2025 har blivit ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk. Beräkningar från Jordbruksverket visar att företagsinkomsten blev den näst högsta genom tiderna. Animalieproduktion har gått bättre än växtodlingen trots stor skörd. Utsikterna inför 2026 var fram till hösten 2025 mycket positiva men därefter har optimismen dämpats bland annat beroende på att priset på mjölk gått ner kraftigt. Ett stabilt 2025 ger dock jordbrukarna en grund för att klara ett mer utmanande 2026.

För bara några månader sedan, det vill säga hösten 2025, såg framtiden ljus ut för svenskt jordbruk. Efter några år med oro i världen fanns förhoppningar om ett stabilare läge. Rörelserna på marknaderna för jordbruksprodukter slog inte hela tiden nya topp- eller bottenrekord utan var på väg in i en lugnare fas. För animalieprodukter verkade det dessutom som att priserna i Sverige stabiliserats på en historiskt sett mycket hög nivå. Skörden 2025 blev nära nog rekordartad både vad gäller kvantitet och kvalitet. Ett av få orosmoln som fanns kvar var att priserna för spannmål och oljeväxter inte ville lyfta från låga nivåer. Svenskt jordbruk nådde under 2025 sitt näst högsta ekonomiska resultat i historien. 

När hösten övergick i vinter började de första rapporterna komma om att framtidstron i näringen var på väg att förändras. Flera konjunkturbedömningar pekar samfällt mot att lönsamheten kan komma att försämras under 2026. LRF, Ludvig & Co och Gröna arbetsgivare har alla i sina senaste prognoser för nästa år entydigt visat på risken för försämrad lönsamhet. Det finns också en risk att det blir svårare att hitta arbetskraft och att viljan att investera minskar.

Vad kan förklara den snabba förändringen bland jordbrukarna?

Tillgång på viktiga jordbruksråvaror som spannmål och oljeväxter är god för närvarande. Alla mer betydande produktionsområden på norra halvklotet har fått en god skörd under 2025. Utsikterna för skörd på södra halvklotet är gynnsamma liksom förutsättningarna för de grödor som höstsåtts. Det finns i nuläget inget som talar för en snabb prisökning på världsmarknaden

Den stabila prisutvecklingen för mjölk har brutits i och med att utbudet har ökat snabbt i de viktiga produktionsområdena runt om i världen. Mjölkpriset för konventionellt producerad mjölk ligger i december 2025 på samma nivå som för ett och ett halvt år sedan.

Priserna för gödning har gått upp under hösten trots fallande råvarupriser. Det beror bland annat på att EU infört tullar på gödning från Ryssland och Belarus, liksom att EU ska införa klimattullar på gödning från årsskiftet.

Den svenska kronan har förstärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn under det senaste året. För svenska spannmålsexport har det lett till ytterligare försämrat pris då exportaffärerna sker i dollar. Det svenska spannmålsöverskott för 2025/26 blir det största på åtskilliga år.

Det har skett ett utbrott av svinpest i Spanien som har lett till att landets export har begränsats. Vid liknande situationer har det medfört att det land som drabbats av exportrestriktioner fått söka sig till andra marknader för att hitta avsättning för sitt exportöverskott. Eftersom Spanien är en av EU:s ledande exportörer kan det leda till prispress EU-marknaden.

Gynnsammare konjunkturutsikter i Sverige för 2026 är positivt eftersom efterfrågan på livsmedel kan förbättras. Å andra sidan kan det leda till högre arbetskraftskostnader. Jordbruket har i nuläget svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kvalifikationer.

Inom vissa produktionsgrenar i animaliesektorn har det redan skett nyinvesteringar och vid relativt små produktionsökningar kan det leda till överskott på marknaden som i sin tur kan leda till prispress.

Utkik mot 2026

Det finns en hel del orosmoln inför 2026 som riskerar att bryta den återhämtning som skett efter det ryska anfallet på Ukraina. Men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd i god kondition ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare