Etikettarkiv: livsmedelsstrategin

Corona och kall vår påverkar marknaden för frukt och grönsaker

Våren och försommaren 2020 har varit annorlunda. Få delar av vårt samhälle har undgått att påverkas av pandemin. Inte heller produktionen av frukt och grönsaker har lämnats oberörd, samtidigt som det som alltid påverkar säsongen; regn, sol, torka, växtskadegörare m.m. rullar på som vanligt.

Sett till EU som helhet har priserna på frukt och grönsaker, också till odlare, varit tydligt högre än normalt. Sektorn hör därför till de som klarat sig bra under krisen. Generella trender under perioden är att det har varit högre efterfrågan på produkter med lite längre hållbarhet, som till exempel äpplen men också på ekologiska och närodlade produkter. Till detta kommer att äppleskörden 2019 var cirka 10 procent lägre än normalt vilket gjort att på vissa håll är lagren lägre än på många år och priserna på sina håll mycket höga.

Det betyder inte att våren har varit problemfri för EU:s frukt och grönsaksodlare. Produktion avsedd för restauranger har inte kunnat avsättas som vanligt. Dessutom har exporten påverkats vilket syns tydligt på tomatmarknaden. Kvantiteter som normalt gått till länder utanför EU avsätts nu på EU:s marknad vilket påverkar tomatpriserna neråt. Till detta kommer att det har varit svårt för företagen att få transporter att fungera och att få de säsongsarbetare som behövs. De har delvis fått använda ovan arbetskraft vilket ibland har påverkat kvaliteten på de skördade produkterna. Företagens kostnader har därför ökat under krisen.

Situationen i Sverige liknar den inom EU. Företagen har nu fått den säsongsarbetskraft de behöver men har fått lägga ner mycket tid på att hjälpa personerna att komma hit och se till att de krav på hygien och social distansering som finns fungerar i verksamheten och boendet. Odlingar som är specifikt inriktade på att leverera till restaurangsektorn och som inte kunnat ställa om sin produktion eller finna alternativ avsättning har påverkats negativt och i en del fall fått plöja ner eller kassera produkter. I gengäld har efterfrågan i butik varit högre och t.ex. har prisbilden för svenska äpplen varit stabilt hög. Överskottet på EUs tomatmarknad inger en viss oro eftersom den kan spilla över på den svenska marknaden. Många svenska odlare har dock långtidskontrakt med köparna och påverkas då inte.

Det svenska midsommarfirandet kom att påverkas av en kall natt i början av maj. En rejäl frostknäpp slog då till i  Skåne.  Det var precis när de jordgubbssorter som skulle ge bär till midsommar blommade och resultatet blev att den svenska marknaden aldrig tidigare haft ett så stort underskott av jordgubbar till midsommar. Priserna blev därefter, de bär som kunde skördas förvandlades till rött guld och betingade priser på upp till hundra kronor litern. Ett par dagar efter midsommar var krisen över, priserna nere på normala nivåer och resten av jordgubbssäsongen väntas bli normal. De skånska frostnätterna påverkade även äppelblomningen men som tur var så var blomningen stark. Skörden förväntas dock bli lägre än normalt och äpplena kan komma att ha en del skönhetsfel, så kallade frostslipsar, som dock inte påverkar ätkvaliteten.

Kristina Mattsson, jordbrukspolitisk utredare.

Ett vakande öga på EU:s jordbrukspolitik

Att ha världens roligaste jobb och förklara det

Foto: Martin Unell

När folk frågar mig om mitt nya jobb krävs det att jag tar lite sats. Det är inte lika enkelt att förklara som om jag vore tandläkare eller asfaltsläggare. Men eftersom jag har världens roligaste jobb vill jag ju berätta. Det handlar om att hålla ihop ett uppdrag som den svenska regeringen gett åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans. Vi kallar uppdraget CAP & hållbarhet*. Det uppdraget har vi haft i femårsperioder ända sedan Sverige gick med i EU. Länsstyrelserna är också med på ett hörn. Bara det är spännande; att flera myndigheter ska driva ett uppdrag tillsammans samtidigt som de har olika syn på saker och ting och inte alltid tycker lika.

Vilka effekter på hållbarheten ger CAP nu, eller om CAP förändras?

Uppdraget handlar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och går ut på att vi ska hålla koll på vilka effekter CAP har på miljö, ekonomi och social hållbarhet. Vi ska både utvärdera vad nuvarande CAP ger för effekter, och kika lite i kristallkulan på vad som skulle hända om CAP förändrades. Det kan vara förändringar som redan finns på förslag, eller förändringar som vi ser behövs eller som det finns tankar kring. Det betyder att vårt uppdrag är ovanligt fritt. Vi myndigheter tillsammans får själva bedöma vilka frågor som är viktiga att utreda eller utvärdera. Vi har visserligen på förhand gett ett förslag, ett ramverk för uppdraget, till regeringen som de godkänt. I förslaget har vi beskrivit vilka frågor vi tror kommer vara viktiga de kommande fem åren. Men i slutändan får vi vara flexibla och kan följa upp nya frågor om vi ser att det behövs. Våra projekt och utredningar är sedan kunskapsunderlag till regeringen och andra politiker, branschorganisationer, forskare och andra som vill påverka eller bara lära sig mer. Hela vitsen med att arbeta såhär är att de ska få bra kunskapsunderlag lite snabbare än om hela den ökända regerings- och myndighetsapparaten ska behöva mala innan det bestäms vad vi ska göra.

Det är ovanligt bland medlemsstaterna i EU att regeringar ger ett sådant uppdrag för att försöka identifiera bra vägar framåt inför utvecklingen av CAP. Det ska vi vara stolta över, inte minst eftersom CAP är en enorm apparat där många viljor och för- och nackdelar ska vägas mot varandra.

EU:s jordbrukspolitik CAP är ett av de verktyg som kopplar till den svenska livsmedelsstrategin. CAP ska bland annat, precis som livsmedelsstrategin syftar till, bidra till att livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt såväl miljömässigt och ekonomiskt som socialt.

En cliffhanger till efter sommaren

Efter sommaren kommer vi att publicera vad vi kommit fram till i två av de projekt som vi på sistone drivit inom CAP & hållbarhet. Så det här är en cliffhanger!

Den ena studien handlar om hur digitalisering och ny teknik kan underlätta för att ha djur på bete. Vi kommer att berätta om möjligheterna med till exempel elektroniska öronbrickor, drönare och virtuella stängsel. Det andra projektet handlar om ett treårigt pilotprojekt där ett 20-tal lantbrukare har fått prova något som kallas resultatbaserade ersättningar. Det är ett annat sätt att ge ersättningar till lantbrukare än vad som är vanligt idag, då man oftast får ersättning för att man genomför en på förhand bestämd åtgärd. Det kan till exempel handla om att man ska röja en betesmark och sedan hålla betesdjur på den. I resultatbaserade miljöersättningar däremot handlar det istället om att lantbrukaren får ersättning beroende på hur hög miljönytta hen åstadkommit. Till exempel ges högre ersättning ju högre biologisk mångfald som åstadkommits, men hur det görs får lantbrukaren bestämma själv. Hur hög miljönytta eller annan samhällsnytta som man uppnått uppskattas med hjälp av indikatorer, men det är en hel doktorsavhandling bara det så jag ger mig inte in på det här. Men håll utkik efter dessa två spännande rapporter!

På vår hemsida finns mer info

Är du nyfiken på CAP & hållbarhet (f.d. CAP:s miljöeffekter) och vilka projekt och rapporter som vi genomfört tidigare så finns det mer information och länkar till rapporter här:

https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/cap–hallbarhet

Ha en fin sommar
önskar Maria Unell, projektledare CAP & hållbarhet

  • uppdraget hette t.o.m. år 2019 CAP:s miljöeffekter. CAP = EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Boka 9 december – Nationell livsmedelsstrategikonferens

Den 9:e december bjuder Tillväxtverket och Jordbruksverket in till en nationell konferens, med fokus på hur vi med gemensamma krafter tar tillvara potentialen i livsmedelskedjan för att nå livsmedelsstrategins mål. Bakgrunden till konferensen är Tillväxtverkets samordningsuppdrag, Jordbruksverkets uppföljningsuppdrag och det uppdrag som båda myndigheterna har under 2020 att bidra till samverkan i det regionala livsmedelsstrategiarbetet. Program och anmälningslänk kommer ni efter sommaren att hitta på denna sida

Så, missa inte Livsmedelsstrategidagen i december – skriv in i kalendern redan nu!

/ Andreas Davelid som jobbar med livsmedelsstrategi, hållbarhet, marknadsfrågor och som är tf chef Livsmedelskedjan och exportenheten

Vad skiljer nya EU-strategin Från jord till bord från vår svenska livsmedelsstrategi?

Den svenska livsmedelsstrategin har snart funnits i tre år. En av flera saker som den vill bidra till är en minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Sedan Corona-pandemin kom in i våra liv har det blivit allt tydligare att en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är en av grundstenarna i ett samhälle där människor känner sig trygga.

För några veckor sedan kom EU-kommissionens tankepapper Från jord till bord. Förenklat kan man säga att det är ett förslag till en kommande strategi, som syftar till att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet. Vi har gjort en översiktlig analys av Från jord till bord, som innehåller reflektioner om dess styrkor och svagheter och tankar om hur strategiförslaget kan ses utifrån Jordbruksverkets uppdrag. Till exempel finns kopplingar mellan Från jord till bord och EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik och till livsmedelsstrategin.

Vi ser att:

  • Det finns stora likheter mellan den svenska livsmedelsstrategin och Från jord till bord, men också vissa skillnader.
  • Den svenska livsmedelsstrategin fokuserar på rådgivning, samverkan och en översyn av regler och villkor för att nå målen, medan Från jord till jord lägger större tyngd på nya regler.
  • Från jord till bord är formad av sin tid och har tydliga hänvisningar till den pågående pandemin.
  • Från jord till bord har ett tydligare miljöfokus och betonar folkhälso­aspekten och konsumtionsvanorna både när det gäller miljömässig hållbarhet och social hållbarhet.

Man skulle kunna säga att Från jord till bord snarare är en omställningsstrategi medan livsmedelsstrategin är en tillväxtstrategi.

I en omställning mot en hållbar produktion är det viktigt att även fokusera på forskning, innovation, utbildning, rådgivning med mera. Den svenska livsmedelsstrategin gör detta på ett tydligare sätt än Från jord till bord. Ytterligare en skillnad är att samverkan och ett ömsesidigt ansvar i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin ska bidra till måluppfyllelsen, medan det i Från jord till bord är mer av ett ovanifrån-perspektiv, där mål sätts på en central nivå och genomförandet bygger mer på lagstiftning och regler än på samverkan. Dessvärre finns det en risk för mindre delaktighet om man har ett ovanifrån-perspektiv.

Läs vår kortanalys om du vill du veta mer om Från jord till bord och kopplingarna till den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken och livsmedelsstrategin, den finns här:

/Maria Unell

Projektledare på Jordbruksekonomiska enheten