Balansen mellan att effektivt nyttja odlingsarealer, bevara ekosystemfunktioner och skapa hög biologisk mångfald i det moderna jordbrukslandskapet är en komplicerad men viktig uppgift. Pollinatörer spelar en avgörande roll i vårt jordbrukslandskap. Honungsbin och vilda pollinatörer bidrar till bättre skördar och ett rikt odlingslandskap. Men pollinerande insekter hotas tyvärr av olika faktorer, inklusive användningen av växtskyddsmedel. I Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel finns mål för att skydda och främja pollinatörer i jordbrukslandskapet. Växtskyddsrådet ska bidra till att målen i handlingsplanen kan uppfyllas och vill bidra till ökad kunskap för öka skyddet för pollinatörer.
Foto: Jan Töve, Scandinav.
Spåra och minska risker för pollinatörer
Lunds universitet har efter initiativ av Växtskyddsrådet och på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram rapporten ”Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap”.
Sammanställningen innehåller vad vi vet eller inte vet i dagsläget om följande:
Risker för honungsbin och vilda pollinatörer – direkta och indirekta effekter
Åtgärder för att främja pollinatörer och buffra för negativa effekter, vid samtidig användning av växtskyddsmedel (förutom åtgärder som handlar om tekniska lösningar eller precisionsodling).
Möjligheter att spåra användning av, och risker med, växtskyddsmedel.
Regleringar, stöd, krav och villkor till skydd för pollinatörer
Ett annat deluppdrag har genomförts av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket. Samtliga fick i uppdrag att översiktligt sammanställa vilka regleringar, stöd, krav och villkor som berör skyddande och främjande av pollinatörer inom respektive myndighets ansvarsområde. I underlaget presenteras en översikt över relevant lagstiftning och policyåtgärder som påverkar pollinatörer i Sverige, med specifik inriktning på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) reglerna kring tillståndsprövning och användning av växtskyddsmedel lagar och regler kring stöd för åtgärder som främjar livsmiljöer för pollinatörer.
Det tredje deluppdraget har Statistiska Centralbyrån genomfört genom att undersöka hur användningen ogräs-, svamp- och insektsmedel samt glyfosat fördelar sig över året. Förhoppningen är att detta ska kunna bidra till att minska användningen och/eller exponering då pollinatörer är som mest aktiva.
Sverige har ett fint pärlband av produkter som har en eftertraktad skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Under senaste året har vi firat att flera produkter fått godkänt från Bryssel. Många olika initiativ pågår för att ta tillvara på märkningen som både kan stärka livsmedelsproducenter och ge konsumenter värdefull information.
En av insatserna som jag jobbar med är att arbeta för att fler jordbruks- och livsmedelsprodukter ska få skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Det har varit ett långsiktigt arbete som började med en kartläggning av vilka produkter som kan vara möjliga för märkningen. Producentföreningarna har sedan fått stöd från Jordbruksverket i ansökningsprocessen och nu pågår det viktiga arbetet med att ta tillvara möjligheterna med Sveriges fantastiska produkter som är skyddade inom EU.
Socca på Gotlandslins & linscrème. Foto: Anna Hegetorn.
För dig som inte redan har koll på skyddade beteckningar så syftar märkningen till att bevara produktion, tradition och kunskaper på landsbygden och ge ökade inkomster från produktion och förädling av livsmedel och jordbruksprodukter. Märkningen underlättar också för konsumenterna genom att ge god tillgång på information om produkterna.
Inom EU finns över 3500 produkter som har ett skyddat produktnamn, däribland kända produkter som parmaskinka, roquefort och parmesan. I Sverige har vi idag 22 produkter som godkänts för märkningen och flera ansökningar är inskickade till Livsmedelsverket och EU-kommissionen för godkännande.
Flaggor för svensk livsmedelsproduktion
Vi är många som är stolta över de produkter i Sverige som har fått en skyddad EU-beteckning. Ni är flaggorna i Sveriges livsmedelsproduktion sade Mattias Dernelid, från Grönsakshallen Sorunda vid den kunskapsdag som vi på Jordbruksverket arrangerade i maj med producenter, destinationsbolag och andra lokala aktörer och myndigheter. Under kunskapsdagen fick producenter och lokala aktörer möjlighet att dela erfarenheter och diskutera samarbeten för att ta tillvara möjligheten med märkningen.
Kunskapsdagen arrangerades av Malena Bathurst på Jordbruksverket i samarbete med Eva Jilkén, Anna Hegethorn, Per Idlund, Mattias Dernelid och Sven Erik Larsson.
Vi som deltog på kunskapsdagen var överens om att det finns stor potential att utveckla arbetet kring de skyddade produkterna. Märkningen behöver bli mer känd i Sverige och genom samarbeten mellan producenter och andra lokala aktörer kan märkningen göra nytta för att utveckla företagande och måltidsturism på platsen. Det gläder mig att det nu finns ett ökat intresse för skyddade EU-beteckningar och att det är flera som vill arbeta med frågorna tillsammans utifrån sina horisonter och perspektiv. Ju fler som pratar om de fina livsmedel som har fått ett skydd och vad det innebär, desto större blir medvetenheten hos konsumenter, producenter, restauratörer, grossister, regionala utvecklare och myndigheter.
Vit färsksaltad Östgötagurka.
Smaken av skyddade EU-beteckningar
Att våra skyddade produkter är fantastiska blev tydligt när vi under kunskapsdagen fick smaka de anrättningar som Stefan Eriksson, råvaruansvarig för kocklandslaget och Årets kock 2005, tillagade åt oss i Martin & Serveras utbildningskök. Små delikata rätter tillagade med vördnad för råvaran som så klart bestod av våra skyddade produkter. Vad sägs om:
Skedvi bröd med Skedvibrödmisosmör
Pannkaka på Värmländskt skrädmjöl, lök, havre & vassle
Vit färsksaltad Östgötagurka, gräddfil & lindhonung
Vänerlöjrom & smörtoast
Socca på Gotlandslins & linscrème
Bohusläns blåmusslor & musselsås
Tartar på Lappländsk Fjällröding
Wrångebäcksost & råbiff på mjölkko
Bruna bönor från Öland, bönmiso & ramslök
Grillad Hjälmargös
Sörmlands ädel & lönnblommor i lönnsirap
Sorbet på Allåkerbär från Norrland
Och till fikat fick vi njuta av Kullings kalvdans och Skånsk Spettkaka.
” Det här är det absolut värsta och absolut mest fantastiska som jag gjort i min yrkeskarriär”, sade Stefan Eriksson, om att laga mat till och framför de producenter som producerat råvarorna. Stefan Eriksson uttryckte att matvärlden behöver den här typen av produkter som har en stark identitet.
Kocken Stefan Eriksson bjuder Anders Drottja, politisk sakkunnig hos landsbygdsministern, på Allåkerbär från Norrland.
Flera insatser under 2024
Kunskapsdagen var startskottet för ett nätverk som ska skapa fler samarbeten kring produkterna. Vi har upphandlat ett projekt som ska ta fram en modell för hur skyddade EU-beteckningar kan användas lokalt och regionalt vid måltidsturism för att utveckla en plats. Jag ser fram emot att se hur modellen kan användas för att ta ytterligare steg kring märkningen i Sverige.
Sven-Erik Larsson är en av dem som på uppdrag av Jordbruksverket har gett producentföreningarna stöd i ansökningsprocessen för att få en skyddad geografiskt beteckning eller skyddad ursprungsbeteckning. Vid sidan av honom syns Eva Jilkén som under 2024 tillsammans med Anna Hegethorn och Lena Mossberg har i uppdrag att ta fram en modell för att ta tillvara märkningen lokalt. Per Idlund från Martin & Servera upplät sitt utbildningskök för matlagningen under kunskapsdagen den 6 maj. Foto: Anna Hållams.
I länder som Italien, Spanien och Frankrike har man länge arbetat i stor skala för att skydda och lyfta fram ländernas livsmedelsprodukter. Nu ökar även intresset för märkningen i Norden och de nordiska länderna söker samarbeten och erfarenhetsutbyte. I juni är jag och kollegor på Livsmedelsverket inbjudna till Finland för att träffa Ruokavirasto som är Finlands Livsmedelsverk. Vi ska berätta hur vi har arbetat med de skyddade beteckningarna i Sverige och är glada att ha Skedvi bröd med som ett gott exempel på hur man kan arbeta med företagande och marknadsföring kring en skyddad produkt.
För dig som vill smaka på Sveriges skyddade livsmedel så ser du hela listan här. Kanske vill du göra som Stefan Eriksson och laga en hel buffé… Du kommer inte att ångra dig, jag lovar!
/Malena Bathurst näringsutvecklare på Jordbruksverket
Här är jag på plats vid firandet av Europadagen i Kulturhuset. Det bjöds på Wrångebäcksost, Vit färsksaltad Östgötagurka, Skedvi Bröd och Äkta Gränna Polkagrisar som ett bidrag till att sprida kunskap om märkningen. Många kom förbi för att smaka och vi fick en möjlighet att berätta om produkterna. Extra roligt var det att YouTube-kanalen Paradrätten presenterade en bricka med skyddade produkter när EU-minister Jessica Rosvall lagade sin paradrätt på scen under live-sänding.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Är du en av de konsumenter som intresserar sig för kostråd – och dessutom nogsamt följer dem av hälsoskäl? Brukar du till och med fundera över hur dina matval påverkar andra aspekter av hållbarhet, som det svenska jordbrukets konkurrenskraft, vår försörjningsförmåga, djurvälfärden och miljön? Min egen kvalificerade spaning är att de flesta konsumenter vet hur vi bör äta ”rätt”, men att det är lite si och så med att omsätta denna vetskap i praktiken.
Foto: Camilla Burman, Åsa Lannhard Öberg och Scandinav.
Hur står det då till i ditt eget hushåll och lever du som du lär, kanske läsaren undrar? Jo jag som jobbar med jordbruks- och livsmedelsfrågor dagarna i ända kopplat till olika dimensioner av hållbarhet har några måsten som jag tänker är bra såväl för min egen hälsa som för djuren, miljön och svenska bönder. Till exempel köper jag alltid ägg, mejeriprodukter och kött från Sveriges djurbönder. Och såvitt jag vet har aldrig en påse vetemjöl, havregryn, potatis eller morötter som hamnat i familjens skafferi producerats i något annat land än i Sverige. Alla dessa livsmedel har vi goda förutsättningar och är duktiga på att producera i Sverige. Att handla frukt och grönt i säsong samt att introducera fler vegetariska recept i vardagsmaten är också något jag anstränger mig för att bli bättre på. Men jag slarvar ibland.
Regeringsuppdrag till Livsmedelsverket
Nu till det egentliga ämnet för detta blogginlägg; ett regeringsuppdrag i två steg till Livsmedelsverket i juni 2023 som handlar om nordiska näringsrekommendationer 2023 (NNR 2023) och kostråd. NNR 2023 publicerades i maj förra året och ett offentligt samråd genomfördes för det vetenskapliga bakgrundsmaterialet. Du kan läsa mer om Jordbruksverkets svar på det offentliga samrådet i ett tidigare blogginlägg.
Enligt den första delen av uppdraget som redovisades för regeringen den 30 april, skulle Livsmedelsverket analysera konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av att NNR 2023 för första gången inte bara handlar om att äta rätt ur ett hälsoperspektiv utan även att gynna den miljömässiga hållbarheten. Det är skillnaden mellan kostrekommendationer för hälsa respektive för hälsa + miljö som skulle bedömas, med fokus på utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, biologisk mångfald och djurvälfärd. Jordbruksverket fick möjlighet att bidra med input utifrån våra kunskapsområden och längre ner i inlägget kan du läsa ett axplock av de synpunkter som vi spelade in. Den färdiga rapporten finns på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns även länk till en underlagsrapport, med modellering, från SLU som ligger till grund för de analyser som gjorts, och en sammanställning av synpunkterna i remissrundan.
Den andra delen av uppdraget handlar om att uppdatera de svenska kostråden. Livsmedelsverket har påbörjat arbetet och ambitionen är att vara klar runt kommande årsskifte. Jordbruksverket och Kommerskollegium ska bidra i frågor som rör jordbruk och utrikeshandel.
Vi är glada och tacksamma för att vara involverade i de båda deluppdragen och bland annat bidra med primärproduktionens perspektiv. Enligt livsmedelsstrategins övergripande mål bör en ökad produktion av svensk mat svara mot konsumenternas efterfrågan. Det står också i målet för området konsument och marknad att konsumenterna ska kunna göra medvetna och hållbara val, något som olika typer av information – exempelvis kostråd – bidrar till. Både NNR 2023 och kostråd kan påverka svensk livsmedelsproduktion, dess försörjningsförmåga samt miljöeffekter och därmed finns en tydlig koppling till livsmedelsstrategin.
Marginella effekter för svenskt jordbruk
Livsmedelsverkets analys av att NNR 2023 inkluderar miljöaspekter visar på relativt små konsekvenser för jordbruket i Sverige. Det beror på att skillnaden mellan vad NNR 2023 rekommenderar att vi ska äta av hälsoskäl, jämfört med av ett kombinerat hälso- och miljöskäl, överlag är liten. Dessutom förväntar sig Livsmedelsverket inga stora förändringar i vår konsumtion som en följd av kostrekommendationer som isolerad åtgärd, baserat på historisk erfarenhet. Analysen av hur produktion och miljö påverkas utgår inte från vad som vore en önskvärd konsumtionsförändring utan från vad som faktiskt kan förväntas hända. Livsmedelsverket bedömer att det är ett rimligt antagande att påverkan utgår från att 5 procent av befolkningen följer rekommendationerna. Den livsmedelsgrupp där NNR:s rekommendationer baserade på bara hälsa respektive på både hälsa och miljö skiljer sig tydligast åt, är rött kött. Eftersom ett inkluderande av miljöhänsyn kan förväntas påverka konsumtionen av rött kött, modellerade SLU hur förändringen kan påverka produktion och miljö i flera scenarier. Resultaten visar att framför allt antalet nötkreatur av köttras kan påverkas. Effekterna på djurantal i svenskt jordbruk, markanvändning, biologisk mångfald och klimat skiljer sig åt beroende på scenario. Det är en komplex analys med många scenarier som gjorts och jag ger mig inte på att göra en kort och begriplig sammanfattning i detta blogginlägg, utan uppmanar er istället att läsa rapporten. Djurvälfärden är opåverkad, så länge produktionen bedrivs i linje med våra djurskyddslagar.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
I den första delen av Livsmedelsverkets uppdraget fick vi gott gehör för våra synpunkter, som framgår av sammanställningen på Livsmedelsverkets hemsida. Jag listar ett axplock av det vi spelade in nedan.
Så här tyckte vi
Färre idisslare ger minskad vallproduktion och en del av den mark som används för vallodling idag skulle då troligtvis växa igen. Vallodlingen har många miljömässiga fördelar.
För att nå vissa miljökvalitetsmål samt målen i art- och habitatdirektivet krävs en omfattande ökning av betesmarksarealen och antalet betande djur.
En god djurvälfärd hos svenska lantbruksdjur är inbyggt i vår lagstiftning, oavsett hur många de är eller hur de fördelas på olika djurslag. En förändrad köttkonsumtion ska alltså inte påverka djurvälfärden.
Det behöver beaktas att ökad odling av vegetabilier kan ge förändrad markanvändning, påverka växtföljder och annan resursanvändning.
Totala miljöeffekter vid minskad köttkonsumtion skulle bero på vilket kött vi äter mindre av, hur marken som varit kopplad till animalieproduktion istället används samt vilka importerade livsmedel som ersätter köttet.
Den ekonomiska och sociala hållbarheten i lantbruksföretagen kan försämras om en förändrad konsumtion innebär att vi måste lägga ner en del av det animaliebaserade jordbruket. Det skulle också kunna försvaga den svenska försörjningsförmågan av mat.
En analys av effekterna på livsmedelsproduktionen av ett högt genomslag av kostrekommendationer i konsumentledet vore önskvärt, för att spegla ambitionen med dessa.
Vi hade också frågor om SLU:s modellering, exempelvis att den visar mindre effekter än vad vi förväntat oss på naturbetes- och åkermark av att antalet nötkreatur av köttras minskar. Våra frågor om modellen har retts ut genom att Livsmedelsverket förklarat dess funktion och avgränsningar.
Uppdatering av kostråden
Nu pågår arbetet med den andra delen av uppdraget, att uppdatera de svenska kostråden baserat på NNR 2023. Regeringen slår fast att Livsmedelsverket i uppdateringen av kostråden, utöver de näringsfysiologiska rekommendationerna i NNR 2023, ska beakta ett kostmönster som stärker vår försörjningsförmåga och bidrar till att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Dessutom ska livsmedel som Sverige har goda naturgivna förutsättningar att producera värnas, liksom EU-rätten och principerna för internationell handel. Kostråden ska också ta hänsyn till fördelarna med animalie- och mjölkproduktion kopplat till matens näringstäthet och att dessa produktionsformer gynnar betesmarker och vallodling.
Det är inget lätt uppdrag som Livsmedelsverket har fått och målavvägningarna är många. Jordbruksverket är involverat även i denna del av uppdraget så jag återkommer garanterat med ämnet i framtida blogginlägg!
//Åsa Lannhard Öberg – jordbrukspolitisk utredare med förmånen att få syssla med många spännande samhällsfrågor!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Idag, den 9 maj firas Europadagen till minne av att Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman presenterade sin deklaration som ledde fram till att Kol- och stålunionen bildades år 1950. Genom att slå ihop den franska och västtyska kol- och stålproduktionen skulle framtida krig mellan dessa länder omöjliggöras. Kol- och stålunionen var den första av de överstatliga institutioner som så småningom skulle leda fram till det som idag är EU.
Entré Justus Lipsus, Bryssel – Huvudbyggnaden för Europeiska unionens råd. Foto: Ingrid Karlsson
En gemensam jordbrukspolitik
Nästa steg i den europeiska integrationen var Romfördraget som skrevs under år 1957. I fördraget nämns en gemensam jordbrukspolitik som en av de åtgärder som ska leda till ett närmande mellan de länder som undertecknade Romfördraget, det vill säga Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Den gemensamma jordbrukspolitiken ser sedan dagens ljus år 1962. Målen som fastställs för den gemensamma jordbrukspolitiken, och som fortfarande gäller, är att:
höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg, trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,
ge jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket,
stabilisera marknaderna,
trygga försörjningen, och
säkra konsumenternas tillgång till varor till skäliga priser.
Jordbrukspolitiska reformer
Det är få politikområden inom EU som är lika integrerade som jordbrukspolitiken. Sedan 1990-talet har den dock genomgått omfattande reformer. Politiken dominerades fram till 1990-talet av marknadsregleringar som var produktionsdrivande och skapade stora överskott av jordbruksvaror, till exempel beryktade smörberg och vinsjöar. Detta blev mycket dyrt för skattebetalarna och ledde fram till att politiken började reformeras. I ett första steg sänktes producentpriserna och jordbrukarna kompenserades med arealstöd och djurbidrag. Nästa steg i reformeringen av jordbrukspolitiken var att stöden frikopplades från produktionen och det är dessa stöd, de så kallade gårdsstöden, som nu utgör störst andel av EU:s budget för den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbrukspolitiken har efterhand också anpassats till att hantera utmaningar inom bland annat miljö- och klimatområdet respektive landsbygdens utveckling.
Muralmålning på en byggnad i Bryssel. Foto: Karin Lindow.
Förenklingar av jordbrukspolitiken
Det finns många regler, på EU-nivå och nationellt, som jordbrukarna behöver förhålla sig till. Förenkling av regelverken är en fråga som har varit aktuell länge, men den har stigit ännu högre upp på dagordningen under det senaste halvåret. Det har i flera europeiska länder varit omfattande bondeprotester som bland annat varit riktade mot ”regelkrånglet”. EU-kommissionen har därför tagit initiativ till ett antal förenklingar i tillämpningen av jordbrukspolitiken i form av undantag från vissa grundvillkor såsom skydd av mark under känsliga perioder, diversifiering av växtföljd och kravet om fyra procent miljöytor.
På Jordbruksverket arbetar vi också med att förenkla för jordbrukare, vattenbrukare och fiskare. Vi har sammanställt regler och villkor som motverkar målen i livsmedelsstrategin med fokus på primärproduktionen och tagit fram åtgärdsförslag för att minska hindren.
Regler och villkor fyller en viktig funktion, men den sammanlagda regelbördan blir ofta svår att överblicka och förstå. Vi tror att både en faktisk och en upplevd minskad administrativ börda kan bidra till en ökad matproduktion, förbättrad konkurrenskraft och till att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning. Sedan kommer regelförenkling och minskad administration att kräva resurser, samverkan och en tydlig styrning av regeringen och av myndigheterna. Framöver kommer Jordbruksverket fortsätta och fördjupa sitt arbete med regelförenklingar och minska den administrativa bördan.
Till sist vill jag påminna om att valet till Europaparlamentet är om en månad, den 9 juni, vilket också kan påverka utformningen av jordbrukspolitiken. Efter att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 beslutas nu större delen av den gemensamma jordbrukspolitiken gemensamt av rådet och Europaparlamentet. Så valet till Europaparlamentet påverkar också EU:s jordbrukspolitik! Mer information om EU-valet finns här.
/Andreas Davelid
Handelspolitisk utredare på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket svarade den 2 maj på remissen av betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid – Regeringen.se Vi välkomnar förslaget om att få ansvar för beredskapslagring av varor inom jordbruket som behövs för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen under samhällsstörningar.
Beredskapslagring är en bra start Genom beredskapslagring får Sveriges befolkning tillgång till nödvändiga livsmedel under en tid. Samtidigt är det viktigt att hålla igång en fortsatt produktion och inte enbart förlita sig på det som finns i lager. Därför måste vi löpande tillgodose behovet av insatsvaror till jordbruket och arbeta för att kunna göra de eventuella omställningar av produktionen som behövs. Synergier mellan processer ger ett smartare helhetstänk Det pågår just nu flera processer inom olika politikområden som alla bidrar till att stärka företagens förmåga och öka robustheten i systemet. Genom överblick över och samverkan mellan dessa områden kan vi skapa en hållbar livsmedelsförsörjning. I remissvaret framhåller vi bland annat den grund som växthälsa, djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och veterinär beredskap utgör för ett hållbart system. Det gäller inte bara djur som spelar en direkt roll för livsmedelsförsörjningen. Vi är också övertygade om sällskaps- och tjänstedjurens betydelse för befolkningens välfärd och motståndskraft på sikt.
Aktörer på alla nivåer behöver bidra Livsmedelssystemet är en komplex kedja som består av allt från primärproduktion till förädling, försäljning, distribution m.m. av livsmedel. Den standard som vi upprätthåller i Sverige skulle inte vara möjlig utan de dagliga insatser som sker på olika nivåer. Samverkan mellan företag, kommuner, regioner och staten är en förutsättning för en fungerande livsmedelskedja under såväl goda som sämre tider. Vi vill gärna bidra till vägledningen av kommuner i frågor som rör primärproduktionen. Det är också viktigt att tillsammans arbeta vidare med att klargöra företagens förutsättningar och ansvar i kedjan.
Jordbruksmarken är en ovärderlig tillgång Tillgången till produktiv jordbruksmark påverkar hela Sveriges livsmedelsförsörjning. Vi är glada att vikten av en genomtänkt markanvändning uppmärksammas i utredningen. Jordbruksverket har redan tidigare framhållit att tillämpningen av nuvarande regelverk behöver analyseras och diskuteras. Vi anser att det behövs en samlad satsning för att stärka arbetet med den produktiva jordbruksmarken som resurs. Det behövs också bättre kunskap om och förståelse för jordbruksmarkens värden och jordbrukets förutsättningar.
Goda möjligheter för återuppbyggnad av beredskapen Med alla dessa bitar på plats tror vi på goda möjligheter för en återuppbyggnad av den svenska livsmedelsberedskapen. Vi har med oss erfarenheter från tidigare beredskapslagring som kan användas för att skapa ett ännu bättre system än det som funnits förut. Det behövs snabba åtgärder, men vi ser med tillförsikt på vårt föreslagna uppdrag och kommer att intensifiera vårt arbete så snart de formella ramarna finns på plats.
Foto: Privat
/Charlotta Dahlberg, samordnare av Jordbruksverkets yttrande
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vår årsrapport inom regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar en uppåtgående trend för antalet företag i livsmedelsindustrin och restaurangledet mellan 2016 och 2022. Samtidigt minskade antalet företag i primärproduktionen. På vårt lunchseminarium den 19 april presenterades och diskuterades rapporten. Du kan se seminariet i efterhand här.
Lönsamheten har varierat över tid och mellan kedjans led
Måtten för lönsamhet inom livsmedelskedjan – nettomarginal, rörelsemarginal och avkastning på eget kapital – har varierat sedan 2016. 2022 blev ett tufft år för alla led utom för primärproduktionen som uppvisar ett rekordår lönsamhetsmässigt. Variationerna i lönsamheten för ledet beror till stor del på skördarnas storlek och priserna över tid.
För livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln minskade nettomarginalen och rörelsemarginalen mellan 2016 och 2018, för att sedan öka till och med 2021. I restaurangledet minskade samma mått till och med 2020 för att sedan öka påtagligt 2021. De tydliga nedgångarna för leden år 2022 hänger till stor del ihop med den kraftiga inflationen och de prisökningar som följt.
Det går inte att avgöra med statistiska analyser om lönsamheten 2016–2022 följer någon trend i primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln eller livsmedelskedjan totalt. Däremot finns en signifikant nedåtgående trend för lönsamheten i restaurangledet. Trenden kan till stor del förklaras av att hushållen fått mindre att röra sig med till följd av den kraftiga inflationen, men också av pandemieffekter såsom restriktioner och personalbrist.
Det faktum att antalet företag i restaurangledet följer en signifikant uppåtgående trend tyder på att det finns förväntningar om framtida lönsamhet i ledet. En liknande positiv trend syns även i livsmedelsindustrin.
Företagen i primärproduktionen blir färre, men större
I primärproduktionen visar trendanalysen att antalet företag minskar. Detta är sannolikt kopplat till den snabba strukturomvandling som sker i det svenska lantbruket idag där andelen små och medelstora företag minskar, antingen för att de läggs ner eller för att de blir större. Samtidigt växer andelen stora företag i sektorn.
Utvecklingen beror till stor del på att företagen söker stordriftsfördelar. När företagen blir större får de till exempel bättre möjligheter att investera i verksamheten och de kan också skapa ett högre löneutrymme och få möjlighet att hyra in arbetskraft. På så vis kan arbetsbördan per anställd minska och möjliggöra en mer socialt hållbar vardag för personalen.
Livsmedelsstrategin 2.0 är nödvändig
Förutsättningarna för företagen inom livsmedelskedjan att bedriva verksamhet har förändrats påtagligt sedan livsmedelsstrategin beslutades. Torka, pandemi, krig i Europa, inflation och kraftiga prisökningar har präglat och präglar fortfarande utvecklingen och utmanar företagen i kedjan på flera sätt. Mot bakgrund av dessa förändringar är den översyn som just nu sker av livsmedelsstrategin en viktig del i arbetet med att nå målen om ökad konkurrenskraft, tillväxt och hållbarhet i livsmedelskedjan.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten i sin helhet hittar du här.
/Elice Fällström Miljöekonomisk utredare och projektledare för regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.
Livsmedelsstrategins övergripande mål är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja som skapar tillväxt och sysselsättning samt bidrar till hållbar utveckling i hela landet. Företagen i livsmedelskedjan är spridda geografiskt och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning varierar dels mellan livsmedelskedjans led och dels mellan olika delar av landet. Det är därför viktigt att livsmedelsstrategin bidrar till att skapa förutsättningar för företagen att bedriva verksamhet i såväl storstäder som på landsbygden.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har vi levererat april månads lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn till regeringen. Efter ett tufft 2023 med väderproblem och stigande räntekostnader så finns förväntningar på ett bättre 2024.
Swedbank och Ludvig & Co har publicerat Lantbruksbarometern för 2024 som visar på svag lönsamhet 2023 men även att jordbrukarna är mer positiva inför 2024. En större andel förväntar sig bättre lönsamhet under året jämfört med samma tidpunkt förra året.
Tufft 2023, framtidstro 2024
Den föregående odlingssäsongen med ogynnsamt väder och stigande räntekostnader ledde till att lantbrukarnas lönsamhet under 2023 var svag. Till följd av svag lönsamhet minskade jordbrukarnas investeringsvilja. Detta enligt Lantbruksbarometern för 2024 som Swedbank och Ludvig & Co har publicerat. Lantbruksbarometern baseras på en opinionsundersökning bland 1 000 jordbrukare. Barometern visar även att jordbrukarna är mer positiva inför 2024 där en större andel förväntar sig bättre lönsamhet under året jämfört med samma tidpunkt förra året. Grisproducenterna är den grupp som har störst tro på bättre lönsamhet under 2024.
Foto: Frida Svensson
Stora skillnader i landet för vårbruket
Den olämpliga väderleken under växtsäsongen 2023 har gjort att tillgången på utsäde i Sverige för den kommande växtsäsongen varit mindre än normalt. Genom att öka importen av utsäde samt att lantbrukarna har använt eget utsäde har underskottet täckts.
Vädret i Sverige har under april 2024 varit fortsatt kallt och nederbördsrikt. Nattfrost har varit allmänt förekommande i stora delar av landet. Vårbruket har dock påbörjats i södra Sverige men den kalla och nederbördsrika väderleken har försenat arbetet. En del arealer har drabbades av översvämningar redan under hösten 2023. Det finns viss oro för att det kan bli problem med att så dessa arealer då det råder osäkerhet kring om de kommer hinna torka upp tillräckligt.
De höstsådda grödorna har kommit igång i de allra sydligaste delarna av landet med en god tillväxt. I övriga delar av landet har vädret däremot hämmat tillväxten. Skillnaderna mellan de olika landsdelarna är större i år jämfört med normalt. Uppgifter från Jordbruksverkets växtskyddscentraler visar inte på några mer omfattande angrepp av svampsjukdomar på spannmål och oljeväxter förutom vissa tidiga angrepp av gulrost i höstvete och rågvete.
Vill du läsa vår lägesrapport i sin helhet så hittar du den här. Ett litet tips – du även kan prenumerera på sidan och få ett mejl varje gång en ny lägesrapport eller nya prisuppgifter publiceras.
//Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 