Månadsarkiv: december 2024

Mot 2025

Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.

En cyklisk sektor

Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.

Lantbrukare inspekterar sin spannmål i fält.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.

Utblick mot världen

Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.

EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.

EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.

Containers staplade på varann
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.

Svensk jordbrukssektor 2024

Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.

Det händer 2025

Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.

Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.

Lantbrukare inspekterar sitt lager av inköpta insatsvaror.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.

Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.

Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Viltskador kostade lantbruket 900 miljoner 2023

Över 140 000 ton spannmål gick förlorat på grund av viltskador 2023. Det motsvarade drygt tre procent av spannmålsskörden. Foto: Magnus Nyman.

När Jordbruksverket senast publicerade en rapport om viltskador i lantbruksgrödor 2020 uppskattades kostnaden för skördebortfallet till 773 miljoner kronor. För 2023 är motsvarande siffra över 900 miljoner kronor.

Skördebortfall
Över 140 000 ton spannmål gick förlorat på grund av viltskador 2023. Det motsvarade drygt tre procent av spannmålsskörden. Olika spannmål drabbades dock olika hårt av viltskador. Till exempel var havre särskilt populärt hos vildsvinen. Ärter var den gröda som hade högst andel skördebortfall på grund av viltskador. Drygt sex procent av ärtskörden blev inte skördad och kom därmed inte till konsument.

Hjorten på frammarsch
Vildsvinen stod för en tredjedel av viltskadorna 2023, vilket var en lägre andel jämfört med 2020 när det stod för nästan hälften. Istället ökade hjort och gäss sin relativa andel och stod 2023 för en fjärdedel respektive en femtedel av viltskadorna.
900 miljoner kronor för skördebortfall
Kostnaden för lantbruket i uteblivna intäkter uppgick till 901,6 miljoner kronor. Sannolikt sker det en underskattning av viltskador då en viss mängd viltskador uppfattas som normalt och därmed inte rapporteras. Därför är det möjligt att den egentliga kostnaden är högre.

Indirekta ekonomiska konsekvenser
Utöver skördebortfall så kan skador på åkermark leda till stora kostnader för lantbrukare. När viltet bökar i jorden blir den ojämn och stenar kan komma upp vilket i sin tur kan leda till skador på maskiner. Många lantbrukare bekostar också förebyggande åtgärder mot viltskador. Det kan ske genom att stängsla in åkermarken, att inte odla fältkanter intill skogen eller genom jakt. Omfattningen av de indirekta kostnaderna är svåra att uppskatta men är inte oviktiga i sammanhanget när man ser till den totala kostnaden för viltskador.

Vädret spelar roll
En utdragen skördesäsong ger viltet förutsättningar för att beta de mogna grödorna. Därmed kan man anta att fjolårets blöta skördesäsong kan ha gett en relativt stor kostnad för viltskador. Även 2020, som var senaste året en liknande rapport gjordes, hade en utdragen skörd som kan ha resulterat i viltskador över det normala.
Här kan du läsa rapporten om viltskador i lantbruksgrödor i sin helhet.

/ Gustav Hellgren på Jordbruksekonomiska enheten

Lägesrapport november – räntesänkning och stabilare priser

Även om det fortfarande finns osäkerheter att hantera så erbjuder nästa år möjligheter att stärka lönsamheten i jordbruket. Foto: Lars-Göran Abrahamsson

När vi går in i årets sista månad finns det inte bara hopp men också förutsättningar för ett förbättrat marknadsläge för jordbrukssektorn inför det kommande året. Lägre räntor och mer stabila priser kan hålla i sig så länge omvärldsläget inte bjuder på några större överraskningar.

Riksbanken mötte marknadens förväntningar och genomförde en dubbelsänkning av styrräntan till rådande 2,75%, och fler sänkningar är att vänta. Presidentvalet i USA genomfördes utan större reaktioner från marknaden, med undantag för en försiktigt försvagad kronkurs gentemot den amerikanska dollarn. Oljepriset som just nu ligger lågt för året har kommit ner ytterligare. Är vi äntligen på väg tillbaka till en lite lugnare marknad?

Årets skörd och höstsådd

Den svenska spannmålsskördens utfall blev sex procent under femårsgenomsnittet, men betydligt bättre än föregående år. Höstsådden genomfördes under förhållandevis goda förhållanden i vår del av världen. På sina håll har dock vädret ställt till det, som i Spanien där kraftiga regnoväder härjat och i Bulgarien och Rumänien där det råder torka.

I fredags publicerade vi officiella statistik över höstsådda arealer i Sverige och rapporten i sin helhet kan du läsa här. Den visar att jämfört med förra året har de höstsådda arealerna av spannmål och oljeväxter ökat med 13 %. I år är den höstsådda arealen i nivå med de stora arealer som beräknades 2020 och 2022. Det är 5 % större än genomsnittet för de fem senast föregående åren och 12 % större än genomsnittet för de tio senast föregående åren. Bland enskilda grödor ökade sådden för vete jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren medan höstsådden för höstraps blev något mindre än genomsnittet.

Den svenska marknaden

Svenska producentpriser för nötkött och fläsk är höga relativt höga jämfört med resten av länderna i EU. Mjölkpriset till svenska producenter ligger dock under genomsnittet för EU. I september gick prisindex för produktionsmedel ner sex procent på årsbasis. Föregående år var tufft där en dålig skörd åtföljdes av höga priser för produktionsmedel inför 2024. När vi går mot 2025 har vi lägre räntor, lägre priser för insatsvaror som gödning, energi och foder. Producentpriserna är överlag upp både för året och månaden.

Framtiden

Det finns en tilltagande optimism kring lönsamheten för jordbruket. Även om det fortfarande finns osäkerheter att hantera så har nästa år potential att erbjuda möjligheter att stärka jordbruksföretag efter en tuff period med höga räntor och fluktuerande priser.

Vill du läsa lägesrapporten mer ingående finns den, och mycket annan marknadsinformation, att läsa här: Priser och marknadsinformation för livsmedel – Jordbruksverket.se

/Gustav Hellgren på Jordbruk- och analysavdelningen