Kategoriarkiv: Rapport

Hur kan livsmedelsproduktionen i norra Sverige öka?

Lämna ett svar

Jordbruksverket har publicerat en rapport om hur lönsamheten och konkurrenskraften för livsmedelsproduktionen i norra Sverige kan stärkas. Rapporten redovisar ett uppdrag som vi fick av regeringen i juli förra året.  

Rapporten visar att antalet företag, arealen jordbruksmark och antalet djur har minskat snabbare för jordbruket i norra Sverige än i resten av landet över en 30-årsperiod. På samma sätt visar insjöfisket en negativ trend, medan fiske till havs och fiskodling har varierat både upp och ned de senaste tio åren. Det finns få eller inga stora företag i området för flera typer av livsmedelsförädling, vilket skapar särskilt stora utmaningar i norra Sverige, där avstånden till alternativ är långa.

En karta över Sverige som markerar området med de sju länen som ingår i rapporten

Utvecklingen i norra Sverige beror på en mängd olika faktorer. Klimat, gleshet, transportinfrastruktur och avstånd till större marknader, regionalt kostnadsläge och tillgång till kapital har påverkan på livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Samtidigt finns möjligheter, exempelvis tillgång till mark som nyligen tagits ur produktion, förnybar energi och vatten, samt att det förändrade klimatet förlänger odlingssäsongen. Andra ljusglimtar är att två viktiga åtgärder för jordbruket i norra Sverige nyligen har genomförts. Det handlar om höjda stödnivåer för nationella stödet till norra Sverige och om förändringar av stödnivå och stödtak för investeringsstödet till jordbruk i de fyra nordligaste länen.

Ett smörgåsbord av åtgärdsförslag

Utan konkreta insatser riskerar den nuvarande utvecklingen att fortsätta. Samtidigt visar utredningen att det finns potential för ökad produktion i norra Sverige. Genom att kombineraen lång rad av förändringar iekonomiska stöd, regelverk och genom kunskapsbyggande kan norra Sverige bli en starkare länk i det nationella livsmedelssystemet, både i fredstid och som en del av Sveriges civila beredskap.

Nedan listas några exempel på de åtgärder som Jordbruksverket lyfter fram i rapporten.

  • Förändra investeringsstödet och startstödet till unga samt se över möjligheten till förenklingar inom kompensationsstödet inför kommande period inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
  • Stärk finansieringen av forskning med relevans för norra Sverige och satsa på livsmedelskluster och forskningsnoder som kan öka medverkan i utvecklingsprojekt och sprida ny kunskap.
  • Ge stöd till avbytartjänster för att förbättra arbetssituationen inom jordbruket och göra det möjligt för framför allt ensamföretagare att ta ledigt.
  • Se över möjligheter till finansiering inom livsmedelsindustrin, särskilt för investeringar i verksamheter som kan anses extra kritisk, såsom mejeri, slakteri, torkar, kvarnar.

Flera av förslagen som utredningen lägger fram behöver utredas vidare innan de kan genomföras.

En bild på kor i kuperat landskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Livsmedelsproduktionens utveckling påverkas av samhällets utveckling

Åtgärder i livsmedelskedjan kan inte ensamt påverka utvecklingen. Företagen i norra Sverige påverkas även i hög grad generella samhällstrender. För att livsmedelsproduktionen i norra Sverige ska kunna öka finns det därför andra områden i samhället som också kan behöva insatser. Fungerande infrastruktur med vägnät, järnväg och hamnar och tillgång till service på landsbygden i form av skolor, förskolor, affärer och banktjänster är också avgörande för att det ska vara möjligt att bedriva företag och för att unga ska vilja etablera sig. Det behöver kort sagt vara attraktivt att leva och verka området.

Mina reflektioner

Jag är själv uppvuxen i en liten by i Västerbotten. Varje sommar åker jag upp till familj och vänner och promenerar på bekanta stigar genom landskapet. I byn jag kommer ifrån ser jag utvecklingen som denna rapport beskriver i verkligheten. På fält där det under min barndom odlades olika grödor växer numera långliggande vall, och mjölkgården som fanns i byn la ner sin verksamhet för ett antal år sedan. Samtidigt ser jag också att det finns nya spännande initiativ, som en nystartad äppelodling med musteri.

Under arbetet med denna utredning har jag haft möjlighet att träffa och lyssna på inspel från en mängd olika personer både inom livsmedelsproduktionen och på myndigheter i norra Sverige. Jag vet att det finns mycket kunskap och engagemang, och en stark vilja att vända utvecklingen. Vi som jobbat med denna utredning hoppas att den kan bidra, som en startpunkt för viktiga insatser framöver.

Rapport och webbinarium

Här kan du läsa rapporten.

Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 26 mars då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med producenter och en landshövding om hur de ser på utvecklingen och behoven framåt, följ denna länk för information och anmälan.  

/Frida Edström som har lett utredningen på Jordbruksverket

Viljan att investera i stallar ökade 2025

Lämna ett svar
Ett nybyggt stall med mjölkkor och en robot som delar ut foder.
För att våga investera krävs en period med stabilitet och en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Foto: Pixabay.

Intresset för att investera i stallbyggnader har ökat för alla lantbrukets produktionsdjur under 2025 enligt Jordbruksverkets statistik.  Nivåerna är de högsta på 5 – 10 år för de flesta djurslag. Lägre ränta, gynnsam produktprisutveckling och riklig tillgång på foder är några faktorer som bidragit till att öka investeringsviljan.

Jordbruksverket sammanställer varje år statistik över hur många stallplatser som förprövats. Det är en process som innebär att jordbrukarna ansöker om ny- eller ombyggnad av stallutrymmen. En förprövning behöver inte nödvändigtvis leda till att investeringen genomförs, men det ger en god fingervisning om de planer som jordbrukarna har.

Störst investeringsvilja för mjölkkor sedan 2012

2025 års statistik visar att antalet förprövade platser ökade för både mjölkkor och dikor. Antalet förprövade mjölkkoplatser uppgår till drygt 13 000 och antalet dikoplatser uppgår till cirka 7 700 platser. Det är en ökning med cirka 3 000 platser för mjölkkor och med cirka 1 000 platser för dikor. Trots höga priser på nötkött blev investeringsökningen liten i sektorn för dikor.

Antalet mjölkkoplatser som förprövats under 2025 är det största sedan 2012, jämfört med början på 2000-talet ligger dock 2025 års förprövningar relativt lågt.

Utifrån ett teoretiskt beräknat investeringsbehov baserat på nuvarande stallplatser behövs investeringsåtgärder vart 15:e år för mjölkkor och vart 20:e år för dikor. Investeringar under 2025 når upp till drygt 70 procent av det teoretiska behovet för mjölkkor och dikor. Investeringar i byggnader för övriga nötkreatur, (ungdjur m.m.) blev under 2025 nästan 25 000 platser, det är störst antal platser sedan 2017.

Förprövningar för får uppgår till cirka 7 700 platser för 2025, det är en ökning med cirka 3 000 platser sedan förra året och det största antalet sedan 2021.

Kraftig ökning för fjäderfä

Antalet stallplatser för suggor som förprövats uppgår till cirka 7 000, vilket är drygt 4 000 fler än i fjol. Antalet stallplatser för slaktgrisar har ökat från cirka 22 300 platser till cirka 34 800. Antalet platser för suggor och slaktsvin som förprövats under 2025 är flest sedan 2018. Varken investeringarna i suggplatser eller slaktgrisplatser når upp till det långsiktiga behovet.

Förprövningarna av platser för slaktkycklingar och värphöns har ökat kraftigt under 2025. För värphöns är det största antalet platser som förprövats sedan 2017 och för slakttkycklingar är det störst antal platser sedan 2021. Siffrorna för fjäderfä varierar kraftigt från år till år. Fjäderfäbranschen karakteriseras av få och stora producenter och därför kan investeringsbeslut hos enskilda företag få stort genomslag i statistiken.

Uppdämt behov

De senaste åren har varit utmanande för jordbruket i Sverige med kraftiga variationer både vad gäller produktpriser och priser för insatsvaror. För att våga investera krävs en period med stabila förhållanden liksom en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Under 2025 skedde en stabilisering med fallande räntor, lägre priser för insatsvaror och en gynnsam prisutveckling för de animaliska produkterna. Eftersom investeringstakten varit låg de tidigare åren kan det även funnits ett visst uppdämt behov under 2025. Det är några förklaringar till att antalet förprövade stallplatser ökade för samtliga av jordbrukets produktionsdjur.

Ljusning för vissa djurslag 2026

För 2026 ser förutsättningarna fortsatt positiva ut för vissa djurslag. Generellt sett väntas låga priser på foder bestå eftersom tillgången är god både i Sverige och globalt. För mjölkproduktionen är dock utsikterna inte lika bra då en snabb produktionsökning lett till lägre producentpriser. För nötkött är däremot priserna till producent fortsatt höga och under det kommande året väntas bristen på marknaden bestå.

Jordbruksverkets förprövningsstatistik i sin helhet finns på följande länk.

Förprövnings­statistik – Jordbruksverket.se

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Kan siffersatta mål lyfta svensk livsmedelsproduktion?

Lämna ett svar

Ja det menar regeringen, som gett oss uppdraget att ta fram kvantitativa mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt hur utvecklingen kan mätas. Nu har vi skickat förslaget som innebär mål för 2035 och delmål för 2030 inom både jordbruk, trädgård och sjömat.

Regeringen menar att svenska livsmedelsproducenter mött en rad utmaningar de senaste åren och att arbetet för att främja tillväxt behöver skärpas. Vi fick uppdraget i våras och har sedan dess haft en nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter – det är nämligen inte bara staten som äger dessa mål utan även livsmedelsproduktionen, som haft kvantitativa mål på sin önskelista inför arbetet med att mejsla ut Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen och myndigheterna kan skapa förutsättningar genom att använda styrmedel och stöd på ett smart sätt, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknadens aktörer och konsumenternas efterfrågan. Vi vet ju alla hur det går om någon producerar varor som ingen vill köpa, då uppstår överskott och prispress samtidigt som företagens lönsamhet viker.

ett bildkollage på ett blommande gult rapsfältm musselodling, närbild på en komule, olika grönsaker och vita ägg i kartong.
Foto: Rapsfält Kentaroo Tryman, Musselodling Anneli Fredriksson, Nötkreatur Skandinav, Grönsaker Ellinor Hall, Vita ägg Pixabay.

Uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mer mat i Sverige för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå och att de ska baseras på marknadens potential, Sveriges naturgivna förutsättningar och branschens tillväxtambitioner. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar produktion, som riksdagen fattade beslut om redan 2017.        

Förslag på arton mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter

De arton mål vi föreslår uttrycks i form av försörjningsgrad. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid.

När vi valt ut våra råvaror har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har också beaktat lagringsmöjligheter och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv. Vi föreslår bland annat följande mål:

  • Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035.
  • Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035 (även delmål för de fyra största köttslagen).
  • Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035.

Förslag på mål för fiske och vattenbruk

Bild på en torskbåt i hamn
Foto: Lina Waara

För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, som följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.

Stora investeringsbehov

För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Kostnaden för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag och att investera i lagring, stallar och nybyggnation av växthus uppskattas till runt:

  • 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen
  • 14,4 miljarder kronor för animalieproduktionen
  • 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen

Vi har inte beräknat kostnader för andra investeringar som behöver göras om produktionen ska öka, exempelvis inom fiske och vattenbruk, åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. 

Det behövs mer mark

För att nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.

Viktiga frågor återstår

Det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Till exempel är konsumentintresset för svenska mervärden en viktig våg att surfa vidare på. Undersökningar som Från Sverige genomför regelbundet visar tydligt att svenskt ursprung är ”top of mind” hos en stor andel av konsumenterna men denna medvetenhet kan stärkas ytterligare – både i Sverige och i andra länder. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen. Regleringar och kontrollkrav kan utgöra hinder för en ökad produktion, inte minst inom fiske och vattenbruk.

I rapporten lyfter vi också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.

Vad händer nu och en personlig reflektion?

Det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen – vi väntar med spänning på återkoppling från dem. Håller jag med om att siffersatta mål kan sporra oss att prestera och utnyttja vår potential till fullo? Jo, jag tror att det skapar en behövlig gemensam bild som alla berörda kan sträva mot. Det är lättare att prioritera åtgärder som stödjer en utveckling mot distinkta mål.

Foto: Mora Tidning

Jag tar gärna tillfället i akt att göra en parallell till idrottsliga prestationer. Under snart tjugo års tid har jag ägnat mig åt långdistansutmaningar inom löpning, skidåkning, simning och cykling. Varje gång jag ställer mig på startlinjen är målet att minst slå personligt rekord, ibland också att komma i mål före kollegor eller vänner som deltar – det kan jag erkänna! När jag kastar mig ut i spåret är det med andra ord superviktigt att jag vet vilken tid jag ska slå och att min Garmin-klocka fungerar så att jag hela tiden kan kolla hur jag ligger till – en slags delmål under resans gång. Den 1 mars 2026 ska jag skida Vasaloppet för fjärde gången, då är det tiden 7 timmar och 55 minuter jag ska bräcka.

/Åsa Lannhard Öberg, Jordbrukspolitisk utredare som samordnat detta superspännande och viktiga uppdrag

Beredskapslagringen kostar dig ett paket kaffe – om året

Lämna ett svar

”Om folk svälter och dör på grund av matbrist har vi inget folk att försvara. Då behövs inte Försvarsmakten.” Vi var i Norra Militärregionens lokaler i Boden när en av våra kollegor från Försvarsmakten summerade det i två korta meningar.

I en tid som präglas av mycket oro i vår omvärld och i ett säkerhetsläge som beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskriget är frågan om mat ytterst en fråga om vår säkerhet och om Sveriges försvarsförmåga.

Jordbruksverket är expertmyndighet i frågor som rör matproduktion. Vi arbetar utifrån regeringsuppdrag men självständigt och oberoende av politiken. Jordbruksverket är också en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt ansvar är att, tillsammans med andra myndigheter, se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet.

Idag lämnar vi konkreta förslag till regeringen på hur vi tillsammans med företagen bygger Sveriges livsmedelsberedskap och tryggar maten oavsett vad som händer. Under utredningen har vi samarbetat med andra myndigheter inom vår beredskapssektor, Försvarsmakten, vårt grannland Finland – som är ett föregångsland när det kommer till försörjningsberedskap – samt företag och branschföreträdare inom jordbruksnäringen.

Leveransen till regeringen utgör en milstolpe för Sveriges livsmedelsförsörjning. Nu lämnar vi utredningsfasen och börjar bygga Sveriges livsmedelsberedskap.

Hand som förs över vete på en åker
Foto: Vida Vinkel, Scandinav

Vi bygger beredskapen tillsammans 

Jordbruksverket föreslår att staten ska etablera beredskapslager för spannmål till livsmedel och insatsvaror till jordbruket. Sverige är beroende av importerat utsäde, växtskyddsmedel, mineralgödsel och proteinfoder för att producera mat. Handelsstörningar kan ha en enorm påverkan på matproduktionen. Om dessa uppstår vid kritiska tidpunkter för jordbruket, vid sådd eller skörd kan det få stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen under en lång tid framåt. Insatsvaror bör lagras för en växtodlingssäsong och för den produktion som kan upprätthållas vid allvarlig samhällsstörning och ytterst krig.

Olika alternativ för lagring av spannmål för livsmedelsändamål, från tre månaders till tolv månaders konsumtion, redovisas. Det är regeringen som beslutar om hur mycket spannmål som ska lagras.

Förslaget innebär att vi bygger beredskapen tillsammans med företagen. Vi föreslår att beredskapslagringen, både för spannmål och insatsvaror, ska ske i form av så kallade omsättningslager, där staten köper en mängd vara som sedan lagras och omsätts regelbundet av företagen. Varan som ägs av staten ska alltid finnas tillgänglig när staten behöver den.

Vi föreslår en så stor regionalisering av beredskapslagren som möjligt, det vill säga att lagren ska vara fördelade över hela landet. Det minskar beroendet av transporter i kris och krig och säkerställer att vi har mat i alla delar av landet om viktig infrastruktur skulle slås ut.

Lagren bör komma till användning som en sista utväg i en allvarlig bristsituation inte kan åtgärdas av marknaden. Beredskapslagren ska ses som en statlig försäkring för att vi ska ha tillräckligt med mat i landet oavsett vad som händer. Beredskapslagring är en av flera åtgärder för att öka motståndskraften, investeringsstöd i syfte att öka företagens robusthet är en annan åtgärd som Jordbruksverket presenterar.

Händer som hanterar havre
Foto: Kenneth Bengtsson, Scandinav

Målet: Att säkra 3 000 kalorier per person och dygn

I en allvarlig kris eller i ett krig kan vi inte räkna med att kunna äta samma mat som vi gör i dag. Däremot ska vi kunna känna oss trygga med att det kommer att finnas tillgång till tillräckligt med säker mat för att vi ska kunna äta oss mätta.

Livsmedelsverket beräknar att 3 000 kalorier per person och dygn behöver säkras under höjd beredskap, och vi har utgått från beräkningarna om mängden kalorier när vi har utrett storlek på lagren. Lagren är dimensionerade för att tillgodose energibehovet hos civilbefolkning och svensk militär. Produktion av livsmedel som är förhållandevis robust har prioriterats.

Barn som äter
Foto: Christian Ferm, Scandinav

Beredskapslager för spannmål bör prioriteras i norra Sverige

Jordbruksverket har utrett hur livsmedelsförsörjningen kan tryggas i de fyra nordligaste länen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

De fyra nordligaste länen är helt beroende av transporter från södra Sverige för att klara sin livsmedelsförsörjning. Samtidigt är området strategiskt viktigt för Sveriges och Natos försvar. Förutom att säkerställa att invånarna har mat i kris och krig, innebär en tryggad livsmedelsförsörjning i denna del av landet, en ökad avskräckningsförmåga och en högre insats för motståndare att angripa vårt land.

Jordbruksverket föreslår att uppbyggnaden av beredskapslager för spannmål ska prioriteras i norra Sverige. Det är spannmål avsedd för livsmedelsändamål som bör beredskapslagras i omsättningslager där varan omsätts av privata företag men som kan behöva kompletteras med lager där varan omsätts av staten.

Spannmålen som beredskapslagras behöver förädlas för att bli mat. I norra Sverige finns inga spannmålskvarnar. De bagerier som finns har inte heller egen kvarnutrustning som skulle kunna komma till användning. För att trygga livsmedelsförsörjningen i denna del av landet är det viktigt att staten säkrar även mobila kvarnar.

Nybakade bröd på plåtar
Foto: Viktor Holm, Scandinav

Kostnad för lagren = ett kaffepaket per person och år

Vad kostar det att staten försäkrar att vi har tillräckligt med mat vid kris och krig? Det beror så klart på vilket beslut som regeringen fattar om vad som ska lagras, det vill säga om vi ska lagra enbart spannmål, enbart insatsvaror eller både och, samt hur lång tid spannmålslagren i sådana fall ska räcka.

Vi har lämnat skalbara förslag och utifrån vilket beslut som fattas kan uppbyggnaden av beredskapslager av spannmål och insatsvaror kosta mellan 67 kronor och 78 kronor per person och år, i tio år framåt. Alltså ungefär kostnaden för ett paket kaffe per person och år.

Det innebär en kostnad på mellan 7 och 8,5 miljarder kronor, fördelad på tio år. I det högsta spannet hamnar vi i samma kostnadsnivå som Finland som är ett föregångsland när det kommer till beredskapslagring.

Mer information och länk till rapporterna hittar du här.

/Saranda Daka, utredningsledare, Beredskapsenheten, Jordbruksverket

Livsmedelsstrategin 2.0 – vad ska Jordbruksverket göra?

Lämna ett svar

I fredags presenterade Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren Livsmedelsstrategin 2.0 och de åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren. Han lyfte då också fram att satsningarna på åtgärder i strategin är en del i en större satsning. Den omfattar bland annat också:

Jordbruksverkets arbete med livsmedelsstrategin

Jordbruksverket arbetar med livsmedelsstrategin på olika sätt. Ett sätt är att vi har integrerat den i vår löpande verksamhet och andra sätt är genomförandet av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Sedan utför vi naturligtvis också de särskilda uppdrag vi har fått inom ramen för livsmedelsstrategin.

Illustration där tre personer samtalar om utvecklingen. Pilar och kugghjul i bakgrunden

Fokusområde Ökad robusthet i livsmedelskedjan

Äggkartonger i stapel
Foto: Michael Erhardsson, Mostphotos.
  • Kraftsamling vattenhushållning (2025 – 2030)
  • Kollektiva ersättningar (2025)
  • Stärkt sjömatsproduktion från yrkesfisket, vattenbruk och den blå värdekedjan (2026 – 2030)
  • Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden (2026 – 2030)
  • Växtskyddsrådet (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag för koordinering av regional innovation och kunskapsöverföring (2025)

Fokusområde Exportfrämjande

  • Effektivisera arbetet med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvaror (2026 – 2030)

Fokusområde Svensk kvalitet och gastronomi

  • Uppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin genomföra Sveriges deltagande i jordbruks- och livsmedelsmässan Grüne Woche (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag för det svenska deltagandet i Bocuse d’Or (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag till V.S. Visit Sweden AB för att stärka svensk måltidsturism (2026 – 2030)

Genomförande

Musslor
Foto: Per Magnus Persson, Scandinav
  • Följa upp och utvärdera utvecklingen av hela livsmedelskedjan utifrån livsmedelsstrategins mål.

Här hittar du nyheten om den senaste rapporteringen av uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som publicerades idag 25 mars.

Jordbruksverket kommer också på olika sätt bidra i åtgärder som andra myndigheter är ansvariga för. Till exempel medverkar vi tillsammans med Naturvårdsverket i regeringsuppdrag för minskat matsvinn som getts till Livsmedelsverket under 2026–2030.

Vill du veta mer?

Förutom bloggen så har vi också digitala lunchseminarier i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin där vi presenterar information och leveranser från de regeringsuppdrag och ämnesområden som Jordbruksverket ansvarar för och diskuterar resultaten med aktörer.

Nästa lunchseminarium är den 9 april och då presenteras vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Carl Eckerdal på Livsmedelsföretagen och Annika Bergman på Hushållningssällskapet Halland och Gröna arbetsgivare samtalar om utvecklingen. Mer information och anmälan till seminariet den 9 april. För tips om kommande seminarier finns också ett nyhetsbrev som du kan anmäla dig till här.

/Andreas Davelid jordbrukspolitisk utredare

Majsfält
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Förenklingar ska minska regelbördan

Lämna ett svar
Jordbruksverket har tillsammans med LRF, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och länsstyrelsen arrangerat så kallade regelsafaris på gårdsnivå. Syftet har varit att gemensamt prata om den regel- och kontrollbörda som företagen behöver förhålla sig till och hur vi kan samverka för att få till förbättringar. Foto: Carl Johansson.

Jordbruksverket arbetar med två regeringsuppdrag som syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra myndighetens bemötande och service. Dessa uppdrag har redovisats i en delrapport till Regeringskansliet där vi beskriver genomförda, kommande och planerade förenklingar av både regelverk och andra åtgärder som ska underlätta för företag.

De regelverk som är mest betungande enligt företagen gäller kontroller samt regelverk som innebär krav på journalföring, rapportering och registrering.

Vi har analyserat vad vi kan påverka utifrån tillgängliga resurser och gjort en handlingsplan för åren 2025 – 2026. Vi kommer att arbeta med förenklingar inom såväl EU-stödsområdet som djur- och växtodlingsområdet. Vi redogör även för ett tjugotal regelverk som redan har förenklats. Läs rapporten Åtgärder för minskad regelbörda.

Koppling till livsmedelsstrategin

Genom att arbeta med förenklingar av regelverk och genom att minska den tid som producenterna behöver lägga på administration kan våra producenter lägga mer tid på sin huvudverksamhet. Det skapar förutsättningar för en ökad matproduktion, förbättrad konkurrenskraft och en stärkt livsmedelsförsörjning. Helhetsgrepp om den totala regelbördan.

När det kommer till förenklingar av regelverk ser vi att det inte enbart handlar om hur en regel är skriven. Även moment som på olika sätt kopplar till regelverken behöver göras enklare. Bemötande och service är viktiga delar i detta, såsom smidiga e-tjänster, användarvänliga it-system och tydlig information.

Vi ser också att det behöver tas ett helhetsgrepp om den totala regelbördan. företag berörs av många regelverk inom många olika områden och från många olika myndigheter. Utöver myndigheternas regelverk behöver företagen förhålla sig till kvalitetskrav som ställs av aktörer i livsmedelskedjan. Köparna av produkterna ställer ofta detta som villkor för att köpa varorna. Reglerna kommer från många håll, men ingen tar ansvar för helheten. Vi ser att offentliga och privata aktörer behöver samverka.

Vår intention framåt är att fortsätta arbetet med förenklingar i dialog med departement, andra myndigheter, lantbrukare,vattenbruksföretag, fiskare och andra relevanta aktörer såsom certifieringsorgan, standardägare, köpare och rådgivare.

Konkreta förslag

I delrapporten lämnar vi flera förslag på hur man kan minska den upplevda regelbördan. Våra förslag handlar om att:

  • samla regler och dokumentationskrav på en plattform. Här finns det branschaktörer som tittar på möjliga lösningar.
  • göra det möjligt för producenter att få anpassad information kring vad som gäller för just den egna verksamheten.
  • skapa en upplevelse av att det är en väg in till myndigheterna (även om det i själva verket kan vara många inblandade).
  • öka möjligheterna att dela data mellan olika kontrollinstanser för att på längre sikt minska antalet kontroller och minska kontrollbördan för lantbrukare.

Vad händer framöver?

Under åren 2025 och 2026 kommer vi på Jordbruksverket att arbeta med de förenklingsåtgärder som tagits fram i handlingsplanen. Vi kommer göra en slutredovisning till Regeringskansliet i mars 2026 och då ska vi även lämna förslag på fortsatta åtgärder.  

Hör gärna av dig om du har förslag på förenklingsåtgärder!

Susanna Axelsson och Antonela Botic, samordnare förenklingar

Hur går det för fisket och vattenbruket ur ett globalt perspektiv?

Lämna ett svar

Fiske och vattenbruk skapar världen över sysselsättning för miljontals och mat för miljarder människor. Men illegalt fiske, överfiske och miljöproblem är allvarliga hot mot fiskebestånd och våra marina ekosystem. Hur väl fiskesektorn och värdekedjorna på land fungerar är starkt beroende av att det finns en effektiv fiskeförvaltning, välutformade offentliga stöd och en framåtblickande politik.

Vårbild från Paris där OECD har sitt huvudkontor. På franska är det en annan ordning på bokstäverna. Foto: Lina Waara

I den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, görs en analys av fiskerisektorns utveckling och prestanda vartannat år. Resultaten presenteras i rapporten Review of Fisheries. Rapporten är tänkt som en bra grund när länder utformar ny politik och stöd till sektorn, eftersom de bättre kan förstå hur fiskbestånden mår, hur produktiva de är och hur behoven ser ut. Jordbruksverket deltar i arbetet med OECD:s fiskerikommitté och samordnar datainsamling till rapporten. 

Hur mår då fisket och vattenbruket?

Vilka slutsatser kan vi dra från årets sprillans nya rapport? Tydliga medskick från rapporten är att fiskeriförvaltning fungerar! Den ökar produktiviteten och skapar goda förutsättningar för att utveckla värdekedjorna.

Under 2020 till 2022 spenderade offentlig sektor över 10,7 miljarder US dollar på stöd till fiskesektorn i de 41 länder som analyseras i OECD:s rapport. Det är mycket pengar, och det spenderas ytterligare pengar som inte ingår i analysen. Rapporten visar att välfungerande överenskommelser för hur stöden fördelas och till vad är av största vikt, så att offentliga stöd inte bidrar till ohållbara produktionsmetoder. Den viktigaste åtgärden är därför att det finns effektiv fiskeförvaltning på plats. Rapporten visade också att 41% av fiskebestånden skulle kunna vara mer produktiva om vi investerar i bättre förvaltning.

Produktion och handel

Bild från ett kommittémöte. Foto: Lina Waara

Produktionen i fisket och vattenbrukssektorn växer återigen efter pandemin. Pandemin skapade en långsammare utveckling och vissa fall också minskad produktion. Den internationella handeln med produkter från fisket och vattenbrukssektorn befinner sig just nu på en rekordhög nivå och särskilt vattenbruksproduktion har ökat i en rasande takt. Sedan 2005 har vattenbruket globalt fördubblats i produktionsvolym samtidigt som det ekonomiska värdet ökade med hela 450 %.

Hälsosamma bestånd

Analysen visar också att av de fiskebestånden som analyseras i rapporten är 81% att betrakta som hälsosamma, något som stödjer slutsatsen om att fiskeförvaltning fungerar. Många bestånd är dock fortsatt inte förvaltade vilket ger ett kunskapsglapp, men kan också ses som en potential i att kunna förbättra för både ekosystem och fiskare om förvaltningen utökas till dessa arter.

Avslutningsvis är det viktigt för alla länder att fundera över hur offentliga medel ska spenderas på smartast möjliga sätt för att stödja både ekosystem och fiskerinäringen. Rapporten ger insikter om hur stöden kan utformas och vilka effekter det kan ge för sektorn. Framtida rapporter från OECD kommer också att kunna ge oss insikter i hur stöd till vattenbrukssektorn kan genomföras, något vi ser fram emot att gräva djupare i.

/Lina Waara, fiskepolitisk utredare som deltagit i arbetet med datainsamlingen

Det lokala kan leda till möjligheter för livsmedelsföretag på landsbygden

Lämna ett svar

För att stärka kunskapen om förutsättningarna för de svenska småskaliga mathantverks- och livsmedelsföretagen har Jordbruksverket låtit Sweco intervjua företag runtom i landet. Deras slutsats är att livsmedelsföretag och mathantverkare står inför många utmaningar men att det också finns möjligheter som kan bidra till stärkt lönsamhet. Sweco har samlat sina slutsatser i en rapport. Låt oss peka på några av de viktigaste resultaten här, för det gäller att se möjligheterna och ta tillvara på dem.

Vi lever i en utmanande tid med bland annat lågkonjunktur och kostnadsökningar. De intervjuer som Sweco genomfört med företagen pekar på att bland annat lågprisfokus hos många konsumenter är en utmaning.

Olika sätt att upphandla för att premiera lokalproducerat

Intervjuerna visar att det finns möjligheter för företagen trots utmaningarna. Att arbeta på nya sätt med upphandling är en möjlighet som särskilt lyfts fram. Det finns exempel på kommuner som börjat upphandla mer lokalproducerat, såsom Linköping, Luleå och Södertälje.

Händer i handskar som borstar en ost på ett småskaligt mejeri
Foto: Jordbruksverket/Futureme Agency

Upphandling med dynamiska inköpssystem (DIS) är en möjlighet som Sweco pekar på. DIS infördes i lagen om offentlig upphandling 2017. Med dynamiska inköpssystem finns en flexibilitet som gör att nya leverantörer har lättare att komma med, vilket kan gynna mindre företag. Dynamiska inköpssystem fungerar så att systemet är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och att antalet leverantörer inte får begränsas. Det är ett flexibelt system som ökar möjligheterna för att få in nya produkter och lösningar till upphandlande organisationer, exempelvis kan regioner och kommuner snabbt kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och nya behov, såsom vid inköp av säsongsbetonade varor. Systemet liknar en vanlig upphandling men ger en snabbare process.

Håll utkik efter vad som händer på upphandlingsfronten i din egen kommun och region, det kan vara ett sätt att skapa affärsmöjligheter!

Framhäv det lokala!

Rapporten trycker mycket på det lokala som en möjlighet. Företag kan dra fördel av att svenska produkter ofta har ett starkt varumärke och bra kvalitet och att det finns ett ökande intresse för att gynna lokala producenter. Ett exempel är samarbeten mellan små lokala företag och större aktörer inom besöksnäringen, där ett samarbete möjliggör för de större aktörerna att också lyfta fram något lokalt och småskaligt. Det kan gynna mindre företag inom livsmedel och mathantverk. Det finns även ett stort intresse för måltidsupplevelser bland de internationella besökarna till Sverige, och även här kan det vara gynnsamt att framhäva det lokala, småskaliga och genuina.

Ytterligare ett sätt att framhäva det lokala är märkningar såsom EU-märkningarna skyddad geografisk beteckning och skyddad ursprungsbeteckning som knyter produkter till en plats eller region.

Regelbördan är en tydlig utmaning

Intervjuerna visade att många livsmedelsföretag kämpar med att navigera i komplexa regelverk. De har samtidigt begränsade resurser att hantera kontroller och uppföljningar. Det finns inte bara en stor mängd regler utan regler tillkommer också och kan dessutom förändras över tid. De upplever att regelverken sällan är anpassade efter de småskaliga företagens verksamhet och verklighet. Det är vanligt att småföretagare axlar många olika uppgifter själva. Den totala regelmängden upplevs som en betungande arbetsbörda, vilket påverkar både arbetsmiljö och lönsamhet.

Rapporten finansieras av Europeiska fonden för landsbygdsutveckling

I rapporten går vi igenom fler utmaningar och möjligheter för livsmedelsföretag och mathantverkare. Det finns inte utrymme här att gå in på alla – men läs gärna vidare i rapporten som du hittar här.

/Maria Lindström, Vera Stafström och Daniel Hallencreutz på Sweco, och Camilla Linder på Jordbruksverket

EU:s utvidgning ur ett jordbruksperspektiv

Lämna ett svar

Inom ramen för arbetet att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken har Jordbruksverket lämnat ett underlag till regeringen för att kunna formulera väl underbyggda ståndpunkter om en framtida utvidgning av EU. De kandidatländer vi har studerat är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina.

Ukraina är en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter som solrosolja, majs och vete. Foto: Pixabay

Jordbruk har stor betydelse i kandidatländerna

Jordbruket har en större betydelse för kandidatländernas ekonomi och sysselsättning än vad det har i länderna inom nuvarande EU. Kandidatländernas jordbruk domineras av växtodling medan animalieproduktionen är av mindre betydelse. Ett annat kännetecken är att de allra flesta jordbruksföretagen är mycket små.

Ukraina är ett av världens viktigaste jordbruksländer

Ukraina skiljer ut sig bland kandidatländerna genom storleken på jordbruket och dess storskaliga struktur. Landet är dessutom en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter, som solrosolja, majs och vete. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar både jordbruket och exporten av jordbruksprodukter, men hittills har jordbruket i landet visat en stor motståndskraft. För att Ukraina ska kunna fortsätta upprätthålla en storskalig export är tillgången till hamnarna i Svarta havet helt nödvändig.

Ett EU-medlemskap ger förutsättning för ökad handel mellan Ukraina och EU

Genom att ta in Ukraina som medlem kompletteras EU:s jordbruk med ett land som har storskalig vegetabilieproduktion. Det finns anledning att tro att ett ukrainskt medlemskap i EU skulle öka landets export till EU av vissa jordbruksprodukter, vilket kan innebära ökad konkurrens och lägre priser för exempelvis spannmål inom unionen. Det är en erfarenhet av den tullfria export från Ukraina som tillämpas sedan juni 2022. Samtidigt kan animalieproduktionen och livsmedelsindustrin i EU dra nytta av en ökad import från Ukraina. De nuvarande EU-länderna kommer sannolikt också kunna öka sin export till Ukraina, framförallt av högförädlade livsmedel.

Rätt utnyttjade kan EU:s stöd utveckla jordbruk och landsbygd i kandidatländerna

Ukraina är i behov av modernisering, kompetensutveckling, riskhantering och en övergång till mer hållbara produktionsmetoder. Stöden till Ukraina inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör därför styras mot dessa områden. Gårdsstödet bedöms däremot vara till mindre nytta för jordbrukare i Ukraina. Även om det småskaliga jordbruket får tillgång till EU:s gårdsstöd kommer det att få liten påverkan på de småskaliga jordbrukarnas inkomster och möjligheter att utvecklas. GJP kommer inte räcka till för att svara upp mot behoven i kandidatländerna utan det behövs även annan finansiering, bland annat från strukturfonderna.

Skillnaderna är stora mellan jordbruket inom nuvarande EU-länderna och kandidatländerna, därför behövs åtgärder som gör det enklare att fasa in de nya länderna. Övergångsåtgärder, till exempel en övergångsperiod för införandet av gårdsstödet, kan underlätta en smidig anslutning som inte hotar jordbruket i EU-27 eller i kandidatländerna. Den viktigaste effekten av ett EU-medlemskap för kandidatländerna är att få del av en gemensam marknad utan gränshinder.

När kandidatländerna väl har blivit medlemmar finns det mycket som talar för att de bör få tillgång till den inre marknaden med i princip samma villkor som övriga EU-medlemmar. Innan medlemskapet behöver därför kandidatländerna fortsätta att harmonisera till exempel diverse hygien-, djurskydds- och miljöregler så att deras jordbruksprodukter uppfyller kraven som EU ställer.

Rapporten EU-utvidgningen ur ett CAP-perspektiv

/Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Fler företag i industri och restaurang, men färre i primärproduktionen

Lämna ett svar

Vår årsrapport inom regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar en uppåtgående trend för antalet företag i livsmedelsindustrin och restaurangledet mellan 2016 och 2022. Samtidigt minskade antalet företag i primärproduktionen. På vårt lunchseminarium den 19 april presenterades och diskuterades rapporten. Du kan se seminariet i efterhand här.   

Tecknade bilder som visar de olika leden i livsmedelskedjan

Lönsamheten har varierat över tid och mellan kedjans led

Måtten för lönsamhet inom livsmedelskedjan – nettomarginal, rörelsemarginal och avkastning på eget kapital – har varierat sedan 2016. 2022 blev ett tufft år för alla led utom för primärproduktionen som uppvisar ett rekordår lönsamhetsmässigt. Variationerna i lönsamheten för ledet beror till stor del på skördarnas storlek och priserna över tid.

För livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln minskade nettomarginalen och rörelsemarginalen mellan 2016 och 2018, för att sedan öka till och med 2021. I restaurangledet minskade samma mått till och med 2020 för att sedan öka påtagligt 2021. De tydliga nedgångarna för leden år 2022 hänger till stor del ihop med den kraftiga inflationen och de prisökningar som följt.

Det går inte att avgöra med statistiska analyser om lönsamheten 2016–2022 följer någon trend i primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln eller livsmedelskedjan totalt. Däremot finns en signifikant nedåtgående trend för lönsamheten i restaurangledet. Trenden kan till stor del förklaras av att hushållen fått mindre att röra sig med till följd av den kraftiga inflationen, men också av pandemieffekter såsom restriktioner och personalbrist.

Det faktum att antalet företag i restaurangledet följer en signifikant uppåtgående trend tyder på att det finns förväntningar om framtida lönsamhet i ledet. En liknande positiv trend syns även i livsmedelsindustrin.

Företagen i primärproduktionen blir färre, men större

I primärproduktionen visar trendanalysen att antalet företag minskar. Detta är sannolikt kopplat till den snabba strukturomvandling som sker i det svenska lantbruket idag där andelen små och medelstora företag minskar, antingen för att de läggs ner eller för att de blir större. Samtidigt växer andelen stora företag i sektorn.

Utvecklingen beror till stor del på att företagen söker stordriftsfördelar. När företagen blir större får de till exempel bättre möjligheter att investera i verksamheten och de kan också skapa ett högre löneutrymme och få möjlighet att hyra in arbetskraft. På så vis kan arbetsbördan per anställd minska och möjliggöra en mer socialt hållbar vardag för personalen.

Livsmedelsstrategin 2.0 är nödvändig

Förutsättningarna för företagen inom livsmedelskedjan att bedriva verksamhet har förändrats påtagligt sedan livsmedelsstrategin beslutades. Torka, pandemi, krig i Europa, inflation och kraftiga prisökningar har präglat och präglar fortfarande utvecklingen och utmanar företagen i kedjan på flera sätt. Mot bakgrund av dessa förändringar är den översyn som just nu sker av livsmedelsstrategin en viktig del i arbetet med att nå målen om ökad konkurrenskraft, tillväxt och hållbarhet i livsmedelskedjan.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten i sin helhet hittar du här.

/Elice Fällström
Miljöekonomisk utredare och projektledare för regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Livsmedelsstrategins övergripande mål är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja som skapar tillväxt och sysselsättning samt bidrar till hållbar utveckling i hela landet. Företagen i livsmedelskedjan är spridda geografiskt och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning varierar dels mellan livsmedelskedjans led och dels mellan olika delar av landet. Det är därför viktigt att livsmedelsstrategin bidrar till att skapa förutsättningar för företagen att bedriva verksamhet i såväl storstäder som på landsbygden.