Månadsarkiv: december 2023

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 21 december 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den amerikanska centralbanken (FED) beslutade vid sitt decembermöte att låta räntan ligga kvar oförändrad samt satte i utsikt att påbörja en sänkning av räntan under 2024. Som effekt av beskedet från FED har den svenska valutan stärkts. Världsmarknadspriserna för olja har fortsatt att falla under december vilket lett till att de svenska drivmedelspriserna gått ner till den lägsta nivån på två år för bensin.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senaste åren. Den senaste månaden har FAO:s sammanvägda prisindex för jordbruksprodukter varit helt oförändrat. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den regionala skördestatistiken för 2023 visar preliminärt att delar av Svealand har haft störst negativ påverkan av ogynnsam väderlek. Den oskördade spannmålsarealen blev drygt två procent, det är den högsta andelen sedan 2012. Norra Svealand och södra Norrland har drabbats hårdast. Skörden av matpotatis blir enligt preliminär statistik knappt tio procent lägre än senaste femårsgenomsnittet, årets skörd blir i nivå med skörden 2018. Produktionen av potatisstärkelse under 2023/24 väntas däremot öka svagt jämfört med förra året. Produktionen av socker har kunnat återupptas efter den olycka som hände i sockerfabriken i Örtofta i mitten av november. Mjölkproduktionen fortsätter att öka även under oktober 2023, produktionen av nötkött har också ökat under 2023 medan produktionen av griskött minskat med tre procent. Semineringarna av suggor har ökat de två senaste månaderna vilket kan ge ökad produktion under 2024.

Priserna på produktionsmedel har fallit med drygt tio procent under oktober 2023 jämfört med oktober 2022.

vetefält, nysått
Foto: Scandinav

Jordbruksverket prognos för jordbrukssektorns lönsamhet 2023, visar på en halvering av jordbrukarnas ersättning för eget arbete och kapital jämfört med förra året. Företagsinkomsten har för 2023 beräknats till cirka 9 miljarder kr. LRF:s gröna index och Lantbruksbarometern visar entydigt på svag lönsamhet i samtliga produktionsgrenar under 2023, växtodlingen är den produktionsgren som drabbats hårdast. I Lantbruksbarometern görs en utblick mot 2024 och för växtodling och mjölkproduktion finns det förhoppningar om en förbättring jämfört med 2023, för nötkött och griskött är framtidsutsikterna neutrala.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publicerades i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Med rätt förutsättningar kan livsmedelsföretag hantera svåra störningar vid kris och krig

Lämna ett svar

En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar tillsammans med företag och andra aktörer, för att öka förutsättningarna för att säkerställa flödet i livsmedelskedjan vid störningar. Det är enligt ett regeringsuppdrag och kan handla om livsmedelsförsörjning vid allvarliga bristsituationer under svåra förhållanden i fred. Eller vid höjd beredskap och då ytterst krig. Regeringsuppdraget redovisades till regeringen den 18 december 2023. Regeringsuppdraget har en direkt koppling till livsmedelsstrategin och det övergripande målet att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Lantbrukare och barn som ser till sina mjölkkor
Foto: Scandinav

Målen för arbetet var att:

  • etablera kontakter från jord till bord,
  • identifiera vad aktörer kan göra på egen hand eller tillsammans för att befolkningen ska ha mat på bordet även vid flödesstörningar samt
  • att öka förmågan att tidigt identifiera en flödesstörning.

Allt i syfte att livsmedelssektorn ska stå bättre rustad för att hantera störningar som riskerar att ge allvarlig livsmedelsbrist i Sverige. Du kan läsa hela rapporten här.

Företagen kan hantera störningar med rätt förutsättningar

Resultaten från arbetet pekar på att företagen kan hantera flödesstörningar om förutsättningar för detta finns, i form av el, IT, handel och transporter. En annan viktig förutsättning är att samhällsekonomin fortsätter att fungera. Det ekonomiska systemet med löneutbetalningar, pensioner, skatteintäkter och så vidare behöver hållas igång så att företagen till exempel får tillgång till den kommunala service som behövs och företagens kunder kan betala för varorna. Livsmedelskedjans aktörer behöver också veta vilka förväntningar som finns på dem från det offentliga och hur de bör prioritera sin produktion vid störda förhållanden.

Potatis i binge
Foto: Karin Lindow

För att livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas behövs både förebyggande robusthöjande åtgärder, och hanterande åtgärder. Innan störningar uppstår kan åtgärder som reservkraft, personalplanering, utreda möjliga tillfälliga regellättnader och ökad lagerhållning öka möjligheterna att mildra konsekvenserna av en flödesstörning. För att upprätthålla flödet av mat när en störning väl har inträffat handlar det till exempel om att ta fram enklare produkter, hitta alternativa transportlösningar och att samordna och prioritera leveranser.

Beredskapen behöver byggas i nära samverkan

Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen förutsätter att det finns förtroende och tillit mellan livsmedelskedjans aktörer. Det fortsatta arbetet bör därför ske i en nära samverkan och samarbete mellan aktörerna. Under vårt arbete med uppdraget har vi märkt att företagen och övriga aktörer är lösningsorienterade och vill vara med och stärka vår svenska livsmedelsproduktion. De identifierade handlingsalternativen visar att såväl offentliga som privata aktörer behöver vidta åtgärder för att stärka livsmedelsberedskapen. Livsmedelsberedskapen behöver byggas tillsammans för att försörja befolkningen med mat även när det är krig.

Här kan du läsa mer om arbetet med livsmedelsförsörjning på Jordbruksverket och här finns mer information om livsmedelsberedskap hos Livsmedelsverket.

/Johan Loberg, Jordbruksverket och Lena Lind, Livsmedelsverket

Spretig utveckling på marknaden för kött och ägg hittills i år  

Lämna ett svar

Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.

Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.

Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.

  • Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
  • När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
  • På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
  • På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Köttgryta och bröd
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden

Mer kunskap behövs för ökad beredskap och robusta företag

Lämna ett svar

Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat behovet av att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige. Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens kärnområden är målet om en säkrad tillgång till livsmedel. Den nya jordbrukspolitiken med strategiska planer togs fram före de samhällskriser som präglat världen de senaste åren t.ex. i form av pandemi och kriget i Ukraina. Sveriges strategiska plan saknar därför denna typ av åtgärder för stärkt beredskap.

Foto: Urban Wigert

Sverige är ett av de länder i EU som har störst landareal per invånare men vi producerar en mindre andel av de livsmedel som befolkningen konsumerar jämfört med andra EU-länder. Läs mer om svensk marknadsandel här. Den återuppbyggnad av det civila försvaret som nu har påbörjats omfattar bland annat förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Jordbruksverkets förslag

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på åtgärder som kan stärka beredskapen i produktionen av livsmedel i hela Sverige. Det förslag som vi presenterar innebär en satsning på kunskapsbyggande för att stärka primärproduktionens förmåga i det civila försvaret. Vi har identifierat kunskapsuppbyggnad som ett viktigt första steg för att höja beredskapen i primärproduktionen.

Tjej som sitter på utetrappan med laptop i knäet, teknik, IT, människa
Foto: Shutterstock

Det finns stora skillnader i behov, både mellan olika produktionsinriktningar och mellan företag inom primärproduktionen. För att robusthöjande åtgärder ska bli träffsäkra är det viktigt att de är anpassade till det enskilda företagets behov. En kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionen kan öka medvetenheten om hur olika typer av kriser påverkar produktionen och kunskapen om vilka åtgärder företagare kan tillämpa för att stärka sin robusthet.

Rådgivning och förstudie

En utmaning med kompetensutveckling, och i synnerhet enskild rådgivning, är att få den tillräckligt attraktiv för att företagare ska vilja ta del av den. För att rådgivningssatsningen ska ha potential att lyckas behöver rådgivningen vara konkret, målgruppsanpassad och det måste vara tydligt för företagaren vad man har att vinna på att ta del av rådgivningen. Vi föreslår en förstudie som framför allt analyserar:

  • infrastruktur för fungerande daglig drift: el, IT, vatten, diesel, så väl som förnödenheter,
  • insatsmedel,
  • kompetens och arbetskraft,
  • avsättning av produktionen,
  • omställning av produktion,
  • kontrollerad nedstängning av produktion samt
  • återställning av produktion.

Investeringar

För att få en betydande effekt kommer det behövas stöd för investeringar som komplement till rådgivning. Den kunskapsuppbyggnad som föreslås är en förutsättning för att avgöra vilka investeringar som bidrar till en ökad beredskap på företagsnivå och minskad sårbarhet i produktionen. Det behövs också kunskap för att kunna prioritera vilka investeringar som är lämpliga för offentligt stöd givet hur de förhåller sig till hållbarhetsdimensionerna; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Foto: Rebecca Thörning.

Det är inte självklart att de investeringar som behövs för att öka robustheten i en del verksamheter gynnar företaget under normala förhållanden. Vi anser därför inte att investeringsstöden i den strategiska planen är rätt verktyg. Åtgärder som ska leda till ökad robusthet genom att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet gynnar företagen vid normala förhållanden och kan hanteras inom den strategiska planen. Det är viktigt att den typen av investeringar fortsätter och inte trängs ut av nya satsningar med fokus på att öka beredskapen på gårdsnivå vid förekomst av samhällskriser. Jordbruksverket anser att ett eventuellt investeringsstöd för ökad beredskap på gårdsnivå bör ligga utanför den strategiska planen med tillskott av nationella medel.

/ Mattias Gotting på Jordbruksekonomiska enheten

Givande samtal och inspiration under Vildsvinsdagarna i Västergötland

Lämna ett svar

Hur kan mer vildsvinskött nå konsument? Den frågan ramade in Vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Och vi gjorde vårt bästa för att besvara den genom att anordna både ett studiebesök till en vilthanteringsanläggning och en konferens med fokus på erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan.

Den 5 december samlades representanter från bland annat jägarförbund, vilthanteringsanläggningar och myndigheter i Tibro för ett studiebesök hos Lilla Spännefalla vilthanteringsanläggning. Där fick vi ta del av deras företagshistoria och se hur de arbetar med förädling av vildsvinskött.

Dagen efter var det dags för konferens i Lundsbrunn där uppåt femtio deltagare samlades. Fokus för konferensen var hur vi kan uppnå det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument. Vi fick bland annat höra:

  • Ett inspirerande föredrag om den så kallade Jällby-modellen, där markägare och jaktlag samarbetar.
  • Representanter från skog till detaljhandel deltog i ett panelsamtal om vad de ser för potential i vildsvinskött.
  • Vad det finns för attityder kopplat till vildsvinskött – från vilthanteringsanläggningen till konsument – utifrån två nya rapporter.

Tips som kan ta oss framåt

Vid konferensens slut sammanfattades en stor mängd med tips som kommit upp under Vildsvinsdagarna om vad vi, som på något sätt ingår i eller påverkar vildsvinskedjan, kan göra för att nå ut med mer vildsvinskött till konsument. Här är några av tipsen:

  • Ta kontakt med den lokala butiken och presentera dina vildsvinsprodukter – det går att få fram lokala avtal.
  • Introducera vildsvinskött för dem som ännu inte provat eller som är skeptiska i välbekanta maträtter, som till exempel i pizza, hamburgare och tacos.
  • Presentera och sätt in vildsvinsköttet i ett sammanhang. Bygg upp en berättelse! Koppla mat till en plats eller person.
  • Engagera kostchefen i kommunen för att få in vildsvinskött på menyn i offentlig sektor.
  • Samarbeta, samarbeta och samarbeta lite till! För en hållbar vildsvinskedja behövs alla länkar.

Viktiga dagar

Vildsvinsdagarna var den första tillställning och konferens som jag var med och skapade, vilket var både spännande och nervöst. Jag hade som mål med dagarna att skapa viktiga samtal, lära mig mer om hur vi kan nå ut med vildsvin till konsument och lyfta både utmaningar och lösningar. Jag är glad att skriva att jag tycker att vi uppfyllde dessa mål!

Vildsvinsdagarna anordnades av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet. Här kan du läsa mer om uppdragen som vi myndigheter har.

Ett stort tack till alla deltagare och samarbetsparter för lärorika och inspirerande dagar!

//Cecilia Andersson på Näringsutvecklingsenheten.

Vad sysslar egentligen EU:s ekoambassadörer med?

Lämna ett svar

Den 14 november var jag bjuden till ett möte i Madrid, i egenskap av svensk representant för EU:s ekoambassadörer. Detta nätverksforum instiftades av EU-kommissionen för några år sedan och ett syfte är att dela goda exempel på hur medlemsländerna arbetar för att främja den ekologiska marknaden – både i enlighet med EU:s organic action plan och nationella handlingsplaner. Nätverket träffas som regel två gånger per år, en gång digitalt och en gång fysiskt. Vid två tillfällen hittills har möten och spännande studiebesök förlagts i det land som är ordförande i EU:s rådsarbete och jag har haft förmånen att få besöka både Prag och Madrid.  

Departementsbyggnaden i Madrid
Departementet i Madrid. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Mötesdagen inleddes i den mäktiga departementsbyggnaden, med 23 av 27 medlemsstater plus EU-kommissionen närvarande. På mötet framkom att:

  • EU-kommissionen uppmanar fler länder och aktörer att söka stöd inom EU:s säljfrämjandeprogram, bland annat för ekolivsmedel.
  • Efterfrågan på eko går ner i hela EU men tecken på återhämtning skönjas.
  • I Spanien pågår många marknadskampanjer för ekologiskt och det är viktigt att välja rätt kanaler – till exempel tittar unga inte på TV. Du kan avnjuta en av kampanjerna här! En kul grej är att man i Spanien brukar be metereloger föra fram viktiga budskap, eftersom folk litar på dem. Det var dock inte alla ekoambassadörer som höll med om denna yrkeskårs trovärdighet.
  • Nederländerna förbereder en större ekokampanj och man har också lanserat en nationell åtgärdsplan med mål att nå 15 procent ekologisk jordbruksmark, en stor ökning från dagens 4,5 procent.
  • Kroatien har precis lanserat sina första nationella ekomål.
  • Finland driver en EU-finansierad ekokampanj, ”Organic is a good sign”.
  • Irland har liten ekomarknad med stor import, men nu har man nyligen lanserat ekomål för offentlig sektor på 16 procent.
  • Malta har EU:s lägsta ekoandel när det gäller jordbruksmarken med 0,6 procent, men nu har man lanserat en nationell åtgärdsplan.
  • Sverige berättade att de senaste sju årens nationella ekouppdrag inneburit finansiering av runt 100 främjandeprojekt från jord till bord, samt att regeringen nyligen avskaffat de svenska ekomålen.
Foto: Åsa Lannhard Öberg

På eftermiddagen åkte vi buss fem mil söder om Madrid, där vi besökte den välskötta, idylliska och ekologiska getgården ”Suerte Ampanera Farm”. Mitt intryck under bussresan var att högplatån cirka 1 000 meter över havet är beroende av betande djur för att hålla markerna i skick. Gården har 2 500 getter, 500 hektar betesmark och eget mejeri som väger in runt 2 000 liter getmjölk per dag, framför allt för att tillverka ost. Vi fick provsmaka och ostarna var mycket goda! Jag uppfattade att getterna ger 3 – 4 liter mjölk per dag och att de mjölkas en gång per dygn.

I beteshagarna växer en form av ek som framåt höstkanten ger ett välsmakande ekollon, perfekt som getfoder. Gårdens ägare gör allt möjligt för att gynna den biologisk mångfalden. Bland annat har kaninrösen skapats av grenar och längst ner i en hage finns ett instängslat område där man placerar getter som dött, för att på så vis gynna en särskild gam som alltså flyger dit för att äta sig mätt. Jag har aldrig sett eller hört talats om något liknande innan och tror inte det är brukligt i våra trakter. Regnvatten samlas i en stor damm som används under den torra årstiden, i den här dammen bor också olika typer av sköldpaddor.

gården som besöktes. Getter. Hundar. Människor
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Eftersom jag är en hundälskare av stora mått är ändå mitt mest bestående intryck från det här studiebesöket de charmiga getvaktarna – en flock stora Spanska Mastiffer som föds bland och bor hela sitt liv tillsammans med getterna. Dessa fyrbenta herdar vakar över flocken och håller rovdjur borta, utan att valla dem för hårt. Det roligaste var när en stor vit hane kom galopperande mot byråkratgänget i hagen, med lortiga jättetassar och dreglande mungipor, för att hoppa upp på den danske delegaten som nästan föll omkull. Det blev spännande avtryck på kläderna. Men även jag fick förmånen att känna på den burdusa hälsningen. En annan händelse som fick oss att dra på smilbanden, var när en get som rörde sig bland oss började mumsa på den polska delegatens kjolfåll. Getter är helt klart fascinerande djur, och vore jag get skulle jag gärna bo på just den här spanska gården.

/Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 30 november 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 30 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senast åren. En svag världskonjunktur leder till att efterfrågan är förhållandevis svag. I Sydamerika har vädret utvecklats i gynnsam riktning och oro för torka har tonats ner. I EU har däremot kraftiga regn lett till att höstsådden försenats. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den preliminära skördestatistiken för 2023 visar att spannmålsskörden blev drygt 20 procent mindre än det senaste femårsgenomsnittet. Årets skörd blev dock betydligt större än skörden 2018. Även för oljeväxter och proteingrödor blev årets skörd betydligt mindre än genomsnittlig skörd. Höstsådden i Sverige blir mindre än under de närmast föregående åren, det är särskilt sådden av oljeväxter som minskat. Orsaken till minskningen är den regniga väderleken under hösten. En olycka inträffade i Örtofta sockerbruk i mitten av november med totalt produktstopp som följd. En återstart av fabriken planeras till den 11 december.

Produktionen av griskött har fallit kraftigt under 2023 jämfört med föregående år. Det är oklart varför produktionen har minskat men stigande kapitalkostnader och problem med att hitta arbetskraft kan vara förklaringsfaktorer. Producentpriserna för griskött har däremot inte förändrats under de senaste månaderna. Jämfört med andra EU-länder har dock produktionsminskningen i Sverige hittills varit relativt liten.

Arlas a-contopris för mjölk i producentledet höjs med drygt 10 kr/100 kg för december 2023. Jämfört med andra länder i EU ligger det svenska producentledet bland de allra lägsta.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publiceras i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting