Vilken förmåga har svenska primärproducenter inom växtodling och animalieproduktion att leverera råvaror och livsmedel om Sverige skulle hamna i höjd beredskap?
Jordbruksverket har besökt svenska primärproducenter i norra och södra Sverige för att kartlägga och analysera den frågeställningen. Tillsammans med företagen har vi pratat om hur de skulle hantera ett fiktivt scenario, där Sverige sedan en tid är hotat av främmande makt.
Ett fiktivt krigsscenario
I det fiktiva scenariot har Sverige blivit mer och mer isolerat från omvärlden, både vad gäller flöden av varor och tjänster, information samt politiskt. Det är också stor brist på information om ”vad som egentligen händer”, vilket tär på det svenska civilsamhället och ger påtagliga psykologiska effekter hos befolkningen. Den upplevda otryggheten bland människorna leder till indirekta effekter såsom att det blir brist på vissa livsmedel på grund av hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter på grund av störningar i betalkortssystemen. Efter månader av ett läge då den främmande makten försöker påverka Sveriges intressen och handlingsfrihet genomför främmande makt väpnade angrepp mot Sverige. Då det står klart att angreppen är antagonistiska beslutar regeringen om högsta beredskap i hela landet och om mobilisering. Sverige är – i det fiktiva scenariot – i krig.
Förstå beroenden och sårbarheter
Scenariot ovan framstår kanske som onödigt allvarligt, men det har varit nödvändigt att utgå ifrån det för att vi helt ska förstå hur företagen blir påverkade och vilka beroenden och sårbarheter som finns inom primärproduktionen. Det är först när vi förstår det, som vi också kan ta fram de åtgärder och stöd som krävs. Om vi hamnar i ett läge med höjd beredskap behöver vi en robust primärproduktion som har en förmåga att producera och leverera tillräckligt mycket och säker mat på bordet till den svenska befolkningen.
Resultat från kartläggningen
Det finns en stor variation i företagens förmåga, utifrån att deras förutsättningar skiljer sig åt. De verkar inom olika produktionsgrenar, befinner sig på olika platser i landet, är olika stora och har olika ekonomiska förutsättningar.
Företagen har liknande beroenden av el, diesel, insatsvaror, transporter och arbetskraft, men det skiljer sig något mellan de olika produktionsinriktningarna. Exempelvis är både nötköttsproduktionen och spannmålsproduktionen beroende av el, men på olika sätt. Hur påverkad nötköttsproduktionen blir av störd elförsörjning beror på när under säsongen störningen inträffar. Inom spannmålsodlingen krävs det el för att flytta, lagra och torka spannmål. Den känsligaste perioden för växtodlingen är under skörden då det krävs el för inlagring av den skördade spannmålen.
En viktig aspekt för att avgöra om företagen har förmåga att fortsätta producera livsmedel under höjd beredskap handlar också om deras möjlighet att ställa om sin produktion. Inom grönsaksodlingen finns det möjlighet att ställa om till de grönsaker som efterfrågas vid en kris eller ett krig. Det skulle exempelvis gå att ställa om till potatis och lök om behovet finns. Även inom animalieproduktionen finns utrymme för att ställa om produktionen, men möjligheterna och kostnaderna varierar mellan olika sektorer.
Vi bygger robustheten tillsammans
Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar. På individnivå behöver vi exempelvis se över vår hemberedskap, näringen och företagen behöver vara robusta för att kunna hantera kriser och höjd beredskap. Myndigheterna i sin tur har ett ansvar att ta fram åtgärder och stöd för att möjliggöra detta. Det är också nästa steg i vårt arbete framöver. Resultatet från vår kartläggning av företagens förmåga ger inspel till de åtgärder som kommer tas fram i syfte att stötta företagen att kunna ha en robust svensk livsmedelsproduktion.
Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela kartläggningen. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!
Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket
Foto: Jordbruksverket
Den svenska maten 