Kategoriarkiv: Konkurrenskraft

Hur kan livsmedelsproduktionen i norra Sverige öka?

Lämna ett svar

Jordbruksverket har publicerat en rapport om hur lönsamheten och konkurrenskraften för livsmedelsproduktionen i norra Sverige kan stärkas. Rapporten redovisar ett uppdrag som vi fick av regeringen i juli förra året.  

Rapporten visar att antalet företag, arealen jordbruksmark och antalet djur har minskat snabbare för jordbruket i norra Sverige än i resten av landet över en 30-årsperiod. På samma sätt visar insjöfisket en negativ trend, medan fiske till havs och fiskodling har varierat både upp och ned de senaste tio åren. Det finns få eller inga stora företag i området för flera typer av livsmedelsförädling, vilket skapar särskilt stora utmaningar i norra Sverige, där avstånden till alternativ är långa.

En karta över Sverige som markerar området med de sju länen som ingår i rapporten

Utvecklingen i norra Sverige beror på en mängd olika faktorer. Klimat, gleshet, transportinfrastruktur och avstånd till större marknader, regionalt kostnadsläge och tillgång till kapital har påverkan på livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Samtidigt finns möjligheter, exempelvis tillgång till mark som nyligen tagits ur produktion, förnybar energi och vatten, samt att det förändrade klimatet förlänger odlingssäsongen. Andra ljusglimtar är att två viktiga åtgärder för jordbruket i norra Sverige nyligen har genomförts. Det handlar om höjda stödnivåer för nationella stödet till norra Sverige och om förändringar av stödnivå och stödtak för investeringsstödet till jordbruk i de fyra nordligaste länen.

Ett smörgåsbord av åtgärdsförslag

Utan konkreta insatser riskerar den nuvarande utvecklingen att fortsätta. Samtidigt visar utredningen att det finns potential för ökad produktion i norra Sverige. Genom att kombineraen lång rad av förändringar iekonomiska stöd, regelverk och genom kunskapsbyggande kan norra Sverige bli en starkare länk i det nationella livsmedelssystemet, både i fredstid och som en del av Sveriges civila beredskap.

Nedan listas några exempel på de åtgärder som Jordbruksverket lyfter fram i rapporten.

  • Förändra investeringsstödet och startstödet till unga samt se över möjligheten till förenklingar inom kompensationsstödet inför kommande period inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
  • Stärk finansieringen av forskning med relevans för norra Sverige och satsa på livsmedelskluster och forskningsnoder som kan öka medverkan i utvecklingsprojekt och sprida ny kunskap.
  • Ge stöd till avbytartjänster för att förbättra arbetssituationen inom jordbruket och göra det möjligt för framför allt ensamföretagare att ta ledigt.
  • Se över möjligheter till finansiering inom livsmedelsindustrin, särskilt för investeringar i verksamheter som kan anses extra kritisk, såsom mejeri, slakteri, torkar, kvarnar.

Flera av förslagen som utredningen lägger fram behöver utredas vidare innan de kan genomföras.

En bild på kor i kuperat landskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Livsmedelsproduktionens utveckling påverkas av samhällets utveckling

Åtgärder i livsmedelskedjan kan inte ensamt påverka utvecklingen. Företagen i norra Sverige påverkas även i hög grad generella samhällstrender. För att livsmedelsproduktionen i norra Sverige ska kunna öka finns det därför andra områden i samhället som också kan behöva insatser. Fungerande infrastruktur med vägnät, järnväg och hamnar och tillgång till service på landsbygden i form av skolor, förskolor, affärer och banktjänster är också avgörande för att det ska vara möjligt att bedriva företag och för att unga ska vilja etablera sig. Det behöver kort sagt vara attraktivt att leva och verka området.

Mina reflektioner

Jag är själv uppvuxen i en liten by i Västerbotten. Varje sommar åker jag upp till familj och vänner och promenerar på bekanta stigar genom landskapet. I byn jag kommer ifrån ser jag utvecklingen som denna rapport beskriver i verkligheten. På fält där det under min barndom odlades olika grödor växer numera långliggande vall, och mjölkgården som fanns i byn la ner sin verksamhet för ett antal år sedan. Samtidigt ser jag också att det finns nya spännande initiativ, som en nystartad äppelodling med musteri.

Under arbetet med denna utredning har jag haft möjlighet att träffa och lyssna på inspel från en mängd olika personer både inom livsmedelsproduktionen och på myndigheter i norra Sverige. Jag vet att det finns mycket kunskap och engagemang, och en stark vilja att vända utvecklingen. Vi som jobbat med denna utredning hoppas att den kan bidra, som en startpunkt för viktiga insatser framöver.

Rapport och webbinarium

Här kan du läsa rapporten.

Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 26 mars då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med producenter och en landshövding om hur de ser på utvecklingen och behoven framåt, följ denna länk för information och anmälan.  

/Frida Edström som har lett utredningen på Jordbruksverket

Viljan att investera i stallar ökade 2025

Lämna ett svar
Ett nybyggt stall med mjölkkor och en robot som delar ut foder.
För att våga investera krävs en period med stabilitet och en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Foto: Pixabay.

Intresset för att investera i stallbyggnader har ökat för alla lantbrukets produktionsdjur under 2025 enligt Jordbruksverkets statistik.  Nivåerna är de högsta på 5 – 10 år för de flesta djurslag. Lägre ränta, gynnsam produktprisutveckling och riklig tillgång på foder är några faktorer som bidragit till att öka investeringsviljan.

Jordbruksverket sammanställer varje år statistik över hur många stallplatser som förprövats. Det är en process som innebär att jordbrukarna ansöker om ny- eller ombyggnad av stallutrymmen. En förprövning behöver inte nödvändigtvis leda till att investeringen genomförs, men det ger en god fingervisning om de planer som jordbrukarna har.

Störst investeringsvilja för mjölkkor sedan 2012

2025 års statistik visar att antalet förprövade platser ökade för både mjölkkor och dikor. Antalet förprövade mjölkkoplatser uppgår till drygt 13 000 och antalet dikoplatser uppgår till cirka 7 700 platser. Det är en ökning med cirka 3 000 platser för mjölkkor och med cirka 1 000 platser för dikor. Trots höga priser på nötkött blev investeringsökningen liten i sektorn för dikor.

Antalet mjölkkoplatser som förprövats under 2025 är det största sedan 2012, jämfört med början på 2000-talet ligger dock 2025 års förprövningar relativt lågt.

Utifrån ett teoretiskt beräknat investeringsbehov baserat på nuvarande stallplatser behövs investeringsåtgärder vart 15:e år för mjölkkor och vart 20:e år för dikor. Investeringar under 2025 når upp till drygt 70 procent av det teoretiska behovet för mjölkkor och dikor. Investeringar i byggnader för övriga nötkreatur, (ungdjur m.m.) blev under 2025 nästan 25 000 platser, det är störst antal platser sedan 2017.

Förprövningar för får uppgår till cirka 7 700 platser för 2025, det är en ökning med cirka 3 000 platser sedan förra året och det största antalet sedan 2021.

Kraftig ökning för fjäderfä

Antalet stallplatser för suggor som förprövats uppgår till cirka 7 000, vilket är drygt 4 000 fler än i fjol. Antalet stallplatser för slaktgrisar har ökat från cirka 22 300 platser till cirka 34 800. Antalet platser för suggor och slaktsvin som förprövats under 2025 är flest sedan 2018. Varken investeringarna i suggplatser eller slaktgrisplatser når upp till det långsiktiga behovet.

Förprövningarna av platser för slaktkycklingar och värphöns har ökat kraftigt under 2025. För värphöns är det största antalet platser som förprövats sedan 2017 och för slakttkycklingar är det störst antal platser sedan 2021. Siffrorna för fjäderfä varierar kraftigt från år till år. Fjäderfäbranschen karakteriseras av få och stora producenter och därför kan investeringsbeslut hos enskilda företag få stort genomslag i statistiken.

Uppdämt behov

De senaste åren har varit utmanande för jordbruket i Sverige med kraftiga variationer både vad gäller produktpriser och priser för insatsvaror. För att våga investera krävs en period med stabila förhållanden liksom en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Under 2025 skedde en stabilisering med fallande räntor, lägre priser för insatsvaror och en gynnsam prisutveckling för de animaliska produkterna. Eftersom investeringstakten varit låg de tidigare åren kan det även funnits ett visst uppdämt behov under 2025. Det är några förklaringar till att antalet förprövade stallplatser ökade för samtliga av jordbrukets produktionsdjur.

Ljusning för vissa djurslag 2026

För 2026 ser förutsättningarna fortsatt positiva ut för vissa djurslag. Generellt sett väntas låga priser på foder bestå eftersom tillgången är god både i Sverige och globalt. För mjölkproduktionen är dock utsikterna inte lika bra då en snabb produktionsökning lett till lägre producentpriser. För nötkött är däremot priserna till producent fortsatt höga och under det kommande året väntas bristen på marknaden bestå.

Jordbruksverkets förprövningsstatistik i sin helhet finns på följande länk.

Förprövnings­statistik – Jordbruksverket.se

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

2025 blev ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk

Lämna ett svar
Det finns en hel del orosmoln inför 2026 men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

2025 har blivit ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk. Beräkningar från Jordbruksverket visar att företagsinkomsten blev den näst högsta genom tiderna. Animalieproduktion har gått bättre än växtodlingen trots stor skörd. Utsikterna inför 2026 var fram till hösten 2025 mycket positiva men därefter har optimismen dämpats bland annat beroende på att priset på mjölk gått ner kraftigt. Ett stabilt 2025 ger dock jordbrukarna en grund för att klara ett mer utmanande 2026.

För bara några månader sedan, det vill säga hösten 2025, såg framtiden ljus ut för svenskt jordbruk. Efter några år med oro i världen fanns förhoppningar om ett stabilare läge. Rörelserna på marknaderna för jordbruksprodukter slog inte hela tiden nya topp- eller bottenrekord utan var på väg in i en lugnare fas. För animalieprodukter verkade det dessutom som att priserna i Sverige stabiliserats på en historiskt sett mycket hög nivå. Skörden 2025 blev nära nog rekordartad både vad gäller kvantitet och kvalitet. Ett av få orosmoln som fanns kvar var att priserna för spannmål och oljeväxter inte ville lyfta från låga nivåer. Svenskt jordbruk nådde under 2025 sitt näst högsta ekonomiska resultat i historien. 

När hösten övergick i vinter började de första rapporterna komma om att framtidstron i näringen var på väg att förändras. Flera konjunkturbedömningar pekar samfällt mot att lönsamheten kan komma att försämras under 2026. LRF, Ludvig & Co och Gröna arbetsgivare har alla i sina senaste prognoser för nästa år entydigt visat på risken för försämrad lönsamhet. Det finns också en risk att det blir svårare att hitta arbetskraft och att viljan att investera minskar.

Vad kan förklara den snabba förändringen bland jordbrukarna?

Tillgång på viktiga jordbruksråvaror som spannmål och oljeväxter är god för närvarande. Alla mer betydande produktionsområden på norra halvklotet har fått en god skörd under 2025. Utsikterna för skörd på södra halvklotet är gynnsamma liksom förutsättningarna för de grödor som höstsåtts. Det finns i nuläget inget som talar för en snabb prisökning på världsmarknaden

Den stabila prisutvecklingen för mjölk har brutits i och med att utbudet har ökat snabbt i de viktiga produktionsområdena runt om i världen. Mjölkpriset för konventionellt producerad mjölk ligger i december 2025 på samma nivå som för ett och ett halvt år sedan.

Priserna för gödning har gått upp under hösten trots fallande råvarupriser. Det beror bland annat på att EU infört tullar på gödning från Ryssland och Belarus, liksom att EU ska införa klimattullar på gödning från årsskiftet.

Den svenska kronan har förstärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn under det senaste året. För svenska spannmålsexport har det lett till ytterligare försämrat pris då exportaffärerna sker i dollar. Det svenska spannmålsöverskott för 2025/26 blir det största på åtskilliga år.

Det har skett ett utbrott av svinpest i Spanien som har lett till att landets export har begränsats. Vid liknande situationer har det medfört att det land som drabbats av exportrestriktioner fått söka sig till andra marknader för att hitta avsättning för sitt exportöverskott. Eftersom Spanien är en av EU:s ledande exportörer kan det leda till prispress EU-marknaden.

Gynnsammare konjunkturutsikter i Sverige för 2026 är positivt eftersom efterfrågan på livsmedel kan förbättras. Å andra sidan kan det leda till högre arbetskraftskostnader. Jordbruket har i nuläget svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kvalifikationer.

Inom vissa produktionsgrenar i animaliesektorn har det redan skett nyinvesteringar och vid relativt små produktionsökningar kan det leda till överskott på marknaden som i sin tur kan leda till prispress.

Utkik mot 2026

Det finns en hel del orosmoln inför 2026 som riskerar att bryta den återhämtning som skett efter det ryska anfallet på Ukraina. Men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd i god kondition ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Ett genombrott för svensk spannmålsexport!

Lämna ett svar

Så har äntligen ett stort och viktigt mål uppnåtts – efter 11 år! Under 2014 lämnades en ansökan in om att få marknadstillträde för export av havre till Kina. Nu har ett stort steg tagits mot att kunna börja exportera både havre och malt till den kinesiska marknaden.

Sverige har under landsbygdsminister Peter Kullgrens besök i Kina (4 till 7 november 2025) undertecknat två exportprotokoll som öppnar den kinesiska marknaden för svenskt kornmalt och havre. Här kan du läsa regeringens pressmeddelande.

Tack vare uthållighet och ett intensivt samarbete mellan bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Regeringskansliet, branschen och politiken har Sverige nu möjlighet att nå en av världens största konsumentmarknader.

Protokollen är en central del av Livsmedelsstrategi 2.0, som syftar till att öka svensk livsmedelsexport 2025‑2030. Ökad export stärker inte bara affärsmöjligheter utan även Sveriges livsmedelsberedskap – eftersom större produktionsvolymer ger en robustare inhemsk försörjning vid kriser.

Är det nu bara att börja exportera havre och malt till Kina? Inte än, men det här är ett stort och viktigt steg. Fler åtgärder krävs innan exporten kan starta, bland annat registreringen av svenska exportörer i Kina. När dessa delar är på plats kan svensk havre och malt snart nå kinesiska konsumenter, vilket visar kraften i samarbete och uthållighet.

Med kvalitet, hållbarhet och innovation bygger vi tillsammans en livsmedelssektor som är redo att möta världens växande behov.

Händer som håller i vetekärnor.
Foto: Kenneth Bengtsson, Scandinav

Vill du ha information om vad som gäller vid export? Här finns Jordbruksverkets websida om export av djur, produkter från djur eller foder och vad som gäller vid handel med växter och växtprodukter. För export av livsmedel har Livsmedelsverket information på sin webb, den hittar du här.

/Jenny Kanerva Eriksson och Lena Jonsson vid Jordbruksverkets exportteam

Ny prognos för det globala jordbrukets utveckling

Lämna ett svar

OECD, en internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos för den globala jordbrukssektorns utveckling de kommande tio åren.

De långsiktiga trenderna med ökad konsumtion, ökad produktion och svagt fallande producentpriser i reala termer består. Konsumtionen av livsmedel väntas öka med 13 procent under den kommande tioårsperioden. Högre inkomster ger möjligheter för befolkningen i medelinkomstländerna att äta en mer näringsrik kost där kött och fisk ingår. I låginkomstländerna består däremot problem med att en stor del av kosten utgörs av näringsfattig mat.

Prognosen visar att produktionen av jordbruksprodukter ökar med 14 procent fram till 2034. Ökningen beror främst på förbättrad produktivitet i medelinkomstländerna. Trots att det finns nya metoder för att minska klimatgasutsläpp från jordbruket, visar prognosen att  utsläppen ökar med sex procent på grund av fler nötkreatur och större arealer. Ett scenario som OECD tagit fram, som baseras på att effektiva åtgärder för att kombinera livsmedelsmedelsproduktion med begränsning av klimatgasutsläpp, visar att det är möjligt att minska utsläppen samtidigt som produktionen ökar. Precisionsjordbruk, förbättrad hushållning med vatten och näringsämnen samt förbättrade utfodringsmetoder är några metoder som kan minska utsläppen samtidigt som produktionen ökar.

Ökad efterfrågan innebär också att behovet av att transportera livsmedel mellan länder kommer att öka. Det är därför viktigt att det finns avtal och regler för att trygga handelsvägarna.

Ökad produktivitet leder till att de reala producentpriserna väntas falla under prognosperioden. Lägre priser innebär en ekonomisk press på producenterna, särskilt på småbrukare. Det är därför viktigt att producenterna effektiviserar produktionen till exempel genom att utveckla innovativ teknik, bättre tillgång till insatsvaror och ökad kunskap.

OECD har inte med vårens förändringarna i handelspolitiken i scenarierna, men menar att om dessa består, kommer de att ha en påverkan på jordbruket genom ändrad inflation, ändrade växelkurser och ändrade globala tillväxtkurvor.

Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar. Läs hela rapporten: OECD-FAO Agricultural Outlook

Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

Tyck till om otillbörliga handelsmetoder – hjälper den nya lagen eller förekommer det fortfarande ojusta metoder?

Lämna ett svar

I november är det fyra år sedan lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) trädde i kraft. Förhoppningen är att den nya lagen ska leda till sundare avtalsvillkor och handelsbetéenden på jordbruks- och livsmedelsmarknaderna. Konkurrensverket följer just nu upp förekomsten av otillbörliga handelsmetoder genom en enkätundersökning och din röst är viktig!

Tack vare lagen som förbjuder otillbörliga handelsmetoder inom jordbruks- och livsmedelsprodukter bedöms det kunna bli lättare att exempelvis bedriva lantbruk på konkurrenskraftiga villkor. Otillbörliga handelsmetoder är till exempel att inte betala en faktura inom 30 dagar, att returnera produkter som blivit dåliga hos köparen eller att köpare ensidigt ändrar avtalsvillkor, läs mer här. Det är viktigt att motverka sådana metoder för att producenter och leverantörer ska kunna öka sin lönsamhet, sin konkurrenskraft och på sikt växa. Det ligger också i linje med den nationella livsmedelsstrategin.

plantor i ett växthus

Konkurrensverket har fått regeringens uppdrag att utvärdera lagen. Därför samlar nu Konkurrensverket in svar via en enkät. Syftet är att utreda lagens påverkan på de olika otillbörliga handelsmetoderna under de fyra första åren. Enkäten är en uppföljning av tre tidigare mätningar som Konkurrensverket genomförde 2021, 2022 och 2024. Det blir också den sista enkäten inom ramen för regeringsuppdraget att utvärdera lagen. Den senaste undersökningen visar bland annat att förekomsten av samtliga handelsmetoder, förutom en, ökar. Samtidigt som leverantörer har en lägre vilja att anmäla misstänkta överträdelser till Konkurrensverket.

Tyck till – din röst är viktig och du svarar anonymt!

Enkäten riktar sig till dig som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta omfattar bland annat jordbrukare, fiskare, livsmedelsindustrier, packerier, grossister, förädlare och kooperativ, alltså alla leverantörer som säljer vidare jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Några av de frågor som Konkurrensverket hoppas få svar på genom enkäten är:

  • Har lagen hjälpt till att minska vissa otillbörliga handelsmetoder?
  • Förekommer det fortfarande andra otillbörliga handelsmetoder trots att lagen finns, och i så fall vilka?

För att vi ska få ett bra underlag och kunna påverka förekomsten av otillbörliga handelsmetoder så är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Din röst är viktig och spelar roll!

Här kan du som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan svara på enkäten.

Det tar ungefär 10 minuter att fylla i enkäten. Vi uppskattar att ni tar er tid att svara! Enkäten kommer att vara öppen till och med den 2 juni 2025. När enkäten har avslutats kommer resultat som sammanställts på en aggregerad nivå att publiceras. Vilka företag och organisationer som svarat på enkäten kommer inte att framgå.  

Lantbrukare vid traktor, skriver på en Ipad
Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav.

Konkurrensverkets arbete

Du som är intresserad av att lära dig mer om frågorna kan besöka Konkurrensverkets webbplats där all information om myndighetens arbete, beslut och vägledning publiceras. Konkurrensverket har även ett nyhetsbrev där medarbetarna samlar nyheter på området och lyfter olika aktuella ämnen. Sedan går det självklart bra att kontakta enheten för otillbörliga handelsmetoder för att boka in branschmöten eller liknande.

Nyhetsbrev och kontakt

Här kan du gå in för att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev och här hittar du webbsidan med mer information om utvärderingen.

Om du har frågor rörande enkäten eller vill lämna ytterligare information går det bra att e-posta kristin.kindgren@kkv.se eller konkurrensverket@kkv.se och hänvisa till diarienummer 801/2024. Det går också bra att ringa projektledare Kristin Kindgren på 08-700 16 71.

/gästbloggaren Kristin Kindgren, sakkunnig jurist på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder

Livsmedelsstrategin 2.0 – vad ska Jordbruksverket göra?

Lämna ett svar

I fredags presenterade Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren Livsmedelsstrategin 2.0 och de åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren. Han lyfte då också fram att satsningarna på åtgärder i strategin är en del i en större satsning. Den omfattar bland annat också:

Jordbruksverkets arbete med livsmedelsstrategin

Jordbruksverket arbetar med livsmedelsstrategin på olika sätt. Ett sätt är att vi har integrerat den i vår löpande verksamhet och andra sätt är genomförandet av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Sedan utför vi naturligtvis också de särskilda uppdrag vi har fått inom ramen för livsmedelsstrategin.

Illustration där tre personer samtalar om utvecklingen. Pilar och kugghjul i bakgrunden

Fokusområde Ökad robusthet i livsmedelskedjan

Äggkartonger i stapel
Foto: Michael Erhardsson, Mostphotos.
  • Kraftsamling vattenhushållning (2025 – 2030)
  • Kollektiva ersättningar (2025)
  • Stärkt sjömatsproduktion från yrkesfisket, vattenbruk och den blå värdekedjan (2026 – 2030)
  • Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden (2026 – 2030)
  • Växtskyddsrådet (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag för koordinering av regional innovation och kunskapsöverföring (2025)

Fokusområde Exportfrämjande

  • Effektivisera arbetet med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvaror (2026 – 2030)

Fokusområde Svensk kvalitet och gastronomi

  • Uppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin genomföra Sveriges deltagande i jordbruks- och livsmedelsmässan Grüne Woche (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag för det svenska deltagandet i Bocuse d’Or (2026 – 2030)
  • Förmedla bidrag till V.S. Visit Sweden AB för att stärka svensk måltidsturism (2026 – 2030)

Genomförande

Musslor
Foto: Per Magnus Persson, Scandinav
  • Följa upp och utvärdera utvecklingen av hela livsmedelskedjan utifrån livsmedelsstrategins mål.

Här hittar du nyheten om den senaste rapporteringen av uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som publicerades idag 25 mars.

Jordbruksverket kommer också på olika sätt bidra i åtgärder som andra myndigheter är ansvariga för. Till exempel medverkar vi tillsammans med Naturvårdsverket i regeringsuppdrag för minskat matsvinn som getts till Livsmedelsverket under 2026–2030.

Vill du veta mer?

Förutom bloggen så har vi också digitala lunchseminarier i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin där vi presenterar information och leveranser från de regeringsuppdrag och ämnesområden som Jordbruksverket ansvarar för och diskuterar resultaten med aktörer.

Nästa lunchseminarium är den 9 april och då presenteras vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Carl Eckerdal på Livsmedelsföretagen och Annika Bergman på Hushållningssällskapet Halland och Gröna arbetsgivare samtalar om utvecklingen. Mer information och anmälan till seminariet den 9 april. För tips om kommande seminarier finns också ett nyhetsbrev som du kan anmäla dig till här.

/Andreas Davelid jordbrukspolitisk utredare

Majsfält
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Förenklingar ska minska regelbördan

Lämna ett svar
Jordbruksverket har tillsammans med LRF, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och länsstyrelsen arrangerat så kallade regelsafaris på gårdsnivå. Syftet har varit att gemensamt prata om den regel- och kontrollbörda som företagen behöver förhålla sig till och hur vi kan samverka för att få till förbättringar. Foto: Carl Johansson.

Jordbruksverket arbetar med två regeringsuppdrag som syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra myndighetens bemötande och service. Dessa uppdrag har redovisats i en delrapport till Regeringskansliet där vi beskriver genomförda, kommande och planerade förenklingar av både regelverk och andra åtgärder som ska underlätta för företag.

De regelverk som är mest betungande enligt företagen gäller kontroller samt regelverk som innebär krav på journalföring, rapportering och registrering.

Vi har analyserat vad vi kan påverka utifrån tillgängliga resurser och gjort en handlingsplan för åren 2025 – 2026. Vi kommer att arbeta med förenklingar inom såväl EU-stödsområdet som djur- och växtodlingsområdet. Vi redogör även för ett tjugotal regelverk som redan har förenklats. Läs rapporten Åtgärder för minskad regelbörda.

Koppling till livsmedelsstrategin

Genom att arbeta med förenklingar av regelverk och genom att minska den tid som producenterna behöver lägga på administration kan våra producenter lägga mer tid på sin huvudverksamhet. Det skapar förutsättningar för en ökad matproduktion, förbättrad konkurrenskraft och en stärkt livsmedelsförsörjning. Helhetsgrepp om den totala regelbördan.

När det kommer till förenklingar av regelverk ser vi att det inte enbart handlar om hur en regel är skriven. Även moment som på olika sätt kopplar till regelverken behöver göras enklare. Bemötande och service är viktiga delar i detta, såsom smidiga e-tjänster, användarvänliga it-system och tydlig information.

Vi ser också att det behöver tas ett helhetsgrepp om den totala regelbördan. företag berörs av många regelverk inom många olika områden och från många olika myndigheter. Utöver myndigheternas regelverk behöver företagen förhålla sig till kvalitetskrav som ställs av aktörer i livsmedelskedjan. Köparna av produkterna ställer ofta detta som villkor för att köpa varorna. Reglerna kommer från många håll, men ingen tar ansvar för helheten. Vi ser att offentliga och privata aktörer behöver samverka.

Vår intention framåt är att fortsätta arbetet med förenklingar i dialog med departement, andra myndigheter, lantbrukare,vattenbruksföretag, fiskare och andra relevanta aktörer såsom certifieringsorgan, standardägare, köpare och rådgivare.

Konkreta förslag

I delrapporten lämnar vi flera förslag på hur man kan minska den upplevda regelbördan. Våra förslag handlar om att:

  • samla regler och dokumentationskrav på en plattform. Här finns det branschaktörer som tittar på möjliga lösningar.
  • göra det möjligt för producenter att få anpassad information kring vad som gäller för just den egna verksamheten.
  • skapa en upplevelse av att det är en väg in till myndigheterna (även om det i själva verket kan vara många inblandade).
  • öka möjligheterna att dela data mellan olika kontrollinstanser för att på längre sikt minska antalet kontroller och minska kontrollbördan för lantbrukare.

Vad händer framöver?

Under åren 2025 och 2026 kommer vi på Jordbruksverket att arbeta med de förenklingsåtgärder som tagits fram i handlingsplanen. Vi kommer göra en slutredovisning till Regeringskansliet i mars 2026 och då ska vi även lämna förslag på fortsatta åtgärder.  

Hör gärna av dig om du har förslag på förenklingsåtgärder!

Susanna Axelsson och Antonela Botic, samordnare förenklingar

Mot 2025

Lämna ett svar

Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.

En cyklisk sektor

Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.

Lantbrukare inspekterar sin spannmål i fält.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.

Utblick mot världen

Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.

EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.

EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.

Containers staplade på varann
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.

Svensk jordbrukssektor 2024

Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.

Det händer 2025

Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.

Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.

Lantbrukare inspekterar sitt lager av inköpta insatsvaror.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.

Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.

Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Viltskador kostade lantbruket 900 miljoner 2023

Lämna ett svar
Över 140 000 ton spannmål gick förlorat på grund av viltskador 2023. Det motsvarade drygt tre procent av spannmålsskörden. Foto: Magnus Nyman.

När Jordbruksverket senast publicerade en rapport om viltskador i lantbruksgrödor 2020 uppskattades kostnaden för skördebortfallet till 773 miljoner kronor. För 2023 är motsvarande siffra över 900 miljoner kronor.

Skördebortfall
Över 140 000 ton spannmål gick förlorat på grund av viltskador 2023. Det motsvarade drygt tre procent av spannmålsskörden. Olika spannmål drabbades dock olika hårt av viltskador. Till exempel var havre särskilt populärt hos vildsvinen. Ärter var den gröda som hade högst andel skördebortfall på grund av viltskador. Drygt sex procent av ärtskörden blev inte skördad och kom därmed inte till konsument.

Hjorten på frammarsch
Vildsvinen stod för en tredjedel av viltskadorna 2023, vilket var en lägre andel jämfört med 2020 när det stod för nästan hälften. Istället ökade hjort och gäss sin relativa andel och stod 2023 för en fjärdedel respektive en femtedel av viltskadorna.
900 miljoner kronor för skördebortfall
Kostnaden för lantbruket i uteblivna intäkter uppgick till 901,6 miljoner kronor. Sannolikt sker det en underskattning av viltskador då en viss mängd viltskador uppfattas som normalt och därmed inte rapporteras. Därför är det möjligt att den egentliga kostnaden är högre.

Indirekta ekonomiska konsekvenser
Utöver skördebortfall så kan skador på åkermark leda till stora kostnader för lantbrukare. När viltet bökar i jorden blir den ojämn och stenar kan komma upp vilket i sin tur kan leda till skador på maskiner. Många lantbrukare bekostar också förebyggande åtgärder mot viltskador. Det kan ske genom att stängsla in åkermarken, att inte odla fältkanter intill skogen eller genom jakt. Omfattningen av de indirekta kostnaderna är svåra att uppskatta men är inte oviktiga i sammanhanget när man ser till den totala kostnaden för viltskador.

Vädret spelar roll
En utdragen skördesäsong ger viltet förutsättningar för att beta de mogna grödorna. Därmed kan man anta att fjolårets blöta skördesäsong kan ha gett en relativt stor kostnad för viltskador. Även 2020, som var senaste året en liknande rapport gjordes, hade en utdragen skörd som kan ha resulterat i viltskador över det normala.
Här kan du läsa rapporten om viltskador i lantbruksgrödor i sin helhet.

/ Gustav Hellgren på Jordbruksekonomiska enheten