Månadsarkiv: februari 2024

Året har inletts med fortsatt fallande priser

Den trend med successivt fallande priser för jordbruksprodukter som har rått sedan ett år tillbaka har fortsatt under början av 2024. Det beror framförallt på gynnsamma odlingsförhållanden i de flesta betydande produktionsområden världen över, samtidigt som efterfrågan bromsats av en svag konjunktur och lagren av jordbruksprodukter är förhållandevis välfyllda.

Idag har vi levererat den månatliga lägesrapporten om marknadsläget i jordbrukssektorn till Regeringen. I den kan du läsa att världsmarknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt uppvisar små rörelser, mestadels nedåt. Bland enskilda produkter har priserna för spannmål fallit medan priserna för socker har stigit. Förhållandevis stora lager av de viktigaste jordbruksprodukterna är den mest betydande orsaken till att priserna sjunker, liksom att efterfrågan bromsats av en svag konjunktur i världen. I de viktigaste produktionsområdena finns det för närvarande inte några indikationer på produktionsstörningar. USDA:s senaste prognos för produktionen på världsmarknaden visade på stigande lager för de viktigaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna under 2024/25.

Väderutmaningar i höst- och vårbruk

Enligt MARS-rapporten som tas fram av EU-kommissionen har vintern 2023/24 varit mer nederbördsrik än normalt i västra och norra delarna av EU. I de södra delarna av EU har vädret däremot varit varmare än normalt. Det finns en oro för att grödorna tagit skada av den rikliga nederbörden under höst och vinter samt att vårbruket blir försenat.

Ryssland och Ukraina har hittills haft gynnsamma förhållanden för de höstsådda grödorna. I Ukraina förväntas oförändrad vårsådd jämfört med förra året enligt landets jordbruksdepartement. Det finns dock viss oro för brist på utsäde av hög kvalitet.

tröskning av vete
Foto: Stefan Ärtenblad

Om vi blickar in på den svenska marknaden har riklig nederbörd lett till översvämningar i olika delar av landet, bland annat i Skåne och Mellansverige. Enskilda jordbrukare har rapporterat om åkrar som står under vatten. Det är ännu för tidigt att ha en uppfattning om hur grödorna kommer att påverkas av vädret under vintern. Utöver det så finns en risk att de besvärliga skördeförhållandena under hösten 2023 leder till brist på utsäde inför vårsådden 2024 och utsädesföretagen bedömer att den är störst för havre och korn. För vallfrö är tillgången betydligt bättre.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Frida Svensson

Kom på öppet hus om dina rättigheter som leverantör av livsmedel!

En viktig del i en ökande och hållbar produktion av livsmedel är att det är justa metoder och rättvisa villkor mellan leverantörer och köpare.

Två händer, skaka hand. I bakgrunden växter och travar med pengar,
Foto: Gerd Altmann, Pixabay

Konkurrensverket arrangerar under våren digitala öppna hus om UTP-lagstiftningen, det vill säga lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Otillbörliga handelsmetoder är till exempel att betala senare än 30 dagar efter den tidpunkt som anges i lagen, att avbeställa en order med kortare varsel än 30 dagar eller att ensidigt driva igenom en ändring av villkoren i ett avtal, läs mer här. Syftet med träffarna är att erbjuda stöd och vägledning till aktörer på marknaden. Vid varje tillfälle tas det upp en fråga relaterad till UTP-reglerna.

Datum att hålla koll på

Klicka på rubrikerna för att gå vidare och anmäla dig: 

23 februari: Utredningsåtgärder och möjliga sanktioner
8 mars: Marknadsföringsbegreppet
5 april: Utvärdering av LOH
3 maj: Gränsdragningsfrågor kring osålda produkter
31 maj: Sekretesskyddet

Alla är välkomna

Mötet inleds med en presentation av någon av Konkurrensverkets medarbetare som arbetar med frågorna och avslutas med en öppen frågestund där Du har möjlighet att ställa frågor. Mötet sker digitalt i Zoom och pågår i ungefär 45 minuter. 

Eller bjud in Konkurrensverket

Man kan också bjuda in konkurrensverket till branschmöten eller andra träffar för att få information om lagstiftningen och hur det går till om man vill anmäla samt höra vilka ställningstaganden som har gjorts hittills.

Tipsa

Det går också bra att ta kontakt direkt med dem som jobbar med otillbörliga handelsmetoder på Konkurrensverket. I första hand genom att ringa på 08-700 16 00 och vill man vara anonym så ska man använda dolt nummer och inte uppge namn.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn. Förutom att UTP kan påverka företagens lönsamhet så har det också en koppling till matsvinn. Till exempel om ett företag får en sen avbeställning av sina produkter och därför inte hinner hitta en annan köpare.

Att summera det som inte blev mat

2020 startade vi arbetet med att ta fram en metod för att mäta livsmedelsförluster. Deltog gjorde både branschorganisationer och forskare från både SLU och RISE samt kollegor på Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. Vi är tidigt ute med att mäta livsmedelsförluster i primärproduktionen och metoden vi tog fram nämndes till och med i denna film på FN:s summit om hållbara livsmedelssystem. Gissa om det kändes häftigt?

Nu har vi kommit till finalen. Idag gav vi ut slutrapporten om livsmedelsförluster.

Vi summerar det till ungefär 450 000 ton livsmedelsförluster per år utifrån studier av åtta produktgrupper 2020–2022. Egentligen är livsmedelsförlusterna ännu större, eftersom de åtta produktgrupperna bara står för ungefär hälften av primärproduktionen för livsmedel, och att det är stora mängder livsmedelsförluster i industrin som inte omfattas. Vi visste att det är stora mängder men kanske inte så här mycket. Vad som förvånade mig var att så mycket morötter sorterades bort för att de var avbrutna, för små eller för stora. Och att nära hälften av de ätliga biprodukterna från slakten inte blir mat. Kan vi genom ökad förädling och innovationer ta fram mer produkter av det som idag inte blir mat? Tänk bara hur mångsidig potatisen är; gratäng, raggmunk, potatisbullar, rösti, Jansson, klyftor, potatismjöl och potatisfrallor. Och det måste vi ju ta tillvara.

Frallor på en bricka
Potatisfrallor. Foto: Karin Lindow

I vikt är livsmedelsförlusterna större av vegetabilier jämfört med animalier men utifrån klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall kan det se annorlunda ut. I rapporten jämför vi livsmedelsförlusterna utifrån klimatpåverkan, ekonomiskt bortfall och förlorade potentiella matportioner. Sen är det ju i många fall inte en total förlust att det inte blir mat. Många gånger kan det komma till nytta som till exempel foder. Men mer resurser och kostsamma insatsvaror har ju då används än vad som hade behövts. Odlarna i vår studie sa att de får betalt för klass 1, den kvalitet som oftast krävs för försäljning i butik, men sällan för potatis och morötter i klass 2 eller till foder.

När djur inte kan gå till slakt och producenter istället behöver ringa kadaverbilen så blir det både en utebliven slaktintäkt och en kostnad för kadaverhantering. Det här visar att arbetet med djurvälfärd och djurhälsa är viktigt även utifrån lönsamhet och miljö- och klimatpåverkan. Sen kan ju inte livsmedelsförlusterna bli noll, jag vet det. Men vi kan jobba för att mer från livsmedelsproduktionen ska bli mat enligt det svenska etappmålet och delmål 12.3 i Agenda 2030.

Vi har identifierat tio åtgärdsområden som du kan läsa om i rapporten. Det finns också punktlistor i varje delrapport. Så nu är det dags för oss alla att kavla upp ärmarna.

Livsmedelsförluster är en viktig pusselbit i arbetet för ett mer hållbart och robust livsmedelssystem. Jag tycker det är lite intressant. I en krissituation med brist på mat skulle vi säkert vara mycket mindre kräsna än vi är idag. Och kanske skulle vissa livsmedelsflöden styras om. Med risk att låta alarmistisk så har vi har ju på sätt och vis redan en kris när det gäller klimatet.

Nu är tid att tänka på hur vi lever, reser och konsumerar, men också vad vi äter och vad vi ratar.

Barn med jordglob utomhus. Höst
Foto: Karin Lindow

Och det handlar också om hur aktörer längs hela kedjan samverkar och tar gemensamt ansvar. För vi konsumenter påverkas ju av hur maten presenteras för oss, och till vilket pris. Även vi myndigheter behöver ha livsmedelsförluster i åtanke så att regler styr mot ökad resurseffektivitet.

Nu ska jag fira att den nionde rapporten om livsmedelsförluster inom loppet av 1,5 år är utgiven! Det hade inte varit möjligt utan våra duktiga och engagerade forskare på SLU. Inte heller utan alla branschföreträdare som stött och blött definitioner, huruvida potatisen och morötterna ska tvättas före vägning eller ej, och vilka inälvor och delar av djuren som kan anses vara potentiella livsmedel. Inte heller utan samarbetet med kloka kollegor. Jag ser fram emot att jobba vidare med åtgärdsmöten och se: Vem gör vad, hur och när? En hel del av åtgärderna ryms inom arbete som redan pågår och där kanske det handlar om att också få in just perspektivet livsmedelsförluster och resurseffektivitet, medan det för andra åtgärdsområden handlar om ny kunskap och lösningar som behöver tas fram.

Samarbete för minskat matsvinn, SAMS, är också ett bra forum att jobba vidare eftersom det finns deltagare från hela kedjan. En del av SAMS handlar om att på företagsnivå mäta matsvinn och utvärdera sina möjligheter att förbättra utbytet. Det hade varit intressant att se vilken nytta det kan ha även för primärproducenter. Kolla förresten in den här instruktionsvideon från USA riktad till odlare för att mäta och hitta möjligheter för skörden.

Sist men inte minst vill jag nämna fisken. Det är den näst senaste rapporten som du kanske inte hunnit läsa? Den hittar du här i ett tidigare blogginlägg.

/Karin Lindow, projektledare livsmedelsförluster

Ungdjur på bete
Foto: Thomas Adolfson, Scandinav

Mat på bordet oavsett vad som händer

Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.

Mål för livsmedelsberedskapen

Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.

Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.

Flera konkreta förslag

Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:

  • kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
  • en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
  • ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.

Mat på bordet – oavsett vad som händer

Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.

Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Beredskapslagring

Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.

Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.

Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.

/Olof Johansson, avdelningschef

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 januari 2024

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den svenska kronan har försvagats under inledningen av 2024 både mot dollarn och euron. Oljepriserna har varit oförändrade under den senaste tiden, prognoser för 2024 pekar mot lägre priser jämfört med 2023.

Priserna för jordbruksprodukter på världsmarknaden har varit förhållandevis stabila under inledningen av 2024. En tillfredställande lagersituation och gynnsamma väderförhållanden runt om i världen ger grunden för att prisrörelserna är små i nuläget. Det har ännu inte uppnåtts någon uppgörelse angående Ukrainas möjligheter att transportera jordbruksprodukter via EU.

Olyckshändelsen i Örtofta sockerbruk har lett till förseningar i produktion, problemen har blivit större på grund av kall väderlek. Sockerbetor har förstörts av sträng kyla. Mjölkproduktionen var under november 2023 lägre än motsvarande månad föregående år. Produktionen av nötkött har ökat med tre procent under 2023 medan griskötts- och kycklingproduktionen minskat lika mycket. Semineringarna av suggor har ökat under de sista månaderna 2023 medan de minskat för mjölkkor.

Produktionen av frukt och grönt påverkades negativt av de extrema väderhändelserna under 2023. Olämpliga förutsättningar för skörd av rotgrönsaker under hösten 2023 har påverkat kvaliteten på ett negativt sätt.

Fångsterna av sill utanför Skåne och Blekinge har under 2023 varit goda och storleken och kvaliteten på fisken bra. Det har därför varit ett bra produktionsår för fiskeindustrierna i södra Sverige.

Både produktpriser och produktionsmedelspriser var i november 2023 lägre än i november 2022. Bland enskilda produkter har priserna fallit mest för mjölk och spannmål. Mjölkpriserna har dock stigit både under december 2023 och januari 2024. Priserna för gödning, el och foder har fallit med 10-40 procent under det senaste året.

traktor i vinterlandskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

De svenska producentpriserna för nötkött och griskött är fortfarande bland de högsta inom EU, men under 2023 har priserna ökat mer i andra EU-länder än i Sverige. Mjölkpriset i Sverige är däremot bland de lägsta i EU.

Hushållningssällskapets lönsamhetskalkyler för 2024 visar att täckningsbidraget för höstvete minskar med 1 000 kr/ha jämfört med motsvarande beräkningar som gjordes vid samma tid förra året.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting