Etikettarkiv: certifiering

Har vi fått för många loggor och märkningar?

Från och till hör jag från personer, även bland kollegorna här på Jordbruksverket, att det finns för många märkningar och certifieringar i livsmedelsaffärerna. ”Vi drunknar i märkningar!”.

Vad är det som ligger bakom dessa uttalanden? Längtar vi konsumenter tillbaka till enhetsfilmjölkens och standardhemostens tid? Har vi inte lärt oss att hantera det stora utbudet i livsmedelsaffärerna ännu? Är då certifieringar och märkningar ett ytterligare lager av information som vi inte lyckas att hantera?

Utöver producenternas och handelns varumärken som har sina egna kvalitetskriterier, ser vi i hyllorna EU:s ekolöv, KRAV, FairTrade, Äkta vara, Från Sverige, Sigill, MSC och ASC, Nyckelhålet, Svensk fågel, Demeter, Glutenfritt-axet, UTZ-certified och EU:s ursprungsbeteckningar, för att nämna några. I butikerna finns även märkningarna Bra miljöval, EU-blomman och Svanen för produkter som inte är livsmedel. Nordiska ministerrådet har dock nyligen utrett förutsättningarna för att tillämpa Svanen-märkningen även på livsmedel.

Information och kvalitetsvägledning är jätteviktiga på en öppen marknad. Så hur ska marknaden uttrycka sig för att vägleda sina kunder bland kvalitetskriterier och produktionsmetoder?

Konsumenter och myndigheter lyfter gång på gång vikten och behovet av konsumentupplysning och konsumentinformation. Jag ser märkningar och certifieringar som en viktig del i konsumentinformationen – allt som ökar konsumenternas möjligheter att göra ett medvetet val är bra. Och ett litet emblem istället för en lång och finstilt text är ett mycket effektivt sätt att kommunicera.

Hur kan det då finnas för många märkningar?

EU-kommissionen bjöd häromdagen in till en konferens  inför en kommande utvärdering och översyn av de geografiska ursprungsbeteckningarna. En viktig slutsats var: Förstår konsumenten inte märkningens innebörd, spelar det ingen roll hur stor loggan är eller hur många märkningar som finns. Misslyckas producenterna med att förmedla märkningarnas innebörd och konsumenterna tycker att det finns för många, så tyder det väl på det.

EU:s ekocertifiering innebär något annat än KRAV. Eko är liksom inte lika med eko. KRAVs och Demeters krav är mer långtgående än EU:s baskrav för vad som kan anses vara eko. Och Svenskt Sigill betyder något annat än Äkta vara.

Konsumenten behöver kunskap om vad de olika märkningarna innebär för att kunna välja varor som uppfyller de krav som är viktiga för just den enskilde. Allt för att kunna göra ett upplyst köpbeslut ute i butikshyllorna.

Om vi förstår märkningarnas innebörd kommer vi vara beredda på att uppmärksamma nya märkningar, som exempelvis lokala varumärken och lokala ursprungs- och kvalitetsmärkningar. Att maten är från Sverige kommer kanske till och med inte räcka i framtiden, trenden går mot lokalproducerat!

Tobias Kreuzpointner, samordnare på Jordbruksverket