Etikettarkiv: uppföljning och utvärdering

Fler företag i industri och restaurang, men färre i primärproduktionen

Lämna ett svar

Vår årsrapport inom regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar en uppåtgående trend för antalet företag i livsmedelsindustrin och restaurangledet mellan 2016 och 2022. Samtidigt minskade antalet företag i primärproduktionen. På vårt lunchseminarium den 19 april presenterades och diskuterades rapporten. Du kan se seminariet i efterhand här.   

Tecknade bilder som visar de olika leden i livsmedelskedjan

Lönsamheten har varierat över tid och mellan kedjans led

Måtten för lönsamhet inom livsmedelskedjan – nettomarginal, rörelsemarginal och avkastning på eget kapital – har varierat sedan 2016. 2022 blev ett tufft år för alla led utom för primärproduktionen som uppvisar ett rekordår lönsamhetsmässigt. Variationerna i lönsamheten för ledet beror till stor del på skördarnas storlek och priserna över tid.

För livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln minskade nettomarginalen och rörelsemarginalen mellan 2016 och 2018, för att sedan öka till och med 2021. I restaurangledet minskade samma mått till och med 2020 för att sedan öka påtagligt 2021. De tydliga nedgångarna för leden år 2022 hänger till stor del ihop med den kraftiga inflationen och de prisökningar som följt.

Det går inte att avgöra med statistiska analyser om lönsamheten 2016–2022 följer någon trend i primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln eller livsmedelskedjan totalt. Däremot finns en signifikant nedåtgående trend för lönsamheten i restaurangledet. Trenden kan till stor del förklaras av att hushållen fått mindre att röra sig med till följd av den kraftiga inflationen, men också av pandemieffekter såsom restriktioner och personalbrist.

Det faktum att antalet företag i restaurangledet följer en signifikant uppåtgående trend tyder på att det finns förväntningar om framtida lönsamhet i ledet. En liknande positiv trend syns även i livsmedelsindustrin.

Företagen i primärproduktionen blir färre, men större

I primärproduktionen visar trendanalysen att antalet företag minskar. Detta är sannolikt kopplat till den snabba strukturomvandling som sker i det svenska lantbruket idag där andelen små och medelstora företag minskar, antingen för att de läggs ner eller för att de blir större. Samtidigt växer andelen stora företag i sektorn.

Utvecklingen beror till stor del på att företagen söker stordriftsfördelar. När företagen blir större får de till exempel bättre möjligheter att investera i verksamheten och de kan också skapa ett högre löneutrymme och få möjlighet att hyra in arbetskraft. På så vis kan arbetsbördan per anställd minska och möjliggöra en mer socialt hållbar vardag för personalen.

Livsmedelsstrategin 2.0 är nödvändig

Förutsättningarna för företagen inom livsmedelskedjan att bedriva verksamhet har förändrats påtagligt sedan livsmedelsstrategin beslutades. Torka, pandemi, krig i Europa, inflation och kraftiga prisökningar har präglat och präglar fortfarande utvecklingen och utmanar företagen i kedjan på flera sätt. Mot bakgrund av dessa förändringar är den översyn som just nu sker av livsmedelsstrategin en viktig del i arbetet med att nå målen om ökad konkurrenskraft, tillväxt och hållbarhet i livsmedelskedjan.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten i sin helhet hittar du här.

/Elice Fällström
Miljöekonomisk utredare och projektledare för regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Livsmedelsstrategins övergripande mål är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja som skapar tillväxt och sysselsättning samt bidrar till hållbar utveckling i hela landet. Företagen i livsmedelskedjan är spridda geografiskt och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning varierar dels mellan livsmedelskedjans led och dels mellan olika delar av landet. Det är därför viktigt att livsmedelsstrategin bidrar till att skapa förutsättningar för företagen att bedriva verksamhet i såväl storstäder som på landsbygden.

En konkurrenskraftig livsmedelskedja behöver ett gott företagsklimat, utbildad arbetskraft och en trygg arbetsmiljö

Lämna ett svar

I årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin undersöks ett urval av indikatorer kopplade den sociala hållbarheten. Det handlar bland annat om företags- och arbetsmiljö, utbildningsnivå, framtidstro och yrkesstolthet, men också om djurhälsa, djurvälfärd, levande landsbygd och folkhälsa.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport visar att det krävs vissa grundläggande förutsättningar för att kunna starta företag och driva affärsverksamhet med ett gott företagsklimat och en trygg arbetsmiljö.

Tillgång till lån och krediter, utbildad arbetskraft, bredband och relevant infrastruktur är exempel på faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva en affärsverksamhet. Enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet upplevde 24 procent av de tillfrågade företagen i primärproduktionen att begränsad tillgång på lämplig arbetskraft eller kompetens var ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. För livsmedelskedjan och övriga näringslivet är motsvarande siffra 37 respektive 33 procent.

God arbetsmiljö = få arbetsskador

En god arbetsmiljö innebär också få arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det led i livsmedelskedjan som haft flest anmälda arbetsskador per antal sysselsatta är livsmedelsindustrin. Antalet anmälda arbetsskador i livsmedelsindustrin var 19 stycken per 1 000 sysselsatta, vilket är nära 50 procent fler än i det totala näringslivet år 2021. Primärproduktionen är likväl den bransch i näringslivet där flest dödsolyckor inträffar per 100 000 sysselsatta. De tre vanligaste orsakerna till dödsfall inom jordbruket var förlorad kontroll över maskin/fordon, ras/fall av föremål som träffar den skadade och förlorad kontroll över djur.

Figur 22. Antal anmälda arbetsskador år 2016 till år 2021. Källa: (SCB, 2022)

Jämn könsfördelning i hela livsmedelskedjan, men det finns undantag

I livsmedelskedjan som helhet råder en jämn könsfördelning och andelen kvinnor i livsmedelskedjan låg stabilt på 47 procent mellan åren 2016 och 2020, men det finns variationer mellan livsmedelskedjans sektorer och yrkesgrupper. Andelen kvinnor i primärproduktionen varierade exempelvis mellan 23 och 24 procent under perioden. En utredning från Tillväxtverket bekräftar att det finns en tydlig mansdominans inom flera av de vanligaste utbildningsgrupperna och yrkena i primärproduktionen. Inom delar av livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restaurangnäringen innehåller arbetsplatserna ofta flera olika yrkesgrupper, där vissa är mansdominerade, medan andra är kvinnodominerade.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här

//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Produktionen i livsmedelskedjan har ökat

Lämna ett svar

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att produktionen i livsmedelskedjan som helhet har ökat mellan år 2016 och år 2020. Ökningen i livsmedelskedjan var dock svagare än i det totala näringslivet.

Produktionen i livsmedelskedjan har följts upp genom att studera förädlingsvärdet (som förenklat visar värdet på produktionen minus värdet på använda insatsvaror) hos företagen i livsmedelskedjan. Det totala förädlingsvärdet i livsmedelskedjan uppgick till drygt 210 miljarder kronor år 2020, vilket var en ökning jämfört med år 2016. Utvecklingen har även analyserats med en regressionsmodell för att få en bättre uppfattning om huruvida utvecklingen kan sägas vara en trend eller om den beror på tillfälliga variationer. Analysen visar en signifikant positiv trend för produktionen för livsmedelskedjan som helhet, men också för livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln.

Primärproduktionen stod för den kraftigaste procentuella ökningen i förädlingsvärdet mellan år 2016 och år 2020. Men analysen visar att det inte är en signifikant trend. I restaurangledet minskade förädlingsvärdet, men även där är trenden inte signifikant.

Figur 1. Totalt förädlingsvärde i livsmedelkedjan 2011–2020, miljarder kronor löpande priser
Not: Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren.
Not: När figuren studeras måste man ha i åtanke att utvecklingen endast visas till år 2020, det vill säga året innan priserna på insatsvaror började stiga och innan Rysslands invasion av Ukraina.
Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Livsmedelskedjan hade dock en svagare tillväxt mellan åren 2016 och 2020 (9 procent) jämfört med det totala näringslivet (14 procent). En svagare tillväxt kan leda till svårigheter att attrahera investeringar och kapital, eftersom förväntningar om framtida avkastning är högre när investeringar görs i andra sektorer.

Delvis ökad produktionsvolym i primärproduktionen

Livsmedelsproduktionens utveckling följs även med volymuppgifter för primärproduktionen. Primärproduktionen låg kvar på ungefär samma nivå år 2021 som år 2016 (när volymutvecklingen studeras), samtidigt som ledet lyckades få ersättning för de höjda kostnaderna snabbare än tidigare. Detta visar på motståndskraft mot den pågående krisen i det svenska jordbruket.

Mellan åren 2016 och 2021 finns en signifikant positiv trend för produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater. Produktionsvolymen för andra produktgrupper hade mindre variationer som inte är signifikanta.

För att nå livsmedelsstrategins mål om en hållbar produktion behöver resurseffektiviteten öka och de varor och tjänster som produceras behöver använda en mindre mängd insatsvaror. Sett till resurseffektivitet är den nationella utvecklingen jämförbar med utvecklingen i EU.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här

//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Ökad lönsamhet i livsmedelshandeln mellan 2016 och 2021

Lämna ett svar

Konkurrenskraftiga och hållbara företag behövs för att skapa en ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad belastning på miljön eller får negativa konsekvenser för människors hälsa och välfärd. Återkommande kriser och yttre omständigheter visar på behovet av lönsamma och motståndskraftiga företag.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. För att mäta företagens konkurrenskraft har vi använt tre mått på lönsamhet, så kallade nyckeltal. Figuren nedan visar nettomarginalens utveckling, som är ett av nyckeltalen, i livsmedelskedjan 2016-2021.  

Figur: Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2016-2021, Index 2016=100. Källa: SCB, företagens Ekonomi.

Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin (se kapitel 4 i rapporten) visar bland annat att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet var oförändrad mellan åren 2016 och 2021 och att utvecklingen skilde sig åt mellan leden. Rapporten visar också att det fanns en statistiskt signifikant förbättring i livsmedelshandeln och att det var små förbättringar i primärproduktionen och livsmedelsindustrin, men de var inte statistiskt signifikanta. I restaurangledet fanns en statistiskt signifikant försämring av lönsamheten.

När pandemin började avta under år 2021 uppstod flera flaskhalsar, som ledde till snabba kostnadsökningar för bland annat energi och transporter. Under andra halvan av år 2021 började kostnaderna att stiga kraftigt, och kostnadsökningen förstärktes ytterligare när Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari år 2022.

Lönsamheten påverkas av yttre omständigheter

Vi skriver att effekterna på företagens lönsamhet i stor omfattning påverkats av yttre omständigheter som att priserna på produktionsmedel har stigit kraftigt, samtidigt som produktpriserna har stigit i olika omfattning. Effekten på lönsamheten har därför varierat för olika produktionsgrenar och enskilda primärproducenter beroende på när priserna på produktionsmedel ökade och hur mycket marknadspriserna steg.

Rapporten visar, på en mer detaljerad nivå, att nettomarginalen förbättrades i 19 av livsmedelskedjans 24 delsektorer mellan åren 2016 och 2021. Nettomarginalen förbättrades i samtliga av jordbrukets delsektorer, men minskade i fisket och vattenbruket. Även inom livsmedelsindustrin förbättrades nettomarginalen, men inte för företag som huvudsakligen tillverkar mjöl, mixer, flingor och stärkelse och företag som bland annat tillverkar konfektyr, te, kaffe och färdigrätter.

För att företagen ska vara mindre sårbara, bättre rustade för framtiden och kunna motstå negativa effekter orsakade av yttre omständigheter krävs handlingsutrymme i form av bland annat högre marginaler.

Ökad svensk marknadsandel för kött och tomater

I rapporten följer vi också den svenska produktionens konkurrenskraft med hjälp av svensk marknadsandel, som visar hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige. Vår rapport visar att den svenska marknadsandelen med ett undantag var oförändrad eller ökade mellan åren 2016 och 2021. Det fanns en signifikant positiv trend för den svenska marknadsandelen för tomater, nötkött, griskött och mat­fågel mellan åren 2016 och 2021 och en signifikant negativ trend för ost.

Fortsatt viktigt med satsningar på kunskap och innovation

Vi skriver också i rapportens fjärde kapitel att företagens lönsamhet påverkas av deras produktivitet och förädlingsgrad, men även av möjligheten att ta till sig nya tekniker och ny kunskap för att tillgodose konsumenternas behov och på så sätt öka efterfrågan. Att forskning och utveckling (FoU) är centralt för att nå livsmedelsstrategins mål och skapa en långsiktig produktivitetstillväxt och ökande förädlingsgrad.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.

/Camilla Burman, som håller ihop arbetet med regeringsuppdraget utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin.

Fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan på nästa lunchseminarium

Lämna ett svar

Nu är det dags att boka in nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin som är den 5 maj. Då kommer vi ha fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021.

Lunchseminariet kommer ta avstamp i årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som i förra veckan skickades till Regeringskansliet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Här kan du redan nu ta del av några av rapportens slutsatser:

Den 5 maj klockan 12.00 kommer jag att berätta mer om rapportens resultat. Det kommer också vara ett samtal mellan lantbrukaren Patrik Ohlsson och Wiveca Andreasson på Atria om hur livsmedelsstrategins mål skulle kunna bidra till en förbättrad försörjningsförmåga. Precis som tidigare inleder vår generaldirektör Christina Nordin och Maria Lindsäth modererar.

Här kan du anmäla dig till lunchseminariet. Varmt välkommen!

Ps. Om du missade seminariet i januari med fokus på Mer ska bli mat, så hittar du det här.

/Camilla Burman, som håller ihop regeringsuppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Webbinarium 1 juni – hur går det för den svenska livsmedelskedjan?

Lämna ett svar
Familj handlar mat. Foto: Scandinav.

Jordbruksverket följer årligen upp den svenska livsmedelsstrategin. Den 1 juni klockan 12 bjuder vi in till ett webbinarium där jag berättar mer om hur det går för livsmedelskedjan, baserat på årets rapport. Men inte nog med det, vi får också ta del av ett samtal mellan lantbrukaren Per-Göran Sigridsson och handlaren Håkan Seiborg om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden. Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin medverkar och moderator är Maria Lindsäth.

Varmt välkommen att lyssna in på webbinariet den 1 juni klockan 12.
Du anmäler dig  här.

Camilla Burman, ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Läs mer i årets uppföljning och utvärdering av livsmedelskedjan.
Läs inbjudan och programmet för webbinariet

Välkommen!

Ny årsrapport! Här är resultaten som visar hur det går för livsmedelskedjan

Lämna ett svar

I drygt fyra år har den svenska livsmedelsstrategin funnits. Målet med strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt. Livsmedelsstrategins mål är integrerade i hela Jordbruksverkets verksamhet

Jordbruksverket har flera uppdrag i strategins handlingsplaner som alla ska bidra till att målen nås. Ett av våra uppdrag är att Utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin.

I årets rapport som nyligen publicerades är en av slutsatserna att produktionen fortsätter att öka i livsmedelskedjan, trots oförändrad lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan som helhet. Av rapporten framgår att det finns variationer mellan de olika leden och delbranscherna, exempelvis ökade produktionen mest i restaurangledet, men det var också i restaurangledet som lönsamheten minskade mest. En glädjande utveckling är att lönsamheten ökade i primärproduktionen mellan åren 2016 och 2019.

Foton: Peter Rutherhagen, Urban Wigert, Svenskt Kött, Scandinav Bildbyrå, Johan Wallander.

Årets rapport har byggts ut med ett kapitel om livsmedelsproduktionens produktivitet, miljö- och resurseffektivitet eftersom en hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras. Utvecklingen går åt rätt håll inom vissa områden, medan andra måste förbättras. Exempelvis behövs situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras.

Livsmedelskedjan har potential att bidra till tillväxt i hela landet, men att det främst är i storstadsregionerna som arbetstillfällen skapas när tillväxten ökar.

Precis som tidigare år betonas i rapporten att forskning, innovation och ökad kompetens är avgörande för att nå målen i livsmedelsstrategin. Anledningen är att forskning, innovationer och en ökad utbildningsnivå är nödvändiga för att skapa en långsiktig tillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Det är också en förutsättning för lönsamma och konkurrenskraftiga företag.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer, så har vi tagit fram både en kortversion av rapporten och den längre huvudrapporten.

Om du är nyfiken på våra andra uppdrag i handlingsplanerna finns en sammanställning från februari. Den innehåller både de uppdrag vi slutredovisade och de uppdrag vi delredovisade, eftersom vi genomför dem under en längre tid.

/ Camilla Burman som håller ihop arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin