Jordbruksverket har i uppdrag av regeringen att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn. Detta är en sammanfattning av rapporten som lämnades den 30 juni 2023, om du vill läsa hela lägesrapporten kommer den att finns här.
Sammanfattning
Faktor
Senaste månaden
Senaste året
Världsmarknadspriser jordbruksprodukter
Upp
Ner
Världsmarknadspris för olja
Svag nedgång
Ner
Svensk produktion – animalier
Svagt upp
Oförändrat
Svensk produktion vegetabilier
Risk för betydande minskning
Upp
Svenska produktpriser – vegetabilier
Oförändrat
Ner
Svenska produktpriser animalier
Mjölk upp/Kött oförändrat
Upp
Svenska produktionsmedelspriser
Oförändrat
Ner
Lönsamhet
Risk för försämring
Oförändrat
Valutakurs SEK/USD
Oförändrad
Försvagats
Tabell som visar utvecklingen för 9 faktorer den senaste månaden och det senaste året.
Händelserna i Ryssland och Ukraina de senaste dagarna har haft liten påverkan på prisutvecklingen för råvaror. Marknaderna för spannmål med flera grödor påverkas alltmera av att skörden på norra halvklotet är förestående vilket leder till ökat utbud och mer pressade priser.
I Sverige har de senaste månaderna av ihållande torka ersatts av ett något mer omväxlande väder. Det har kommit nederbörd men främst i form av skurar som varit ojämnt fördelade och det krävs betydligt mera regn för att grödorna ska återhämta sig. Långtidsprognosen från SMHI pekar mot en allt ostadigare och svalare väderlek under kommande veckor. Förstaskörden av vall och tillväxten av bete har blivit betydligt lägre än normalt i stora delar landet. Återväxten av vall har också drabbats hårt av torkan och andraskörden har i princip uteblivit. Hittills är det de nordligaste delarna av landet som haft minst negativ påverkan, även om torkproblemen tycks förskjutas norrut. Alla grödor har påverkats negativt och även om det kommer regn i närtid kan skadorna inte repareras fullt ut. Anpassningar har redan gjorts av jordbrukarna bl.a. genom att skörda spannmål som ensilage och att mera djur än vanligt anmälts till slakt.
För första gången under 2023 höjer Arla producentpriset för mjölk. Höjningen uppgår till 5,4 öre/kg för både konventionellt producerad mjölk och ekologisk mjölk. Ett slakteri sänker priset på livkalvar vilket tyder på sämre efterfrågan.
Svag avkastning och höga inköpspriser för produktionsmedel riskerar att leda till svag lönsamhet för jordbrukarna under det kommande året. Produktionsgrenar som är starkt beroende av grovfoder och bete samt där det finns begränsade möjligheter till högre produktpriser är mest utsatta.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att lagstiftning och långsiktigt arbete inom djurskydd, djurhälsa och växtodling skapar mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten, men att priset blir allt viktigare.
I Sverige är kraven som styr produktionen av mat högre på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav skapar mervärden, då de har en positiv påverkan på matens egenskaper ur olika hållbarhetsaspekter. Ett exempel på svenska mervärden till följd av det långsiktiga arbetet med god djurhälsa och våra svenska djurskyddsregler är att djuren ges goda förutsättningar att bete sig naturligt. Arbetet med att säkra en god djurhälsa bidrar också till att djur i det svenska lantbruket är fria från många sjukdomar som finns i många andra länder. Den goda djurhälsan kännetecknas bland annat av låg antibiotikaanvändning och till grund för svensk djurhållning ligger filosofin att friska djur inte behöver antibiotika. Mellan åren 2016 och 2020 var det också små förändringar i den totala försäljningen av antibiotika för lantbruksdjur i Sverige.
Foto: Anna Roström, Scandinav
Öppna landskap och växtskydd i våra odlingar
Ett annat mervärde är betande djur, som bidrar till ett attraktivt odlingslandskap med stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. Detta ger också möjligheter till rekreation och friluftsliv, som i sin tur utgör viktiga delar av Sveriges miljökvalitetsmål. Dessutom har det svenska kulturlandskapet formats av betande djur under lång tid.
Mervärdena inom växtodlingen skapas bland annat av en säker och ansvarsfull användning av växtskyddsmedel och växtnäringsämnen samt en hög andel vall på svensk åkermark som bidrar till bindande av kol. I Sverige tillämpas integrerat växtskydd och det finns flera krav på hantering och användning för att minimera riskerna både för människor som arbetar med växtskyddsmedel och för miljön. Dessutom bidrar Sveriges geografiska läge till ett relativt lågt tryck från växtskadegörare, vilket minskar behoven av växtskyddsmedel jämfört med många andra länder i Europa.
Priset allt viktigare för konsumenter
Sammanfattningsvis finns det i Sverige flera mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten. Men med tanke på omvärldshändelser och kraftiga prisökningar är det sannolikt att priset kommer att bli allt viktigare för konsumenterna vid val av livsmedel. Livsmedelsföretagens årliga trendmätning, som visar vilka konsumenttrender som påverkar livsmedelsproducenterna mest, visar att priset just nu är den allra viktigaste trenden (mars 2022).
Drygt hälften av svenskarna har övervikt och fetma
Vad och hur vi äter spelar en stor roll för vårt mående och ohälsosamma matvanor är en av de enskilt största orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige (IHME, 2021). Rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin pekar på att det finns en försämring av svenskarnas matvanor. Mellan åren 2016 och 2022 var det en ökning av andelen personer som dricker sötad dryck minst två gånger per vecka. Under samma år var det också en minskning av andelen personer som äter frukt och grönsaker mer än tre gånger per dag.
Andelen svenskar med övervikt och fetma i Sverige har ökat med två till tre procentenheter per år under en lång period. Utvecklingen från och med år 2016 visar dock endast på små förändringar. Samtidigt finns en ökad matfattigdom i Sverige och enligt WHO finns det undernärda barn även i Sverige.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
/Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att förutsättningarna för tillväxt varierar mellan länen.
Foto: Fredrik Ludvigsson, Scandinav
Ett sätt att visa hur viktig livsmedelskedjan är för sysselsättningen i olika län är att studera den så kallade lokaliseringskvoten, som visar livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen i länen. Lokaliseringskvoten indikerar om andelen sysselsatta inom en viss bransch i ett län är större än motsvarande andel i riket som helhet. Med andra ord visar kvoten om en viss näring relativt sett är överrepresenterad eller underrepresenterad i näringslivet i ett visst län.
I likhet med tidigare år visar rapporten att livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen är störst utanför storstadsregionerna. Den högsta lokaliseringskvoten fanns år 2020 i Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Hallands län. De lägsta kvoterna fanns i Kronobergs län, följt av Jönköpings län och Västernorrlands län. År 2020 var lokaliseringskvoten lägre i merparten av länen än år 2016, vilket sannolikt var en effekt av pandemin eftersom antalet sysselsatta minskade kraftigare i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2020 än i det totala näringslivet. I nio län fanns en signifikant negativ trend för lokaliseringskvoten mellan åren 2016 och 2020.
Figur. Livsmedelskedjans lokaliseringskvot 2020 Källa: (SCB, 2021), egna beräkningar
Vad krävs för en levande landsbygd?
För att skapa en levande landsbygd krävs att det går att leva och arbeta på landsbygden. Därför har vi även följt utvecklingen av antalet företag i livsmedelskedjan samt företagens antal årsarbetstider och förädlingsvärde. Mellan åren 2016 och 2020 ökade antalet företag i livsmedelskedjan i Uppsala län, Södermanlands län och Dalarnas län men minskade i Hallands och Västernorrlands län. En tydlig effekt av pandemin är att antalet årsarbetstider i livsmedelskedjan minskade i alla län utom ett, och i åtta län var trenden signifikant negativ. Rapporten visar också en positiv trend för förädlingsvärdet i åtta län.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
/Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I livsmedelsindustrin finns råvaror och produkter som inte blir mat. Det kan bero på kvaliteten på råvarorna, marknadskrav och att utrustning och metoder saknas för att ta tillvara på restprodukter. Det visar vår nya rapport om livsmedelsförluster vid förädling av råvaror till produkter.
Foton: Pixabay, Freepik, Scandinav, Thomas Adolfsén, och Per Magnus Persson
I rapporten Pilotstudie om matsvinn och restprodukter, ges en bild av det matsvinn och de restprodukter som kan uppkomma hos företag i livsmedelsindustrin. Rapporten baseras på intervjuer med tjugo större företag inom chark, mejeri, fiskberedning, spannmåls-, potatis- och morotsprodukter och sylttillverkning. Jag och kollegan Lars genomförde intervjuerna under förra året med stöd av en referensgrupp. Vi fann att:
I vissa branscher kan det uppkomma stora mängder restprodukter som idag blir foder eller avfall men som med innovationer eller rätt utrustning skulle kunna bli mat. Det kan handla om 20 till 50 procent av råvarorna som har mer eller mindre potential att användas till livsmedelsprodukter.
Matsvinn förekommer också i form av produktions- och hanteringsfel, att råvaror blir kvar i utrustning eller kasseras vid rengöring. För många företag handlar det bara om några procent av produktionen.
Marknadens krav på kvalitet, hållbarhetstid och varierat utbud innebär ibland att produkter inte kan säljas eller att de returneras. Kvaliteten på råvarorna från primärproduktionen påverkar också hur mycket som kan tas tillvara i industrin.
Företagen vi pratade med visade intresse för matsvinnsfrågan och försöker ta tillvara det som går i den egna produktionen. Vassle, vetekli, lake, potatisskalmassa och morotsspill är exempel på restprodukter som finns hos de intervjuade företagen och som kan ha potential att användas till livsmedel.
De restprodukter och matsvinn som uppkommer hos de intervjuade företagen används framförallt till foder eller går till biogasproduktion och en mindre andel går till bland annat förbränning, etanol och andra industriprodukter.
– Flera företag berättade också att de har svårt att lägga tid och pengar på att mäta matsvinn. Det behövs också kunskap om hur man ska mäta. Det finns ambitioner att göra förbättringar men ekonomin kan begränsa möjligheten att investera i utrustning och innovationer som tar tillvara på mer av produktionen.
Minskat matsvinn kan öka lönsamheten
Om mer av industrins råvaror blir mat kan miljö- och klimatpåverkan minska och företagens lönsamhet kan öka. Att mer blir foder istället för avfall är också positivt för resursanvändningen och kan även göra djurproduktionen mer resurseffektiv.
Mäta matsvinn
För att kunna göra insatser så att mer av produktionen blir mat behövs ökad kunskap, både hos företagen och nationellt, om var matsvinnet uppstår och orsakerna till det. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt mäta sitt matsvinn och utvärdera vad som kan göras bättre tror jag är en nyckel i detta.
Intervjuerna visar att företagen kan behöva stöd i att mäta. Hos stora företag med många verksamheter kan det vara komplext och svårt att mäta på ett likartat sätt inom företaget. Hos mindre företag kan tid och pengar att investera i mätutrustning vara begränsningen.
När man talar om matsvinnsmängder så utgår man generellt från statistiken för livsmedelsavfall. Men eftersom livsmedelsavfall enligt definitionen i EU:s avfallsdirektiv är ”Livsmedel som har blivit avfall” så ingår inte de biprodukter som livsmedelsindustrin till exempel säljer till foder. Inte heller de restprodukter som inte är livsmedel men som med annan hantering, förädling eller efterfrågan skulle vara möjliga att omarbeta till livsmedel.
Hur kan mer bli mat?
Rapporten pekar på flera områden där insatser kan behövas:
Öka kunskapen om restprodukter.
Ge bättre förutsättningar att mäta matsvinn och restprodukter.
Lyssna på företagen och deras unika förutsättningar.
Förbättra logistik och förmedling av restprodukter.
Satsa på innovationer, produktutveckling och affärsmodeller för minskat matsvinn.
Något som är viktigt att påpeka är att det krävs kapital för att investera i nya lösningar. Och att om nya produkter tas fram i syfte att ta tillvara mer av råvarorna behöver de också funka på marknaden.
Samverkan mellan aktörer har betydelse. Vår studie visar att mängden matsvinn och restprodukter kan påverkas av kvaliteten på den ingående råvaran, men också på agerande hos handel och konsumenter. Kraven som vi konsumenter har på ett varierat sortiment med många smaker och sorter ger fler rengöringar mellan sorter och mer svinn. Färdiga produkter som inte har gått ut kan skickas till avfallshantering bara för att det är för kort hållbarhetstid kvar.
Som stöd i att mäta matsvinn men också samverka kring minskat matsvinn i värdekedjan finns Samarbete för minskat matsvinn SAMS. Det delfinansieras av regeringsuppdraget för minskat matsvinn, som är en del av livsmedelsstrategin.
På Jordbruksverkets webbsida om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion hittar du även våra andra rapporter om livsmedelsförluster. Etappmålet om att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat hittar du här.
Jag önskar er en givande läsning av rapporten och vill sist men inte minst rikta ett stort tack till de företag som var med och bidrog till ökad kunskap på det här området!
/Karin Lindow som är projektledare för uppföljningen av livsmedelsförluster på Jordbruksverket.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
All livsmedelsproduktion innebär en påverkan på miljön och klimatet, i vissa fall positiv och i andra fall negativ. Sedan året innan livsmedelsstrategin beslutades har utvecklingen i miljön gått i rätt riktning för flera indikatorer som är kopplade till livsmedelskedjan. Men förändringarna går långsamt och relevanta miljökvalitetsmål nås inte.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Lönsamma företag kan investera i ny miljövänlig teknik och miljöfrämjande åtgärder, till exempel att testa och utveckla nya odlingsmetoder och att göra andra åtgärder för att minska klimatpåverkan eller gynna biologisk mångfald. Det behövs för att vi ska närma oss de miljömål som är nära kopplade till livsmedelskedjan.
Foto: Tommy.O Andersson/Scandinav
Inom arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin har sju miljökvalitetsmål identifierats som särskilt relevanta för livsmedelsstrategin:
Begränsad klimatpåverkan
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö (precisering Hållbar avfallshantering)
Ett rikt växt- och djurliv
Utöver de indikatorer som ingår i miljömålsuppföljningen följer vi i rapporten även kompletterande indikatorer som har nära koppling till livsmedelskedjan. Till exempel tittar vi på hur antalet får och nötkreatur utvecklas över tid. Överlag är det svårt att koppla livsmedelsstrategins mål om generella produktionsökningar till faktiska förändringar i miljön eftersom det ofta tar tid innan förändringar i miljön är mätbara och förändringarna ofta sker i flera led. Det saknas i många fall också miljöövervakningsdata för att kunna följa utvecklingen på ett tillfredsställande sätt.
Årets rapport visar att inga av de sju miljökvalitetsmål som identifierats som särskilt relevanta för livsmedelskedjan är möjliga att nå till år 2030. Det är enligt de ansvariga myndigheternas bedömningar inom den fördjupade utvärderingen inom miljömålssystemet 2023. Målet Giftfri miljö bedöms vara nära att nås till år 2030, förutsatt att åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi genomförs.
När vi tittar på så kallade regressionsanalyser för enskilda indikatorer eller grupper av indikatorer framträder flera trender. Några viktiga trender sedan år 2016, det vill säga året innan livsmedelsstrategin infördes, beskrivs nedan.
Små minskningar av växthusgasutsläppen
Utsläppen av växthusgaser med koppling till livsmedelskedjan beräknas på flera olika sätt. Flera av de indikatorer som följs utvecklas åt rätt håll. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från livsmedel har minskat sedan år 2016, liksom livsmedelsindustrins territoriella utsläpp av växthusgaser och de produktionsbaserade utsläppen av växthusgaser från livsmedel. Minskningstakten är dock låg och andra mått på jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser visar inga tydliga nedåtgående trender. Mer informationer om indikatorer för utsläpp av växthusgaser hittar du på Naturvårdsverkets webb.
Arealen åkermark krymper
Tillgången till jordbruksmark är en grundläggande förutsättning för att producera livsmedel. Arealen jordbruksmark har minskat med 30 000 hektar, motsvarande en procent, mellan år 2016 och 2022. Ungefär en tiondel av marken exploateras, medan resten av jordbruksmarken som försvinner planteras med skog eller växer igen spontant. Förlusten av jordbruksmark är främst ett problem på lång sikt, dels för möjligheterna att öka den svenska produktionen och dels för den biologiska mångfalden som är knuten till jordbruksmark.
Arealen ängs- och betesmark ökar men färre betande djur
Arealen ängs- och betesmark har ökat något. Drygt 12 000 hektar motsvarande 2,5 procent har tillkommit sedan år 2016. Ängs- och betesmarker utgör viktiga miljöer för biologisk mångfald. De biologiska värdena är beroende av att ängs- och betesmarker hävdas, det vill säga att de skördas eller att de betas. Därför är det bekymmersamt att antalet företag som har får och nötkreatur har minskat sedan år 2016, liksom de totala antalen får och nötkreatur. Om trenderna fortgår kan det innebära att möjligheterna att sköta betesmarkerna försämras, särskilt i områden som har sämre förutsättningar för företag med många djur.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Sandra Lindström på miljöanalysenheten, medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Livsmedelsstrategins handlingsplaner innehåller de åtgärder som regeringen anser behövs för att nå målen i livsmedelsstrategin. Åtgärderna ska genomföras genom uppdrag med koppling till något av de tre strategiska områdena:
• Regler och villkor
• Konsument och marknad
• Kunskap och innovation.
I rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – År 2023 har vi följt 30 uppdrag som myndigheter och andra genomförde år 2021. Uppdragen har olika karaktär, och för vissa börjar resultat visa sig redan år 2021, medan andra uppdrags resultat är mer långsiktiga.
Dialog om regelförenkling behöver fortsätta
Inom det strategiska området Regler och villkor kan flera av uppdragen kopplas till Tillväxtverkets samordningsuppdrag där bland annat regler och villkor identifierats som ett prioriterat område. Det finns även kopplingar till regleringsbreven för år 2023. Där anges att Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna ska redovisa vilka regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins måluppfyllelse. I det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategins genomförande är det viktigt att dialogen om regelförenkling fortsätter mellan de olika uppdragen och att samordning sker – när det är relevant. Det är även viktigt att dialogen och samordningen sker med relevanta uppdrag och processer som ligger utanför livsmedelsstrategins handlingsplaner.
I rapporten skriver vi bland annat att inom det strategiska området regler och villkor har uppdraget om kompetenscentrum för vattenhantering i jordbruket fått genomslag i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Till exempel finns åtgärder och satsningar på dränering och bevattning i den strategiska planen som kan kopplas till uppdraget. Dessutom har regeringen gjort satsningar på täckdikning och jordbrukets vattenbehov har fått utrymme i det nationella arbetet med dricksvattenförsörjning och i regionala vattenförsörjningsplaner.
Exporten ökar men ekologiska mål svåra att nå
Vi skriver också att Jordbruksverket och Livsmedelsverket kompletterar varandra i arbetet med exportuppdragen inom det strategiska området Konsument och marknad. För att undvika flaskhalsar menar vi att det är viktigt att myndigheterna tillförs resurser på likartad nivå. Vi skriver också att mellan år 2016 och år 2021 ökade den svenska livsmedelsexporten med 25 procent. Om exporten av fisk, kräft- och blötdjur exkluderas uppgick exportökningen till 39 procent för samma period. Exporten av kött och köttvaror ökade med knappt 20 procent mellan samma år.
Ytterligare uppdrag inom området Konsument och marknad handlar om samordningsfunktionen EKO och arbetet med att nå inriktningsmålet om att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt brukad och att 60 procent av den offentliga konsumtionen av mat ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Vi skriver att sedan år 2016 har ökningstakten legat på en nivå som försvårar möjligheten att nå målen till år 2030. En orsak till avmattningen är att konsumenter idag har fler hållbara koncept att välja mellan – ekologiska livsmedel möter konkurrens från bland annat svenskt, närproducerat, vegetariskt och klimatsmart. Under år 2022 och inledningen av år 2023 har matprishöjningar dessutom fått konsumenterna att minska sin konsumtion av dyrare alternativ, som ekologiskt certifierade livsmedel.
Framgångsrikt uppdrag om växtförädling
Inom det strategiska området Kunskap och innovation finns till exempel uppdraget att utveckla kompetenscentrum för växtförädling (Grogrund). Uppdraget har bidragit till att utveckla och förfina nya effektivare växtförädlingstekniker samt utveckla växtmaterial. Utvecklingen av den kommersiella växtförädlingen kommer på sikt att mynna ut i nya sorter av grödor på marknaden. Vidare har växtförädlingsutbildningen resulterat i ett ökat intresse för växtförädling bland befintliga och potentiella studenter.
Jag hoppas att detta inlägg har gett en inblick i resultat och erfarenheter från några av uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplaner. Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Andreas Davelidsom är handelspolitisk utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin undersöks ett urval av indikatorer kopplade den sociala hållbarheten. Det handlar bland annat om företags- och arbetsmiljö, utbildningsnivå, framtidstro och yrkesstolthet, men också om djurhälsa, djurvälfärd, levande landsbygd och folkhälsa.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport visar att det krävs vissa grundläggande förutsättningar för att kunna starta företag och driva affärsverksamhet med ett gott företagsklimat och en trygg arbetsmiljö.
Tillgång till lån och krediter, utbildad arbetskraft, bredband och relevant infrastruktur är exempel på faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva en affärsverksamhet. Enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet upplevde 24 procent av de tillfrågade företagen i primärproduktionen att begränsad tillgång på lämplig arbetskraft eller kompetens var ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. För livsmedelskedjan och övriga näringslivet är motsvarande siffra 37 respektive 33 procent.
God arbetsmiljö = få arbetsskador
En god arbetsmiljö innebär också få arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det led i livsmedelskedjan som haft flest anmälda arbetsskador per antal sysselsatta är livsmedelsindustrin. Antalet anmälda arbetsskador i livsmedelsindustrin var 19 stycken per 1 000 sysselsatta, vilket är nära 50 procent fler än i det totala näringslivet år 2021. Primärproduktionen är likväl den bransch i näringslivet där flest dödsolyckor inträffar per 100 000 sysselsatta. De tre vanligaste orsakerna till dödsfall inom jordbruket var förlorad kontroll över maskin/fordon, ras/fall av föremål som träffar den skadade och förlorad kontroll över djur.
Figur 22. Antal anmälda arbetsskador år 2016 till år 2021. Källa: (SCB, 2022)
Jämn könsfördelning i hela livsmedelskedjan, men det finns undantag
I livsmedelskedjan som helhet råder en jämn könsfördelning och andelen kvinnor i livsmedelskedjan låg stabilt på 47 procent mellan åren 2016 och 2020, men det finns variationer mellan livsmedelskedjans sektorer och yrkesgrupper. Andelen kvinnor i primärproduktionen varierade exempelvis mellan 23 och 24 procent under perioden. En utredning från Tillväxtverket bekräftar att det finns en tydlig mansdominans inom flera av de vanligaste utbildningsgrupperna och yrkena i primärproduktionen. Inom delar av livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restaurangnäringen innehåller arbetsplatserna ofta flera olika yrkesgrupper, där vissa är mansdominerade, medan andra är kvinnodominerade.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vädret har redan under inledning av växtsäsongen 2023 varit ogynnsamt i stora delar av landet. Även om det är tidigt på säsongen finns det tecken som tyder på att årets skörd kan drabbas av skador. Jordbrukarna har redan i utgångsläget en ansträngd ekonomi efter ett osäkert år under 2022.
Globalt har marknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt att falla den senaste tiden till följd av att det finns goda förutsättning för en god skörd på norra halvklotet. FAOs jordbruksprisindex föll med 2,6 procent under maj 2023 jämfört med närmast föregående månad. Sedan pristoppen i mars 2022 har priserna fallit med drygt 20 procent.
Sprängningen av Kachovka-dammen i Ukraina Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina har åter ifrågasatts av Ryssland. Inspektionerna av fartyg med jordbruksprodukter från Ukraina har i varje fall temporärt avstannat. Den förmodade ryska sprängningen av kraftverksdammen i Ukraina kommer att ytterligare leda till produktionsbortfall genom att arealer översvämmats och att infrastruktur förstörts. På lite längre sikt finns oro för att jordbruksmark inte längre kommer att kunna bevattnas.
Grödornas utveckling Vädret i de södra och mellersta delarna av Sverige har varit torrare än normalt under maj och inledningen av juni. Det har också förekommit nattfrost. Hittills är det främst vall och beten som tagit med skada av väderleken. Förstaskörden av vall har varit mindre än normalt, särskilt på lätta jordar och där det inte gått att bevattna. Om det kommer regn i närtid finns det dock möjlighet att uppkomna skördebortfall helt eller delvis kan kompenseras. Mest problematiskt just nu är det för den betesbaserade animalieproduktionen då vinterfoder måste användas för att kortsiktigt täcka foderbehovet.
Fortfarande förutsättningar för en god skörd De höstsådda grödorna har hittills klarat sig bättre eftersom det finns fukt i marken på lite större djup. Om väderleken blir gynnsam finns fortfarande förutsättningar för en god skörd. På lättare jordar börjar även de höstsådda grödorna bli torkstressade. För de vårsådda grödorna är det ännu tidigt på växtsäsongen. Generellt sett brukar vårsådda grödor vara mer utsatta för torka än höstsådda grödor. Om det inte kommer regn inom de närmaste veckorna är risken stor för att även spannmål, oljeväxter m.fl. grödor också kommer att ta allvarlig skada. Spannmålshandeln förbereder sig för att skörden kan komma att ta skada av den torra och varma väderleken genom att annullera ingångna exportkontrakt.
Marknadeni Sverige Arla sänkte priset på mjölk med 21 öre/kg för juni och Norrmejerier med 40 öre/kg. Orsaken till prissänkningen är sämre efterfrågan och att konsumenterna efterfrågar billigare produkter. Hittills har produktionen inte påverkats men det väntas lägre produktion, oaktat effekterna av torkan. För kött har priserna kunnat bibehålls och t.o.m. höjas trots det ekonomiska läget. Ett av de ledande slakterierna höjde priset för griskött med 30 öre/kg och för smågrisar med 50 öre/kg för innevarande vecka. Slakterierna har uttalat att man höjer beredskapen för att kunna öka produktionskapaciteten om effekterna av torkan tilltar. Jordbruksverkets försörjningsbalanser för första kvartalet 2023 visar att importandelen va konsumtionen ökat för griskött, fårkött och ägg. Däremot har andelen svenskt nötkött och fjäderfäkött ökat.
Lönsamhet Om torkan fortsätter riskerar det att leda till både minskande intäkter och högre kostnader för svenska jordbrukare. Efter flera år i rad med osäkra förhållanden sätter det extra press på jordbrukare som i utgångsläget har en ansträngd situation.
/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 26 maj lämnade vi vårt förslag till en uppdaterad livsmedelsstrategi till regeringen. Förslaget utgår från primärproduktionen och vi anser att livsmedelsstrategin 2.0 ska fokusera på hållbarhet och konkurrenskraft, för att få mer robusta och långsiktigt lönsamma företag. Bättre förutsättningar gör att svenska företag kan producera mer hållbar mat och säkra livsmedelsförsörjningen – både i freds- som kristid.
Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Foto Anna Hållams
I inspelet skriver vi bland annat att lantbrukare, fiskare och vattenbrukare krävs för att mat ska produceras och att livsmedelsproduktion är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Vi skriver också att livsmedelsproduktionen måste värdesättas och prioriteras under normala tider för att klara produktionen även vid kriser.
Utan lönsamma primärproducenter, ingen mat
För att kunna få svensk mat på tallriken som är producerad utifrån miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet behöver vissa förutsättningar förbättras för svenska livsmedelsföretag.
Företagen behöver vara konkurrenskraftiga och långsiktigt lönsamma för att kunna investera i nya mer hållbara tekniker och metoder, bli mindre sårbara och vara bättre rustade för framtiden och för oförutsedda händelser. Den långsiktiga lönsamheten i primärproduktionen är en av de största utmaningarna.
Andra förutsättningar för att nå livsmedelsstrategins mål är att ta hand om de naturresurser som krävs för produktionen; att säkerställa tillgång till produktiv mark, att hantera vatten på ett bra sätt och att värna ekosystemtjänster. Dessutom behöver tillgången till insatsvaror så som bland annat växtnäring, växtskyddsmedel, utsäde och energi säkerställas.
Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft behöver säkras för att öka både produktionen och lönsamheten samt locka till sig investerare. Att förenkla och få en ändamålsenlig utformning och tillämpning av regelverk är också viktiga områden att jobba med.
Många myndigheter påverkar förutsättningarna
Det är många myndigheter som påverkar företagens förutsättningar. Och därför behöver alla myndigheter som har en påverkan på livsmedelskedjans företag ta hänsyn till livsmedelsstrategins mål. Vi behöver samverka mer, både mellan politikområden, myndigheter, myndigheter och bransch och mellan de olika leden i livsmedelskedjan.
EU:s politik påverkar livsmedelsstrategins måluppfyllnad
EU:s jordbrukspolitik samt havs-, fiskeri- och vattenbrukspolitik är viktiga verktyg för att nå livsmedelsstrategins mål är. Vi skriver att det är viktigt att politiken även fortsättningsvis utformas så att den stödjer livsmedelsstrategins mål. Och att den möter företagens behov men också ger utrymme för myndigheter att arbeta med förenklingar och utnyttja digitaliseringens möjligheter.
I vårt inspel finns grundläggande förutsättningar som krävs för att nå livsmedelsstrategins mål och ett urval av insatser och utvecklingsområden.
Exempel på förutsättningar som behöver förbättras:
Konkurrenskraftiga och långsiktigt lönsamma företag som kan investera i nya mer hållbara tekniker och metoder, bli mindre sårbara och vara bättre rustade för framtiden och för oförutsedda händelser. Den långsiktiga lönsamheten i primärproduktionen är en av de största utmaningarna.
Säkerställa tillgång till produktiv mark.
Hantera vatten på ett bra sätt och att värna ekosystemtjänster.
Säkerställa tillgången till insatsvaror, så som växtnäring, växtskyddsmedel, utsäde och energi.
Säkra kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft för att öka produktionen och lönsamheten samt locka till sig investerare.
Förenkling och ändamålsenlig utformning och tillämpning av regelverk.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 