---

Frågan om mat har alltid varit viktig för människan. Samtidigt har flera generationer i vårt land vuxit upp utan att nödvändigtvis behöva problematisera tillgången till mat. För många kan det därför kännas främmande att vi i Sverige idag behöver tänka på hur vi ska säkra tillgången till mat för vår befolkning i en situation av kris eller krig – är vi verkligen där nu?

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt yttersta ansvar är att se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet. För oss har beredskapsfrågan alltid varit närvarande, även om den tidigare mest handlat om att säkerställa att våra jordbrukare ska kunna producera mat i kristider. Djur- och växtsjukdomar, klimatförändringar, ekonomiska kriser och naturkatastrofer är det vi behövt förbereda oss på.

Ökad riskmedvetenhet

Men för cirka tio år sedan, efter Rysslands annektering av Krim, gjorde sig tanken på ett krig i Sverige och vårt närområde påmind igen. Idag, två år efter Rysslands invasion av Ukraina, ska beredskapsfrågan genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. Budskapet från vår uppdragsgivare, Sveriges regering, är tydligt – vi måste förbereda oss för det värsta.

Det var först i samband med coronapandemin och sedan efter Rysslands invasion av Ukraina som vi enskilda medborgare blev medvetna om hur komplext och sårbart vårt livsmedelssystem är för olika störningar. Hur blir det med tillgången till mat om kriget kommer till Sverige? Hur gör vi om importen, som vi är så beroende av idag, skulle störas eller strypas helt? Utan importerade insatsvaror som utsäde, proteinfoder, växtskydd, handelsgödsel och drivmedel kan inte våra jordbrukare producera mat. Skulle störningarna infalla i samband med vårsådden- eller skörden finns det en rejäl risk för en matbristsituation i landet under en lång tid framöver.

Lättlagrat, lättförädlat och näringsrikt

I en rapport som levereras till regeringen idag föreslår Jordbruksverket beredskapslagring av spannmål som ett sätt att hantera en matbrissituation till följd av kris eller krig. Sverige har länge varit nettoexportör av spannmål – en av de mest närings- och energirika råvarorna i vårt livsmedelsystem. På så sätt är det naturligt att utgå ifrån att vi måste säkra tillgången till spannmål även i kris och krig. Spannmål är dessutom en råvara som är relativt enkel att lagra och förädla till livsmedel. Närmare 95 procent av den svenska befolkningen skulle klara sig på enbart spannmål i närmare tre månader utan att lida näringsbrist.

Statens lager ska alltid finnas tillgängligt

Jordbruksverket föreslår att lagringen ska göras genom avtal med de företag som redan idag hanterar spannmål. Det finns stora samordningsvinster med att använda sig av den reguljära hanteringen och befintlig infrastruktur. I praktiken innebär det att staten köper in och äger spannmålet som sedan lagras hos företagen. Företagen hanterar och omsätter spannmålet som staten köpt på samma sätt som resten av spannmålet, men måste alltid se till att den mängd och kvalitet som staten betalat för finns tillgänglig. På så sätt blir inte spannmålet gammalt och behöver bytas ut och påverkar heller därför inte marknaden negativt. Samtidigt får vi ett beredskapslagringssystem som är enklare att administrera och som inte konkurrerar med företagens sätt att hantera den reguljära marknaden. 

Mat till alla i hela landet

Målet är att hela befolkningen ska ha tillgång till mat i en kris eller krig, varför en så stor regionalisering som möjligt bör eftersträvas. En stor geografisk fördelning av beredskapslagren innebär också en riskspridning och kortare transporter.

Utredningen om beredskapslagring av spannmål är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnats till regeringen.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela rapporten. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Saranda Daka, utredningsledare, beredskapsenheten, Jordbruksverket