävla mot någon i konsten att hålla en mjölkkanna i 90 graders vinkel från kroppen tills mjölksyran sätter stopp.
Festivalområdet tystnar inte förrän vid 2-snåret på morgonen och när vi styr våra steg tillbaka till campingen, är det svårt att motstå en Langos med räkor, lök och crème fraiche – vilket bidrar till en tydlig karaktär på utandningsluften dagen efter 🙂
Våren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.
Den svenska maten 