Under slutet av februari och början på mars 2025 har flera händelser påverkat det geopolitiska läget i världen. Även jordbrukssektorn har påverkats av olika beslut och utspel som gjorts av världens ledare. Förhoppningar om att marknaderna för jordbruksprodukter är på väg i ett lugnare skede kan komma att gå om intet.
Läget i världen har under den senaste tiden präglats av tilltagande oro med utspel som också har koppling till jordbrukssektorn.
Tullar
USA har från och med den 4 mars infört importtullar på varor från Kanada och Mexico på 25 procent. För varor från Kina höjs tullen från 10 procent till 20 procent.
Kina har beslutat att från och med den 10 mars 2025 införa en importtull på 15 procent för bland annat vete och majs och med 10 procent för sojabönor, sorghum med flera varor som har sitt ursprung i USA.
Kanada har också beslutat att införa tullar på vissa varor, däribland vete, havre, raps och solrosor, som importeras från USA. Tullen uppgår till 25 procent av varuvärdet.
Det väntas även att Mexico kommer att införa importtullar som en reaktion på att USA infört tullar.
I EU har Kommissionen beslutat att höja tullarna på jordbruksprodukter och kvävegödselmedel med ursprung i Ryssland och Belarus. För att åtgärderna ska träda i kraft krävs även beslut av Rådet och Parlamentet.
Foto: Karl Forsberg, Scandinav.
Hur påverkar tullarna?
Höjda tullar brukar leda till fallande priser eftersom högre priser leder till lägre efterfrågan. På världsmarknaden för spannmål och oljeväxter har det ännu inte kunnat konstateras några tydliga effekter. Priserna har visserligen fallit under sista veckan av februari och första veckan av mars men marknadsanalytiker hävdar att det främst beror på minskad oro för utvintringsskador och lägre skördar i Nordamerika. Ryssland har varit mycket aktiva på marknaderna under 2024/25 och bedöms ha sålt ut en stor del av sitt lager av spannmål och oljeväxter. EU har haft svårare att konkurrera och beräknas därför ha förhållandevis större lager som inte är sålda. Priserna på gödning har stigit under vintern 2024/25 främst till följd att ökade priser på naturgas.
Effekter av kriget
I det ryska angreppskriget mot Ukraina har de ryska attackerna mot ukrainska spannmålsanläggningar fortsatt, i bland annat Odessa. Trots det ansträngda läget i Ukraina har landet hittills visat stor motståndskraft och prognoserna inför skörd 2025 tyder inte på väsentliga produktionsminskningar.
Effekter för svenska jordbrukare
Foto: Plattform, Scandinav.
Hittills har effekterna på marknaderna för jordbruksprodukter och jordbrukets produktionsmedel varit betydligt mindre jämfört med det läge som uppstod direkt efter den ryska invasionen av Ukraina. Skulle produktpriserna falla och produktionsmedelspriserna stiga, till följd av tilltagande oro och införandet av tullar, leder det till ett försämrat ekonomiskt läge för jordbrukarna med risk för minskad produktion.
/Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksekonomiska enheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Fiske och vattenbruk skapar världen över sysselsättning för miljontals och mat för miljarder människor. Men illegalt fiske, överfiske och miljöproblem är allvarliga hot mot fiskebestånd och våra marina ekosystem. Hur väl fiskesektorn och värdekedjorna på land fungerar är starkt beroende av att det finns en effektiv fiskeförvaltning, välutformade offentliga stöd och en framåtblickande politik.
Vårbild från Paris där OECD har sitt huvudkontor. På franska är det en annan ordning på bokstäverna. Foto: Lina Waara
I den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, görs en analys av fiskerisektorns utveckling och prestanda vartannat år. Resultaten presenteras i rapporten Review of Fisheries. Rapporten är tänkt som en bra grund när länder utformar ny politik och stöd till sektorn, eftersom de bättre kan förstå hur fiskbestånden mår, hur produktiva de är och hur behoven ser ut. Jordbruksverket deltar i arbetet med OECD:s fiskerikommitté och samordnar datainsamling till rapporten.
Hur mår då fisket och vattenbruket?
Vilka slutsatser kan vi dra från årets sprillans nya rapport? Tydliga medskick från rapporten är att fiskeriförvaltning fungerar! Den ökar produktiviteten och skapar goda förutsättningar för att utveckla värdekedjorna.
Under 2020 till 2022 spenderade offentlig sektor över 10,7 miljarder US dollar på stöd till fiskesektorn i de 41 länder som analyseras i OECD:s rapport. Det är mycket pengar, och det spenderas ytterligare pengar som inte ingår i analysen. Rapporten visar att välfungerande överenskommelser för hur stöden fördelas och till vad är av största vikt, så att offentliga stöd inte bidrar till ohållbara produktionsmetoder. Den viktigaste åtgärden är därför att det finns effektiv fiskeförvaltning på plats. Rapporten visade också att 41% av fiskebestånden skulle kunna vara mer produktiva om vi investerar i bättre förvaltning.
Produktion och handel
Bild från ett kommittémöte. Foto: Lina Waara
Produktionen i fisket och vattenbrukssektorn växer återigen efter pandemin. Pandemin skapade en långsammare utveckling och vissa fall också minskad produktion. Den internationella handeln med produkter från fisket och vattenbrukssektorn befinner sig just nu på en rekordhög nivå och särskilt vattenbruksproduktion har ökat i en rasande takt. Sedan 2005 har vattenbruket globalt fördubblats i produktionsvolym samtidigt som det ekonomiska värdet ökade med hela 450 %.
Hälsosamma bestånd
Analysen visar också att av de fiskebestånden som analyseras i rapporten är 81% att betrakta som hälsosamma, något som stödjer slutsatsen om att fiskeförvaltning fungerar. Många bestånd är dock fortsatt inte förvaltade vilket ger ett kunskapsglapp, men kan också ses som en potential i att kunna förbättra för både ekosystem och fiskare om förvaltningen utökas till dessa arter.
Avslutningsvis är det viktigt för alla länder att fundera över hur offentliga medel ska spenderas på smartast möjliga sätt för att stödja både ekosystem och fiskerinäringen. Rapporten ger insikter om hur stöden kan utformas och vilka effekter det kan ge för sektorn. Framtida rapporter från OECD kommer också att kunna ge oss insikter i hur stöd till vattenbrukssektorn kan genomföras, något vi ser fram emot att gräva djupare i.
/Lina Waara, fiskepolitisk utredare som deltagit i arbetet med datainsamlingen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Angrepp från skadegörare såsom insekter, svamp och ogräs skadar odlingen och ger lägre skördar och livsmedelsförluster. Ett effektivt växtskydd har därför stor betydelse både för företagens lönsamhet, för miljön och för livsmedelsförsörjningen. Växtskydd kan vara både mekaniskt, kemiskt, termiskt och biologiskt och ske på olika sätt. I Sverige har vi sedan länge praktiserat integrerat växtskydd (IPM) som handlar om att förebygga skadegörare och kombinera olika slags åtgärder för att bekämpa dem. Här kan du läsa mer om växtskyddsåtgärder.
Avancerad teknik med stor potential
Tekniken inom växtskydd har gått framåt över åren. Från den gamla tidens enkla krattor och hackor till dagens avancerade precisionsteknik med drönare och robotar. Den mest avancerade tekniken är kostsam och stora investeringar kommer krävas om merparten av de svenska företagen ska kunna ta del av den.
Självgående robot testas i fält. Foto: Sunita Hallgren.
Hur får vi råd att investera i tekniken?
Teknik såsom ogräskontroll och övervakning kan bidra till en stärkt konkurrenskraft i sektorn, och att utveckla ogräsrobotar är ett sätt att effektivisera. Tekniska lösningar kan också skapa förutsättningar för en ännu mer hållbar odling och minskad användning av växtskyddsmedel. Men avancerad teknik kan såklart kosta väldigt mycket. Hur ska svenska jordbruks och trädgårdsföretag ha råd att satsa på tekniken?
Lunchseminarium 27 februari
På nästa lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är temat Teknikskifte i växtskyddet – hur gör vi det möjligt? Då får du höra min kollega Sunita berätta om den teknikutveckling som sker och om Växtskyddsrådets arbete. Våra inbjudna gäster är teknikrådgivaren Christer Johansson, lantbrukaren Peter Borring och växtodlingsrådgivaren Ulrik Lovang. De kommer ge sin bild av möjligheterna med dessa tekniker och hur de ser att tekniken ska bli mer tillgänglig för svenska producenter.
Annie Jogenfors, Johan Penner, Cecilia Landström, Izabela Alias, Christina Nordin och Elin Gunve i den myndighetsgemensamma montern. Foto: Elin Gunve.
Den 22–23 januari i år var det dags att slå upp portarna till Nordens enda mötesplats för sjömatens hela värdekedja, Nordic Seafood Summit. Mässan blir större för varje år och årets mässa, som hölls i Göteborg, var inget undantag med över 1 000 besökare.
Jordbruksverket har deltagit på mässan sedan starten 2023. Förra året testade vi att ha en myndighetsmonter tillsammans med Länsstyrelserna och i år anslöt sig även Livsmedelsverket till montern. Gemensamt stöttar vi Nordic Seafood Summit, då mässan leder till utveckling av svensk sjömat genom diskussioner, möten, nätverkande, kompetensutveckling och nya samarbeten.
Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin var på plats vid invigningen tillsammans med Madeleine Jonsson, Västra Götalands ordförande för miljö- och regionutvecklingsnämnden.
Tidigare vinnaren av årets kock Desirée Jaks invigde mässan genom att filea en MSC-märkt gös från Hjälmaren, påhejad av ett stort publikstöd. Desirée Jaks blev Årets kock 2023 och vann Årets Rätt 2024 med ett tävlingsbidrag bestående av bland annat blåmusslor. Desirée är en stor inspirationskälla inom hållbar matlagning och fick sin första stjärna av Guide Michelin vid 22 års ålder.
Förutom att delta med en monter arrangerade vi scenpasset Sjömaten och Beredskapen. Genom en workshop undersökte vi vad som händer med den blå livsmedelsproduktionen om kriget eller krisen kommer. Workshopens syfte var att ge en gemensam bild av vilka beroenden och sårbarheter som finns samt vikten av samverkan i näringen. Trots det svåra ämnet fanns det en stor vilja att arbeta tillsammans för att förse Sverige med sjömat i en krissituation. Vi kommer att fortsätta arbeta med näringen i beredskapsfrågor bland annat genom investeringsstöd och rådgivning för robust primärproduktion samt på den Nationella Yrkesfiskekonferensen i november.
Deltagandet på mässan har gett oss nya kontakter och nätverk samt ökad kunskap om hela värdekedjan av svensk och nordisk sjömat. Nordic Seafood Summit lämnar oss med en positiv känsla för den svenska sjömatens framtid.
Elin Gunve, samordnare för fiskefrågor
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den första januari 1995 blev Sverige medlem i EU tillsammans med Finland och Österrike. På bara några år gick svenskt jordbruk från en mer eller mindre helt avreglerad jordbrukspolitik till att fullt ut tillämpa EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Ett av de viktigaste skälen till att jordbrukets företrädare ställde sig positiva till ett EU-medlemskap var att man vill se stabila och förutsägbara villkor. Under de trettio år som gått återstår nu inte så mycket av den politik som fanns vid inträdet i EU. För enskilda produktionsgrenar har förändringarna varit stora men de långsiktiga trenderna för sektorn i stort har inte påverkats särskilt mycket.
Efter årtionden med överproduktion och stora kostnader beslutade Sverige i slutet av 1980-talet att mer eller mindre helt ta bort de olika prisstöd som funnits sedan tiden efter andra världskriget. Svenskt jordbruk skulle verka på en avreglerad marknad, det vill säga en marknad med mindre politisk styrning. Strax efter införande av detta beslut ansökte Sverige om att bli medlem i EU och förhandlingar påbörjades. EU hade vid denna tidpunkt tagit de första stegen mot ökad frihandel och minskade marknadsstöd, dock inte alls lika långtgående som i Sverige. När Sverige sedan blev EU-medlem 1995 hade vi därför redan börjat anpassa oss till politiken som tillämpades i EU vilket innebar att den svenska avregleringen aldrig fullföljdes.
Foto: Kentaroo Tryman
EU-medlemskapet innebar att svenska jordbrukare gavs:
fri handel inom EU
tullskydd mot tredje land
garanterade priser
kopplade stöd till grödor och vissa djur
kvoterad produktion för vissa varor, produktion utöver kvot innebar sanktioner (det vill säga produktionen fick inte överstiga en bestämd mängd)
stöd till miljö- och andra landsbygdsåtgärder
Till ganska stora delar innebar EU-medlemskapet att vi gick tillbaka till det läge som rådde i Sverige före 1990 års reform om avreglering.
En påtaglig effekt av medlemskapet var ökad handel med jordbruksprodukter mellan Sverige och övriga EU-länder. Före EU-medlemskapet begränsades möjligheterna till handel genom att Sverige tillämpade så kallade införselavgifter på i princip all import av jordbruksprodukter. EU-medlemskapet innebar därför kraftigt ökad import för vissa produkter, särskilt för de produkter där EU inte tillämpade kvoterad produktion, t.ex. griskött och kyckling. Samtidigt som importen ökade så ökade även konsumtionen. Det gjorde att andelen svenskproducerat av vår konsumtion minskade under de första årtiondena av EU-medlemskapet. För griskött minskade den inhemska produktionen medan det blev tvärtom för kyckling. Dock ökade inte kycklingproduktionen i samma takt som konsumtionen.
Produktion av bland annat mjölk och socker var kvoterad före EU-medlemskapet, därför blev förändringarna förhållandevis små. Odlingen av spannmål var konkurrenskraftig med de villkor som EU-medlemskapet innebar och Sverige behöll ett exportöverskott. Villkoren för odling av oljeväxter förbättrades så odlingen ökade till det dubbla jämfört med tiden före medlemskapet.
Hur ser det ut idag?
Succesivt har EU fortsatt att reformera jordbrukspolitiken och nu finns det i stort sett inte kvar några marknadsregleringar förutom ett tullskydd. De tidigare stöden som var kopplade till en viss produktion har ersatts med frikopplade gårdsstöd och stöd till investeringar. Miljö, klimat, djurvälfärd och landsbygdsutveckling har fått en allt större del av den gemensamma budgeten. EU har på så vis närmat sig den politik som Sverige skulle infört om det inte blivit något EU-medlemskap. På marknaden har svensk produktion stärkt sina positioner inom flera varuområden genom att en ökad del av inhemsk konsumtion utgörs av produktion med svenskt ursprung. Ökat fokus på hållbara produktionsmetoder och djurvälfärd är bidragande orsaker till att konsumenterna i allt större utsträckning väljer svenska produkter och dessutom är villiga att i många fall betala ett högre pris för dessa jämfört med importerade alternativ. Detta illustreras genom försörjningsbalansen för griskött där det framgår att försörjningsförmågan sjönk åren efter EU-medlemskapet men att det vände för tio år sedan.
Figur. Försörjningsbalans för griskött under 1980 till 2023 i miljoner kilo samt försörjningsförmågan i procent. Källa Jordbruksverket.
För grundläggande faktorer för svensk jordbrukssektor, som till exempel åkermarkens utveckling och antalet företag, ser vi inte så stor påverkan på lång sikt. När det har skett förändringar genom EU:s jordbrukspolitik så har det haft viss kortsiktig effekt på utvecklingstakten men den långsiktiga trenden har fortsatt som tidigare.
Figur 2 Antal jordbruksföretag och areal åkermark, utveckling 1981-2024, index, 1981=100. Källa: Jordbruksverket
/Bengt Johnsson på jordbruksekonomiska enheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
För att stärka kunskapen om förutsättningarna för de svenska småskaliga mathantverks- och livsmedelsföretagen har Jordbruksverket låtit Sweco intervjua företag runtom i landet. Deras slutsats är att livsmedelsföretag och mathantverkare står inför många utmaningar men att det också finns möjligheter som kan bidra till stärkt lönsamhet. Sweco har samlat sina slutsatser i en rapport. Låt oss peka på några av de viktigaste resultaten här, för det gäller att se möjligheterna och ta tillvara på dem.
Vi lever i en utmanande tid med bland annat lågkonjunktur och kostnadsökningar. De intervjuer som Sweco genomfört med företagen pekar på att bland annat lågprisfokus hos många konsumenter är en utmaning.
Olika sätt att upphandla för att premiera lokalproducerat
Intervjuerna visar att det finns möjligheter för företagen trots utmaningarna. Att arbeta på nya sätt med upphandling är en möjlighet som särskilt lyfts fram. Det finns exempel på kommuner som börjat upphandla mer lokalproducerat, såsom Linköping, Luleå och Södertälje.
Foto: Jordbruksverket/Futureme Agency
Upphandling med dynamiska inköpssystem (DIS) är en möjlighet som Sweco pekar på. DIS infördes i lagen om offentlig upphandling 2017. Med dynamiska inköpssystem finns en flexibilitet som gör att nya leverantörer har lättare att komma med, vilket kan gynna mindre företag. Dynamiska inköpssystem fungerar så att systemet är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och att antalet leverantörer inte får begränsas. Det är ett flexibelt system som ökar möjligheterna för att få in nya produkter och lösningar till upphandlande organisationer, exempelvis kan regioner och kommuner snabbt kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och nya behov, såsom vid inköp av säsongsbetonade varor. Systemet liknar en vanlig upphandling men ger en snabbare process.
Håll utkik efter vad som händer på upphandlingsfronten i din egen kommun och region, det kan vara ett sätt att skapa affärsmöjligheter!
Framhäv det lokala!
Rapporten trycker mycket på det lokala som en möjlighet. Företag kan dra fördel av att svenska produkter ofta har ett starkt varumärke och bra kvalitet och att det finns ett ökande intresse för att gynna lokala producenter. Ett exempel är samarbeten mellan små lokala företag och större aktörer inom besöksnäringen, där ett samarbete möjliggör för de större aktörerna att också lyfta fram något lokalt och småskaligt. Det kan gynna mindre företag inom livsmedel och mathantverk. Det finns även ett stort intresse för måltidsupplevelser bland de internationella besökarna till Sverige, och även här kan det vara gynnsamt att framhäva det lokala, småskaliga och genuina.
Ytterligare ett sätt att framhäva det lokala är märkningar såsom EU-märkningarna skyddad geografisk beteckning och skyddad ursprungsbeteckning som knyter produkter till en plats eller region.
Regelbördan är en tydlig utmaning
Intervjuerna visade att många livsmedelsföretag kämpar med att navigera i komplexa regelverk. De har samtidigt begränsade resurser att hantera kontroller och uppföljningar. Det finns inte bara en stor mängd regler utan regler tillkommer också och kan dessutom förändras över tid. De upplever att regelverken sällan är anpassade efter de småskaliga företagens verksamhet och verklighet. Det är vanligt att småföretagare axlar många olika uppgifter själva. Den totala regelmängden upplevs som en betungande arbetsbörda, vilket påverkar både arbetsmiljö och lönsamhet.
Rapporten finansieras av Europeiska fonden för landsbygdsutveckling
I rapporten går vi igenom fler utmaningar och möjligheter för livsmedelsföretag och mathantverkare. Det finns inte utrymme här att gå in på alla – men läs gärna vidare i rapporten som du hittar här.
/Maria Lindström, Vera Stafström och Daniel Hallencreutz på Sweco, och Camilla Linder på Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Under de första veckorna av 2025 ”oxveckorna” har det dykt upp inslag och artiklar i media om knapp tillgång på nötkött i matbutikerna. Även om jag själv inte noterat några tomma hyllor i köttdisken där jag handlar, så har jag vänner som kunnat bekräfta att de snopet fått lämna butiken utan det planerade nötköttet i matkassen. Ingen rök utan eld – så vad är det som händer egentligen?
Foto: Mostphotos
Medier och branschföreträdare har presenterat olika förklaringar till varför bristen uppstått och Jordbruksverket instämmer i flera av dem, både i det korta perspektivet och på längre sikt. I vår omvärldsbevakning syns däremot inga plötsliga eller extrema händelser som skulle kunna ge upphov till en påtaglig och allvarlig brist, som ett storskaligt utbrott av en smittsam djursjukdom. Förutom att den förhållandevis begränsade exporten minskat med 17,6 procent så är rörelserna på marknaden relativt små de tre första kvartalen 2024. Läs mer i vår marknadsbalans för nötkött.
Det korta perspektivet; röd jul- och nyårshelg samt slaktcykel
En förklaring till att den uppmärksammade bristen inträffat just efter årsskiftet är att slakterierna varit stängda flera dagar än normalt, då den gångna jul- och nyårshelgen till största delen inträffade på vardagar. Matbutikerna kan ha varit olika framgångsrika med att planera och matcha sina inköp till efterfrågan i god tid, samtidigt som handlare rapporterat om bra försäljning under helgerna.
I den normala svenska slaktcykeln föds merparten av köttraskalvarna under våren. Dessa kalvar uppnår slaktmognad 15 till 18 månader senare, alltså på hösten året efter. Samtidigt tar betessäsongen slut när sommar byts till höst och då behöver djur som inte slaktas komma in på stall. Denna brytpunkt gör hösten till en naturlig period att anmäla djur till slakt. Här har vi alltså två orsaker till att vi har en topp i slakten under höstmånaderna. Toppen följs av en nedgång som sammanfaller med jul- och nyårshelgerna. Efterfrågan på nötkött, särskilt färs och andra billigare produkter, är ofta stark i januari då skolorna startar efter lovet. En annan förklaring till minskad efterfrågan på dyr mat efter årsskiftet är att de så kallade oxveckorna betyder mindre pengar i plånboken.
Det långa perspektivet; ökad slakt av kor och kvigor
Foto: Hans Björling
Vi har inte haft en minskad produktion av nötkött i Sverige som skulle kunna ge tydlig obalans mellan tillgång och efterfrågan. Snarare tvärtom! Jordbruksverkets statistik visar att nötköttsproduktionen ökade med drygt en procent mellan januari och november 2024 jämfört med samma månader 2023. Om vi istället jämför med 2022 var ökningen cirka sex procent. Det gör 2024 års slakt av nötkreatur till den största sedan 2020 och slakten av kor och kvigor ökade mest; med 5,7 procent helåret 2023 och med 1,4 procent januari – november 2024.
Vår årliga juniräkning av lantbrukets djur visar också att det totala antalet nötkreatur minskat över en längre tidsperiod och att minskningen mellan 2023 och 2024 var större än normalt. Totalt antal nötkreatur minskade med nästan 35 000 djur, eller 5 procent, och drygt 16 000 av de nötkreatur som försvann från svenska gårdar mellan de båda åren var kor och kvigor. Dålig tillgång på grovfoder till följd av ogynnsamt väder 2023 och höga kostnader för insatsvaror är två orsaker till att djurantalet minskade.
Färre moderdjur leder med något års fördröjning till att det föds färre kalvar och i nästa steg kommer det ge minskade slaktvolymer. Om och när producenterna väl bestämmer sig för att satsa på att öka sina besättningar igen genom att spara moderdjur, så tar det drygt två år innan det ger ökningar i slaktstatistiken.
Antalet semineringar av mjölkkor minskade under inledningen av 2024 men under årets sista månader, till och med november, har semineringarna ökat och totalt för 2024 ligger antalet på samma nivå som under 2023. Omkring 60 procent av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkproduktionens djur.
Andra faktorer som påverkar utbudet av nötkött
Svensk import av nötkött kommer nästan uteslutande från andra EU-länder och nivån har varit relativt stabil de senaste åren. Den totala importen av nötkött ökade med 0,7 procent de tre första kvartalen 2024. I EU har produktionen av nötkött ökat under 2024, däremot har den minskat i några av de länder vi handlar mycket med – som Danmark och Tyskland.
Jordbruksverkets beräkning av nötköttskonsumtionen visar en ökning med drygt två procent de tre första kvartalen 2024 jämfört med samma period året innan. Förbättrad ekonomi i hushållen är en trolig orsak till att konsumtion åter ökat efter nedgången 2023.
De svenska producentpriserna för nötkött har haft en stark utveckling under 2024. En jämförelse av priset vecka 49 för ungtjurar klass R3 visar att priset var 6,6 procent högre 2024 än 2023. I december 2024 och januari 2025 höjde flera av de ledande slakterierna producentpriserna med 0,50 – 1,00 kr/kg. Inom EU ligger de svenska producentpriserna för nötkött högre än genomsnittet och även jämfört med enskilda länder som Danmark och Finland.
Kostnaden för de insatsmedel som används i jordbruket har fallit under 2024 jämfört med 2023, i Sverige uppgår minskningen till nästan sex procent och den är mest påtaglig för energi, gödselmedel och foder. Även räntorna har fallit det senast året. Sammantaget pekar utvecklingen av intäkter och kostnader på att nötköttsföretagen fick en ökad lönsamhet under 2024.
Ljusnande framtidsutsikter för svenskt nötkött
Förutsättningarna för produktion av nötkött i Sverige är gynnsamma nu. På kort sikt kommer dock inte utbudet att kunna öka eftersom antalet moderdjur har minskat de två senaste åren.
Konsumentundersökningar som genomförs av branschaktörer visar att förtroendet för svenskt kött och svenska bönder är fortsatt högt, även om de också indikerar att lågkonjunkturen naggat köpkraften i kanten och fått fler konsumenter att leta lågprisalternativ. Den svenska försörjningsförmågan för nötkött sjönk marginellt under januari – september 2024 jämfört med samma period 2023.
Producentpriserna ligger på historiska rekordnivåer och slakterierna har fortsatt höja priserna under inledningen av 2025. Kostnaderna för lantbruket har minskat under 2024 och det finns inte några tecken i nuläget på dramatiskt stigande priser för insatsmedel som foder, gödselmedel och energi. Dessutom finns det förhoppningar om att räntan kommer att sänkas ytterligare.
I Holland har beslut fattats om åtgärder för att minska jordbrukets miljöbelastning och i Danmark har politikerna bestämt att det är dags att ta tag i jordbrukets klimatpåverkan genom skatter och andra styrmedel. Som konsekvens av åtgärderna kan produktionen komma att minska där, i varje fall på kort sikt. Såväl Holland och Danmark exporterar nötkött till Sverige och det kan innebära att utbudet av importerat nötkött kommer att minska, samtidigt som det öppnas möjligheter för svenskt lantbruk att öka exporten.
Trots flera positiva signaler så har de kraftiga svängningarna på marknaden under de senaste åren gjort att producenterna är avvaktande till nyinvesteringar. En investering i nya stallbyggnader har en varaktighet på minst ett tiotal år. Stabila villkor på marknaden och inom politiken skulle få fler att våga satsa.
//Jordbruksverkets konkurrenskraftgrupp via Åsa Lannhard Öbergs tangentbord
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.
En cyklisk sektor
Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.
Utblick mot världen
Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.
EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.
EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.
Svensk jordbrukssektor 2024
Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.
Det händer 2025
Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.
Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.
Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.
Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.
/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Lantbrukarna upplever förbättrad lönsamhet jämfört med våren 2024. Dessutom förväntar de sig ytterligare lönsamhetsförbättringar under 2025. Det skulle i så fall innebär den bästa lönsamheten sedan 2018. Det visar resultat från Lantbruksbarometern. Även andra undersökningar från branschen visar positiva signaler.
Lantbruksbarometern är en undersökning som genomförs av Swedbank och Ludvig & Co. De resultat som rapporteras bygger på intervjuer med 500 jordbrukare. Samtliga produktionsgrenar uppvisar förbättrad lönsamhet och lantbrukare med grisproduktion har förhållandevis bäst lönsamhet. Den främsta orsaken till att lönsamheten förstärkts är sänkta räntor och förhoppningar om ytterligare sänkningar.
Lönsamhet i mjölkproduktionen
Växa har gjort beräkningar över lönsamheten i mjölkproduktionen uttryckt som mjölkintäkt minus foderkostnad. Dessa visar att läget förbättrats under 2024. Nivån för juli 2024 är nästan på samma nivå som rekordnivåerna 2022. Motsvarande beräkning för nötköttsproduktionen visar att lönsamheten 2024 till och med är högre än under 2022. Rådgivare från Gård & Djurhälsan varnar dock för att höga dikalvspriser riskerar att urholka lönsamheten för slutuppfödning av nötkreatur.
Viktigaste åtgärderna för långsiktig lönsamhet
Landshypotek har gjort en undersökning bland 1 000 lantbrukare där man ställt frågor om vilka åtgärder som är viktigast för att nå långsiktig lönsamhet. 40 procent av lantbrukarna svarade att effektiviseringar är den enskilt viktigaste åtgärden. Andra åtgärder som anges är utökad växtodling, åkermark och energiproduktion samt minskad användning av insatsmedel. Lantbrukarna fick också ange vilket som är de största utmaningarna för tillfället. Ekonomi och politiska villkor angavs som det som är de största problemen just nu. Andra faktorer som togs upp var bland annat förändrade odlingsförutsättningar och viltskador.
Efter ett år som 2023, som var tufft för jordbrukssektorn av olika anledningar, känns det positivt att få läsa om dessa olika undersökningar som visar på förbättrade förutsättningar för lantbruket nu och framåt. Jag själv ser fram emot att ta del av Jordbruksverkets officiella statistik i Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn, prognos för utvecklingen 2023-2024, för att få en ännu tydligare bild över utvecklingen.
Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Skörden av spannmål, oljeväxter och proteingrödor är i princip avslutad i hela landet. Jordbruksverkets och Lantmännens prognos visade på en spannmålsskörd på 5,4 miljoner ton men i nuläget ligger branschens bedömning runt 5 miljoner ton. Det är cirka tio procent lägre än prognoserna men högre än 2023 års skörd.
Skörden har kunnat genomföras under gynnsamt väder och med få avbrott på grund av regn. I och med att vädret varit nederbördsfattigt under skörden har vattenhalten varit låg vilket sparat drivmedel vid tröskningen och det har inte krävts lika mycket energi för att torka produkterna.
Foto: Urban Wigert.
Under sommaren var de flesta eniga om att höstgrödorna skulle ge en förhållandevis hög avkastning medan vårgrödorna skulle avkasta sämre på grund av torkan under våren. Efter att skörden har genomförts visar det sig att variationerna är större än normalt och att höstgrödorna på de flesta håll i landet inte motsvarat förväntningarna. De vårsådda grödorna har avkastat bättre än vad som väntades. Däremot har det rapporterats om en del kvalitetsproblem hos vårspannmålen. De sydöstra delarna av landet som ofta drabbas av torka har 2024 gynnats av vädret. Det har förekommit ovanligt stora angrepp av både svampsjukdomar och insekter. Som exempel kan nämnas gulrost på spannmål och kålmal på oljeväxter.
Stor skörd av grovfoder av god kvalitet
Höstsådden av oljeväxter genomfördes under augusti/september. Tidig skörd gjorde att höstsådden av oljeväxter kunde genomföras i tid och arealen bör ha blivit större än under förra året. Däremot har torkan under de senaste veckorna missgynnat uppkomsten av grödorna. Även sådden av höstspannmål har genomförts och den har kunnat ske utan att hindras av nederbörd och blöta marker. Det finns ännu inte några prognoser över såddens omfattning.
Årets skörd av grovfoder har blivit stor och av god kvalitet. Det har även kunnat bärgas en stor mängd halm. Totalt i landet finns det en god tillgång på grovfoder och strömedel och lager har kunnat byggas upp på företagen inför kommande år.
Ensilageskörd. Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav.
Bra säsong för frukt- och bär
Den svenska frukt- och bär produktionen har sett bra ut under säsongen. Överlag har det varit en bra odlingssäsong, med mycket frukt på träden och inte så mycket skador av frost och insekter. Bären har haft en lång säsong. Även frilandsodlingen har gått bra, på de flesta håll har det varit lagom mycket regn även om det lokalt har varit problem med översvämningar.
Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, friskförklaringen från afrikansk svinpest, situationen med blåtunga, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
Jag ser fram emot att fortsätta följa läget och väntar med spänning på den preliminära skördestatistiken som publiceras i mitten på november.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 