Etikettarkiv: etappmål

SkördePlus – nytt verktyg för att mer potatis och morötter ska bli mat

Vi har tagit fram ett verktyg som odlare och packerier ska kunna använda för att utvärdera sin skörd och se om mer går att ta tillvara. Verktyget heter SkördePlus.

Hur tog vi fram SkördePlus?

Tillsammans med rådgivare tog vi fram och testade ett Excel-verktyg hos tolv odlare; sex företag som odlar och packar morötter i Skåne och sex potatisodlare i Dalarna. De provade och fick tycka till om verktyget.

”Är det värdefullt att själv skriva ner och räkna ut hur stor del av skörden som påverkades av torka, blöta och vilt?” Man landade i att det kan det vara.

”Hur stor nytta har man av att gräva efter skörd för att se hur mycket potatis och morötter som blir kvar i fält?” Det är oftast inte så mycket kvar i fält efter skörd. Efter ovanliga förhållanden som att det har blivit väldigt blött kan det vara desto mer. Man kan behöva justera upptagarens djup eller se om det ändå fanns kvar knölar eller morötter som hade kunnat säljas.

Den del av verktyget som handlar om att utvärdera och mäta kvaliteten i slänglådan – foderlådan – frånsorteringen, den tyckte odlarna i projektet var mest intressant.

Potatis i ett tråg. En del potatisar har röta, är gräna eller skadade men det finns också dem som är fina.
I frånsorteringen förekommer både potatis med röta, grönfärgning och skador, avvikelser som odlare gör sitt bästa för att undvika. Det kan också finnas potatis av ganska god kvalitet eller som skulle kunna skalas för att bli mat. Foto: Karin Lindow

Vad har vi i frånsorteringen?

Man tar ett prov på 10–15 kilo och sorterar det i olika hinkar utifrån vilken kvalitetsavvikelse som produkterna har. Många större odlare som packar morötter eller potatis har idag en optisk sorterare i packeriet, en maskin som sorterar efter storlek och tar bort grönt, skadat, rötor eller skorv. Men de flesta har också en kompletterande manuell sortering. Personal på sorteringsmaskinen tar bort det som avviker. Det är högt ställda krav på morötter och potatis från köparna, en hel del är fina men några är kanske avbrutna eller har en färgskiftning i skalet. Det vet vi sen tidigare kartläggningar; livsmedelsförluster av morötter och livsmedelsförluster av potatis.

Vad slängs idag, finns det mer vi kan få sålt? Med SkördePlus kan man bedöma hur mycket mer man skulle kunna sälja till livsmedel och låta verktyget räkna ut vad man kan tjäna på det.

Nu är det inte alltid helt lätt att hitta ny avsättning för det man sorterar bort, alltså det som idag går till foder, biogas eller kompost. Det gäller att det finns nån som vill köpa, till exempel ett skaleri eller en förädlare. Man behöver också ha tillräckliga volymer till det. Några odlare i vårt projekt diskuterade om man kan gå ihop om en lastbil för att få ihop tillräckliga volymer för att sälja mer till klass 2 eller till ett skaleri.

SkördePlus kan också hjälpa odlare att utvärdera vilka åtgärder som kan förbättra kvaliteten till nästa säsong. En annan fördel som odlarna i projektet också lyfte är att verktyget kan hjälpa till i diskussioner om kvalitet och bidra till ökad samsyn i arbetslaget.

En person i packeriet sorterar manuellt bort avvikande potatis som passerar på ett rullband.
Manuell sortering av potatis. Foto: Karin Lindow

Kvalitet, krav och matsvinn – en komplex fråga

Vi konsumenter har höga krav på kvaliteten. För morötter finns det internationella handelsnormer som måste följas enligt lag. De finns för att köpare och leverantörer ska tala samma språk om kvalitet och pris – man behöver veta vad man får och vad man säljer till vilket pris.  Handelsnormerna har både klass 1 och klass 2, och klass 2 har ganska stor tolerans för kvalitetsvariation men används inte lika ofta som klass 1. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om vårt arbete med att påverka för att normerna för morötter anpassas till förmån för minskat svinn. Med små justeringar skulle man kunna ha en fortsatt fin klass 1 men använda mer av skörden till livsmedel.

För potatis finns också klass 1 och klass 2, enligt kvalitetsregler som Svensk Potatis och Stiftelsen Potatisbranschen ansvarar för. Dessa regler sammanfattas i SMAK-märkningen.

potatisskalare

Man kan ju tycka att kraven på råvarorna skulle kunna vara lägre. Men det är också viktigt att det funkar i hela kedjan så de inte slängs i butik eller hemmen för att man tror att de dåliga. Här kommer kunskap in och samverkar för att hålla en lagom kvalitet som också är hållbar. Är det lite ytlig ljus beläggning i potatisskalet, så kallad silverskorv (det låter väl egentligen ganska vackert?) i matpotatis som oftast ändå skalas – då slänger du väl inte? Vi behöver mer kunskap om maten. Och det finns en fantastisk innovation som kan hjälpa till vid både prickar och småfläckar på potatis, rotfrukter, frukt och grönsaker…och det är… ta da` potatisskalaren! Använd den 🙂

Här kan du ladda ner SkördePlus

Förutom att slå ett slag för potatisskalaren och att vi inte ska vara rädda för nån liten prick i salladen, så vill jag slå ett slag för det nya verktyget SkördePlus. Jag hoppas att odlare och packerier kommer tycka att det är enkelt och användbart. Och att de möts av intresse hos nästa led, industrin, skalerier, butiker och restauranger – med en vilja att ta tillvara mer av hela skörden.

Kom på vårt webbinarium

Tipsar också om vårt webbinarium den 16 september då potatisrådgivaren Åsa Rölin visar SkördePlus. Anmäl dig här.

Vi ses kanske?

Och förresten – är du intresserad eller vill lära mer om odling av potatis och grönsaker – kom till Borgeby i Skåne på onsdag på Potatis- och hortofältdagen 3 september. Där kan du se maskiner och sortprovning, lära om hållbar grönsaksodling, nyttodjur, växtskydd och vatten. Och träffa mig och kollegorna i Jordbruksverkets monter!

Fyra personer som står bakom borden i Jordbruksverkets monter. På bordet finns broschyrer och morötter.
Förra året var det mycket morötter på bordet – i år blir det potatis. Bild från Potatis- och Hortfältdagen 2024.

SkördePlus har tagits fram med medel från regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Det är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som Livsmedelsverket har tillsammans med oss på Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare och projektledare för minskade livsmedelsförluster

Vad händer på matsvinnsområdet? Massor!

Det händer mycket inom matsvinn på många plan ute i verksamheter, organisationer, hos forskarna, myndigheter och internationellt. På matsvinnsnätverkets webbinarium den 11 maj får du veta en hel del av det senaste. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av matsvinnsfrågan och finns för att sprida information och inspiration. Och du vet väl om att Matsvinnsnätverket är en grupp på Linkedin som du kan gå med i och dela rapporter, nyheter och tips från din horisont?

På mötet får du veta vad som händer inom det nya Samarbetet för minskat matsvinn och om hur det är att börja mäta med de nya mätmetoderna som tagits fram inom samarbetet. Vi får höra om resultaten från en stor konsumentundersökning och en ny studie om hur mycket vi häller ut i avloppen och vad, forskning och förpackningsutveckling, uppföljning av livsmedelsförluster och om ny lagstiftning som förbjuder otillbörliga handelsmetoder. Det ska också bli kul att höra om arbete för minskat matsvinn i skolor och förskolor, och få en uppdatering från EU-kommissionens matsvinnsplattform.

Här kan du anmäla dig och se programmet.

Det är många aktörer att hålla reda på! Aktörskartan nedan visar hur vår gemensamma Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 – Fler gör mer! snurras/snurrar genom olika aktörers arbete för att nå Agenda 2030-målet sdg 12.3 och de två etappmålen för minskat matsvinn.

Men kul, då ses vi på tisdag! 🙂

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom livsmedelsstrategin

Möte i matsvinnsnätverket om nya mål, ökat samarbete och cirkulära innovationer

Nästa torsdag, den 26 november, är det dags för nästa möte i Matsvinnsnätverket. Nätverket är en informations- och dialogyta som tidigare hette SaMMa – Samverkansgruppen för minskat matavfall, men som nu har bytt namn.

Två stora händelser i det nationella matsvinnsarbetet är:

  • Den nya överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn där aktörer i hela kedjan gått med och åtagit sig att  identifiera var matsvinn uppkommer och arbeta gemensamt med att minska det. För det är ett gemensamt ansvar och ofta behöver dialogen och åtgärderna göras tillsammans så inte svinnet skjuts bakåt eller framåt i kedjan. Även vi myndigheter har gått med i samarbetet. På mötet den 26 november kommer Jonas Siljhammar VD på Visita och ordförande för samarbetet att berätta om vad det innebär så att fler ser fördelarna med att gå med.
  • Regeringen har beslutat om två nya etappmål för minskat matsvinn. Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen, och identifierar en önskad omställning av samhället. Kort och gott ska det leda till insatser från alla inblandade aktörer; företag, branschorganisationer, myndigheter, ja till och med du och jag! som är konsumenter, så att vi kan nå målen.                                                                                   

De nya etappmålen

  • en ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025
  • matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

På mötet får du vara med och diskutera vad målen betyder, vad de innebär i den egna verksamheten och hur vi enskilt och tillsammans ska arbeta för att nå målen. Hur kan fler komma till ”svinnsikt”?

Jag ser också fram emot att höra Jesper Lindström prata om cirkulära innovationer och de spännande projekt han och hans kollegor jobbar med för att ta fram nya produkter från matsvinn och restströmmar.

Gå in och anmäl dig här.

Programmet finns här.

Linkedin finns gruppen Matsvinnsnätverket, välkommen att gå med om du är intresserad av frågan.   

Vi ses!

/ Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med matsvinn inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som görs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.