Etikettarkiv: livsmedelsberedskap

Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen är i full gång

Lämna ett svar
Bild: Scandinav//Christian Ferm

Alla ska ha tillräckligt med mat att äta och vatten att dricka, även i kris eller krig, det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap. För att nå dit behöver vi alla bidra och ta ansvar. Idag skickade vi tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in en sammanfattande rapport över arbetet som har genomförts inom uppdraget ”Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen” till regeringskansliet.

I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna genomfört. Rapporten är en bra grund för den fortsatta uppbyggnaden av Sveriges livsmedelsberedskap.

Uppdragen som redovisas i den här rapporten har varit av utredande och stödjande karaktär och de utgör basen för att förstå vilka förutsättningar som finns nationellt för en tryggad försörjningsberedskap under höjd beredskap och krig.

Förslagen i underlaget ska därför ses som en början av ett mycket omfattande och resurskrävande arbete under många år framåt. Det är många delar i samhället som behöver bli mer motståndskraftiga för att vi ska kunna upprätthålla försörjningen av mat och dricksvatten under höjd beredskap och krig. Det finns inte en universallösning utan vi ser att planeringen behöver ta hänsyn till flera olika utmanande situationer kopplat till vår försörjning.

Livsmedelssystemet behöver anpassas

Livsmedelssystemet är idag anpassat för fredstid och just-in-time-produktion och distribution och det behöver kunna anpassas för de behov som uppstår under störda förhållanden. Sårbarheterna i systemet behöver minska i alla led för att dämpa påverkan och klara de allvarliga påfrestningar som ett krig skulle innebära. Med att buffra avses här inte enbart ökad lagerhållning. Andra typer av robusthöjande åtgärder är minst lika viktiga, det kan handla om att säkra personaltillgång, att – där det är möjligt – planera för alternativa manuella rutiner till det som normalt är helt digitalt, omställningsförmåga av produktion eller logistik, alternativ energiförsörjning, avtal med fler leverantörer med mera.

Förutom direkta robusthöjande åtgärder för ett fungerande livsmedelsflöde vid allvarligare störningar, behövs i vardagen en långsiktig jordbrukspolitik, näringslivspolitik och handelspolitik som skapar förutsättningar för fungerande livsmedelsföretag och handelsflöden, även internationella, och där även små och medelstora företag får utrymme.

Det finns flera statliga utredningar som redovisas 2023–2024 som kommer att påverka vad Livsmedelverket, Jordbruksverket och SVA behöver fokusera på inom uppbyggnaden av vår försörjningsförmåga.

Viktigt arbete framåt

Vårt ansvar på Jordbruksverket handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera, oavsett hur omvärlden ser ut. Det arbete som vi myndigheter gemensamt gjort under de här åren är en viktig grundförutsättning för vårt fortsatta arbete framåt med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vi har nu en bättre kunskap om livsmedelsföretagens förmåga, samtidigt som företagen har fått en ökad förståelse för vad Sverige behöver planera för i kris och krig

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa de rapporter som redovisas som bilagor till rapporten och som finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Gör det, tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Nils Arin, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet

Nils Arin. Foto Anna Hållams / Jordbruksverket

Mat på bordet oavsett vad som händer

Lämna ett svar

Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.

Mål för livsmedelsberedskapen

Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.

Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.

Flera konkreta förslag

Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:

  • kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
  • en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
  • ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.

Mat på bordet – oavsett vad som händer

Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.

Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Beredskapslagring

Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.

Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.

Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.

/Olof Johansson, avdelningschef