Etikettarkiv: priser

Mot 2025

Lämna ett svar

Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.

En cyklisk sektor

Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.

Lantbrukare inspekterar sin spannmål i fält.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.

Utblick mot världen

Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.

EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.

EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.

Containers staplade på varann
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.

Svensk jordbrukssektor 2024

Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.

Det händer 2025

Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.

Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.

Lantbrukare inspekterar sitt lager av inköpta insatsvaror.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.

Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.

Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Året har inletts med fortsatt fallande priser

Lämna ett svar

Den trend med successivt fallande priser för jordbruksprodukter som har rått sedan ett år tillbaka har fortsatt under början av 2024. Det beror framförallt på gynnsamma odlingsförhållanden i de flesta betydande produktionsområden världen över, samtidigt som efterfrågan bromsats av en svag konjunktur och lagren av jordbruksprodukter är förhållandevis välfyllda.

Idag har vi levererat den månatliga lägesrapporten om marknadsläget i jordbrukssektorn till Regeringen. I den kan du läsa att världsmarknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt uppvisar små rörelser, mestadels nedåt. Bland enskilda produkter har priserna för spannmål fallit medan priserna för socker har stigit. Förhållandevis stora lager av de viktigaste jordbruksprodukterna är den mest betydande orsaken till att priserna sjunker, liksom att efterfrågan bromsats av en svag konjunktur i världen. I de viktigaste produktionsområdena finns det för närvarande inte några indikationer på produktionsstörningar. USDA:s senaste prognos för produktionen på världsmarknaden visade på stigande lager för de viktigaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna under 2024/25.

Väderutmaningar i höst- och vårbruk

Enligt MARS-rapporten som tas fram av EU-kommissionen har vintern 2023/24 varit mer nederbördsrik än normalt i västra och norra delarna av EU. I de södra delarna av EU har vädret däremot varit varmare än normalt. Det finns en oro för att grödorna tagit skada av den rikliga nederbörden under höst och vinter samt att vårbruket blir försenat.

Ryssland och Ukraina har hittills haft gynnsamma förhållanden för de höstsådda grödorna. I Ukraina förväntas oförändrad vårsådd jämfört med förra året enligt landets jordbruksdepartement. Det finns dock viss oro för brist på utsäde av hög kvalitet.

tröskning av vete
Foto: Stefan Ärtenblad

Om vi blickar in på den svenska marknaden har riklig nederbörd lett till översvämningar i olika delar av landet, bland annat i Skåne och Mellansverige. Enskilda jordbrukare har rapporterat om åkrar som står under vatten. Det är ännu för tidigt att ha en uppfattning om hur grödorna kommer att påverkas av vädret under vintern. Utöver det så finns en risk att de besvärliga skördeförhållandena under hösten 2023 leder till brist på utsäde inför vårsådden 2024 och utsädesföretagen bedömer att den är störst för havre och korn. För vallfrö är tillgången betydligt bättre.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Frida Svensson

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 januari 2024

2 svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den svenska kronan har försvagats under inledningen av 2024 både mot dollarn och euron. Oljepriserna har varit oförändrade under den senaste tiden, prognoser för 2024 pekar mot lägre priser jämfört med 2023.

Priserna för jordbruksprodukter på världsmarknaden har varit förhållandevis stabila under inledningen av 2024. En tillfredställande lagersituation och gynnsamma väderförhållanden runt om i världen ger grunden för att prisrörelserna är små i nuläget. Det har ännu inte uppnåtts någon uppgörelse angående Ukrainas möjligheter att transportera jordbruksprodukter via EU.

Olyckshändelsen i Örtofta sockerbruk har lett till förseningar i produktion, problemen har blivit större på grund av kall väderlek. Sockerbetor har förstörts av sträng kyla. Mjölkproduktionen var under november 2023 lägre än motsvarande månad föregående år. Produktionen av nötkött har ökat med tre procent under 2023 medan griskötts- och kycklingproduktionen minskat lika mycket. Semineringarna av suggor har ökat under de sista månaderna 2023 medan de minskat för mjölkkor.

Produktionen av frukt och grönt påverkades negativt av de extrema väderhändelserna under 2023. Olämpliga förutsättningar för skörd av rotgrönsaker under hösten 2023 har påverkat kvaliteten på ett negativt sätt.

Fångsterna av sill utanför Skåne och Blekinge har under 2023 varit goda och storleken och kvaliteten på fisken bra. Det har därför varit ett bra produktionsår för fiskeindustrierna i södra Sverige.

Både produktpriser och produktionsmedelspriser var i november 2023 lägre än i november 2022. Bland enskilda produkter har priserna fallit mest för mjölk och spannmål. Mjölkpriserna har dock stigit både under december 2023 och januari 2024. Priserna för gödning, el och foder har fallit med 10-40 procent under det senaste året.

traktor i vinterlandskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

De svenska producentpriserna för nötkött och griskött är fortfarande bland de högsta inom EU, men under 2023 har priserna ökat mer i andra EU-länder än i Sverige. Mjölkpriset i Sverige är däremot bland de lägsta i EU.

Hushållningssällskapets lönsamhetskalkyler för 2024 visar att täckningsbidraget för höstvete minskar med 1 000 kr/ha jämfört med motsvarande beräkningar som gjordes vid samma tid förra året.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 18 augusti 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 18augusti. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Rysslands tillbakadragande från spannmålsavtalet och attacker på ukrainska hamnar har ännu inte lett till några större effekter på globala spannmålspriset men orsakar oro i angränsande länder. Oljepriset har ökat något under sommaren men det finns ännu inga tydliga signaler om ändrade priser på gödning.  Den svenska kronan är fortsatt svag mot euron och dollarn. Skördeläget är besvärligt i stora delar av Sverige till följd av nederbörd. Få längre uppehåll mellan regnskurarna försvårar tröskningen av spannmål och även vallskörden påverkas. Regnet leder till höga vattenhalter och försämrad kvalitet men även till översvämningar och problem med bärigheten på fälten.

Vetefält

Vetefält. Foto: Pixabay

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

Lämna ett svar

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

4 svar

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Jordbrukssektorns utveckling fram till 2030

Lämna ett svar

OECD och FAO har publicerat sin årliga prognos över den globala utvecklingen i jordbruket för den kommande tioårsperioden och här kommer vår sammanfattning. Årets rapport domineras av de effekter som pandemin har haft och kan komma att få för jordbruket framöver. Jordbruket har visat stor motståndskraft mot de påfrestningar som pandemin givit upphov till och påverkan har varit mindre jämfört med många andra delar av samhället. Livsmedelsförsörjningen har kunnat säkerställas i världen på ett tillfredställande sätt även om det lett till stigande matpriser som drabbat många människor runt om i världen.

Nyfikna kor och nyfiken liten pojke. Foto: Benny Karlsson, Scandinav

En utmaning att nå målet Ingen hunger

OECD/FAO förutser att en återhämtning påbörjas redan under 2021 efter den nedgång som skett i världsekonomin till följd av pandemin. Den nivå som man tror kommer ha uppnåtts till 2030, mätt i BNP, är dock lägre än vad som prognosticerades innan pandemin bröt ut. Det gör att det kommer att bli en svår utmaning att nå det uppställda mål för 2030 om att det inte ska finnas någon hunger i världen.

Den ökande efterfrågan på biodrivmedel tros minska

Andra frågor som OECD/FAO lyfter i årets rapport är att tillväxttakten i animaliesektorn behöver minska i höginkomstländer för att dämpa efterfrågan på foderprodukter. OECD/FAO förutser att ökningstakten i efterfrågan på biodrivmedel minskar under den kommande tioårsperioden. Aktiva politiska beslut för att stödja övergång till eldrivna fordon och prioritering av restprodukter som råvara i produktionen är viktiga orsaker till att efterfrågan på jordbruksprodukter i energisektorn förväntas minska.

Ett mer produktivt jordbruk snarare än mer åkerareal

OECD/FAO lyfter också betydelsen av investeringar, såväl offentliga som privata, för att produktivitetstakten ska utvecklas i en positiv riktning. Ökad produktivitet står för nästan 90 procent av den produktionsökning som förväntas till 2030 medan ökad areal bara svarar för knappt 10 procent.

Fortsatt behov av klimateffektiva produktionsmetoder, särskilt inom animalier

Jordbrukets klimatpåverkan är fortsatt stor, men OECD/FAO tror inte att utsläppen av växthusgaser kommer öka lika snabbt som produktionen ökar. Samtidigt slår man fast att det finns fortsatt behov av att utveckla klimateffektiva produktionsmetoder, speciellt i animaliesektorn.

Och hur blir det med priserna?

Priserna på jordbrukets produkter har stigit kraftigt under 2020, mycket beroende på stark efterfrågan från den kinesiska fodermarknaden. Stark produktivitetsutveckling leder dock till att det åter blir en långsiktigt fallande pristrend. Fallande priser drabbar särskilt småjordbrukare som har svårt att anpassa kostnadsnivån. Varierande väder, smittsamma djur- och växtsjukdomar, varierande insatsvarupriser och konjunktursvängningar är några faktorer som kan leda till prisvariationer för jordbruksprodukter under prognosperioden. 

Här hittar ni hela OECD-rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare