Ja, då står vi nu här, i slutet av ordinarie speltid för covid-året, och det börjar bli dags att summera och knyta ihop säcken. En del i arbetet med att slutföra och packa ihop året är att vi i dagarna har publicerat en ny rapport om ersättningen för ekologisk produktion och ekoföretagens ekonomi. Rapporten drar slutsatser baserade på data från tidigare perioder av landsbygdsprogrammet och ger ett svenskt inspel i det något oeniga forskningsläget för ekologisk produktion och lönsamhet.

Det är roligt att ta del av AgriFood Economics Centers rapport, eftersom den både bygger på en nyligen genomförd studie och ytterligare bidrar till kunskapen om ekoföretagen och deras ekonomi. Rapporten bekräftar tidigare forskning och visar på en fortsatt högre lönsamhet i ekologisk produktion än i konventionell produktion. Den högre lönsamheten har två orsaker: dels är ersättningen för ekologisk produktion högre än omställningskostnaderna, dels finns det ett merpris för ekologiska produkter.  

Andelen jordbruksmark som är ekologisk i EU har stigit från 1,8 procent 1998 till 7,5 procent 2018. Men frågan om vilket jordbruk som är mest lönsamt är fortfarande omtvistad.

Något som talar emot lönsamheten i ekologisk produktion är att produktionen ofta innebär högre kostnader. Det kostar att lära sig att arbeta med ekologisk odling, och produktionen tar mer tid. Ekologisk produktion kräver en större arbetsinsats, vilket även kan påverka möjligheterna att kombinera jordbruk med arbete utanför gården.

En studie från Nederländerna visar att ekologisk produktion gör att kostnaderna för arbete, försäkringar och marknadsföring ökar. Men studien visar också att kostnaderna för kemikalier och gödselmedel är desamma som för konventionell produktion.

Studien visar att ekologisk produktion ger en liten förbättring av lönsamheten eftersom lantbrukare kan ta ut högre försäljningspriser för produkterna. Konsumenterna är nämligen villiga att betala ett högre pris för ekologiska produkter. De högre försäljningspriserna innebär ett så kallat merpris som lantbrukarna får ut vid försäljning, vilket i sin tur leder till ökade intäkter. Det ger en förklaring till att lönsamheten inom ekologisk produktion är något högre. Åtminstone pekar det åt det hållet i USA, där flest studier har gjorts.

Även studier utanför USA visar att lönsamheten ökar med ekologisk produktion, till exempel studier från Norge och Belgien. Resultaten i dessa studier visar att lönsamheten för ekologisk växtodling överstiger konventionell odling.

Många av studierna som jag refererar till ovan är relativt gamla studier, och det finns behov av nya studier inom området. Rapporten vi nyligen publicerat är skriven av AgriFood Economics Center och följer svenska lantbruksföretag som fått ersättning för omställning till ekologisk produktion eller ersättning för ekologisk produktion under två programperioder (2000–2006 och 2007–2013). Resultaten visar att gårdar med ersättning för ekologisk produktion ökar sitt förädlingsvärde med ungefär 5 procent jämfört med gårdar med konventionell produktion. Ökningen motsvarar ungefär 15 000 kronor och sker runt 12 år efter att gården först fått ersättning för ekologisk produktion.

AgriFoods nya rapport och många andra spännande rapporter hittar du i vår webbutik. Är du intresserad av fler rapporter och utvärderingar, prenumerera gärna på vår blogg Programmen och pengarna så att du inte missar något spännande. Utmärkt läsning för lata dagar i soffan under den välförtjänta julledigheten!

Nu återstår bara för mig att önska en God Jul och ett Gott Nytt År!

/Carl Strömberg på landsbygdsanalysenheten

Acs, S., Berentsen, P. B. M., de Wolf, M. & Huirne, R. B. M. (2007). Comparison of Conventional and Organic Arable Farming Systems in the Netherlands by Means of Bio-Economic Modelling. Biological Agriculture and Horticulture, 24(4): 341–361.

EuroStat Data, (2018). Statistics explained. Tillgänglig: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Organic_farming_statistics.

Greer, G., Kaye-Blake, W., Zellman, E. & Parsonson-Ensor, C. (2008). Comparison of the financial performance of organic and conventional farms. Journal of Organic Systems, 3(2): 18–28.

John, S.-G., Chung, L. H. & Biing-Hwan, L. (2007). Organic Demand: A Profile of Consumers in the Fresh Produce Market. Choices, 22(2): 109–115.

Lien, G. D., Flaten, O., Korsaeth, A. Schumann, K. D., Richardson, J. W. & Eltun, R. (2006). Comparison of risk in organic, integrated and conventional cropping systems in Eastern Norway. Journal of Farm Management, (12): 385–401.

Kerselaers, E., De Cock, L., Lauwers, L. & Van Huylenbroeck, G. (2007). Modelling farm-level economic potential for conversion to organic farming. Agricultural Systems, 94(3): 671–682.

Klonsky, K. & Greene, C. R. (2005). Widespread adoption of organic agriculture in the US: are market-driven policies enough? Conference paper, American Agricultural Economics Association Annual Meeting, 2005 Annual Meeting.

Madelrieux, S. & Alavoine-Mornas, F. (2013). Withdrawal from organic farming in France. Agronomy for Sustainable Development, 33(3): 457–468.

Nieberg, H. & Offermann, F. (2003). The profitability of organic farming in Europe. I OECD: Organic Agriculture: sustainability, markets and policies. CAB Publishing: Storbritannien.