Månadsarkiv: april 2024

Robusta primärproducenter är avgörande för Sveriges livsmedelsförsörjning

Lämna ett svar

Foto: Anna Johnsson/Scandinav

Vilken förmåga har svenska primärproducenter inom växtodling och animalieproduktion att leverera råvaror och livsmedel om Sverige skulle hamna i höjd beredskap?

Jordbruksverket har besökt svenska primärproducenter i norra och södra Sverige för att kartlägga och analysera den frågeställningen. Tillsammans med företagen har vi pratat om hur de skulle hantera ett fiktivt scenario, där Sverige sedan en tid är hotat av främmande makt.

Ett fiktivt krigsscenario

I det fiktiva scenariot har Sverige blivit mer och mer isolerat från omvärlden, både vad gäller flöden av varor och tjänster, information samt politiskt. Det är också stor brist på information om ”vad som egentligen händer”, vilket tär på det svenska civilsamhället och ger påtagliga psykologiska effekter hos befolkningen. Den upplevda otryggheten bland människorna leder till indirekta effekter såsom att det blir brist på vissa livsmedel på grund av hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter på grund av störningar i betalkortssystemen. Efter månader av ett läge då den främmande makten försöker påverka Sveriges intressen och handlingsfrihet genomför främmande makt väpnade angrepp mot Sverige. Då det står klart att angreppen är antagonistiska beslutar regeringen om högsta beredskap i hela landet och om mobilisering. Sverige är – i det fiktiva scenariot – i krig.

Förstå beroenden och sårbarheter

Scenariot ovan framstår kanske som onödigt allvarligt, men det har varit nödvändigt att utgå ifrån det för att vi helt ska förstå hur företagen blir påverkade och vilka beroenden och sårbarheter som finns inom primärproduktionen. Det är först när vi förstår det, som vi också kan ta fram de åtgärder och stöd som krävs. Om vi hamnar i ett läge med höjd beredskap behöver vi en robust primärproduktion som har en förmåga att producera och leverera tillräckligt mycket och säker mat på bordet till den svenska befolkningen.

Resultat från kartläggningen

Det finns en stor variation i företagens förmåga, utifrån att deras förutsättningar skiljer sig åt. De verkar inom olika produktionsgrenar, befinner sig på olika platser i landet, är olika stora och har olika ekonomiska förutsättningar.

Företagen har liknande beroenden av el, diesel, insatsvaror, transporter och arbetskraft, men det skiljer sig något mellan de olika produktionsinriktningarna. Exempelvis är både nötköttsproduktionen och spannmålsproduktionen beroende av el, men på olika sätt. Hur påverkad nötköttsproduktionen blir av störd elförsörjning beror på när under säsongen störningen inträffar. Inom spannmålsodlingen krävs det el för att flytta, lagra och torka spannmål. Den känsligaste perioden för växtodlingen är under skörden då det krävs el för inlagring av den skördade spannmålen.

En viktig aspekt för att avgöra om företagen har förmåga att fortsätta producera livsmedel under höjd beredskap handlar också om deras möjlighet att ställa om sin produktion. Inom grönsaksodlingen finns det möjlighet att ställa om till de grönsaker som efterfrågas vid en kris eller ett krig. Det skulle exempelvis gå att ställa om till potatis och lök om behovet finns. Även inom animalieproduktionen finns utrymme för att ställa om produktionen, men möjligheterna och kostnaderna varierar mellan olika sektorer.

Vi bygger robustheten tillsammans

Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar. På individnivå behöver vi exempelvis se över vår hemberedskap, näringen och företagen behöver vara robusta för att kunna hantera kriser och höjd beredskap. Myndigheterna i sin tur har ett ansvar att ta fram åtgärder och stöd för att möjliggöra detta. Det är också nästa steg i vårt arbete framöver. Resultatet från vår kartläggning av företagens förmåga ger inspel till de åtgärder som kommer tas fram i syfte att stötta företagen att kunna ha en robust svensk livsmedelsproduktion.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela kartläggningen. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket
Foto: Jordbruksverket

Beredskapslagring av spannmål – ett sätt att säkra mat i kris och krig 

Lämna ett svar

Frågan om mat har alltid varit viktig för människan. Samtidigt har flera generationer i vårt land vuxit upp utan att nödvändigtvis behöva problematisera tillgången till mat. För många kan det därför kännas främmande att vi i Sverige idag behöver tänka på hur vi ska säkra tillgången till mat för vår befolkning i en situation av kris eller krig – är vi verkligen där nu?

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt yttersta ansvar är att se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet. För oss har beredskapsfrågan alltid varit närvarande, även om den tidigare mest handlat om att säkerställa att våra jordbrukare ska kunna producera mat i kristider. Djur- och växtsjukdomar, klimatförändringar, ekonomiska kriser och naturkatastrofer är det vi behövt förbereda oss på.

Ökad riskmedvetenhet

Men för cirka tio år sedan, efter Rysslands annektering av Krim, gjorde sig tanken på ett krig i Sverige och vårt närområde påmind igen. Idag, två år efter Rysslands invasion av Ukraina, ska beredskapsfrågan genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. Budskapet från vår uppdragsgivare, Sveriges regering, är tydligt – vi måste förbereda oss för det värsta.

Det var först i samband med coronapandemin och sedan efter Rysslands invasion av Ukraina som vi enskilda medborgare blev medvetna om hur komplext och sårbart vårt livsmedelssystem är för olika störningar. Hur blir det med tillgången till mat om kriget kommer till Sverige? Hur gör vi om importen, som vi är så beroende av idag, skulle störas eller strypas helt? Utan importerade insatsvaror som utsäde, proteinfoder, växtskydd, handelsgödsel och drivmedel kan inte våra jordbrukare producera mat. Skulle störningarna infalla i samband med vårsådden- eller skörden finns det en rejäl risk för en matbristsituation i landet under en lång tid framöver.

Lättlagrat, lättförädlat och näringsrikt

I en rapport som levereras till regeringen idag föreslår Jordbruksverket beredskapslagring av spannmål som ett sätt att hantera en matbrissituation till följd av kris eller krig. Sverige har länge varit nettoexportör av spannmål – en av de mest närings- och energirika råvarorna i vårt livsmedelsystem. På så sätt är det naturligt att utgå ifrån att vi måste säkra tillgången till spannmål även i kris och krig. Spannmål är dessutom en råvara som är relativt enkel att lagra och förädla till livsmedel. Närmare 95 procent av den svenska befolkningen skulle klara sig på enbart spannmål i närmare tre månader utan att lida näringsbrist.

Statens lager ska alltid finnas tillgängligt

Jordbruksverket föreslår att lagringen ska göras genom avtal med de företag som redan idag hanterar spannmål. Det finns stora samordningsvinster med att använda sig av den reguljära hanteringen och befintlig infrastruktur. I praktiken innebär det att staten köper in och äger spannmålet som sedan lagras hos företagen. Företagen hanterar och omsätter spannmålet som staten köpt på samma sätt som resten av spannmålet, men måste alltid se till att den mängd och kvalitet som staten betalat för finns tillgänglig. På så sätt blir inte spannmålet gammalt och behöver bytas ut och påverkar heller därför inte marknaden negativt. Samtidigt får vi ett beredskapslagringssystem som är enklare att administrera och som inte konkurrerar med företagens sätt att hantera den reguljära marknaden. 

Mat till alla i hela landet

Målet är att hela befolkningen ska ha tillgång till mat i en kris eller krig, varför en så stor regionalisering som möjligt bör eftersträvas. En stor geografisk fördelning av beredskapslagren innebär också en riskspridning och kortare transporter.

Utredningen om beredskapslagring av spannmål är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnats till regeringen.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela rapporten. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Saranda Daka, utredningsledare, beredskapsenheten, Jordbruksverket

Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen är i full gång

Lämna ett svar
Bild: Scandinav//Christian Ferm

Alla ska ha tillräckligt med mat att äta och vatten att dricka, även i kris eller krig, det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap. För att nå dit behöver vi alla bidra och ta ansvar. Idag skickade vi tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in en sammanfattande rapport över arbetet som har genomförts inom uppdraget ”Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen” till regeringskansliet.

I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna genomfört. Rapporten är en bra grund för den fortsatta uppbyggnaden av Sveriges livsmedelsberedskap.

Uppdragen som redovisas i den här rapporten har varit av utredande och stödjande karaktär och de utgör basen för att förstå vilka förutsättningar som finns nationellt för en tryggad försörjningsberedskap under höjd beredskap och krig.

Förslagen i underlaget ska därför ses som en början av ett mycket omfattande och resurskrävande arbete under många år framåt. Det är många delar i samhället som behöver bli mer motståndskraftiga för att vi ska kunna upprätthålla försörjningen av mat och dricksvatten under höjd beredskap och krig. Det finns inte en universallösning utan vi ser att planeringen behöver ta hänsyn till flera olika utmanande situationer kopplat till vår försörjning.

Livsmedelssystemet behöver anpassas

Livsmedelssystemet är idag anpassat för fredstid och just-in-time-produktion och distribution och det behöver kunna anpassas för de behov som uppstår under störda förhållanden. Sårbarheterna i systemet behöver minska i alla led för att dämpa påverkan och klara de allvarliga påfrestningar som ett krig skulle innebära. Med att buffra avses här inte enbart ökad lagerhållning. Andra typer av robusthöjande åtgärder är minst lika viktiga, det kan handla om att säkra personaltillgång, att – där det är möjligt – planera för alternativa manuella rutiner till det som normalt är helt digitalt, omställningsförmåga av produktion eller logistik, alternativ energiförsörjning, avtal med fler leverantörer med mera.

Förutom direkta robusthöjande åtgärder för ett fungerande livsmedelsflöde vid allvarligare störningar, behövs i vardagen en långsiktig jordbrukspolitik, näringslivspolitik och handelspolitik som skapar förutsättningar för fungerande livsmedelsföretag och handelsflöden, även internationella, och där även små och medelstora företag får utrymme.

Det finns flera statliga utredningar som redovisas 2023–2024 som kommer att påverka vad Livsmedelverket, Jordbruksverket och SVA behöver fokusera på inom uppbyggnaden av vår försörjningsförmåga.

Viktigt arbete framåt

Vårt ansvar på Jordbruksverket handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera, oavsett hur omvärlden ser ut. Det arbete som vi myndigheter gemensamt gjort under de här åren är en viktig grundförutsättning för vårt fortsatta arbete framåt med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vi har nu en bättre kunskap om livsmedelsföretagens förmåga, samtidigt som företagen har fått en ökad förståelse för vad Sverige behöver planera för i kris och krig

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa de rapporter som redovisas som bilagor till rapporten och som finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Gör det, tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Nils Arin, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet

Nils Arin. Foto Anna Hållams / Jordbruksverket