Etikettarkiv: ägg

Spretig utveckling på marknaden för kött och ägg hittills i år  

Lämna ett svar

Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.

Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.

Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.

  • Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
  • När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
  • På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
  • På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Köttgryta och bröd
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden

Vad är egentligen priset för ett svenskt påskägg?

2 svar
Lösviktsgodis till påskägget. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

På väg hem från skivstångspasset på Friskis igår lunch stannade jag till för att inhandla godis till de numera stora barnens påskägg. Hektopriset var 9,90 kr så ett kilo lösviktsgodis som jag stoppar i ett påskägg kostar en hundring. Jag hade räknat med gladare priser på godiset inför påsk, men så var inte fallet. Kanske har även godisbranschen drabbats av ökade kostnader och då får man som konsument ta sitt ansvar. Hur som helst – jag betalade gladeligen 120 riksdaler för den lilla hinken med färgglada godsaker (fast nu väger den mindre än 1,2 kg eftersom jag smakat lite). Senare på kvällen upptäckte jag att vår matbutik har extrapris till påsk på godiset med 49 kr/kg och då rann snålvattnet till och jag fyllde en påse. Vi är välrustade med godis i påsk!

Ägg. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Från godisägg till hönsägg. Om vi utgår från att ett hönsägg väger 62,5 gram åt vi 192 färska ägg per person 2020, lägger vi till de ägg som används till förädlade produkter blir det 237 stycken. Preliminära siffror för 2021visar att den totala konsumtionen backade från 237 till 222 ägg förra året. Att det minskade så pass mycket beror till stor del på det svåra utbrottet av fågelinfluensa och bristen på svenska ägg som följde.

Ett kilo påskägg från svenska äggproducenter kostar cirka 45 kr om jag väljer 12-pack EMV-ägg från frigående höns inomhus. Om jag istället väljer 20-pack EMV-ägg från samma inhysningssystem kostar ett kilo cirka 30 kr och äggen med ekologisk certifiering landar runt 60 kr per kilo. Det är alltså upp till tre gånger så dyrt att äta ägg från godistillverkaren än ägg från svenska hönor! Nu ger jag mig inte in på att ens försöka jämföra produktionskostnader, påslag och marginaler för godisägg och hönsägg. Jag kan i all fall konstatera att ägg från höns är ett billigt livsmedel – som innehåller betydligt mer näring än godisägg. Tänkvärt!

Om jag utvidgar jämförelsen till både godis i påsktider och andra animaliska livsmedel är kilopriserna i butik följande (källa är förutom lösviktsgodiset online-sidan hos en dagligvarukedja):

  • 250 kr för fryst laxfilé
  • 231 kr för Anton Bergs hasselnötsägg
  • 150 kr för färsk majskyckling
  • 100 kr för färsk kycklingfilé
  • 100 kr för lösviktsgodis på godisbutiken
  • 99 kr för svensk nötfärs
  • 97 kr för svensk fläskytterfilé
  • 93 kr för svensk prästost
  • 60 kr för svenska ekologiska ägg
  • 49 kr för lösviktsgodis till påskpris på mataffären
  • 45 kr för svenska ägg i 12-pack frigående inne
  • 30 kr för svenska ägg i 24-pack frigående inne

Jag har läst artiklar om att äggöverskott hållit nere priset under lång tid och det faktum att ägg är en vanlig kampanjvara bidrar säkert till prispressen. Vi konsumenter förväntar oss nog ägg till extra låga priser inför påsk och andra högtider. En kollega har noterat att man får köpa ett större paket ägg för 1 krona om man handlar mat för en viss summa hos en dagligvarukedja här i Jönköping. Jag hoppas att det vi betalar för maten, oavsett om det är kampanj eller inte, sipprar ner i tillräcklig utsträckning till lantbrukaren så att hen kan fortsätta att stadigt förse oss med säkra livsmedel och ekosystemtjänster. Fast just nu vet vi att kostnaderna ökar mer och snabbare än intäkterna.

Redan 2021 började lantbrukets kostnader för insatsvaror stiga

Då berodde det på att pandemin skapade flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, djursjukdomsutbrott och fraktproblem. Den ryska invasionen av Ukraina har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle. Ingen vet hur priskurvan utvecklar sig framöver eller om det till och med kan uppstå brist. Jag som ägnar mina arbetsdagar åt att följa livsmedelsmarknadens utveckling har ett försprång med både verktyg och tid att sätta mig in i de här frågorna. Prisindex är en bra källa för att hålla koll på läget. Kollegorna på statistikenheten publicerade i dagarna prisindexutvecklingen till och med februari 2022. Produktionsmedelsindex, alltså prisutvecklingen för insatsvaror till lantbruket, totalt ökade med 19,7 procent mellan februari 2021 och 2022 och då är inte ökningarna i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina ens inkluderade. Den största ökningen syns för växtnäring som blev 127 procent dyrare mellan februari 2021 och februari 2022.

Kostnadsökningen för lantbruket är stor och de senaste månaderna har det lanserats stödpaket både från nationellt håll och från EU. Dessutom gnager en stor osäkerhet hos våra livsmedelsproducenter inför framtiden – ska man våga sätta in nya djur i stallarna, så på åkermarken, bygga ut enligt tidigare plan eller ska produktionen slimmas ner alternativt pausas?

Konsumentprisindex totalt och för mjukt bröd, ost, ägg och kött. Källa: Jordbruksverket.

Jag tänker att även konsumenterna måste bidra genom att betala mer för maten. Vi märker att matpriserna i butiken ökat tydligt i år, men jämförelsen visar att ökningen för ägg, som har en huvudroll i detta blogginlägg, ligger under prisökningen för livsmedel totalt räknat från januari 2021. Det livsmedel i figuren som ökat mest i pris är mjukt bröd, vilket indikerar att de höga priserna på spannmål redan slagit igenom i konsumentledet.

Slakterierna har de senaste veckorna höjt avräkningspriset för nöt och gris och detta börjar synas i Jordbruksverkets statistik över priser, som har några veckors eftersläpning. Jordbruksverkets prisserie för ägg visar att avräkningspriset för ägg från frigående höns inomhus ökat med cirka 10 procent det senaste året. En orsak bakom ökningen bör vara den brist på svenska ägg som uppstod 2021, då nära en femtedel av svenska höns slogs ut på grund av fågelinfluensan. Packeriernas pris till sina kunder, partipriset, har varit tämligen oförändrat under samma period, även om vi sedan i höstas noterar variationer nedåt vissa veckor. 

Priser inklusive uppsamlingskostnad för ägg fördelat på inhysningssystem i relation till partipriset fem år bakåt. Källa: Jordbruksverket.

Efter fågelinfluensa kommer kostnadsökningar. Den globala prisökningen på insatsvaror till lantbruket drabbar även äggproducenterna. Enligt en artikel i Atl.nu måste äggpriset till producenten upp med minst 50 öre per ägg för att hen ska kunna överleva på sin verksamhet, det betyder 7‑8 kr per kilo. För de billigaste äggen i min punktlista ovan blir prispåslaget 27 procent om vi antar att hela prisökningen skulle gå från konsument direkt till bonden.

Ett kort nedslag i mjölksektorn innan jag avslutar. Lite på samma tema som äggen. En liter mjölk kostar dryga 10 kr per liter. Jag har flera gånger läst jämförelser mellan mjölk och bubbelvatten, där det uppmärksammats att en liter kolsyrat vattnet på flaska med tjusig etikett i många fall kostar med än en liter mjölk. Detta trots att en mjölkko dricker mellan 50-100 liter vatten per dag (dock inte kolsyrat vatten på flaska) för att kunna producera omkring 30 liter mjölk.

Vi ska komma ihåg att ko, likaväl som höna, behöver ett lagom varmt, ljust och välventilerat stall att bo i när hen inte är utomhus, bonden ska ha lön och pension samt kunna odla och köpa foder till djuren, ha en maskinpark och anställda, ge djuren omsorg och behandling vid sjukdom, vara noga med hygien för att undvika smittor, hantera sjukdomsutbrott som trots allt drabbar djuren och hela tiden sträva efter att vara konkurrenskraftig för att vi ska få säker mat till rimliga priser.

Åsa Lannhard Öberg

När man tänker på detta tycker i alla fall jag att det skulle kännas mer rätt att betala ett högre pris för mjölk och hönsägg än för bubbelvatten och godisägg.

Glad påsk!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Rykande färsk kvartalsstatistik för kött- och äggmarknaden

Lämna ett svar

Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!

Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…

Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021

OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.

Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.  

Nu till äggen..

Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!

Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.

Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.   

Se hit – här hittar du statistiken

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten