Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.
Mål för livsmedelsberedskapen
Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.
Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.
Flera konkreta förslag
Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:
kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.
Mat på bordet – oavsett vad som händer
Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.
Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav
Beredskapslagring
Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.
Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.
Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.
/Olof Johansson, avdelningschef
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 30 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senast åren. En svag världskonjunktur leder till att efterfrågan är förhållandevis svag. I Sydamerika har vädret utvecklats i gynnsam riktning och oro för torka har tonats ner. I EU har däremot kraftiga regn lett till att höstsådden försenats. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.
Den preliminära skördestatistiken för 2023 visar att spannmålsskörden blev drygt 20 procent mindre än det senaste femårsgenomsnittet. Årets skörd blev dock betydligt större än skörden 2018. Även för oljeväxter och proteingrödor blev årets skörd betydligt mindre än genomsnittlig skörd. Höstsådden i Sverige blir mindre än under de närmast föregående åren, det är särskilt sådden av oljeväxter som minskat. Orsaken till minskningen är den regniga väderleken under hösten. En olycka inträffade i Örtofta sockerbruk i mitten av november med totalt produktstopp som följd. En återstart av fabriken planeras till den 11 december.
Produktionen av griskött har fallit kraftigt under 2023 jämfört med föregående år. Det är oklart varför produktionen har minskat men stigande kapitalkostnader och problem med att hitta arbetskraft kan vara förklaringsfaktorer. Producentpriserna för griskött har däremot inte förändrats under de senaste månaderna. Jämfört med andra EU-länder har dock produktionsminskningen i Sverige hittills varit relativt liten.
Arlas a-contopris för mjölk i producentledet höjs med drygt 10 kr/100 kg för december 2023. Jämfört med andra länder i EU ligger det svenska producentledet bland de allra lägsta.
Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publiceras i början på december.
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.
Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?
Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:
Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.
Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?
Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.
Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.
Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.
Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.
Nyord eller buzzword – viktig med impact
Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.
Lanseringen
15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.
Grattis
Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus motiveringen hittar du här.
Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.
Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!
Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.
Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?
Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med.
Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.
Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.
Ett av de sista passen handlade om regler.
Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?
Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.
Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.
Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.
Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…
Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!
/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Kan det vara så att de flesta moderna människor kan mer om påhittade superhjältar, drakar och alver eller tv-deckare jämfört med hur väl man är insatt i modern livsmedelsproduktion? Det är en mycket liten del av befolkningen som vet hur en harv ska dras, om den ska dras, och hur det påverkar mark och gröda.
Jordbrukets roll i arbetet för klimatet: Mer mat, mer hållbar mat
Något som verkligen få har koll på även i jordbruksbranschen är hur de biologiska växthusgasutsläppen från mark och djur funkar. Metan, lustgas och samspelet mellan kolcykeln och kvävecykeln är för många fortfarande på gränsen till alvmagi. Det saknas också kunskap för att på allvar utforma effektiva åtgärder och Jordbruksverket har vid många tillfällen betonat att det behövs mer kunskap och därmed mer satsning på forskning och innovation. Så även i en ny rapport om jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet och vilka förändringar som är på gång och som behövs.
Metamorfos skulle kunna vara ett begrepp från de två största superhjältemejerierna Marvel eller DC. Det är det också (se till exempel superhjälten Metamorpho) men det är mer ett generellt begrepp som beskriver en förändringsprocess. Exempelvis något så verklighetsbaserat som metamorfa bergarter.
Förr i tiden (pre-Metamorpho) var de mest kända historierna om metamorfoser de som var skrivna av den romerske influencern Ovidius. Hans verk Metamorfoser har haft stor påverkan på litteratur och konst de senaste två tusen åren. Det består av runt 250 olika sagor vilka alla har en förvandling, till exempel av människor till djur, växter eller stenar som centralt motiv. En av de mest kända handlar om Apollon och Daphne. Daphne var en trädnymf som uppvaktades av guden Apollon. Precis när Apollon tar tag i Daphnes midja börjar hon att förvandlas till ett lagerträd, för evigt ungt och grönt.
Vi behöver satsa på ökad matproduktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen
Tidigare historier om förvandling kan vara bra att ha som inspiration när vi idag arbetar med att förvandla samhället till ett mer hållbart (för evigt ungt och grönt?) sådant. I Jordbruksverket rapport om klimatmålet beskriver vi att ambitionen inte är att lägga ner produktion för att klara miljömålen, vilket faktiskt diskuteras och ges stöd till i andra länder. Ambitionen är istället att förvandla och utveckla den existerande produktionen. Världen behöver mer hållbar mat, de svenska beteshagarna fler kor.
Det är också tydligt att metamorfosen inte kommer att handla om en process som sker naturligt, likt en bergart, utan det handlar om ett målinriktat arbete som drivs av ett mål och en historia. I rapporten beskriver vi också de bedömningar och prioriteringar som Jordbruksverket gör på kort- och medellång sikt.
Det nationella klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Någon tydlig kvantitativ förväntan på jordbrukets utsläppsminskning finns dock inte. Både inom det nationella klimatmålet samt motsvarande inom EU räknar man med att vissa utsläpp kvarstår vid målåren. Jordbruksverket arbetar också för att den svenska livsmedelsproduktionen bör öka. En ökad inhemsk produktion innebär utifrån dagens kunskapsläge att utsläppen från sektorn ökar och att andra sektorer får ta större ansvar för att utsläppen ska minska i tillräckligt hög grad. Vi behöver satsa på ökad produktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen.
Hur skapar vi engagemang för klimatarbetet?
Frågan är då vilken historia som klarar av att driva sektorn framåt mot målet. Det är inte omöjligt att det behövs 250 stycken olika historier för att passa alla olika typer av företag och branscher. Det finns idag också flera olika pågående historier. Vilken som är sann återstår att se. En handlar om att näringslivet själv driver utvecklingen framåt, snabbare än staten. Till exempel kan satsningarna på förnybar energi fortsätta oavsett om politikerna i landet är intresserade eller inte. En annan om att det är EU genom kommissionens förslag på olika områden som går före och sätter ambitiösa krav på marknaden, exempelvis genom EUs klimatmål, klimattullar och vidareutveckling av utsläppshandeln.
Danmark är alltid intressant att spegla sig i för jordbrukssverige. De danska utsläppen från jordbruket är dock större och utgör en stor del av de nationella utsläppen. En annan skillnad är att politiken har satt ett mycket ambitiöst utsläppsmål till 2030 specifikt för jordbruket. En likhet är att konkreta åtgärder som minskar utsläppen i betydande grad och som är tillgängliga idag saknas. Det ser i dagsläget mycket tufft ut att nå målet. Samtidigt berättas i samma land historien om hur effektiva danska företag går före i sitt miljöarbete. Exempelvis ser Arla skillnad mellan tyska och danska företag när man satt igång med ett belöningssystem där bra prestationer ger ett påslag på mjölkpriset. Det finns flera stora företag som driver på utvecklingen genom att testa och utveckla nytt. De verkar i flera länder och betonar att de därför hellre ser europeiska mål och styrmedel än för stora skillnader i förutsättningar i olika länder. Det betonar de mot bakgrund av att flera partier i Danmark har drivit frågan om en klimatskatt på jordbruket. Kompromissen blev att frågan ska utredas och den utredningen ska vara färdig efter sommaren.
Frågan är då vad som driver företagen? Varför går de före? Handlar det om en prognos om att konsumenterna i framtiden vill ha mer klimateffektiv mat? Eller för att redan nu anpassa sig efter framtida krav på den europeiska marknaden? Eller som en strategi för att slippa styrmedel genom att visa att åtgärder genomförs ändå? Eller sant engagemang för klimatfrågan?
Som sagt, det kan behövas 250 olika historier, minst. Fortsättning följer!
/Tobias Markensten, klimatutredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 27 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Sammanfattning
Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s långtidsprognos förbli svalt och nederbördsrikt under återstående del av juli liksom under de första veckorna av augusti. Lågtrycken kommer precis som tidigare att komma in väster ifrån. Från mitten av augusti pekar prognosen mot torrare och varmare väder.
Skörden av spannmål har påbörjats i södra och mellersta Sverige. De första mycket preliminära uppgifterna pekar mot stora variationer i avkastningen. Generellt sett har de höstsådda grödorna klarat torkan bättre än de vårsådda. I södra och mellersta Sverige ledde torkan som rådde fram till i slutet på juni till att andraskörden av vall blivit mindre än normalt. Den nederbörd som kommit har varit gynnsam för en tredje och en eventuell fjärde skörd.
I de norra delarna av landet finns det rapporter om att den nederbörd som kommit tycks haft en positiv påverkan på spannmålsgrödorna.
Torkan har lett att spannmålen har korta strån, vilket gör att tillgång på halm blir begränsad. Det finns en oro för mycket grönskott i de vårsådda spannmålsgrödorna.
Slakterierna uppger att takten i slaktanmälningar har gått ner till normala nivåer. Det har endast i få fall hittills lett till utslaktningar i förtid p.g.a. av brist på foder. Efterfrågan på svenskt nötkött är god och priserna har varit stabila de senaste veckorna.
Den svenska kronans värde har efter en lång tid av försvagning stärkts de senaste veckorna. Priset på olja har stigit till en nivå runt 80 dollar/fat. Läget i Östeuropa är fortsatt oroligt vilket lett till stora prisvariationer för jordbrukets produkter. Ryssland valde att inte förlänga spannmålsavtalet och har därefter intensifierat attacker mot ukrainska hamnar och spannmålsanläggningar. Ukraina söker alternativa lösningar för export av spannmål, t.ex. via hamnar i EU.
EU:s senaste skördeprognos visar att produktionen minskar jämfört med tidigare prognos. Årets skörd av spannmål i EU väntas bli lika stor som det senaste femårsgenomsnittet.
Jordbruksverkets skördeprognos publiceras den 14 augusti.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har i uppdrag av regeringen att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn. Detta är en sammanfattning av rapporten som lämnades den 30 juni 2023, om du vill läsa hela lägesrapporten kommer den att finns här.
Sammanfattning
Faktor
Senaste månaden
Senaste året
Världsmarknadspriser jordbruksprodukter
Upp
Ner
Världsmarknadspris för olja
Svag nedgång
Ner
Svensk produktion – animalier
Svagt upp
Oförändrat
Svensk produktion vegetabilier
Risk för betydande minskning
Upp
Svenska produktpriser – vegetabilier
Oförändrat
Ner
Svenska produktpriser animalier
Mjölk upp/Kött oförändrat
Upp
Svenska produktionsmedelspriser
Oförändrat
Ner
Lönsamhet
Risk för försämring
Oförändrat
Valutakurs SEK/USD
Oförändrad
Försvagats
Tabell som visar utvecklingen för 9 faktorer den senaste månaden och det senaste året.
Händelserna i Ryssland och Ukraina de senaste dagarna har haft liten påverkan på prisutvecklingen för råvaror. Marknaderna för spannmål med flera grödor påverkas alltmera av att skörden på norra halvklotet är förestående vilket leder till ökat utbud och mer pressade priser.
I Sverige har de senaste månaderna av ihållande torka ersatts av ett något mer omväxlande väder. Det har kommit nederbörd men främst i form av skurar som varit ojämnt fördelade och det krävs betydligt mera regn för att grödorna ska återhämta sig. Långtidsprognosen från SMHI pekar mot en allt ostadigare och svalare väderlek under kommande veckor. Förstaskörden av vall och tillväxten av bete har blivit betydligt lägre än normalt i stora delar landet. Återväxten av vall har också drabbats hårt av torkan och andraskörden har i princip uteblivit. Hittills är det de nordligaste delarna av landet som haft minst negativ påverkan, även om torkproblemen tycks förskjutas norrut. Alla grödor har påverkats negativt och även om det kommer regn i närtid kan skadorna inte repareras fullt ut. Anpassningar har redan gjorts av jordbrukarna bl.a. genom att skörda spannmål som ensilage och att mera djur än vanligt anmälts till slakt.
För första gången under 2023 höjer Arla producentpriset för mjölk. Höjningen uppgår till 5,4 öre/kg för både konventionellt producerad mjölk och ekologisk mjölk. Ett slakteri sänker priset på livkalvar vilket tyder på sämre efterfrågan.
Svag avkastning och höga inköpspriser för produktionsmedel riskerar att leda till svag lönsamhet för jordbrukarna under det kommande året. Produktionsgrenar som är starkt beroende av grovfoder och bete samt där det finns begränsade möjligheter till högre produktpriser är mest utsatta.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vädret har redan under inledning av växtsäsongen 2023 varit ogynnsamt i stora delar av landet. Även om det är tidigt på säsongen finns det tecken som tyder på att årets skörd kan drabbas av skador. Jordbrukarna har redan i utgångsläget en ansträngd ekonomi efter ett osäkert år under 2022.
Globalt har marknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt att falla den senaste tiden till följd av att det finns goda förutsättning för en god skörd på norra halvklotet. FAOs jordbruksprisindex föll med 2,6 procent under maj 2023 jämfört med närmast föregående månad. Sedan pristoppen i mars 2022 har priserna fallit med drygt 20 procent.
Sprängningen av Kachovka-dammen i Ukraina Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina har åter ifrågasatts av Ryssland. Inspektionerna av fartyg med jordbruksprodukter från Ukraina har i varje fall temporärt avstannat. Den förmodade ryska sprängningen av kraftverksdammen i Ukraina kommer att ytterligare leda till produktionsbortfall genom att arealer översvämmats och att infrastruktur förstörts. På lite längre sikt finns oro för att jordbruksmark inte längre kommer att kunna bevattnas.
Grödornas utveckling Vädret i de södra och mellersta delarna av Sverige har varit torrare än normalt under maj och inledningen av juni. Det har också förekommit nattfrost. Hittills är det främst vall och beten som tagit med skada av väderleken. Förstaskörden av vall har varit mindre än normalt, särskilt på lätta jordar och där det inte gått att bevattna. Om det kommer regn i närtid finns det dock möjlighet att uppkomna skördebortfall helt eller delvis kan kompenseras. Mest problematiskt just nu är det för den betesbaserade animalieproduktionen då vinterfoder måste användas för att kortsiktigt täcka foderbehovet.
Fortfarande förutsättningar för en god skörd De höstsådda grödorna har hittills klarat sig bättre eftersom det finns fukt i marken på lite större djup. Om väderleken blir gynnsam finns fortfarande förutsättningar för en god skörd. På lättare jordar börjar även de höstsådda grödorna bli torkstressade. För de vårsådda grödorna är det ännu tidigt på växtsäsongen. Generellt sett brukar vårsådda grödor vara mer utsatta för torka än höstsådda grödor. Om det inte kommer regn inom de närmaste veckorna är risken stor för att även spannmål, oljeväxter m.fl. grödor också kommer att ta allvarlig skada. Spannmålshandeln förbereder sig för att skörden kan komma att ta skada av den torra och varma väderleken genom att annullera ingångna exportkontrakt.
Marknadeni Sverige Arla sänkte priset på mjölk med 21 öre/kg för juni och Norrmejerier med 40 öre/kg. Orsaken till prissänkningen är sämre efterfrågan och att konsumenterna efterfrågar billigare produkter. Hittills har produktionen inte påverkats men det väntas lägre produktion, oaktat effekterna av torkan. För kött har priserna kunnat bibehålls och t.o.m. höjas trots det ekonomiska läget. Ett av de ledande slakterierna höjde priset för griskött med 30 öre/kg och för smågrisar med 50 öre/kg för innevarande vecka. Slakterierna har uttalat att man höjer beredskapen för att kunna öka produktionskapaciteten om effekterna av torkan tilltar. Jordbruksverkets försörjningsbalanser för första kvartalet 2023 visar att importandelen va konsumtionen ökat för griskött, fårkött och ägg. Däremot har andelen svenskt nötkött och fjäderfäkött ökat.
Lönsamhet Om torkan fortsätter riskerar det att leda till både minskande intäkter och högre kostnader för svenska jordbrukare. Efter flera år i rad med osäkra förhållanden sätter det extra press på jordbrukare som i utgångsläget har en ansträngd situation.
/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Foto: Michael Erhardsson
Läget i världen är fortsatt oroligt med stora prisrörelser till följd av det försämrade säkerhetsläget och effekterna av en global lågkonjunktur. Priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder, exempelvis drivmedel, foder och gödning, visar tendenser att falla. Det gäller både globalt och i Sverige.
Stabil produktion i Sverige Den tidigare oron för att det ska uppstå brist på gödning och andra insatsvaror verkar ha minskat. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Jordbruksverkets beräkningar visar att lönsamheten i svenskt jordbruk 2022 inte försämrades jämfört med 2021.
Oro på marknaden ger ökad risk för jordbrukarna Det osäkra läget gör dock jordbrukarna känsligare än normalt för negativa signaler som till exempel fallande produktpriser, dyrare insatsvaror och högre räntor. Det skulle kunna leda till att produktionen minskar.
Litet intresse för investeringar i stallbyggnader Jordbruksverkets statistik över antalet förprövade stallplatser visar att intresset för investeringar minskat under 2022. Förprövning görs inför ny- eller ombyggnad av djurstallar i syfte att granska stallarna ur djurskyddssynpunkt. Statistiken ger en indikation på hur investeringsviljan hos företagarna ser ut.
Det kan finnas flera orsaker till det svala intresset för att investera i stallbyggnader. 2022 har präglats av stor osäkerhet på marknaden och för en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. En annan orsak kan vara att 2022 var sista året av budgetperioden för den gemensamma jordbrukspolitik som pågått sedan 2014. Det kan finnas företag som valt att invänta den nya budgetperioden för att få längre tid på sig att utnyttja de investeringsstöd som finns för ny- och ombyggnation av stallar.
På sikt innebär lågt intresse för investeringar en risk att produktionen inte kan upprätthållas och det blir svårt att nå livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion.
Är du intresserad av att följa vår lägesrapportering? Under 2023 kommer Jordbruksverket att sammanställa lägesrapporter för jordbrukssektorn varje månad på uppdrag av Regeringskansliet. Detta är en sammanfattning av den första. Nästa rapport kommer redan i mitten av februari.
För första gången väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Fotograf: Jenny Lindberg
EU-kommissionens Outlook-rapport för 2022-2032 visar hur produktion, konsumtion, jordbrukets lönsamhet och miljöpåverkan utvecklas tio år framåt. Årets prognos har gjorts i en tid som kännetecknas av stor osäkerhet. Återhämtningen efter pandemin hade inte mer än påbörjats när Rysslands invasion av Ukraina startade. Det osäkra läget har tagit sig i uttryck i bl.a. kraftigt höjda priser särskilt för energi.
Vegetabilieproduktion Avkastningen i växtodlingen väntas inte öka lika snabbt som tidigare beroende på bl.a. förändrat klimat, minskad insats av produktionsmedel och en övergång till odlingssystem där hög avkastning inte prioriteras. För att vända utvecklingen krävs ökade satsningar på innovationer och investeringar.
Bland enskilda grödor väntas odlingen av proteingrödor att öka. Bedömningen är att EU behåller en stark ställning på exportmarknaden för vete och korn men kommer att vara nettoimportörer av majs, ris och oljeväxter. På grund av minskad animalieproduktionen sjunker efterfrågan på foder.
Animalieproduktion För första gången sedan EU-kommissionen började göra prognoser på medellång sikt väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Den positiva utvecklingen för EU:s export av mejeriprodukter bedöms också avta under prognosperioden. Prognosen visar att konsumtionen av kött, särskilt nöt- och griskött minskar ytterligare. EU beräknas förbli nettoexportör av de flesta animalieprodukter.
Jordbrukets inkomster Intäkterna för jordbrukarna beräknas bli stabila medan höga kostnader för produktionsmedel stimulerar till effektiviseringar. Även insatsen av arbetskraft väntas minska. Totalt innebär det att jordbrukets inkomster ökar med drygt en procent per år för perioden fram till 2032.
Konkurrenskraftsgruppens reflektioner Jämfört med tidigare prognoser ligger huvuddragen i utvecklingen kvar även i årets prognos. Avtagande produktivitet har varit en realitet under åtminstone det senaste årtiondet liksom den nedåtgående konsumtionen av kött. Det som är anmärkningsvärt i årets prognos är att odlingen av proteingrödor inom EU väntas öka. Det kan bero på ökat intresse för att hitta alternativ till animaliskt protein. I tider med höga kostnader för produktionsmedel och skärpta krav inom CAP för en varierande växtföljd gynnas också proteingrödor. Den svaga ekonomiska utvecklingen i världen påverkar efterfrågan på dyra livsmedel, det kan vara en orsak till att EU:s export av mejeriprodukter väntas få en sämre utveckling än tidigare. Trots de utmaningar som jordbruket i EU står inför finns en potential att göra kostnadsinbesparingar vilket enligt prognosen ger en positiv lönsamhetsutveckling för den kommande tioårsperioden.
Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.
Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).
Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder
Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,
Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.
Foto: Mostphotos
Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader
Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.
Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris
Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.
Slutsatser och rekommendationer
OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas.
OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.
Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned
OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.
EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.
Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.
Den svenska maten 