Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.

Mål för livsmedelsberedskapen

Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.

Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.

Flera konkreta förslag

Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:

• kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
• en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
• ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.

Mat på bordet – oavsett vad som händer

Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.

Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Beredskapslagring

Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.

Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.

Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.

/Olof Johansson, avdelningschef