Etikettarkiv: lokal mat

Det lokala kan leda till möjligheter för livsmedelsföretag på landsbygden

Lämna ett svar

För att stärka kunskapen om förutsättningarna för de svenska småskaliga mathantverks- och livsmedelsföretagen har Jordbruksverket låtit Sweco intervjua företag runtom i landet. Deras slutsats är att livsmedelsföretag och mathantverkare står inför många utmaningar men att det också finns möjligheter som kan bidra till stärkt lönsamhet. Sweco har samlat sina slutsatser i en rapport. Låt oss peka på några av de viktigaste resultaten här, för det gäller att se möjligheterna och ta tillvara på dem.

Vi lever i en utmanande tid med bland annat lågkonjunktur och kostnadsökningar. De intervjuer som Sweco genomfört med företagen pekar på att bland annat lågprisfokus hos många konsumenter är en utmaning.

Olika sätt att upphandla för att premiera lokalproducerat

Intervjuerna visar att det finns möjligheter för företagen trots utmaningarna. Att arbeta på nya sätt med upphandling är en möjlighet som särskilt lyfts fram. Det finns exempel på kommuner som börjat upphandla mer lokalproducerat, såsom Linköping, Luleå och Södertälje.

Händer i handskar som borstar en ost på ett småskaligt mejeri
Foto: Jordbruksverket/Futureme Agency

Upphandling med dynamiska inköpssystem (DIS) är en möjlighet som Sweco pekar på. DIS infördes i lagen om offentlig upphandling 2017. Med dynamiska inköpssystem finns en flexibilitet som gör att nya leverantörer har lättare att komma med, vilket kan gynna mindre företag. Dynamiska inköpssystem fungerar så att systemet är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och att antalet leverantörer inte får begränsas. Det är ett flexibelt system som ökar möjligheterna för att få in nya produkter och lösningar till upphandlande organisationer, exempelvis kan regioner och kommuner snabbt kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och nya behov, såsom vid inköp av säsongsbetonade varor. Systemet liknar en vanlig upphandling men ger en snabbare process.

Håll utkik efter vad som händer på upphandlingsfronten i din egen kommun och region, det kan vara ett sätt att skapa affärsmöjligheter!

Framhäv det lokala!

Rapporten trycker mycket på det lokala som en möjlighet. Företag kan dra fördel av att svenska produkter ofta har ett starkt varumärke och bra kvalitet och att det finns ett ökande intresse för att gynna lokala producenter. Ett exempel är samarbeten mellan små lokala företag och större aktörer inom besöksnäringen, där ett samarbete möjliggör för de större aktörerna att också lyfta fram något lokalt och småskaligt. Det kan gynna mindre företag inom livsmedel och mathantverk. Det finns även ett stort intresse för måltidsupplevelser bland de internationella besökarna till Sverige, och även här kan det vara gynnsamt att framhäva det lokala, småskaliga och genuina.

Ytterligare ett sätt att framhäva det lokala är märkningar såsom EU-märkningarna skyddad geografisk beteckning och skyddad ursprungsbeteckning som knyter produkter till en plats eller region.

Regelbördan är en tydlig utmaning

Intervjuerna visade att många livsmedelsföretag kämpar med att navigera i komplexa regelverk. De har samtidigt begränsade resurser att hantera kontroller och uppföljningar. Det finns inte bara en stor mängd regler utan regler tillkommer också och kan dessutom förändras över tid. De upplever att regelverken sällan är anpassade efter de småskaliga företagens verksamhet och verklighet. Det är vanligt att småföretagare axlar många olika uppgifter själva. Den totala regelmängden upplevs som en betungande arbetsbörda, vilket påverkar både arbetsmiljö och lönsamhet.

Rapporten finansieras av Europeiska fonden för landsbygdsutveckling

I rapporten går vi igenom fler utmaningar och möjligheter för livsmedelsföretag och mathantverkare. Det finns inte utrymme här att gå in på alla – men läs gärna vidare i rapporten som du hittar här.

/Maria Lindström, Vera Stafström och Daniel Hallencreutz på Sweco, och Camilla Linder på Jordbruksverket

Sök pengar för att utveckla lokala märkningar och geografiska matvarumärken

Lämna ett svar

Det går bra för lokala matproducenter just nu. Under några år har det funnits ett antal projekt som har haft som syfte att forma lokala och regionala samarbeten mellan livsmedelsproducenter för att bygga upp lokala nätverk. Erfarenhetsutbyte, inspiration och klusterbildning har varit ledande inslag. Vi vet också att varumärken och igenkänning blivit allt viktigare för konsumenten. Nu är det dags att ta nästa steg!

Ett stort behov som flera aktörer har identifierat är att små livsmedelsproducenter verkar, trots den stora efterfrågan ha svårt att nå utanför sin egna lokala marknad. Produktionskapacitet och tillgänglig personal är visserligen ofta begränsande faktorer, men även varumärkes- och försäljningsstrategier. Det handlar om att nå fler än gårdsbutikerna eller den egna lokala livsmedelsaffären. Det gäller att bygga verksamheten på flera försäljningskanaler att stå på.

Samarbetsprojekt ska stärka de lokala samarbetena och främja försäljning även till nya marknader.
Foto: Patrik Svedberg.

Framgångsfaktor för ett aktivt och dynamiskt nätverk och samarbete mellan producenter är att ha en koordinator som leder arbetet, gemensamma långsiktiga mål och relevans för producentens egen försäljning och avsättning.

Vi ser att gemensamma varumärken för lokal och regional mat kan samla ett antal matproducenter under samma paraply för att driva ett gemensamt utvecklingsarbete och bearbeta marknaden. Vi har många fantastiska matproducenter i vårt land som är fullt upptagna med att tillverka sina enastående produkter. Då hinns inte alltid marknadsföring, försäljning och exempelvis utveckling av gemensamma transporter och leveranser med.

Därför utlyser Jordbruksverket nu 15 miljoner kronor till samarbetsprojekt för att utveckla och etablera gemensamma geografiska varumärken på affärsmässiga grunder och som stärker de lokala samarbetena. Du kan söka stödet mellan den 14 juni och den 31 augusti 2021. Om fler i en bygd kan sälja sina produkter under ett gemensamt namn blir geografin till ett försäljningsargument. Och kan kvalitetskriterier dessutom kopplas till så blir det en kvalitetsgaranti.

Läs mer på:

/Tobias Kreuzpointner. Samordnare, besöksnäring och lokal mat

Geografiska varumärken kan lyfta en plats och dess unika smaker

Lämna ett svar

All mat vi äter har odlats eller fötts upp på en viss geografisk plats. Jag och många med mig har ett behov av att veta var denna plats är. Det vittnar begreppet terroir om, det vill säga hur regionala faktorer påverkar ett vins eller matvaras unika smak och ton, samt trenden att vilja köpa från lokala matproducenter. Så bra då om platsens namn finns i produktens varumärke och talar om var maten har sitt ursprung.

Vi ville veta mer om geografiska matvarumärken i Sverige och publicerade nyligen en rapport om dessa. Vad är de geografiska varumärkens status idag? Vad tycker konsumenterna och vilka är framgångsfaktorerna?

Foto: Patrik Svedberg

En slutsats i rapporten är att en geografisk koppling kan bidra till produktkedjans hållbarhet. Geografiska varumärken förknippas ofta med hög kvalitet, hantverk och tradition och skapar stolthet, äkthet och samhörighet hos konsumenter och producenter. De gör det enkelt för konsumenten att stötta det lokala och bidra till en levande landsbygd.

Geografiska matvarumärken ger därmed dessutom förutsättningar för framgångsrik marknadsföring av den regionala platsen och att utveckla besöksnäringen. Maten blir en reseanledning och en symbol för en unik plats. Och det är i livsmedelsbutiken som platsen och dess unika smaker marknadsförs.

Läs rapporten Geografiska matvarumärken – en accelererande kraft för lokal mat.

Läs också de tidigare inläggen Har vi fått för många loggor och märkningar? och Att sätta ett varumärke på sin bygd.

/Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat

Att sätta ett varumärke på sin bygd

Lämna ett svar
Foto: Pontus Lundahl, TT.

Lokal mat är inne!

Lokalproducerat är den hetaste trenden. I slutet av 2019 förutspådde Livsmedelsföretagen detta i sitt konjunkturbrev. I spåren av coronakrisen har denna trend förstärkts. Många vill köpa produkter av livsmedelsproducenter som de känner, där de vet hur livsmedel produceras och var företaget finns. Men samtidigt vet vi att produkternas tillgänglighet och marknadsföring är helt avgörande för konsumenten för att den ska välja lokalt. REKO-utlämning en gång var annan vecka räcker inte. Det är de stora matvarukedjorna som fortfarande skapar störst tillgänglighet.

Men hur säljer och marknadsför de lokala producenterna sina livsmedelsprodukter? Hur kan de komma in i matbutikernas sortiment?

För små livsmedelsföretag besannas ordspråket: Ensam är inte stark. Små livsmedelsföretag är upptagna med att hålla produktionen igång. Men med gemensamma krafter kan de skapa en struktur för att överlåta marknadsförföring, försäljning och distribution till någon annan och säljer genom ett gemensamt varumärke.

Ett gemensamt varumärke ihop med sina grannar, med ett namn som förknippas med den bygd maten kommer ifrån, skapar identitet och stolthet hos producenten och igenkänning hos kunden. Det skapar en känsla på ”matens plats” som gör den mer attraktiv, blir ett platsvarumärke och öppnar dörrar till besöksnäringen. Under åren har jag blivit allergisk mot uttrycket ”att sätta sin bygd på kartan”, men kanske det är just det som borde göras – med ett starkt gemensamt matvarumärke.

Under flera år har fokus varit på projekt och lokala producentföreningar. Man har utvecklat nätverk och sina produkter och skapat erfarenhetsutbyten. Ofta bedrivits verksamheten rätt så inåtvänt eller lågintensivt, ibland med ett enda matevent per år. Nu borde det vara dags att få upp volymerna, ta klivet ut i lokala konsumenters vardag och in i de lokala matbutikerna.

Därför har Jordbruksverket gett konsultbolaget United Minds i uppdrag att utreda de geografiska matvarumärkenas ställning i Sverige och dess möjligheter att utvecklas. Rapporten beräknas vara klar efter årsskiftet och det finns all anledning att se framemot den.

Tills den är klar rekommenderar vi dig att surfa in på SmakaSverige.se och kolla in de varumärken som redan kommit en bra bit på väg. Exempelvis Signerat Halland, Goda Gotland, Östgötamat och Sigillet Lokal Mat som står för traditionellt tillagad mat från Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Tobias Kreuzpointner
Samordnare på Jordbruksverket