Etikettarkiv: export

Ett genombrott för svensk spannmålsexport!

Lämna ett svar

Så har äntligen ett stort och viktigt mål uppnåtts – efter 11 år! Under 2014 lämnades en ansökan in om att få marknadstillträde för export av havre till Kina. Nu har ett stort steg tagits mot att kunna börja exportera både havre och malt till den kinesiska marknaden.

Sverige har under landsbygdsminister Peter Kullgrens besök i Kina (4 till 7 november 2025) undertecknat två exportprotokoll som öppnar den kinesiska marknaden för svenskt kornmalt och havre. Här kan du läsa regeringens pressmeddelande.

Tack vare uthållighet och ett intensivt samarbete mellan bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Regeringskansliet, branschen och politiken har Sverige nu möjlighet att nå en av världens största konsumentmarknader.

Protokollen är en central del av Livsmedelsstrategi 2.0, som syftar till att öka svensk livsmedelsexport 2025‑2030. Ökad export stärker inte bara affärsmöjligheter utan även Sveriges livsmedelsberedskap – eftersom större produktionsvolymer ger en robustare inhemsk försörjning vid kriser.

Är det nu bara att börja exportera havre och malt till Kina? Inte än, men det här är ett stort och viktigt steg. Fler åtgärder krävs innan exporten kan starta, bland annat registreringen av svenska exportörer i Kina. När dessa delar är på plats kan svensk havre och malt snart nå kinesiska konsumenter, vilket visar kraften i samarbete och uthållighet.

Med kvalitet, hållbarhet och innovation bygger vi tillsammans en livsmedelssektor som är redo att möta världens växande behov.

Händer som håller i vetekärnor.
Foto: Kenneth Bengtsson, Scandinav

Vill du ha information om vad som gäller vid export? Här finns Jordbruksverkets websida om export av djur, produkter från djur eller foder och vad som gäller vid handel med växter och växtprodukter. För export av livsmedel har Livsmedelsverket information på sin webb, den hittar du här.

/Jenny Kanerva Eriksson och Lena Jonsson vid Jordbruksverkets exportteam

Ny statistik om köttmarknaden

Lämna ett svar

Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.

Currygryta
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.

Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?

  • Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
  • Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
  • Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
  • Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
  • Exporten ökade för alla köttslag.

Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur

Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.

Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.

pengar

För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.

Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.

Här hittar du marknadsbalanserna. Och om du vill ha en notis direkt när vi publicerar statistiken så kan du anmäla dig här.

/Åsa Lannhard Öberg, som håller ett ständigt öga på köttmarknaden

Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Lämna ett svar
Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022

Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång

Lämna ett svar

Förra sommaren inspekterade Filippinerna Sveriges möjligheter att exportera griskött. Inspektionen organiserades av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt och genomfördes i nära dialog och samarbete med regeringen, Sveriges ambassad i Filippinerna samt berörda företag och branschorganisationer. Arbetet gav resultat och i mitten av augusti i år gick den första leveransen av svenska grisköttsprodukter iväg till Filippinerna. Sen dess har ytterligare sex leveranser skickats.

Det här är ett steg i rätt riktning för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande: Ny marknad för svenska livsmedel – nu börjar exporten av svenska fläskköttsprodukter till Filippinerna

Att fler marknader öppnas för export av svenskt griskött har fördelar:

  • Svenskt griskött är ett hållbart val med hög kvalitet, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning, och nu kan fler konsumenter ta del av det. Läs mer i vår rapport Kvalitet stärker konkurrenskraften hos svenskt griskött.
  • Ökad export kan stärka svensk grisnäring och svenska köttföretag samt skapa förutsättningar för ökad produktion vilket är ett övergripande mål i den svenska livsmedelsstrategin.
  • Lönsamheten behöver stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri, det visar Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2019. Och exporten är en viktig pusselbit för bättre affärer inom griskött.
  • På flera asiatiska marknader efterfrågar konsumenter andra delar av grisen än de vi normalt äter i Sverige. När mer av djuret kan säljas som livsmedel ökar resurseffektiviteten. I Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn är en av åtgärderna att ”Företag där delar av produktionen inte kan avsättas på den svenska marknaden ska få hjälp att öppna nya exportmarknader”.
  • Vad gäller transporten så visar studier att det faktiskt är produktionen som har störst miljöpåverkan. Ungefär 80 procent livsmedelsproduktionens utsläpp sker i jordbruksledet, medan siffran just för kött och mejeriprodukter är högre omkring 90–95 procent (enligt en studie utförd av SIK 2008). Så att exportera hållbart producerat griskött behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt, snarare tvärtom.

/Amanda Karltorp som jobbar med exportfrågor och Karin Lindow som jobbar med matsvinn och hållbarhet