Etikettarkiv: investeringsvilja

Fortsatt minskning av antalet förprövade stallplatser 2024

Lämna ett svar

Intresset för att investera i stallbyggnader har gått ner för de flesta djurslag under 2024 enligt Jordbruksverkets förprövningsstatistik, bland annat för mjölkkor, dikor och suggor. Däremot har antalet förprövade stallplatser ökat för slaktgrisar. Dåliga väderleksförutsättningar i kombination med ogynnsam prisutveckling gav osäkra förhållanden inför 2024, vilket kan vara orsaker till minskad investeringsvilja. Förutsättningarna finns för en högre investeringstakt under 2025.

Jordbruksverket sammanställer varje år statistik över hur många stallplatser som förprövats. Det är en process som innebär att jordbrukarna ansöker om ny- eller ombyggnad av stallutrymmen. En förprövning behöver inte nödvändigtvis leda till att investeringen genomförs, men det ger en god fingervisning om de planer som jordbrukarna har.

Stallbyggnad för mjölkor.
Foto: Jesper Anhede

Utfall 2024

2024 års statistik visar att antalet förprövade platser minskat för både mjölkkor och dikor. Antalet förprövade mjölkkoplatser uppgår till knappt 10 000 och antalet dikoplatser uppgår till cirka 6 600 platser. Det är en minskning med cirka 3 000 platser för båda djurslagen. Jämfört med ett teoretiskt beräknat investeringsbehov baserat på att nuvarande stallplatser behövs investeringsåtgärder vart 15:e år för mjölkkor och vart 20:e år för dikor. Investeringar under 2024 motsvarar cirka hälften av det teoretiska behovet.

Förprövningar för får har gått ner något mellan 2023 och 2024 till knappt 5 000 platser.

Antalet stallplatser för suggor som förprövats uppgår till cirka 2 600, vilket är drygt 1 000 färre än i fjol. Antalet stallplatser för slaktgrisar har däremot mer än fördubblats från cirka 10 000 till nästan 23 000. Varken investeringarna i suggplatser eller slaktgrisplatser når upp till det långsiktiga behovet.

Förprövningarna av platser för slaktkycklingar har minskat kraftigt under 2024 och det har även antalet platser för värphöns gjort. Siffrorna för fjäderfä varierar kraftigt från år till år. Fjäderfäbranschen karakteriseras av få och stora producenter och därför kan investeringsbeslut hos enskilda företag få stort genomslag i statistiken.

Vad påverkade investeringsviljan och hur ser det ut för 2025?

2023 var ett utmanande år för jordbrukarna med både dåligt väder och ogynnsamma priser för produkter och produktionsmedel. Det kan ha bidragit till att investeringsviljan varit svag i de flesta produktionsgrenar under 2024. Räntan låg dessutom kvar på en historiskt sett hög nivå under större delen av 2024. Inför 2025 ser läget bättre ut av många olika orsaker. Det finns betydligt bättre tillgång på foder och priserna på produktionsmedel, exempelvis drivmedel och gödning, har gått ner. Det finns också goda förutsättningar för en positiv konjunkturutveckling vilket bör ge stärkt efterfrågan på jordbrukets produkter. För att investeringsviljan ska stabilisera sig på en beständigt högre nivå krävs dock att förutsättningarna är stabila över en längre tid, eftersom investeringar i stallbyggnader är långsiktiga.

Jordbruksverkets förprövningsstatistik i sin helhet finns på följande länk.

Förprövnings­statistik – Jordbruksverket.se

/Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten

Vildsvin i fokus på projektägarträff

2 svar

Projekten som beviljats medel genom Jordbruksverkets utlysningar inom vildsvinspaketet har en bred spännvidd i sina utföranden. Men gemensamt för alla är att de ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenten.

Den dåvarande regeringen delade i april 2020 ut ett ”vildsvinspaket” med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Vildsvinspaketet ska ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel. Uppdraget ligger i handlingsplanerna inom livsmedelsstrategin som sträcker sig till 2025. Vildsvinspaketet dockar in i strategins övergripande mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar genom att bidra till hållbarhet och att möta konsumenternas efterfråga.

Sedan uppdraget landade hos Jordbruksverket har 19 projekt och 17 olika aktörer beviljats medel för att inom olika aspekter främja vildsvinskött. På grund av pandemin har vi och projektägarna främst haft digitala projektägarträffar. Men den 6 oktober 2022 kunde äntligen 10 av de 17 projektägarna träffas i Jönköping för att dela med sig av sina resultat och nätverka. Med under dagen var också LRF för att prata om Toleransnivå för viltskada i jordbruk och Svenska Jägareförbundet för att lyfta sitt projekt ”Öka intresset för vildsvin och gäss – klimatsmart kött från landsbygden”. Just det sistnämnda projektet har finansierats genom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Det var en oerhört intressant dag med både positiva resultat och lyftande av problem som kräver fortsatt arbete. Deltagarna betonar att de träffar som Jordbruksverket har genomfört har stor betydelse för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de olika projekten. Flera av dem samarbetar i ett flertal sammanhang idag.

Innan årsskiftet är det flera projekt som kommer avslutas och slutrapporteras:

  • MER VILDSVINSKÖTT I ÖREBROREGIONEN. Avslutas i oktober 2022. Projektägare: AgroÖrebro.
  • VILDSVIN – en resurs. Avslutas i november 2022. Projektägare: Vreta Kluster.
  • GLADA VILDSVINET – marknadsföringskampanj med foodtruck. Avslutas i december 2022. Projektägare: Svenska Jägareförbundet.
  • KONSUMENTENS VÄG TILL VILDSVIN – vildsvinskött i snabbmaten. Avslutas i december 2022. Projektägare: Länsstyrelsen Örebro län.
  • VILDSVINSKÖTT – klimat och kommunikation. Avslutas i december 2022. Projektägare: Hushållningssällskapet Halland.

Fyra projekt har redan gått i mål och avslutats:

  • MATTANKEN FRÄMJAR VILDSVINSKÖTT – fas 1. Projektägare: Landsbygdsnätverket.
  • ÄNDRA ATTITYDER – och driva efterfrågan på svenskt vildsvinskött. Projektägare: Lewander & Co.
  • SKOGSGRIS – på den sörmländska offentliga tallriken. Projektägare: Stua AB & Stolt Mat i Sörmland.
  •  VILDSVIN. Projektägare: Vetlanda kommun.

Två nya projekt har beviljats stöd under året:

  • INVENTERING VILDSVINSKÖTT. Projektägare: Lother Holding AB.
  • ATTITYDER OCH SAMARBETEN I VILTVÄRDEKEDJAN 2022-2025. Projektägare: Lewander & Co.

Ytterligare åtta projekt pågår:

  • VILDSVINSKÖTT – en klimatsmart råvara. Projektägare: Länsstyrelsen Kalmar län.
  • LÄR DIG HANTERA VILDSVIN PÅ RÄTT SÄTT. Projektägare: Viltvet AB.
  • EKLANDSKAPSGRISEN – Sveriges egen Eberico. Projektägare: Ek(o)nätverket för en levande landsbygd runt Rengen.
  • MER VILDSVINSKÖTT I DEN OFFENTLIGA MÅLTIDEN. Projektägare: Refarm Linné.
  • AFFÄRSMODELL VILDSVINSKÖTT – med vilthanteringsanläggningen i fokus. Projektägare: Länsstyrelsen Västra Götaland.
  • VILDT OCH VÄLSMAKANDE – vildsvinets väg till var mans tallrik. Projektägare: HS Hushållningssällskapens Service AB.
  • MATTANKEN FRÄMJAR VILDSVINSKÖTT I DE OFFENTLIGA KÖKEN, fas 2. Projektägare: Landsbygdsnätverket.
  • RESURSSVIN. Projektägare: Länsstyrelsen Stockholm.

Projekten ska bidra till att främja konsumtionen av vildsvinskött.

//Malena Bathurst, Camilla Bender Larson och Amanda Enström i vildsvinsteamet på Jordbruksverket.

Hur kan investeringsviljan i svenskt jordbruk öka?

Lämna ett svar

Det övergripande målet för den svenska livsmedelsstrategin är att produktionen av mat ska öka. Lönsamhet har för primärproduktionens företag pekats ut som den viktigaste förutsättningen för att produktionsökningen ska bli verklighet. När det finns förväntningar om långsiktig lönsamhet kan det antas att den enskilde jordbrukaren vågar ta långsiktiga beslut om att investera i mark, byggnader, maskiner med mera. Hittills har investeringsviljan i jordbrukssektorn varit måttlig trots att förutsättningarna varit gynnsamma.

Lantbruksbarometern våren 2021

Lantbruksbarometern, som publiceras i samarbete mellan Swedbank och Ludvig & co, visade för våren 2021 den högsta lönsamheten på flera år för alla stora produktionsgrenar i svenskt jordbruk. Det finns dessutom förväntningar bland jordbrukarna om ytterligare förbättrad lönsamhet under det kommande året. En viktig orsak till den gynnsamma utvecklingen är stark efterfrågan på svenska produkter som gjort det möjligt att höja priserna för de flesta produkter.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav

Trots god lönsamhet visar Lantbruksbarometern att byggnadsinvesteringarna minskat i samtliga produktionsgrenar under de tre senaste åren medan investeringarna i maskiner ligger kvar på ungefär oförändrad nivå. Jordbrukarna anger oro för Brexit och osäkerhet om utformning av kommande CAP s som orsaker till varför investeringsviljan är låg. Dessutom är det fler jordbrukare än tidigare som avser att dra ner produktionen de kommande åren jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar.

Attitydundersökning från Landshypotek

Att investeringsviljan är låg är förvånande eftersom investeringar prioriteras högt av jordbrukarna. Landshypotek har genomfört en attitydundersökning där det framkommer att jordbrukare prioriterar att använda vinster i verksamheten till investeringar och underhåll av byggnader, maskiner med mera. Endast en mycket liten andel anger ökad privat konsumtion som prioriterat.

Paradox: God lönsamhet – Låg investeringsvilja

Förutsättningarna för svenskt jordbruk är i nuläget bättre än på länge. I spåren av pandemin och andra osäkerheter i samhället värderar konsumenterna svenska livsmedel allt högre. Det har varit möjlighet att ta ut ett högre pris på svenska produkter jämfört med import. Kostnaderna för många insatsvaror, t.ex. energi och gödning, har haft en långsammare prisutveckling jämfört med utvecklingen för bland annat kött och spannmål. Trots gynnsam marknadsutveckling och förbättrad lönsamhet har investeringsviljan legat kvar på samma nivå som tidigare eller till och med avtagit. Attitydundersökningarna som gjorts visar att jordbrukarna vill investera men trots det fattas något för att detta ska realiseras.

Jordbruksverket förslag för att stimulera investeringsviljan

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen lämnat ett första utkast till fördelning av CAP-budget inför perioden 2023-2027. Utgångspunkten för Jordbruksverkets förslag är de mål som slås fast i Livsmedelsstrategin samt den behovsanalys som tagits fram inför den kommande budgetperioden.

I Jordbruksverkets förslag ingår bland annat åtgärder som syftar till att öka lönsamheten, konkurrenskraften och stimulera investeringsviljan. Jordbruksverket föreslår därför att mer resurser satsas på åtgärder som förbättrar produktiviteten som till exempel kompentensutveckling men också på åtgärder som direkt stimulerar investeringsviljan. Genom att redan nu visa på hur den kommande CAP-budgeten ska fördelas och hur åtgärderna kan utformas ges jordbrukarna de långsiktiga spelreglerna för den kommande CAP-budgetperioden vilket bör vara den återstående pusselbiten för att investeringarna ska ta fart.

/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare