Författararkiv: Den svenska maten

Robusta primärproducenter är avgörande för Sveriges livsmedelsförsörjning

Foto: Anna Johnsson/Scandinav

Vilken förmåga har svenska primärproducenter inom växtodling och animalieproduktion att leverera råvaror och livsmedel om Sverige skulle hamna i höjd beredskap?

Jordbruksverket har besökt svenska primärproducenter i norra och södra Sverige för att kartlägga och analysera den frågeställningen. Tillsammans med företagen har vi pratat om hur de skulle hantera ett fiktivt scenario, där Sverige sedan en tid är hotat av främmande makt.

Ett fiktivt krigsscenario

I det fiktiva scenariot har Sverige blivit mer och mer isolerat från omvärlden, både vad gäller flöden av varor och tjänster, information samt politiskt. Det är också stor brist på information om ”vad som egentligen händer”, vilket tär på det svenska civilsamhället och ger påtagliga psykologiska effekter hos befolkningen. Den upplevda otryggheten bland människorna leder till indirekta effekter såsom att det blir brist på vissa livsmedel på grund av hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter på grund av störningar i betalkortssystemen. Efter månader av ett läge då den främmande makten försöker påverka Sveriges intressen och handlingsfrihet genomför främmande makt väpnade angrepp mot Sverige. Då det står klart att angreppen är antagonistiska beslutar regeringen om högsta beredskap i hela landet och om mobilisering. Sverige är – i det fiktiva scenariot – i krig.

Förstå beroenden och sårbarheter

Scenariot ovan framstår kanske som onödigt allvarligt, men det har varit nödvändigt att utgå ifrån det för att vi helt ska förstå hur företagen blir påverkade och vilka beroenden och sårbarheter som finns inom primärproduktionen. Det är först när vi förstår det, som vi också kan ta fram de åtgärder och stöd som krävs. Om vi hamnar i ett läge med höjd beredskap behöver vi en robust primärproduktion som har en förmåga att producera och leverera tillräckligt mycket och säker mat på bordet till den svenska befolkningen.

Resultat från kartläggningen

Det finns en stor variation i företagens förmåga, utifrån att deras förutsättningar skiljer sig åt. De verkar inom olika produktionsgrenar, befinner sig på olika platser i landet, är olika stora och har olika ekonomiska förutsättningar.

Företagen har liknande beroenden av el, diesel, insatsvaror, transporter och arbetskraft, men det skiljer sig något mellan de olika produktionsinriktningarna. Exempelvis är både nötköttsproduktionen och spannmålsproduktionen beroende av el, men på olika sätt. Hur påverkad nötköttsproduktionen blir av störd elförsörjning beror på när under säsongen störningen inträffar. Inom spannmålsodlingen krävs det el för att flytta, lagra och torka spannmål. Den känsligaste perioden för växtodlingen är under skörden då det krävs el för inlagring av den skördade spannmålen.

En viktig aspekt för att avgöra om företagen har förmåga att fortsätta producera livsmedel under höjd beredskap handlar också om deras möjlighet att ställa om sin produktion. Inom grönsaksodlingen finns det möjlighet att ställa om till de grönsaker som efterfrågas vid en kris eller ett krig. Det skulle exempelvis gå att ställa om till potatis och lök om behovet finns. Även inom animalieproduktionen finns utrymme för att ställa om produktionen, men möjligheterna och kostnaderna varierar mellan olika sektorer.

Vi bygger robustheten tillsammans

Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar. På individnivå behöver vi exempelvis se över vår hemberedskap, näringen och företagen behöver vara robusta för att kunna hantera kriser och höjd beredskap. Myndigheterna i sin tur har ett ansvar att ta fram åtgärder och stöd för att möjliggöra detta. Det är också nästa steg i vårt arbete framöver. Resultatet från vår kartläggning av företagens förmåga ger inspel till de åtgärder som kommer tas fram i syfte att stötta företagen att kunna ha en robust svensk livsmedelsproduktion.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela kartläggningen. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket
Foto: Jordbruksverket

Beredskapslagring av spannmål – ett sätt att säkra mat i kris och krig 


Frågan om mat har alltid varit viktig för människan. Samtidigt har flera generationer i vårt land vuxit upp utan att nödvändigtvis behöva problematisera tillgången till mat. För många kan det därför kännas främmande att vi i Sverige idag behöver tänka på hur vi ska säkra tillgången till mat för vår befolkning i en situation av kris eller krig – är vi verkligen där nu?

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt yttersta ansvar är att se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet. För oss har beredskapsfrågan alltid varit närvarande, även om den tidigare mest handlat om att säkerställa att våra jordbrukare ska kunna producera mat i kristider. Djur- och växtsjukdomar, klimatförändringar, ekonomiska kriser och naturkatastrofer är det vi behövt förbereda oss på.

Ökad riskmedvetenhet

Men för cirka tio år sedan, efter Rysslands annektering av Krim, gjorde sig tanken på ett krig i Sverige och vårt närområde påmind igen. Idag, två år efter Rysslands invasion av Ukraina, ska beredskapsfrågan genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. Budskapet från vår uppdragsgivare, Sveriges regering, är tydligt – vi måste förbereda oss för det värsta.

Det var först i samband med coronapandemin och sedan efter Rysslands invasion av Ukraina som vi enskilda medborgare blev medvetna om hur komplext och sårbart vårt livsmedelssystem är för olika störningar. Hur blir det med tillgången till mat om kriget kommer till Sverige? Hur gör vi om importen, som vi är så beroende av idag, skulle störas eller strypas helt? Utan importerade insatsvaror som utsäde, proteinfoder, växtskydd, handelsgödsel och drivmedel kan inte våra jordbrukare producera mat. Skulle störningarna infalla i samband med vårsådden- eller skörden finns det en rejäl risk för en matbristsituation i landet under en lång tid framöver.

Lättlagrat, lättförädlat och näringsrikt

I en rapport som levereras till regeringen idag föreslår Jordbruksverket beredskapslagring av spannmål som ett sätt att hantera en matbrissituation till följd av kris eller krig. Sverige har länge varit nettoexportör av spannmål – en av de mest närings- och energirika råvarorna i vårt livsmedelsystem. På så sätt är det naturligt att utgå ifrån att vi måste säkra tillgången till spannmål även i kris och krig. Spannmål är dessutom en råvara som är relativt enkel att lagra och förädla till livsmedel. Närmare 95 procent av den svenska befolkningen skulle klara sig på enbart spannmål i närmare tre månader utan att lida näringsbrist.

Statens lager ska alltid finnas tillgängligt

Jordbruksverket föreslår att lagringen ska göras genom avtal med de företag som redan idag hanterar spannmål. Det finns stora samordningsvinster med att använda sig av den reguljära hanteringen och befintlig infrastruktur. I praktiken innebär det att staten köper in och äger spannmålet som sedan lagras hos företagen. Företagen hanterar och omsätter spannmålet som staten köpt på samma sätt som resten av spannmålet, men måste alltid se till att den mängd och kvalitet som staten betalat för finns tillgänglig. På så sätt blir inte spannmålet gammalt och behöver bytas ut och påverkar heller därför inte marknaden negativt. Samtidigt får vi ett beredskapslagringssystem som är enklare att administrera och som inte konkurrerar med företagens sätt att hantera den reguljära marknaden. 

Mat till alla i hela landet

Målet är att hela befolkningen ska ha tillgång till mat i en kris eller krig, varför en så stor regionalisering som möjligt bör eftersträvas. En stor geografisk fördelning av beredskapslagren innebär också en riskspridning och kortare transporter.

Utredningen om beredskapslagring av spannmål är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnats till regeringen.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela rapporten. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Saranda Daka, utredningsledare, beredskapsenheten, Jordbruksverket

Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen är i full gång

Bild: Scandinav//Christian Ferm

Alla ska ha tillräckligt med mat att äta och vatten att dricka, även i kris eller krig, det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap. För att nå dit behöver vi alla bidra och ta ansvar. Idag skickade vi tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in en sammanfattande rapport över arbetet som har genomförts inom uppdraget ”Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen” till regeringskansliet.

I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna genomfört. Rapporten är en bra grund för den fortsatta uppbyggnaden av Sveriges livsmedelsberedskap.

Uppdragen som redovisas i den här rapporten har varit av utredande och stödjande karaktär och de utgör basen för att förstå vilka förutsättningar som finns nationellt för en tryggad försörjningsberedskap under höjd beredskap och krig.

Förslagen i underlaget ska därför ses som en början av ett mycket omfattande och resurskrävande arbete under många år framåt. Det är många delar i samhället som behöver bli mer motståndskraftiga för att vi ska kunna upprätthålla försörjningen av mat och dricksvatten under höjd beredskap och krig. Det finns inte en universallösning utan vi ser att planeringen behöver ta hänsyn till flera olika utmanande situationer kopplat till vår försörjning.

Livsmedelssystemet behöver anpassas

Livsmedelssystemet är idag anpassat för fredstid och just-in-time-produktion och distribution och det behöver kunna anpassas för de behov som uppstår under störda förhållanden. Sårbarheterna i systemet behöver minska i alla led för att dämpa påverkan och klara de allvarliga påfrestningar som ett krig skulle innebära. Med att buffra avses här inte enbart ökad lagerhållning. Andra typer av robusthöjande åtgärder är minst lika viktiga, det kan handla om att säkra personaltillgång, att – där det är möjligt – planera för alternativa manuella rutiner till det som normalt är helt digitalt, omställningsförmåga av produktion eller logistik, alternativ energiförsörjning, avtal med fler leverantörer med mera.

Förutom direkta robusthöjande åtgärder för ett fungerande livsmedelsflöde vid allvarligare störningar, behövs i vardagen en långsiktig jordbrukspolitik, näringslivspolitik och handelspolitik som skapar förutsättningar för fungerande livsmedelsföretag och handelsflöden, även internationella, och där även små och medelstora företag får utrymme.

Det finns flera statliga utredningar som redovisas 2023–2024 som kommer att påverka vad Livsmedelverket, Jordbruksverket och SVA behöver fokusera på inom uppbyggnaden av vår försörjningsförmåga.

Viktigt arbete framåt

Vårt ansvar på Jordbruksverket handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera, oavsett hur omvärlden ser ut. Det arbete som vi myndigheter gemensamt gjort under de här åren är en viktig grundförutsättning för vårt fortsatta arbete framåt med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vi har nu en bättre kunskap om livsmedelsföretagens förmåga, samtidigt som företagen har fått en ökad förståelse för vad Sverige behöver planera för i kris och krig

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa de rapporter som redovisas som bilagor till rapporten och som finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Gör det, tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Nils Arin, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet

Nils Arin. Foto Anna Hållams / Jordbruksverket

Lägesrapport för mars månad – prisnedgången för spannmål och oljeväxter har bromsats upp

På de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter har prisnedgången bromsats upp och för vissa produkter har priserna vänt svagt uppåt de senaste veckorna. Priserna utgör dock fortfarande ett orosmoment för företag i det gröna näringslivet.

Idag har vi levererat månadens lägesrapport för marknadsutvecklingen för jordbruksprodukter till Regeringen. Du som vill läsa den i sin helhet hittar den här.

Det finns en fortsatt oro på marknaden kopplat till läget i Ukraina. Detta visar sig genom att spannmålspriserna har rört sig uppåt i samband med ryska attacker mot ukrainska spannmålsanläggningar i Svarta havsområdet. Ryssland är dessutom fortsatt mycket aktivt på exportmarknaderna med aggressiva prisnivåer. Amerikansk spannmål har däremot haft svårt att konkurrera med de nedpressade priserna och exportvolymerna är lägre än normalt.

Hur blir det med tullfrihet till Ukraina och restriktioner till Ryssland och Belarus?

EU har ännu inte nått en slutlig lösning på hur importen av jordbruksprodukter från Ukraina ska hanteras de närmaste åren. Enligt det förslag som EU kommissionen kunnat enats om ska EU även efter 1 juli 2024 medge tullfrihet för jordbruksprodukter fram till och med juni 2025. Om importen för vissa känsliga produkter som socker, ägg och kycklingkött skulle överstiga historiska nivåer kommer importtullar att återinföras. För att reglerna ska kunna träda i kraft måste de godkännas av EU-parlamentet, det väntas ske under april 2024.

Vete. Foto: Urban Wigert

EU har även planer på att införa restriktioner i handeln med jordbruksprodukter med ursprung i Ryssland och Belarus. Som ett första steg planeras att tillämpa en tull på 95 euro/ton för spannmål. För oljeväxter och vegetabiliska oljor föreslås en värdetull på 50 procent. EU har hittills varit tveksamma till att införa tullar eftersom handelshinder riskerar att försämra tillgången på livsmedel på världsmarknaden.

Vårbruket är igång på norra halvklotet

Vårbruket har påbörjats på norra halvklotet utan att det rapporteras om några större väderrelaterade problem. Mycket nederbörd under hösten 2023 samt under vintern 2024 har gjort att de höstsådda grödorna i Västeuropa är i sämre kondition än normalt enligt EU:s MARS bulletin. I de sydöstra delarna av EU och i Nordafrika finns däremot risk att för att torr väderlek påverkat höstsådden negativt. Vårsådden i Frankrike ligger dessutom något senare i tiden än normalt. Det är dock för tidigt för att med säkerhet veta hur stor påverkan vädret hittills kommer att få på den slutliga avkastningen.

Vårbruket har även påbörjats i Sverige. Det har spridits stallgödsel och mineralgödsel på vallar och höstsådda grödor. Det har även vårsåtts spannmål och sockerbetor i södra Sverige. Det finns ännu inte några uppgifter som tyder på mer omfattande utvintringsskador, det vill säga att de höstsådda grödorna inte har överlevt vintern, i de höstsådda grödorna.

Trots att förutsättningarna för vårbruket i Europa förbättrats har efterfrågan på gödning inte ökat. Priserna på gödning ligger kvar på samma nivåer som tidigare under 2024 och så länge som priserna för naturgas och ammoniak inte ökar väntas inte heller priset på kvävegödsel att öka. På den svenska gödningsmarknaden har aktiviteten ökat. Tillverkare och handel bedömer att jordbrukarna varit senare än normalt med sina beställningar. Det kan därför uppstå brist av vissa NPK-gödselmedel inför vårbruket. Priset på kvävegödsel i Sverige har halverats jämfört med samma tidpunkt förra året.

Framtidstron ökar hos svenska företag i det gröna näringslivet

LRF genomför fyra gånger per år en undersökning bland jordbrukare och andra företagare inom det gröna näringslivet angående hur man ser på framtidsutsikterna. Ett index över 100 innebär att företagen tror på tillväxt medan ett index under 100 innebär en förväntad nedgång. LRF:s gröna index för första kvartalet 2024 visar på en kraftfull återhämtning från det läge som varit under 2023. Totalt för det gröna näringslivet ligger indexet nu på 99,9 vilket indikerar ett skifte från en kraftigt negativ syn till en neutral syn på konjunkturen i sin helhet. Alla branscher förväntar sig en mer gynnsam utveckling under 2024, främst beroende på att kostnaderna för insatsvarorna sjunker. Ett orosmoln är dock fallande priser för vegetabilieprodukter på den globala marknaden.

/Frida Svensson, för konkurrenskraftsgruppen            

Lantbrukare vid sin traktor som håller i en surfplatta
Bild: Scandinav, Jörgen Wiklund

Ekologiskt är en viktig pusselbit för en robust matproduktion – läs vår nya skrift!

Den här gången tar bloggen vägen till en ny skrift från Jordbruksverkets Rådgivningsenhet biologisk mångfald och eko.

I en föränderlig omvärld har produktionen av mat fått ett stort fokus i samhällsdebatten. Behoven av robusta livsmedelssystem och beredskap är mer aktuellt än på länge. Det är tydligt att våra lantbruk är mycket viktiga och att de måste vara robusta så att de kan leverera mat även i tuffare tider. Som i tider med extremväder eller om det blir störningar på marknaden och det därmed blir svårt att få tillgång till insatsmedel och annat. Men hur blir lantbruken egentligen robusta?

Robusthet är en del av resiliensen

Ett begrepp som blivit mer vanligt på senare år är resiliens. Europeiska kommissionen skriver i sin strategi ”Farm to fork” att EU:s mål är att minska miljö- och klimatavtrycket från EU:s livsmedelssystem och stärka dess resiliens. Vi som arbetar med rådgivning inom ekologisk produktion på Jordbruksverket bestämde oss för att ta fram en skrift om resiliens på ekologiska djurgårdar och lyfta att ekogårdar i hög grad genererar egna insatsmedel och inte är beroende varken av importerat konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. De ekologiska djurgårdarna måste ha en viss självförsörjning av foder vilket också stärker oberoendet.

Fyra gårdar lyfts som exempel

Vi kontaktade ett antal lantbrukare och rådgivare för att be dem hjälpa oss komma vidare med arbetet. Vi bestämde oss för att ta fram en skrift om fyra intressanta ekologiska djurgårdar med olika inriktning för att inspirera andra. I skriften berättar lantbrukarna framförallt vad de gör för att vara robusta mot olika störningar. En av gårdarna är inriktad på ägg- och lammproduktion, en på mjölk- och lammproduktion, en på smågrisproduktion och en på mjölkproduktion.

Solceller ger energi och skydd åt hönsen på Berga gård. Foto: Lisa Schneider

Vad är egentligen resiliens?

Efter en process landade vi i att skriften främst handlar om lantbrukens förmåga att bygga sin robusthet som en del av deras resiliens. Resiliens kan nämligen delas in i tre delar:

  • förmågan att stå emot en störning (robusthet),
  • förmågan att anpassa sig och
  • förmågan att förändras.

Resiliens kan användas på många nivåer, till exempel för en planta, för ett landskap eller för ett samhälle.

Lösningarna finns på gårdarna

Vi har sammanfattat de lösningar och strategier som lantbruken som är med i skriften har för att vara robusta vid olika utmaningar. Lösningarna gör att gårdarna bli mer resilienta och bidrar till en resilient livsmedelsproduktion i Sverige.

Nya grödor ökar självförsörjningsgraden, här är nakenhavre i samodling med åkerböna på Klambylid. Foto: Ingela Löfquist

Det lantbrukarna själva framhävde var inte bara olika sätt att producera mat. Inte minst ville en del belysa sin egen vilja och stresstålighet. Att planera och vara förberedda minskar stressen, om företaget är robust när det inte är kristid lägger det grunden till att vara robust även i en kris. Tillgång till kompetens och kompetensutveckling, den egna, rådgivares och personalens, är viktigt för gårdens robusthet och samarbeten med andra lantbrukare med flera stärker företaget.

Mångfald stärker robustheten och resiliensen. Både att skapa biologisk mångfald och att ha flera ben att stå på sprider riskerna. Det kan vara olika produktionssätt eller produktionstyper som att ha mer än ett djurslag på gården. En kompletterande verksamhet som exempelvis förädling eller en gårdsbutik ökar gårdens möjlighet att få sina produkter sålda.

Ekologisk produktion bygger på kretslopp. En bra balans mellan areal och antal djur gör att det egenproducerade fodret räcker långt och skapar också ett väl fungerande kretslopp av växtnäring mellan mark, växter och djur på gården. Nyligen kunde vi till exempel läsa en studie som visar att det är mindre kväveöverskott på ekologiska mjölkgårdar än på konventionella, där data kom från Greppa Näringen.

Betet erbjuder en miljö med mycket stimulans och lågt smittotryck för smågrisarna på Klambylid. Foto: Ingela Löfquist

Den produktion som de fyra lantbruken har satsat på för växtodlingen, djurhållningen och energiförsörjningen kan du läsa vidare om i skriften:

Den robusta ekogården i en föränderlig omvärld – Inspireras av fyra djurgårdars strategier av Birgitta Johansson, Gunilla Johansson, Ingela Löfquist, Katarina Holstmark och Lisa Schneider. Anna Backlin har medverkat med många inspel till skriften.

Såklart är även det ekologiska lantbruket sårbart och behöver utvecklas för att bli mer robust och anpassa sig till nya omständigheter. Men ekolantbruket har pusselbitarna till några av de lösningar som krävs. Därför hoppas vi på att skriften kan inspirera alla lantbrukare oavsett produktionssystem.

/Birgitta Johansson, rådgivare inom ekologisk djurhållning på Rådgivningsenheten biologisk mångfald och eko

Rödklövern är motorn i växtodlingen. Foto: Hans Jonsson

Vilka regler och villkor hindrar oss från att nå målen i livsmedelsstrategin?

Under förra året gjorde vi en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. Vi har också föreslagit ett antal åtgärder.

Livsmedelsstrategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. När det gäller just regler och villkor ska dessa stötta målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Genom åtgärder kopplade till regelförenklingar, och genom att minska den tid som producenterna lägger på administration, kan våra producenter lägga mer tid på sin huvudverksamhet. Det skapar förutsättningar för en ökad matproduktion, förbättrad konkurrenskraft och en stärkt livsmedelsförsörjning.

Kvinnas händer som skriver på datorn, kaffekopp, anteckingsblock.
Foto: Linda Arvidsson, Scandinav.

Många regler från olika håll

Det finns ett stort antal lagkrav som våra producenter har att förhålla sig till. Jordbrukare, fiskare och vattenbrukare berörs av många regelverk, inom många olika områden och från många olika myndigheter. Utöver myndigheternas regelverk behöver producenterna ofta också förhålla sig till regelverk från certifieringsorgan och andra aktörer för att kunna sälja sina produkter vidare. Regler uppdateras och ändras. Det gör det svårt att veta vad som gäller. Om man gör fel riskerar man att drabbas av avgifter, avdrag på ekonomiska stöd och andra typer av sanktioner.

Viktiga värden

Många av reglerna fyller en viktig funktion såsom miljöskydd, livsmedelssäkerhet och smittskydd. De värdena är såklart inget vi vill eller kan tumma på. Däremot måste vi göra vad vi kan för att minska den upplevda regelbördan, alltså göra det lättare att förstå och följa regelverken.

Bonde med hörselskydd står med armarna i kors framför traktor
Foto: Plattform, Scandinav.

En åtgärd är att ta fram verktyg som fokuserar på att förmedla och paketera information om regler på ett enkelt sätt. Det finns saker som görs redan idag, men det behöver göras mer om det ska bli en verklig förändring. Man måste också vara medveten om att långt ifrån alla krav kommer från myndigheterna, utan en hel del av kraven baseras på tilläggskrav som butiker och köpare ställer för att köpa producenternas produkter. Den splittrade regelbördan leder också till att många olika aktörer, såväl myndigheter som privata, kontrollerar samma eller liknande saker.

För att förbättra situationen krävs samverkan mellan myndigheter, kontrollorgan och aktörer från livsmedelskedjans olika led samt en tydlig politisk styrning som främjar förenkling. Datadelning skulle underlätta, men i dagsläget finns det hinder för det, bl.a. juridiska.

Ta del av seminariet

I februari hölls ett seminarium om regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. Seminariet spelades in så du kan ta del av det i efterhand via denna länk.

Vad kan du göra?

Jag funderar också på konsumenternas roll. En sak som man kan göra är att fundera över sina egna val. Ställer vi för höga krav på vår inhemska produktion jämfört med det pris som vi är beredda att betala, eller är vi beredda att betala det som det faktiskt kostar att nå upp till kraven? Kan vi styra våra inköp på ett sätt som gör att värdet fördelas annorlunda i livsmedelskedjan? Räcker det att nå upp till de krav som ställs enligt svensk lagstiftning (som ju ofta är högre än i många andra länder), eller är vi beredda att betala för ytterligare mervärden?

Jordbruksverket har nu fått ett nytt förenklingsuppdrag som sträcker sig från 2024 till 2026. Även Livsmedelsverket har fått detta uppdrag. I uppdraget ingår också att vi ska jobba med att bli bättre på bemötande och kundservice, ett arbete som vi redan har påbörjat internt.

Hör gärna av dig till mig om du har förslag på förbättringar inom detta område!

/Susanna Axelsson, utredare och jurist som har samordnat arbetet.

Förhandlingar i Abu Dhabi om världshandeln – WTO:s trettonde ministerkonferens

Jordbruksverket har varit involverat i Världshandelsorganisationen, WTO:s, arbete sedan organisationen grundades 1995. Mest relevant för vårt område är WTO:s jordbruksavtal, SPS-avtalet (avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder) och de kommande fiskesubventionsavtalen. Förutsättningarna för Sveriges jordbruks- och livsmedelsproduktion påverkas faktiskt av dessa avtal, och därmed hur vi når målen i livsmedelsstrategin.

WTO:s avtal påverkar både vår och andra länders handel med livsmedel och insatsvaror och därmed priser och förutsättningar att producera livsmedel världen över med mer rättvisa konkurrensvillkor. Vad som sker i WTO kan alltså påverka förutsättningarna även för en mjölkbonde i Vetlanda eller en fiskare i Bohuslän. EU har under de senaste årtiondena ändrat flertalet jordbruksstöd så att de är betydligt mindre produktions- och handelspåverkande än vad de var tidigare. Många andra WTO-medlemmar har inte gjort liknande reformer. Om fler länder tar bort produktions- och handelsstörande stöd så behöver inte EU-jordbrukarna i lika hög grad konkurrera med subventionerad produktion från andra länder. På ett liknande sätt skulle regleringar kring subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet kunna leda till jämnare konkurrensvillkor och bättre och mer hållbar tillgång till fisk för svenska fiskare.

Konferensen

I månadsskiftet februari/mars i år hölls WTO:s 13:e ministerkonferens i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutande organ och sammanträder vartannat år i något WTO-medlemsland. Jag deltog på konferensen för Jordbruksverkets räkning och bevakade främst jordbruks- och fiskesubventionsfrågorna. Hela delegationen från Sverige bestod av ett tjugotal personer från regeringskansliet, myndigheter, riksdagen samt arbetsgivare och fackföreningar.

Avslutningsceremoni, 1 mars 2024. Foto: WTO/Prime Vision

Förbud mot att stötta dåligt fiske

Ett första delavtal om förbud mot subventioner till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske slöts redan i juni 2022, men har ännu inte börjat tillämpas. Förhandlingar pågår också om att begränsa subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet.

Låst läge inom jordbruk

På jordbruksområdet har läget i förhandlingarna mellan WTO:s 166 medlemsländer sedan flera år tillbaka dessvärre varit ganska låst. Förhandlingarna rör bland annat tullar på jordbruksprodukter och begräsningar av stöd på jordbruksområdet. Den största stötestenen i förhandlingarna är Indiens krav på att deras inköp av jordbruksprodukter till de lager som landet tillämpar av livsmedelstrygghetsskäl ska undantas från de begränsningar som generellt gäller inom WTO. Hade Indien gjort sina inköp till marknadspris hade de inte ansetts utgöra något stöd till den inhemska produktionen överhuvudtaget och därmed inte begränsats av WTO:s regelverk. Indien tillämpar dock politiskt fastställda priser för landets inköp till lager, vilket kan bidra till att produktionen av berörda produkter i landet artificiellt drivs uppåt och att det skapas överskott. De här överskotten kan i sin tur leda till ökad export från Indien samt påverka världsmarknaderna och möjligheterna för andra producentländer att konkurrera. Detta har redan skett för exempelvis ris där Indiens andel av världsexporten har vuxit kraftigt det senaste årtiondet. Det är många andra exporterande utvecklingsländer och även utvecklade länder som absolut inte vill gå Indiens önskemål till mötes. Hela den här utvecklingen påverkar jordbruksförhandlingarna i WTO och spiller över även på andra förhandlingsområden. Förväntningarna på någon form av resultat på jordbruksområdet vid ministerkonferensen var därmed lågt ställda. Det som ansågs vara realistiskt att uppnå begränsades till någon form av arbetsprogram med direktiv om vilka fokusområden och tidsramar som ska gälla i förhandlingarna framöver. Men inte ens det lyckades parterna enas om, vilket var en besvikelse.

Lokalerna lämnade lite övrigt att önska vad gäller ergonomi men stämningen var god.

Ljusglimtar inom fisket även om ett avtal inte kunde nås

För fisket var utgångsläget ett annat. Redan vid konferensens start fanns en långt gången avtalstext om begräsningar av subventioner som kan kopplas till överfiske och överkapacitet, med ett relativt litet antal icke-överenskomna delar. Ytterligare framsteg gjordes under ministerkonferensen, men parterna nådde inte hela vägen fram till ett överenskommet avtal. Det var en besvikelse för många bedömare, som trodde att en överenskommelse om fiskesubventioner på ministerkonferensen skulle vara inom räckhåll. Särskilt frustrerande var det faktum att parterna kom så nära en uppgörelse utan att riktigt nå hela vägen fram. Kanske var det i slutänden det svåra läget i jordbruksförhandlingarna beträffande offentlig lagerhållning som spillde över på fiskeförhandlingarna och gjorde att ett avtal inte kunde nås.

Sammantaget var utfallet från ministerkonferensen på de områden som mest berör vår verksamhet ganska magert. För mig som följt dessa frågor i många år, och säkert för många andra, var det inte helt oväntat men ändå en besvikelse. Några beslut och överenskommelser fattades trots allt. Exempelvis rörde de en förlängning av förbudet mot att tillämpa tullar på digitala överföringar med två år, och att få WTO:s tvistlösningsmekanism fullt operabel före årets slut. Givet den geopolitiska kontexten i världen idag och att beslut i WTO behöver fattas med konsensus av samtliga 166 WTO-medlemmar så kanske man ändå får tänka att konferensens resultat var acceptabelt efter omständigheterna.

Vad händer härnäst?

På fiskeområdet, där en överenskommelse var mycket nära, är förhoppningarna att diskussionerna ska kunna återupptas så snart som möjligt och tas vidare från så nära där de slutade på ministerkonferensen som möjligt. Kanske skulle rent av en överenskommelse kunna slutas i ett tidigare skede, det vill säga före nästa ministerkonferens? Den kommer sannolikt äga rum under våren 2026 i Kamerun. På jordbruksområdet är låsningarna svårare och det kan behövas mer fundamentalt nytänkande för att lösa ut dem. Men jag vet att det generellt finns en stark vilja hos WTO-medlemmarna att upprätthålla det regelbaserade multilaterala handelssystem som WTO står för. Det är bland annat en av grunderna till att vi för det mesta har en god och jämn tillgång på livsmedel och jordbruksvaror och kan bidra till att komma framåt i viktiga hållbarhetsfrågor.  

För mig personligen så var deltagandet på konferensen lärorikt och givande, även om den var utan större konkreta resultat. Det gav en djupare insikt i WTO:s beslutfattande och förhandlingsfunktion samtidigt som många nya kontakter knöts och det gav möjlighet att lära sig en del om andra kulturer. Om det blir något deltagande från Jordbruksverkets sida vid nästa ministerkonferens i Kamerun eller inte återstår att se. Möjligen kan större framsteg komma att göras där.

/Fabian Nilsson, som är handelspolitisk utredare med ansvar för WTO-frågor på Livsmedelskedjan och exportenheten på Jordbruksverket

Vad hände i Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategins handlingsplaner 2023?

Vi på Jordbruksverket bidrar till att målen i livsmedelsstrategin nås på flera olika sätt. Dels genom att livsmedelsstrategins mål genomsyrar vårt arbete men också genom de specifika uppdrag vi har som är direkt kopplade till livsmedelsstrategin.

Under 2023 hade vi tio uppdrag i handlingsplanerna och nu har vi lämnat vår årliga redovisning till Tillväxtverket och regeringskansliet. I redovisningen finns bland annat varje uppdrags aktiviteter, resultat och tidiga effekter.

UppdragExempel på resultat och aktiviteter
Kompetenscentrum för hållbar hantering i jordbruket– Det långsiktiga arbetet har lett till en ökad förståelse för vattnets roll som produktionsfaktor.
– En stor del av årets resultat beror på tidigare års aktiviteter.
– En effekt är att medvetenheten om jordbrukets behov av vatten har ökat, liksom betydelsen för framtida matproduktion.
Samordningsfunktion Eko– Slutredovisning av alla projekt som pågått under 2023.
– Vi löser upp ekosekretariatet.
– Uppdraget avslutas efter 7 år.
– Totalt har ca 100 eko-projekt finansierats med ca 127 mkr.
– Ekologiska livsmedel har haft tuffa utmaningar, konkurrens från andra koncept och inflation.
Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden– Exempel på resultat är tillgång till växtskyddsmedel och kunskap om lämpliga och möjliga kombinationer av behandlingar mot skadegörare.
– LRF genomför projektet.
– 2023 genomfördes 29 försök.
– Kemikalieinspektionen godkände 18 ansökningar under 2023.
Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin– Större förändringar i årsrapport 2023: trendanalyser och utökat fokus på målet minskad sårbarhet.
Utveckla arbetet med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvarorExempel på resultat och arbete:
– Nya marknadstillträden för livsmedel och jordbruksprodukter till tredjeland.
– Acceptans för regionalisering vid sjukdomsutbrott i Sverige för att möjliggöra fortsatt export från sjukdomsfria områden i Sverige.
– Deltagande i EU och internationella fora som bidragit till ökad kunskap om
– exportförhandlingar, samt kontakter, för att främja svenska exportintressen.
Uppdragets ska utveckla arbetet med exportgodkännanden av livsmedel och
jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som syftar till att få svenska
anläggningar godkända för export till tredje land.
Exempel på resultat:
– SJV medverkade vid en inspektion från Japan, som resulterade i utökat befintligt exportgodkännande och att åldersrelaterade begränsningar på nötköttsexport togs bort.
Vattenbrukspaketet– Fokus på genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, men också åtgärder i handlingsplanen för vattenbruk.
– 3 utlysningar.
– Resultaten sprids för att öka kunskapen inom olika delar av vattenbruket.
Växtskyddsrådet– Arbetar strategiskt för att förbättra tillgången till effektiva växtskyddsmetoder i svensk växtodling och bl.a. bekämpning av insekter.
– Fokus 2023 på analys av hållbarhetsindikatorer kopplade till skadegörarförekomst och skördebortfall.
– Analys av precisionsbekämpningsteknik.
Vildsvinspaketet – främjande av vildsvinskött– Vi utlyser medel för kunskapshöjande åtgärder.
– Ökad efterfrågan, främst inom offentlig sektor.
– Stärkt samarbete.
– Ökat intresse för råvaran.
Vildsvinspaketet – vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris– Fördelat medel till Gård & djurhälsan för utveckling av kontrollpunkter.
– Utbrottet av ASF gjorde att projektet påskyndades i flera delar.
Fokus har varit på att:
 – få klart programmet och anpassa webbmodulerna, och
– sprida information om programmet och arbetet med biosäkerhet och minskade risker.
Uppdragen är olika och bidrar till livsmedelsstrategins övergripande mål på många olika sätt.

Vi skriver också att:

  • de pågående uppdragen är viktiga för att nå livsmedelsstrategins mål, men att de svenska företagen behöver få rätt förutsättningar för att kunna producera mer hållbar mat och säkra livsmedelsförsörjningen,
  • det behövs långsiktigt lönsamma företag, att de naturresurser som krävs för produktionen tas om hand och värnas, att satsningar görs på forskning och innovation, på kompetensförsörjning och att det finns tillgång på kompetent arbetskraft,
  • myndigheter behöver ges möjligheter att förenkla och digitalisera i syfte att underlätta för företagen att göra rätt och att
  • det krävs långsiktighet och ett förebyggande arbete för att nå målen, och därför kan det övervägas om vissa uppdrag borde vara en del av myndigheternas ordinarie uppgifter. Dessutom behövs en långsiktig finansiering, att möjligheterna som finns i de stora EU-programmen utnyttjas och att politiken är utformad för att stödja en ökande, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion.

Här hittar du hela redovisningen för alla uppdrag.

En tallrik med en läckert serverad torsk med spenatblad, lingon och ägg.
Foto: Scandinav, Astrakan Images AB

Vi har dessutom haft flera uppdrag som indirekt är kopplade till livsmedelsstrategin:

  • Genomföra förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur.
  • Sammanställa kunskap om och analysera fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion.
  • Förbättra sjömatskonsumtionsstatistiken.
  • Beredningsmöjligheterna och surströmmingsindustrins råvaruförsörjning.
  • Genomföra en kartläggning och analys av gödselmedelsproduktionen.

Du kan läsa mer om dessa uppdrag och vår återrapportering av regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins mål i Jordbruksverkets årsredovisning.

/Camilla Burman som höll ihop arbetet med den årliga redovisningen.

Det övergripande målet med livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela Sverige.

Året har inletts med fortsatt fallande priser

Den trend med successivt fallande priser för jordbruksprodukter som har rått sedan ett år tillbaka har fortsatt under början av 2024. Det beror framförallt på gynnsamma odlingsförhållanden i de flesta betydande produktionsområden världen över, samtidigt som efterfrågan bromsats av en svag konjunktur och lagren av jordbruksprodukter är förhållandevis välfyllda.

Idag har vi levererat den månatliga lägesrapporten om marknadsläget i jordbrukssektorn till Regeringen. I den kan du läsa att världsmarknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt uppvisar små rörelser, mestadels nedåt. Bland enskilda produkter har priserna för spannmål fallit medan priserna för socker har stigit. Förhållandevis stora lager av de viktigaste jordbruksprodukterna är den mest betydande orsaken till att priserna sjunker, liksom att efterfrågan bromsats av en svag konjunktur i världen. I de viktigaste produktionsområdena finns det för närvarande inte några indikationer på produktionsstörningar. USDA:s senaste prognos för produktionen på världsmarknaden visade på stigande lager för de viktigaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna under 2024/25.

Väderutmaningar i höst- och vårbruk

Enligt MARS-rapporten som tas fram av EU-kommissionen har vintern 2023/24 varit mer nederbördsrik än normalt i västra och norra delarna av EU. I de södra delarna av EU har vädret däremot varit varmare än normalt. Det finns en oro för att grödorna tagit skada av den rikliga nederbörden under höst och vinter samt att vårbruket blir försenat.

Ryssland och Ukraina har hittills haft gynnsamma förhållanden för de höstsådda grödorna. I Ukraina förväntas oförändrad vårsådd jämfört med förra året enligt landets jordbruksdepartement. Det finns dock viss oro för brist på utsäde av hög kvalitet.

tröskning av vete
Foto: Stefan Ärtenblad

Om vi blickar in på den svenska marknaden har riklig nederbörd lett till översvämningar i olika delar av landet, bland annat i Skåne och Mellansverige. Enskilda jordbrukare har rapporterat om åkrar som står under vatten. Det är ännu för tidigt att ha en uppfattning om hur grödorna kommer att påverkas av vädret under vintern. Utöver det så finns en risk att de besvärliga skördeförhållandena under hösten 2023 leder till brist på utsäde inför vårsådden 2024 och utsädesföretagen bedömer att den är störst för havre och korn. För vallfrö är tillgången betydligt bättre.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Frida Svensson

Kom på öppet hus om dina rättigheter som leverantör av livsmedel!

En viktig del i en ökande och hållbar produktion av livsmedel är att det är justa metoder och rättvisa villkor mellan leverantörer och köpare.

Två händer, skaka hand. I bakgrunden växter och travar med pengar,
Foto: Gerd Altmann, Pixabay

Konkurrensverket arrangerar under våren digitala öppna hus om UTP-lagstiftningen, det vill säga lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Otillbörliga handelsmetoder är till exempel att betala senare än 30 dagar efter den tidpunkt som anges i lagen, att avbeställa en order med kortare varsel än 30 dagar eller att ensidigt driva igenom en ändring av villkoren i ett avtal, läs mer här. Syftet med träffarna är att erbjuda stöd och vägledning till aktörer på marknaden. Vid varje tillfälle tas det upp en fråga relaterad till UTP-reglerna.

Datum att hålla koll på

Klicka på rubrikerna för att gå vidare och anmäla dig: 

23 februari: Utredningsåtgärder och möjliga sanktioner
8 mars: Marknadsföringsbegreppet
5 april: Utvärdering av LOH
3 maj: Gränsdragningsfrågor kring osålda produkter
31 maj: Sekretesskyddet

Alla är välkomna

Mötet inleds med en presentation av någon av Konkurrensverkets medarbetare som arbetar med frågorna och avslutas med en öppen frågestund där Du har möjlighet att ställa frågor. Mötet sker digitalt i Zoom och pågår i ungefär 45 minuter. 

Eller bjud in Konkurrensverket

Man kan också bjuda in konkurrensverket till branschmöten eller andra träffar för att få information om lagstiftningen och hur det går till om man vill anmäla samt höra vilka ställningstaganden som har gjorts hittills.

Tipsa

Det går också bra att ta kontakt direkt med dem som jobbar med otillbörliga handelsmetoder på Konkurrensverket. I första hand genom att ringa på 08-700 16 00 och vill man vara anonym så ska man använda dolt nummer och inte uppge namn.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn. Förutom att UTP kan påverka företagens lönsamhet så har det också en koppling till matsvinn. Till exempel om ett företag får en sen avbeställning av sina produkter och därför inte hinner hitta en annan köpare.