Kategoriarkiv: priser

Jordbrukssektorn i ett oroligt världsläge

Under slutet av februari och början på mars 2025 har flera händelser påverkat det geopolitiska läget i världen. Även jordbrukssektorn har påverkats av olika beslut och utspel som gjorts av världens ledare. Förhoppningar om att marknaderna för jordbruksprodukter är på väg i ett lugnare skede kan komma att gå om intet.

Läget i världen har under den senaste tiden präglats av tilltagande oro med utspel som också har koppling till jordbrukssektorn.

Tullar

  • USA har från och med den 4 mars infört importtullar på varor från Kanada och Mexico på 25 procent. För varor från Kina höjs tullen från 10 procent till 20 procent.
  • Kina har beslutat att från och med den 10 mars 2025 införa en importtull på 15 procent för bland annat vete och majs och med 10 procent för sojabönor, sorghum med flera varor som har sitt ursprung i USA.
  • Kanada har också beslutat att införa tullar på vissa varor, däribland vete, havre, raps och solrosor, som importeras från USA. Tullen uppgår till 25 procent av varuvärdet.
  • Det väntas även att Mexico kommer att införa importtullar som en reaktion på att USA infört tullar.

I EU har Kommissionen beslutat att höja tullarna på jordbruksprodukter och kvävegödselmedel med ursprung i Ryssland och Belarus. För att åtgärderna ska träda i kraft krävs även beslut av Rådet och Parlamentet.

Ett stort containerfartyg i lasthamn sett från aktern
Foto: Karl Forsberg, Scandinav.

Hur påverkar tullarna?

Höjda tullar brukar leda till fallande priser eftersom högre priser leder till lägre efterfrågan. På världsmarknaden för spannmål och oljeväxter har det ännu inte kunnat konstateras några tydliga effekter. Priserna har visserligen fallit under sista veckan av februari och första veckan av mars men marknadsanalytiker hävdar att det främst beror på minskad oro för utvintringsskador och lägre skördar i Nordamerika. Ryssland har varit mycket aktiva på marknaderna under 2024/25 och bedöms ha sålt ut en stor del av sitt lager av spannmål och oljeväxter. EU har haft svårare att konkurrera och beräknas därför ha förhållandevis större lager som inte är sålda. Priserna på gödning har stigit under vintern 2024/25 främst till följd att ökade priser på naturgas.

Effekter av kriget

I det ryska angreppskriget mot Ukraina har de ryska attackerna mot ukrainska spannmålsanläggningar fortsatt, i bland annat Odessa. Trots det ansträngda läget i Ukraina har landet hittills visat stor motståndskraft och prognoserna inför skörd 2025 tyder inte på väsentliga produktionsminskningar.

Effekter för svenska jordbrukare

En jordbrukare står framför en traktor.
Foto: Plattform, Scandinav.

Hittills har effekterna på marknaderna för jordbruksprodukter och jordbrukets produktionsmedel varit betydligt mindre jämfört med det läge som uppstod direkt efter den ryska invasionen av Ukraina. Skulle produktpriserna falla och produktionsmedelspriserna stiga, till följd av tilltagande oro och införandet av tullar, leder det till ett försämrat ekonomiskt läge för jordbrukarna med risk för minskad produktion.

/Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksekonomiska enheten

Nygammal president i USA – hur påverkar det svenskt jordbruk?

Blott för andra gången i historien har en amerikansk president återkommit i sitt ämbete efter att ha förlorat makten. Med relativt bred marginal vann Donald Trump valet och republikanerna tycks även vinna majoriteten både i senaten och kongressen. Jordbruket var inte någon av de centrala frågorna i valet men indirekt kan jordbruket komma att påverkas av frågor som är kopplade till bland annat handel, miljö och energi.

Bild på USA:s kommande president Donald Trump som håller upp en knuten hand och talar i mikrofonen. Amerikanska flaggan syns också på bilden.
USA:s nyvalde president Donald Trump. Foto: Gerd Altman, Pixabay

Handel

Det är svårt att i nuläget vara helt säker på vad den inkommande Trump-regeringen kan komma att genomföra när ämbetsperioden påbörjas efter årsskiftet. Ökat fokus på USA:s interna intressen och en mer protektionistisk hållning bör sannolikt genomsyra förväntade åtgärder. För att skydda USA:s eget näringsliv kan tullar komma att höjas för importkonkurrerande produkter, däribland jordbruksprodukter. Tullar som föreslogs under valrörelsen är framförallt avsedda mot Kina men även mot övriga omvärlden. Det kan innebära att ekonomisk utveckling saktas in framförallt i USA men även i världsekonomin i stort.[1]

För svenskt jordbruk är den direkta påverkan relativt liten eftersom vår handel med USA är begränsad. Sveriges totala import och export består av framförallt den interna handeln inom EU (62 procent) medan vårt handelsutbyte med USA är relativt litet (7 procent).[2] Exporten av livsmedel till USA är blott 1,5 procent av den totala exporten till landet[3]. Det som skulle kunna påverka oss är en mer orolig världsmarknad med till exempel mer varierande priser på jordbrukets insatsvaror som vi är handelsberoende av. För svenska jordbrukare kan det leda till en mer osäker planeringshorisont vilket kan hämma produktionsutvecklingen.

Miljö och klimat

Det är också troligt att USA, precis som när president Trump tillträde förra gången, tar en mer defensiv hållning till att sätta in miljö- och klimatåtgärder. Det kan leda till ökad amerikansk produktion av fossil energi vilket skulle kunna leda till globalt lägre energipriser, vilket påverkar det svenska jordbruket eftersom energi är en viktig insatsvara för jordbruket.  

En minskad miljö- och klimatambition skulle även kortsiktigt kunna innebära att amerikanskt jordbruk inte kommer att behöva vidta åtgärder som kan vara kostnadsdrivande. Ambitiösa krav på miljöåtgärder som lagts fram av EU i ”Green Deal” skulle kunna leda till internationella konkurrensnackdelar, även om en ambitiös klimat- och miljöagenda är nödvändigt för att kunna klara av livsmedelsförsörjningen i framtiden.

Prisutveckling

Inflationsutvecklingen som varit en del av eftereffekter ifrån Covid-19 pandemin, och numera även som konsekvens av den geopolitiska instabiliteten i världen, har drivit upp priser på basvaror för konsumenter i Sverige och runtom i världen. Det gäller också för livsmedel. Det spekuleras om att Trump-regeringens inrikes- och handelspolitiska agenda kan innebära en återgång till inflationsökningar i USA som framförallt slår mot inhemsk tillverkning och jordbruk.[4] Huruvida det stämmer och i så fall hur det drabbar omvärlden återstår att se.

Pengar i en hög, framförallt amerikanska dollar.
Foto: Filip Filipovic, Pixabay.

Effekter för svenska jordbrukare

Sammantaget bedöms de direkta effekterna av maktskiftet i USA få måttlig betydelse för svenskt jordbruk men de indirekta effekterna kan bli betydligt större och riskera konkurrenskraft och produktionsutveckling.

/Gustav Eskhult och Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten

Källor:

1 och 2. Kommerskollegium, 2024, Economic Backfire: The Costly Impact of Trump’s Proposed Tariffs.

3. WITS, Sweden Product exports and imports to United States 2022.

4. Peterson Institute for international economics, 2024, The International Economic Implications of a Second Trump Presidency, Working paper 24-20.

Året har inletts med fortsatt fallande priser

Den trend med successivt fallande priser för jordbruksprodukter som har rått sedan ett år tillbaka har fortsatt under början av 2024. Det beror framförallt på gynnsamma odlingsförhållanden i de flesta betydande produktionsområden världen över, samtidigt som efterfrågan bromsats av en svag konjunktur och lagren av jordbruksprodukter är förhållandevis välfyllda.

Idag har vi levererat den månatliga lägesrapporten om marknadsläget i jordbrukssektorn till Regeringen. I den kan du läsa att världsmarknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt uppvisar små rörelser, mestadels nedåt. Bland enskilda produkter har priserna för spannmål fallit medan priserna för socker har stigit. Förhållandevis stora lager av de viktigaste jordbruksprodukterna är den mest betydande orsaken till att priserna sjunker, liksom att efterfrågan bromsats av en svag konjunktur i världen. I de viktigaste produktionsområdena finns det för närvarande inte några indikationer på produktionsstörningar. USDA:s senaste prognos för produktionen på världsmarknaden visade på stigande lager för de viktigaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna under 2024/25.

Väderutmaningar i höst- och vårbruk

Enligt MARS-rapporten som tas fram av EU-kommissionen har vintern 2023/24 varit mer nederbördsrik än normalt i västra och norra delarna av EU. I de södra delarna av EU har vädret däremot varit varmare än normalt. Det finns en oro för att grödorna tagit skada av den rikliga nederbörden under höst och vinter samt att vårbruket blir försenat.

Ryssland och Ukraina har hittills haft gynnsamma förhållanden för de höstsådda grödorna. I Ukraina förväntas oförändrad vårsådd jämfört med förra året enligt landets jordbruksdepartement. Det finns dock viss oro för brist på utsäde av hög kvalitet.

tröskning av vete
Foto: Stefan Ärtenblad

Om vi blickar in på den svenska marknaden har riklig nederbörd lett till översvämningar i olika delar av landet, bland annat i Skåne och Mellansverige. Enskilda jordbrukare har rapporterat om åkrar som står under vatten. Det är ännu för tidigt att ha en uppfattning om hur grödorna kommer att påverkas av vädret under vintern. Utöver det så finns en risk att de besvärliga skördeförhållandena under hösten 2023 leder till brist på utsäde inför vårsådden 2024 och utsädesföretagen bedömer att den är störst för havre och korn. För vallfrö är tillgången betydligt bättre.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Frida Svensson

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 januari 2024

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den svenska kronan har försvagats under inledningen av 2024 både mot dollarn och euron. Oljepriserna har varit oförändrade under den senaste tiden, prognoser för 2024 pekar mot lägre priser jämfört med 2023.

Priserna för jordbruksprodukter på världsmarknaden har varit förhållandevis stabila under inledningen av 2024. En tillfredställande lagersituation och gynnsamma väderförhållanden runt om i världen ger grunden för att prisrörelserna är små i nuläget. Det har ännu inte uppnåtts någon uppgörelse angående Ukrainas möjligheter att transportera jordbruksprodukter via EU.

Olyckshändelsen i Örtofta sockerbruk har lett till förseningar i produktion, problemen har blivit större på grund av kall väderlek. Sockerbetor har förstörts av sträng kyla. Mjölkproduktionen var under november 2023 lägre än motsvarande månad föregående år. Produktionen av nötkött har ökat med tre procent under 2023 medan griskötts- och kycklingproduktionen minskat lika mycket. Semineringarna av suggor har ökat under de sista månaderna 2023 medan de minskat för mjölkkor.

Produktionen av frukt och grönt påverkades negativt av de extrema väderhändelserna under 2023. Olämpliga förutsättningar för skörd av rotgrönsaker under hösten 2023 har påverkat kvaliteten på ett negativt sätt.

Fångsterna av sill utanför Skåne och Blekinge har under 2023 varit goda och storleken och kvaliteten på fisken bra. Det har därför varit ett bra produktionsår för fiskeindustrierna i södra Sverige.

Både produktpriser och produktionsmedelspriser var i november 2023 lägre än i november 2022. Bland enskilda produkter har priserna fallit mest för mjölk och spannmål. Mjölkpriserna har dock stigit både under december 2023 och januari 2024. Priserna för gödning, el och foder har fallit med 10-40 procent under det senaste året.

traktor i vinterlandskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

De svenska producentpriserna för nötkött och griskött är fortfarande bland de högsta inom EU, men under 2023 har priserna ökat mer i andra EU-länder än i Sverige. Mjölkpriset i Sverige är däremot bland de lägsta i EU.

Hushållningssällskapets lönsamhetskalkyler för 2024 visar att täckningsbidraget för höstvete minskar med 1 000 kr/ha jämfört med motsvarande beräkningar som gjordes vid samma tid förra året.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 oktober 2023

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 31 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Läget i Östeuropa har fortfarande stor betydelse kortsiktigt för prisutvecklingen på jordbruksprodukter. Tilltagande oro i Mellanöstern kan också komma att påverka prisutvecklingen. På södra halvklotet finns risk för torka, men läget ser ut att förbättras i Sydamerika. I Europa har vädret hittills varit gynnsamt för årets höstsådd.

Foto: Anna Kern

I Sverige är årets skörd i stort sett avslutad. Jordbruksverkets preliminära skördestatistik publiceras i mitten av november.

Svag kvalitet på årets spannmålsskörd har lett till att en större andel än normalt inte uppfyllt kraven för livsmedelsanvändning. Prisskillnaden är därför stor mellan brödspannmål och foderspannmål.

Slakten av suggor har varit större än normalt under de senaste månaderna, det har inneburit att även semineringarna av suggor har minskat. Den senaste veckan har priset på griskött höjts av ett av de större slakterierna.

De ledande producenterna av gödning har försökt höja priserna under hösten men tilltagande konkurrens har gjort att prisökningarna hittills varit små.

Lantbruksbarometern för 2023 visar att lantbrukarnas upplevda lönsamhet försämrats under senaste året och nu är på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2018.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 18 augusti 2023

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 18augusti. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Rysslands tillbakadragande från spannmålsavtalet och attacker på ukrainska hamnar har ännu inte lett till några större effekter på globala spannmålspriset men orsakar oro i angränsande länder. Oljepriset har ökat något under sommaren men det finns ännu inga tydliga signaler om ändrade priser på gödning.  Den svenska kronan är fortsatt svag mot euron och dollarn. Skördeläget är besvärligt i stora delar av Sverige till följd av nederbörd. Få längre uppehåll mellan regnskurarna försvårar tröskningen av spannmål och även vallskörden påverkas. Regnet leder till höga vattenhalter och försämrad kvalitet men även till översvämningar och problem med bärigheten på fälten.

Vetefält

Vetefält. Foto: Pixabay

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 27 juli 2023

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 27 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Sammanfattning

Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s långtidsprognos förbli svalt och nederbördsrikt under återstående del av juli liksom under de första veckorna av augusti. Lågtrycken kommer precis som tidigare att komma in väster ifrån. Från mitten av augusti pekar prognosen mot torrare och varmare väder.

Skörden av spannmål har påbörjats i södra och mellersta Sverige. De första mycket preliminära uppgifterna pekar mot stora variationer i avkastningen. Generellt sett har de höstsådda grödorna klarat torkan bättre än de vårsådda. I södra och mellersta Sverige ledde torkan som rådde fram till i slutet på juni till att andraskörden av vall blivit mindre än normalt. Den nederbörd som kommit har varit gynnsam för en tredje och en eventuell fjärde skörd.

I de norra delarna av landet finns det rapporter om att den nederbörd som kommit tycks haft en positiv påverkan på spannmålsgrödorna.

Torkan har lett att spannmålen har korta strån, vilket gör att tillgång på halm blir begränsad. Det finns en oro för mycket grönskott i de vårsådda spannmålsgrödorna.

Slakterierna uppger att takten i slaktanmälningar har gått ner till normala nivåer. Det har endast i få fall hittills lett till utslaktningar i förtid p.g.a. av brist på foder. Efterfrågan på svenskt nötkött är god och priserna har varit stabila de senaste veckorna.

Den svenska kronans värde har efter en lång tid av försvagning stärkts de senaste veckorna. Priset på olja har stigit till en nivå runt 80 dollar/fat. Läget i Östeuropa är fortsatt oroligt vilket lett till stora prisvariationer för jordbrukets produkter. Ryssland valde att inte förlänga spannmålsavtalet och har därefter intensifierat attacker mot ukrainska hamnar och spannmålsanläggningar. Ukraina söker alternativa lösningar för export av spannmål, t.ex. via hamnar i EU.

EU:s senaste skördeprognos visar att produktionen minskar jämfört med tidigare prognos. Årets skörd av spannmål i EU väntas bli lika stor som det senaste femårsgenomsnittet.

Jordbruksverkets skördeprognos publiceras den 14 augusti.

/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn (30 juni 2023)

Jordbruksverket har i uppdrag av regeringen att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn. Detta är en sammanfattning av rapporten som lämnades den 30 juni 2023, om du vill läsa hela lägesrapporten kommer den att finns här.

Sammanfattning

FaktorSenaste månadenSenaste året
Världsmarknadspriser jordbruksprodukterUppNer
Världsmarknadspris för oljaSvag nedgångNer
Svensk produktion – animalierSvagt uppOförändrat
Svensk produktion vegetabilierRisk för betydande minskningUpp
Svenska produktpriser – vegetabilierOförändratNer  
Svenska produktpriser animalierMjölk upp/Kött oförändratUpp
Svenska produktionsmedelspriserOförändratNer
LönsamhetRisk för försämringOförändrat
Valutakurs SEK/USDOförändradFörsvagats
Tabell som visar utvecklingen för 9 faktorer den senaste månaden och det senaste året.

Händelserna i Ryssland och Ukraina de senaste dagarna har haft liten påverkan på prisutvecklingen för råvaror. Marknaderna för spannmål med flera grödor påverkas alltmera av att skörden på norra halvklotet är förestående vilket leder till ökat utbud och mer pressade priser.

I Sverige har de senaste månaderna av ihållande torka ersatts av ett något mer omväxlande väder. Det har kommit nederbörd men främst i form av skurar som varit ojämnt fördelade och det krävs betydligt mera regn för att grödorna ska återhämta sig. Långtidsprognosen från SMHI pekar mot en allt ostadigare och svalare väderlek under kommande veckor. Förstaskörden av vall och tillväxten av bete har blivit betydligt lägre än normalt i stora delar landet. Återväxten av vall har också drabbats hårt av torkan och andraskörden har i princip uteblivit. Hittills är det de nordligaste delarna av landet som haft minst negativ påverkan, även om torkproblemen tycks förskjutas norrut. Alla grödor har påverkats negativt och även om det kommer regn i närtid kan skadorna inte repareras fullt ut. Anpassningar har redan gjorts av jordbrukarna bl.a. genom att skörda spannmål som ensilage och att mera djur än vanligt anmälts till slakt.

För första gången under 2023 höjer Arla producentpriset för mjölk. Höjningen uppgår till 5,4 öre/kg för både konventionellt producerad mjölk och ekologisk mjölk. Ett slakteri sänker priset på livkalvar vilket tyder på sämre efterfrågan.

Svag avkastning och höga inköpspriser för produktionsmedel riskerar att leda till svag lönsamhet för jordbrukarna under det kommande året. Produktionsgrenar som är starkt beroende av grovfoder och bete samt där det finns begränsade möjligheter till högre produktpriser är mest utsatta.

/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting

Utsikter inför sommaren 2023

Bevattning av åker. Foto: Scandinav.

Vädret har redan under inledning av växtsäsongen 2023 varit ogynnsamt i stora delar av landet. Även om det är tidigt på säsongen finns det tecken som tyder på att årets skörd kan drabbas av skador. Jordbrukarna har redan i utgångsläget en ansträngd ekonomi efter ett osäkert år under 2022.

Globalt har marknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt att falla den senaste tiden till följd av att det finns goda förutsättning för en god skörd på norra halvklotet. FAOs jordbruksprisindex föll med 2,6 procent under maj 2023 jämfört med närmast föregående månad. Sedan pristoppen i mars 2022 har priserna fallit med drygt 20 procent.

Sprängningen av Kachovka-dammen i Ukraina
Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina har åter ifrågasatts av Ryssland. Inspektionerna av fartyg med jordbruksprodukter från Ukraina har i varje fall temporärt avstannat. Den förmodade ryska sprängningen av kraftverksdammen i Ukraina kommer att ytterligare leda till produktionsbortfall genom att arealer översvämmats och att infrastruktur förstörts. På lite längre sikt finns oro för att jordbruksmark inte längre kommer att kunna bevattnas.

Grödornas utveckling
Vädret i de södra och mellersta delarna av Sverige har varit torrare än normalt under maj och inledningen av juni. Det har också förekommit nattfrost. Hittills är det främst vall och beten som tagit med skada av väderleken. Förstaskörden av vall har varit mindre än normalt, särskilt på lätta jordar och där det inte gått att bevattna. Om det kommer regn i närtid finns det dock möjlighet att uppkomna skördebortfall helt eller delvis kan kompenseras. Mest problematiskt just nu är det för den betesbaserade animalieproduktionen då vinterfoder måste användas för att kortsiktigt täcka foderbehovet.

Fortfarande förutsättningar för en god skörd
De höstsådda grödorna har hittills klarat sig bättre eftersom det finns fukt i marken på lite större djup. Om väderleken blir gynnsam finns fortfarande förutsättningar för en god skörd. På lättare jordar börjar även de höstsådda grödorna bli torkstressade. För de vårsådda grödorna är det ännu tidigt på växtsäsongen. Generellt sett brukar vårsådda grödor vara mer utsatta för torka än höstsådda grödor. Om det inte kommer regn inom de närmaste veckorna är risken stor för att även spannmål, oljeväxter m.fl. grödor också kommer att ta allvarlig skada. Spannmålshandeln förbereder sig för att skörden kan komma att ta skada av den torra och varma väderleken genom att annullera ingångna exportkontrakt.

Marknaden i Sverige
Arla sänkte priset på mjölk med 21 öre/kg för juni och Norrmejerier med 40 öre/kg. Orsaken till prissänkningen är sämre efterfrågan och att konsumenterna efterfrågar billigare produkter. Hittills har produktionen inte påverkats men det väntas lägre produktion, oaktat effekterna av torkan.
För kött har priserna kunnat bibehålls och t.o.m. höjas trots det ekonomiska läget. Ett av de ledande slakterierna höjde priset för griskött med 30 öre/kg och för smågrisar med 50 öre/kg för innevarande vecka. Slakterierna har uttalat att man höjer beredskapen för att kunna öka produktionskapaciteten om effekterna av torkan tilltar.
Jordbruksverkets försörjningsbalanser för första kvartalet 2023 visar att importandelen va konsumtionen ökat för griskött, fårkött och ägg. Däremot har andelen svenskt nötkött och fjäderfäkött ökat.

Lönsamhet
Om torkan fortsätter riskerar det att leda till både minskande intäkter och högre kostnader för svenska jordbrukare. Efter flera år i rad med osäkra förhållanden sätter det extra press på jordbrukare som i utgångsläget har en ansträngd situation.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

Svenskt lantbruk har klarat årets utmaningar väl men står inför ett osäkert läge 2023

Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay

Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.

Produktion och priser globalt 2022
Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.

På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.

Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.

Handelsgödsel 2022
Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.

I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay

Produktion och priser i Sverige hösten 2022
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.

Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.

Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022
Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.

Utsikter inför 2023
Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt.  Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen