Månadsarkiv: juli 2024

Lägesrapport i juli – omväxlande väder med mycket regn, nu krävs högtryck för en skörd av god kvalitet

Lämna ett svar

I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.

Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.

Skörd och höstsådd

Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.

En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.

Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.

Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.

Lantmännens skördeprognos

Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.

Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.

Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

EU:s utvidgning ur ett jordbruksperspektiv

Lämna ett svar

Inom ramen för arbetet att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken har Jordbruksverket lämnat ett underlag till regeringen för att kunna formulera väl underbyggda ståndpunkter om en framtida utvidgning av EU. De kandidatländer vi har studerat är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina.

Ukraina är en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter som solrosolja, majs och vete. Foto: Pixabay

Jordbruk har stor betydelse i kandidatländerna

Jordbruket har en större betydelse för kandidatländernas ekonomi och sysselsättning än vad det har i länderna inom nuvarande EU. Kandidatländernas jordbruk domineras av växtodling medan animalieproduktionen är av mindre betydelse. Ett annat kännetecken är att de allra flesta jordbruksföretagen är mycket små.

Ukraina är ett av världens viktigaste jordbruksländer

Ukraina skiljer ut sig bland kandidatländerna genom storleken på jordbruket och dess storskaliga struktur. Landet är dessutom en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter, som solrosolja, majs och vete. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar både jordbruket och exporten av jordbruksprodukter, men hittills har jordbruket i landet visat en stor motståndskraft. För att Ukraina ska kunna fortsätta upprätthålla en storskalig export är tillgången till hamnarna i Svarta havet helt nödvändig.

Ett EU-medlemskap ger förutsättning för ökad handel mellan Ukraina och EU

Genom att ta in Ukraina som medlem kompletteras EU:s jordbruk med ett land som har storskalig vegetabilieproduktion. Det finns anledning att tro att ett ukrainskt medlemskap i EU skulle öka landets export till EU av vissa jordbruksprodukter, vilket kan innebära ökad konkurrens och lägre priser för exempelvis spannmål inom unionen. Det är en erfarenhet av den tullfria export från Ukraina som tillämpas sedan juni 2022. Samtidigt kan animalieproduktionen och livsmedelsindustrin i EU dra nytta av en ökad import från Ukraina. De nuvarande EU-länderna kommer sannolikt också kunna öka sin export till Ukraina, framförallt av högförädlade livsmedel.

Rätt utnyttjade kan EU:s stöd utveckla jordbruk och landsbygd i kandidatländerna

Ukraina är i behov av modernisering, kompetensutveckling, riskhantering och en övergång till mer hållbara produktionsmetoder. Stöden till Ukraina inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör därför styras mot dessa områden. Gårdsstödet bedöms däremot vara till mindre nytta för jordbrukare i Ukraina. Även om det småskaliga jordbruket får tillgång till EU:s gårdsstöd kommer det att få liten påverkan på de småskaliga jordbrukarnas inkomster och möjligheter att utvecklas. GJP kommer inte räcka till för att svara upp mot behoven i kandidatländerna utan det behövs även annan finansiering, bland annat från strukturfonderna.

Skillnaderna är stora mellan jordbruket inom nuvarande EU-länderna och kandidatländerna, därför behövs åtgärder som gör det enklare att fasa in de nya länderna. Övergångsåtgärder, till exempel en övergångsperiod för införandet av gårdsstödet, kan underlätta en smidig anslutning som inte hotar jordbruket i EU-27 eller i kandidatländerna. Den viktigaste effekten av ett EU-medlemskap för kandidatländerna är att få del av en gemensam marknad utan gränshinder.

När kandidatländerna väl har blivit medlemmar finns det mycket som talar för att de bör få tillgång till den inre marknaden med i princip samma villkor som övriga EU-medlemmar. Innan medlemskapet behöver därför kandidatländerna fortsätta att harmonisera till exempel diverse hygien-, djurskydds- och miljöregler så att deras jordbruksprodukter uppfyller kraven som EU ställer.

Rapporten EU-utvidgningen ur ett CAP-perspektiv

/Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Framtidsprognos för jordbruk och fiske

Lämna ett svar

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har publicerat sin årliga prognos för utvecklingen inom jordbruket och fisket under den kommande tio årsperioden. Både produktionen och konsumtionen väntas öka i låg- och medelinkomstländer. Organisationerna har också studerat effekten av att minska livsmedelsförluster där man ser fördelar.

Barn på en spannmålsåker i solnedgång
Foto: David Zandén, Scandinav.

Prognosen baseras bland annat på datamodeller men också på kvalitativa bedömningar. Prognosen omfattar till exempel förutsägelser om hur produktion, konsumtion, handel och priser kommer att utvecklas. Ökat välstånd och befolkningstillväxt i låg- och medelinkomstländer har varit drivande för jordbrukets marknader under den senaste tjugoårsperioden. Förutom ökad konsumtion i dessa delar av världen har även förbättrad produktivitet lett till ökad produktion. Under den kommande tioårsperioden väntas denna utveckling bestå. Kina har varit dominerande på marknaderna för jordbrukets produkter men under prognosperioden beräknas Indien och Sydostasien få en allt större tyngd på grund av ökande befolkning och ökat välstånd.

Fortsatt ökad produktion och fallande råvarupriser

Produktionen av livsmedel försätter att öka enligt prognosen, främst beroende på förbättrad produktivitet och endast till mindre del beroende på att nya resurser tas i anspråk. Förbättrad produktivitet innebär också att jordbrukets klimatpåverkan minskar mätt som utsläpp av växthusgaser i förhållande till produktionens storlek. I absoluta tal väntas dock utsläppen att öka på grund av ökad produktion.

För den kommande tioårsperioden visar prognosen på fortsatt fallande råvarupriser uttryckt i reala termer, det vill säga i fast penningvärde. Sett över längre tidsperiod har denna utvecklingen varit den normala. Trots lägre råvarupriser är det inte givet att de återspeglas i lägre konsumentpriser då det även finns andra faktorer som påverkar, till exempel valutakursutveckling och inflation.

Foto: Alexander Crispin, Scandinav.

Minskade livsmedelsförluster – win-win för befolkning och klimat

I året prognos har särskilda fördjupande studier gjorts angående effekter av att reducera förluster i livsmedelskedjan. Gjorda simuleringar visar att en halvering av förlusterna leder till både minskade växthusgasutsläpp och minskat antal undernärda genom att de fattigaste i världen kan dra nytta av lägre livsmedelspriser.

En väl fungerande handel är fortsatt viktigt för att trygga tillgång på mat i världen. 20 procent av den totala konsumtionen i världen täcks av livsmedel som går i handel mellan olika länder.

Hela rapporten går att läsa på följande länk.

/Konkurrenskraftgruppen genom Bengt Johnsson

Nordiska samarbeten för livsmedelsproduktion och gastronomi

Lämna ett svar

Den 18–19 juni genomfördes två nordiska ministermöten i Karlstad under ledning av Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren. Dessa möten fokuserade på regional utveckling, livsmedelsberedskap och konkurrenskraft.

I samband med detta firade det nordiska samarbetet Ny Nordisk Mat sitt 20-årsjubileum. Ny Nordisk Mat initierades 2004 av en grupp nordiska kockar genom det så kallade Nordiska Köksmanifestet, för att lyfta fram det nordiska köket. Under åren har det genomförts aktiviteter för att öka medvetenheten om den nordiska matens höga kvalitét från producent till konsument.

Sverige är i år ordförande i de nordiska samarbetena och jag hade förmånen att vara med på plats i Karlstad i rollen som ordförande i styrgruppen för Ny Nordisk Mat. Det är en ära att vara en del av det nordiska samarbetet med fokus på vår gemensamma matkultur och livsmedelsproduktion. Utöver att mötas för att fira det som redan har gjorts blickar vi framåt.

En kock och en Camilla från Jordbruksverket talar inför åhörare
Camilla Bender Larson, näringsutvecklare på Jordbruksverket tillsammans med Christoffer Schyman från Matstudion på Terrassen i Mariebergskogen, Karlstad. Då Sverige är ordförande i det nordiska ministerrådet under 2024 är Sverige även ordförande i samarbetet Ny Nordisk mat. Foto: Anja L Feldt / norden.org.

Lokal mat och dryck

Alla drygt 90-talet nordiska delegater som besökte Värmland fick njuta av en värmländsk måltid med koppling till Värmlands skyddade beteckningar som Vänerlöjrom och värmländskt skrädmjöl samt till Värmlands landskapsmåltid och lokala produkter. För att skapa den rätta måltidsupplevelsen anlitades kocken Christoffer Schyman som äger och driver Matstudion på Terrassen i Mariebergskogen, Karlstad tillsammans med sin kollega Robin Sundholm. Såväl Christoffer som Robin är sedan tidigare bekanta med Jordbruksverket, då de under några år har deltagit i Sveriges representationsmonter på den internationella livsmedels- och lantbruksmässan Grüne Woche i Berlin. Även några av de drycker som serverades har tidigare varit representerade vid Grüne Woche i Berlin, såsom mousserande cider från Pomologik och honungsvin från Mjödhamnen som serverades till varmrätten. Detta blev mycket uppskattat.

Dryck och fin mat med potatis och lax upplagd på tallrikar
Till varmrätten serverades en variant av huvudrätten från Värmlands landskapsmåltid med bland annat regnsbågslax från Gustava med pepparrotsgrädde, färskpotatis, bakad spetskål och dill. Till detta serverades ett honungsvin – en torr roséblend av mjöd från Värmländska Mjödhamnen. Anja L Feldt / norden.org.
Två kvinnor och en man som talar inför publik
Förutom att Ny Nordisk Mats historia, pågående arbete och framtidsvisioner presenterades under jubileumsmåltiden av styrgruppens danska ledamot Judith Kyst, kåserade Christina Möller och Carl Jan Granqvist om arbetet med de svenska landskapsmåltiderna och Ny Nordisk Mats betydelse. Båda är ledamöter i Måltidsakademien. Anja L Feldt / norden.org.

Norden – en gastronomisk region

En utvärdering av Ny Nordisk Mat som nyligen genomförts av Madkulturen och Meyers Madhus i Danmark på uppdrag av Nordiska Ministerrådet, visar att Norden har blommat upp som gastronomisk region under de senaste 20 åren. Kännedomen om matens betydelse har också vuxit i de nordiska länderna.

Här följer fler exempel på vad som hänt inom nordisk gastronomi under denna tid:

  • Nordiska kockar har vunnit 20 medaljer i Bocuse d´Or de senaste 20 åren.
  • Vid 14 tillfällen har nordiska restauranger rankats bland de bästa restaurangerna på listan över ”The Worlds 50 Best Restaurants”.
  • 85 nordiska restauranger fick 1 – 3 Michelinstjärnor under 2024.
Bilden visar två olika sorters små snittar med bland annat vänerlöjrom
Värmländska smaker och produkter fick avnjutas av de nordiska deltagarna vid 20-årsjubileumet för Ny nordisk mat. Värmland kunde stolt bjuda på Vänerlöjrom som har en skyddad ursprungsbeteckning och Värmländskt skrädmjöl med en skyddad geografiskt beteckning i EU. Anja L Feldt / norden.org.

Karlstaddeklaration för beredskap och robusthet

Ett viktigt nordiskt samarbete kring livsmedelsproduktionen initierades av Sverige under det nordiska ministermötet i Karlstad. De nordiska länderna skrev den 19 juni under en gemensam så kallad Karlstadsdeklaration för beredskap och robusthet inom livsmedelsförsörjning och skog. Initiativet har tagits för att uppnå en robusthet genom att tillsammans hantera de utmaningar som är gemensamma i de nordiska länderna för en stark livsmedelsberedskap. Här kan du läsa mer.

/Camilla Bender Larson, näringsutvecklare på Jordbruksverket

Månadens Lägesrapport – gynnsamt väder för grödorna och tro på tillväxt

Lämna ett svar

I lägesrapporten uppmärksammar vi att LRF:s gröna index för andra kvartalet 2024 visar på ökande optimism bland jordbrukarna, som för första gången sedan hösten 2021 förväntar sig tillväxt. Fallande priser på produktionsmedel och förväntningar om lägre räntekostnader är några orsaker till positiva framtidsutsikter.

Dessutom har vädret i juni varit omväxlande med temperaturer på normal eller något lägre nivå. Nederbörden har främst fallit i form av skurar som lokalt givit stora regnmängder. Samtidigt har den omväxlande väderleken under juni med regn och relativt svalt väder varit gynnsam för de flesta grödor. Den höga temperaturen och torkan under maj har påverkat de vårsådda grödorna negativt, men effekterna varierar bland annat beroende på tidpunkt för sådd. De höstsådda grödorna ser i nuläget ut att ha en mycket god avkastningspotential.

God avkastning på första skörden av vall

Första skörden av vall är slutförd i stora delar av landet. Vallskörden har skett tidigare än normalt och avkastningen har generellt varit mycket god. För övriga grödor finns det just nu inte heller något som pekar mot en svag skörd under 2024. Hittills har det varit möjligt att hantera angrepp av växtsjukdomar och skadegörare.

Vallskörd
Foto: Jesper Anhede

Ökad tillgång på spannmål som i sin tur ger lägre priser på marknaden

Priserna på de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter har fallit den senaste månaden. En anledning är att skörden har kommit i gång i vissa delar av världen vilket säsongsmässigt ger en prispress neråt när tillgången ökar på marknaden. Tidigare fanns dessutom en oro för skördeförluster i bland annat i USA och Ryssland på grund av dåligt väder. Men den oron har dämpats då det kommit regn i områden som tidigare varit drabbade av torka. Turkiet har beslutat att införa importförbud för vete fram till mitten av oktober 2024. Syftet med åtgärden är att skydda landets producenter av vete.

Varm väderlek och torka väntas ge en tidigare skördetidpunkt än normalt i Östeuropa medan sval väderlek och mycket nederbörd försenar skörden i de västra delarna av Europa.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget kring djurskydd och djurhållning, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson, för konkurrenskraftsgruppen