Författararkiv: Den svenska maten

Vad sysslar egentligen EU:s ekoambassadörer med?

Den 14 november var jag bjuden till ett möte i Madrid, i egenskap av svensk representant för EU:s ekoambassadörer. Detta nätverksforum instiftades av EU-kommissionen för några år sedan och ett syfte är att dela goda exempel på hur medlemsländerna arbetar för att främja den ekologiska marknaden – både i enlighet med EU:s organic action plan och nationella handlingsplaner. Nätverket träffas som regel två gånger per år, en gång digitalt och en gång fysiskt. Vid två tillfällen hittills har möten och spännande studiebesök förlagts i det land som är ordförande i EU:s rådsarbete och jag har haft förmånen att få besöka både Prag och Madrid.  

Departementsbyggnaden i Madrid
Departementet i Madrid. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Mötesdagen inleddes i den mäktiga departementsbyggnaden, med 23 av 27 medlemsstater plus EU-kommissionen närvarande. På mötet framkom att:

  • EU-kommissionen uppmanar fler länder och aktörer att söka stöd inom EU:s säljfrämjandeprogram, bland annat för ekolivsmedel.
  • Efterfrågan på eko går ner i hela EU men tecken på återhämtning skönjas.
  • I Spanien pågår många marknadskampanjer för ekologiskt och det är viktigt att välja rätt kanaler – till exempel tittar unga inte på TV. Du kan avnjuta en av kampanjerna här! En kul grej är att man i Spanien brukar be metereloger föra fram viktiga budskap, eftersom folk litar på dem. Det var dock inte alla ekoambassadörer som höll med om denna yrkeskårs trovärdighet.
  • Nederländerna förbereder en större ekokampanj och man har också lanserat en nationell åtgärdsplan med mål att nå 15 procent ekologisk jordbruksmark, en stor ökning från dagens 4,5 procent.
  • Kroatien har precis lanserat sina första nationella ekomål.
  • Finland driver en EU-finansierad ekokampanj, ”Organic is a good sign”.
  • Irland har liten ekomarknad med stor import, men nu har man nyligen lanserat ekomål för offentlig sektor på 16 procent.
  • Malta har EU:s lägsta ekoandel när det gäller jordbruksmarken med 0,6 procent, men nu har man lanserat en nationell åtgärdsplan.
  • Sverige berättade att de senaste sju årens nationella ekouppdrag inneburit finansiering av runt 100 främjandeprojekt från jord till bord, samt att regeringen nyligen avskaffat de svenska ekomålen.
Foto: Åsa Lannhard Öberg

På eftermiddagen åkte vi buss fem mil söder om Madrid, där vi besökte den välskötta, idylliska och ekologiska getgården ”Suerte Ampanera Farm”. Mitt intryck under bussresan var att högplatån cirka 1 000 meter över havet är beroende av betande djur för att hålla markerna i skick. Gården har 2 500 getter, 500 hektar betesmark och eget mejeri som väger in runt 2 000 liter getmjölk per dag, framför allt för att tillverka ost. Vi fick provsmaka och ostarna var mycket goda! Jag uppfattade att getterna ger 3 – 4 liter mjölk per dag och att de mjölkas en gång per dygn.

I beteshagarna växer en form av ek som framåt höstkanten ger ett välsmakande ekollon, perfekt som getfoder. Gårdens ägare gör allt möjligt för att gynna den biologisk mångfalden. Bland annat har kaninrösen skapats av grenar och längst ner i en hage finns ett instängslat område där man placerar getter som dött, för att på så vis gynna en särskild gam som alltså flyger dit för att äta sig mätt. Jag har aldrig sett eller hört talats om något liknande innan och tror inte det är brukligt i våra trakter. Regnvatten samlas i en stor damm som används under den torra årstiden, i den här dammen bor också olika typer av sköldpaddor.

gården som besöktes. Getter. Hundar. Människor
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Eftersom jag är en hundälskare av stora mått är ändå mitt mest bestående intryck från det här studiebesöket de charmiga getvaktarna – en flock stora Spanska Mastiffer som föds bland och bor hela sitt liv tillsammans med getterna. Dessa fyrbenta herdar vakar över flocken och håller rovdjur borta, utan att valla dem för hårt. Det roligaste var när en stor vit hane kom galopperande mot byråkratgänget i hagen, med lortiga jättetassar och dreglande mungipor, för att hoppa upp på den danske delegaten som nästan föll omkull. Det blev spännande avtryck på kläderna. Men även jag fick förmånen att känna på den burdusa hälsningen. En annan händelse som fick oss att dra på smilbanden, var när en get som rörde sig bland oss började mumsa på den polska delegatens kjolfåll. Getter är helt klart fascinerande djur, och vore jag get skulle jag gärna bo på just den här spanska gården.

/Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 30 november 2023

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 30 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senast åren. En svag världskonjunktur leder till att efterfrågan är förhållandevis svag. I Sydamerika har vädret utvecklats i gynnsam riktning och oro för torka har tonats ner. I EU har däremot kraftiga regn lett till att höstsådden försenats. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den preliminära skördestatistiken för 2023 visar att spannmålsskörden blev drygt 20 procent mindre än det senaste femårsgenomsnittet. Årets skörd blev dock betydligt större än skörden 2018. Även för oljeväxter och proteingrödor blev årets skörd betydligt mindre än genomsnittlig skörd. Höstsådden i Sverige blir mindre än under de närmast föregående åren, det är särskilt sådden av oljeväxter som minskat. Orsaken till minskningen är den regniga väderleken under hösten. En olycka inträffade i Örtofta sockerbruk i mitten av november med totalt produktstopp som följd. En återstart av fabriken planeras till den 11 december.

Produktionen av griskött har fallit kraftigt under 2023 jämfört med föregående år. Det är oklart varför produktionen har minskat men stigande kapitalkostnader och problem med att hitta arbetskraft kan vara förklaringsfaktorer. Producentpriserna för griskött har däremot inte förändrats under de senaste månaderna. Jämfört med andra EU-länder har dock produktionsminskningen i Sverige hittills varit relativt liten.

Arlas a-contopris för mjölk i producentledet höjs med drygt 10 kr/100 kg för december 2023. Jämfört med andra länder i EU ligger det svenska producentledet bland de allra lägsta.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publiceras i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Mer fisk och skaldjur kan bli mat

Den åttonde och sista delrapporten om svenska livsmedelsförluster handlar om vildfångad fisk och skaldjur. Rapporten hittar du här.

Båt i hamn. Torskbåt.
Torskbåt. Foto: Lina Waara

Jag hade inte någon förkunskap om fisket när jag började och har lärt mig väldigt mycket av att hålla ihop arbetet med rapporten som omfattar fisk och skaldjur fångade i hav och längs kust, av svenska fiskefartyg. Tur det finns kunniga och erfarna kollegor och god hjälp av forskare på SLU Akvatiska resurser!

Utöver att visa hur mycket fisk och skaldjur som blir mat hoppas jag att rapporten också ska bidra till att fler får kunskap om möjligheterna och utmaningarna med resurserna hos de blå näringarna.

Resultaten visar att:

  • 8 procent av den fisk som fiskades i syfte att gå till livsmedel, inte gick vidare till mat under 2021. Det motsvarar 4 000 ton. Orsaken till förlusterna är utkast, rens och skador från rovdjur som säl och skarv. Framförallt vid fisket nära botten av arter som torsk, kolja, gråsej, havskräfta, räka och vitling.
  • Två tredjedelar av all fisk går till fodertillverkning i Danmark. Det är framförallt från det pelagiska fisket av sill, skarpsill och makrill.

Forskarna intervjuade branschföreträdare om deras syn på orsakerna till att fisk inte går vidare i livsmedelskedjan och tankar om vad som behöver göras. Vissa fullt ätliga fiskar eller detaljer av fiskarna efterfrågas inte av konsumenter, som till exempel skarpsill – du vet fisken i ansjovis? Tobis och vissa karpfiskar, köttet från siklöja och torskrom äter vi knappt heller. Köttet från siklöja anses vara en delikatess i Finland men i Sverige använder vi det till foder.

Torsk till middag, eller nån annan spännande sjömatsprodukt? Foto: Scandinav/Astrakan Images.

Det är positivt att det finns en stor satsning i Sverige på Blå mat – centrum för framtidens sjömat som tittar just på konsumentbeteenden och att höja efterfrågan på nya, hållbara och näringsriktiga sjömatsprodukter.

Konsumtionen begränsas också av rekommendationer gällande miljögifter då barn och kvinnor som kan bli gravida rekommenderas att ha ett mycket begränsat intag av fet fisk från Östersjön. Mer kunskap om halterna av miljögifter i vissa områden av Östersjön kan ta reda på om mer fisk skulle kunna fiskas för livsmedel utan att äventyra säkerheten för konsumenter.

Sillar på löpande band som tas emot för vidare beredning
Mottagning av sill. Foto: Karin Lindow

Att mycket sill, skarpsill och makrill fiskas för att gå till foder beror på fler saker, även lönsamhet, affärsöverenskommelser och att vissa båtar idag är så stora att de inte kan anlägga i svenska hamnar. Möjligheten att mer fisk går till livsmedel i Sverige har betydelse för vår livsmedelsförsörjning och i våras redovisade Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om just detta: Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill.

Precis som i de andra delrapporterna så ger rapporten om fisk och skaldjur förslag på åtgärdsområden för att mer ska bli mat. För vi ser möjligheter till att både minska livsmedelförlusterna inom fångsterna för livsmedel och att öka andelen fångster som går till livsmedel.

Slutligen, här finns recept på skarpsill-snacks! Och en video med en finsk fiskmästare som visar hur siklöja kan rensas och fileas. Enligt finnarna hör siklöjan till våra godaste fiskar. Siklöjan kan stekas, tillredas i ugn eller rökas. Siklöja används också som fyllning i den traditionella finska fiskrätten kalakukko (inbakad i bröd). 

/Karin Lindow, projektledare för nationell uppföljning av livsmedelsförluster som ingår i livsmedelsstrategins uppdrag för minskat matsvinn, med god hjälp av kollegor som Lina Waara, fiskepolitisk utredare.

Bt vid hamn. Sillbåt
Sillbåt. Foto: Karin Lindow

Mer vildsvinskött på menyn! 

Jag har växt upp på en gård där jordbruk och jakt har varit en diskussion som legat mig varmt om hjärtat. För mig är det viktigt att vilda djur som vildsvin förtjänar att leva ett värdigt liv i skogen. När jakt sedan genomförs behöver vi ta hand om köttet med varsamhet och hänsyn för att respektera djurets liv. Därför har vi skapat en konferens  med det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument.

Samtidigt som bekämpningen av afrikansk svinpest pågår i Västmanland finns ett behov av en fortsatt fungerande vildsvinskedja – från skog till bord – i resten av Sverige. Genom att hålla liv i efterfrågan på vildsvinskött stärks Sveriges livsmedelsproduktion och vildsvinspopulationen kan hållas i balans.

Ett sätt att servera vildsvinkött är som pulled pork i brioche. Foto: Karin Schaefer/Svenskt vildsvinskött.

Hur kan mer vildsvinskött nå konsument?

Det är temat för vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Under vildsvinsdagarna, som består av studiebesök på en vilthanteringsanläggning och konferens, kommer erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan att lyftas. 

Så nu undrar jag:

– Jagar du vildsvin?
– Hanterar du vildsvinskött? 
– Säljer du vildsvinskött?
– Serverar du vildsvinskött?

Då är vildsvinsdagarna för dig!

Läs mer och anmäl dig här senast 22 november.

Vildsvinsdagarna anordnas av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet.

Jag hoppas att vi träffas på vildsvinsdagarna 5-6 december!

Varma hälsningar från Cecilia Andersson, som jobbar med regeringsuppdraget för att främja konsumtionen av vildsvinskött. 

Två månader efter utbrottet med afrikansk svinpest

Två månader har gått sen Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest, ASF. Det var ett nödvändigt beslut att kraftsamla myndigheten och snabbt aktivera Jordbruksverkets krisorganisation för att kunna lokalisera, avgränsa och bekämpa smittan och för att minimera risken för smittspridning. Än återstår mycket arbete, men vi har nu en tydligare bild över smittans utbredning.

Skylt om smittad zon i skogen.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning skulle det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna skulle då påverka ännu fler personer och verksamheter. Vårt mål är och har därför hela tiden varit tydligt. Vi ska utrota och friförklara Sverige helt från ASF.

Åtgärderna vi vidtagit har varit många, frågorna desto fler. Redan andra dagen beslutade vi att upprätta en operativ ledningscentral i Fagersta. Fagersta kommun erbjöd oss snabbt plats för den operativa ledningscentralen (OLC) i deras kommunhus och provtagningscentralen (PC) vid Sänkmossens avfallsanläggning. Det fungerade mycket bra i den inledande fasen av krisen, men vi kom fram till att vi behövde en mer långsiktig lösning. Därför flyttade vi verksamheten till en plats där vi samlat kontorslokaler, provtagning, förvaring och förbränning på samma plats.

Jordbruksverkets och Distriksveterinärernas personal utanför provtagningstältet.
Jordbruksverkets och Distriktsveterinärernas personal utanför provtagningstältet vid Sänkmossens avfallsanläggning.

En viktig åtgärd som vi inledde den 11 oktober, var att stängsla in det område där vi hittat smittade kadaver. På så sätt minskar vi fysiskt risken att smittade vildsvin tar sig ut ur området, och att friska tar sig in. Sökarbetet i den smittade zonen (cirka 1 000 kvadratkilometer) och provtagning av upphittade kadaver har hittills inneburit att vi påträffat 53 kadaver med smitta, samtliga inom en begränsad del av kärnområdet (som är cirka 100 kvadratkilometer).

Vi har sedan utbrottets början bemannat vår krisorganisation med 100 till 150 medarbetare från både Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna som på olika sätt bridrar till att bekämpa smittan. Samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Svenska jägarförbundet, kommuner, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, olika branscher, andra myndigheter och aktörer har varit avgörande för resultatet.

Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet ska gå till.
Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet efter smittade vildsvin ska gå till.

Vi är otroligt tacksamma över all hjälp och allt stöd vi får och har fått. Alla hjälps åt och det är samverkan när den är som bäst!

Förekomsten av djursjukdomar som salmonella och ASF slår ofta hårt mot livsmedelsproducenter och deras lönsamhet, speciellt när smittan tagit sig in i djurbesättningar. Bara i år har Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och aktörer hanterat salmonellautbrott, fågelinfluensa, torka, översvämningar, och nu ASF.

Jordbruksverket bidrar till att livsmedelsstrategins mål kan nås

Livsmedelsstrategin övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en ökad hållbar matproduktion som ska bidra till en minskad sårbarhet och en ökad självförsörjning samtidigt som vi ska nå våra miljömål.

Både matproduktionen och företagens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av förekomsten av djursjukdomar. Därför är ett långsiktigt och förebyggande arbete väldigt viktigt inte minst inom smittskydd, samma sak gäller för vår egen krisorganisation.

En del av livsmedelsstrategin är vildsvinspaketet som bland annat syftar till att stärka det generella smittskyddet för tamgrisbesättningar, speciellt kopplat till ASF. Avsikten är att bidra till färre djursjukdomar på tamgrisbesättningar och därmed lägre kostnader för företagen, vilket kan ha en positiv effekt på lönsamheten.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret, inte bara för bekämpningen av det befintliga utbrottet av ASF, utan över att genom ett långsiktigt smittbekämpningsarbete säkra en stabil svensk livsmedelsproduktion. Det är ett tungt ansvar – men som vi alltså får stor hjälp att bära. Är det något bekämpningsarbetet av ASF visar så är det det. Och det är vi mycket tacksamma för.

/Anna Cedervall, stabschef i krisorganisationen

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 oktober 2023

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 31 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Läget i Östeuropa har fortfarande stor betydelse kortsiktigt för prisutvecklingen på jordbruksprodukter. Tilltagande oro i Mellanöstern kan också komma att påverka prisutvecklingen. På södra halvklotet finns risk för torka, men läget ser ut att förbättras i Sydamerika. I Europa har vädret hittills varit gynnsamt för årets höstsådd.

Foto: Anna Kern

I Sverige är årets skörd i stort sett avslutad. Jordbruksverkets preliminära skördestatistik publiceras i mitten av november.

Svag kvalitet på årets spannmålsskörd har lett till att en större andel än normalt inte uppfyllt kraven för livsmedelsanvändning. Prisskillnaden är därför stor mellan brödspannmål och foderspannmål.

Slakten av suggor har varit större än normalt under de senaste månaderna, det har inneburit att även semineringarna av suggor har minskat. Den senaste veckan har priset på griskött höjts av ett av de större slakterierna.

De ledande producenterna av gödning har försökt höja priserna under hösten men tilltagande konkurrens har gjort att prisökningarna hittills varit små.

Lantbruksbarometern för 2023 visar att lantbrukarnas upplevda lönsamhet försämrats under senaste året och nu är på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2018.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lokalproducerat på tallriken på Offentliga måltidens dag

Torsdagen den 19 oktober firas Offentliga måltidens dag runt om i hela landet. Betydelsen av de offentliga måltiderna, som berör en stor del av befolkningen varje dag, har de senaste åren uppmärksammats allt mer.

På Offentliga måltidens dag visar kommuner och regioner runt om i Sverige stolt upp sina måltidsverksamheter. På många håll serveras extra festliga menyer och beslutsfattare eller anhöriga bjuds in till skol- och seniorrestauranger. Medan det på andra håll serveras smakportioner till allmänheten i stadshuset eller på torget.

Offentliga måltidens dag är också ett tillfälle då många måltidsorganisationer lyfter fram närproducerade råvaror och samarbeten med lokala livsmedelsproducenter.  

Här kommer några exempel:

  • Åre kommun kommer bjuda på en potatisbuffé med närodlad potatis.
  • Östra Göinge kommun kallar årets tema ”Smaken av en plats”.
  • Örebro kommun lyfter fram samarbeten med lokala livsmedelsproducenter och serverar havreris från Närkeslätten.
  • Mora kommun serverar pannbiff, potatis och sås bestående av nästan bara lokalproducerade råvaror.
  • Ekerö kommun lanserar i samband med firande i år en egen rätt, Ekerörätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning.
Ekerörätten. Det är kommunens kockar har tagit fram rätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning. Rätten kan lagas och serveras, anpassat till matgästerna i förskola, skola och omsorg. Foto: Ekerö kommun.

Bidrar till stabilitet

Det är fjärde året som MATtanken koordinerar Offentliga måltidens dag, för att uppmärksamma de tre miljoner offentligt finansierade måltider som varje dag serveras i förskola, skola, äldreomsorg och på sjukhus.

De offentliga måltiderna har alltid fyllt en viktig funktion i samhället, men på senare år har allt fler förstått värdet av dem.

-Tryggheten som måltiderna bidrar till är extra viktig i ett omvärldsläge med oroligheter och ansträngd ekonomi. De offentliga måltiderna är också viktiga i frågor som rör näringslivsutveckling, beredskap och hållbarhetsmål. De offentliga måltiderna bidrar på många sätt till stabilitet i samhället.

Matgästerna serveras pannbiff med potatis, brunsås och tillbehör på Offentliga måltidens dag i Mora kommun. Potatisen kommer från åkrar i Mora, köttfärsen till biffarna kommer också från lokala producenter och brunsåsen innehåller närproducerad ekologisk mjölk. Foto: Mora kommun.

Vi har fantastiska offentliga måltider i vårt land. Det vill vi att fler ska få upp ögonen för. Därför koordinerar MATtanken Offentliga måltidens dag, den 19 oktober 2023. Det är en dag då offentliga måltidsverksamheter i hela landet visar upp sin verksamhet.

Måltidens dag har instiftats av Måltidsakademien och infaller alltid tredje torsdagen i oktober. MATtanken förstärker dagen i samverkan med MåltidsakademienLänk till annan webbplats.. Läs mer och se alla anmälda aktiviteter här: www.mattanken.se/omd.

/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

Ny statistik om köttmarknaden

Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.

Currygryta
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.

Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?

  • Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
  • Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
  • Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
  • Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
  • Exporten ökade för alla köttslag.

Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur

Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.

Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.

pengar

För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.

Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.

Här hittar du marknadsbalanserna. Och om du vill ha en notis direkt när vi publicerar statistiken så kan du anmäla dig här.

/Åsa Lannhard Öberg, som håller ett ständigt öga på köttmarknaden

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 29 september 2023

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 29 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Prisutvecklingen på världsmarknaden för jordbruksprodukter har under den senaste
tiden gått in i ett lugnare skede. Den långsiktiga trenden ligger fast med fallande
priser. Under det senaste året har priserna fallit med 20 procent, dock från en
mycket hög nivå. Stor skörd under 2023 och stora lager från förra året har gjort att
Ryssland aggressivt säljer spannmål på världsmarknaden. Efter att avtalet mellan
Ukraina och Ryssland slutade att gälla har Ukraina sökt nya vägar för export.
Ryssland har vid flera tillfällen attackerat ukrainska anläggningar. Några fartyg har
via Svarta havet transporterat jordbruksprodukter från Ukraina.

förstoringsglas, spanmål


I Sverige har vädret varit gynnsamt under september och skörden av spannmål och
oljeväxter har i stort sett kunnat slutföras, även i områden som tidigare drabbats
hårt av mycket regn. Det kommer dock finnas områden lokalt som förblir
oskördade på grund av översvämningar. Skörden av spannmål och oljeväxter blir
mindre än normalt och ogynnsamt väder har lett till omfattande kvalitetsskador. En
stor del av skörden som var avsedd för livsmedelsändamål kommer att gå till foder.
Gynnsamt väder under de senaste månaderna har gett god skörd av vallfoder samt god tillväxt på betena. I de flesta områdena i landet kommer det finnas tillräckligt
med grovfoder. Det är däremot fortsatt ont om halm. Regn under augusti har lett till
att sådden av höstoljeväxter blir mindre än normalt, sådden av höstspannmål pågår.

gris

Hittills har svensk grisköttsproduktion inte påverkats av utbrottet av afrikansk
svinpest på så sätt att avräkningspriserna fallit. Det finns dock en oro för att
utebliven export kan leda till överskott och lägre priser.
Höga kostnader för de produktionsmedel som använts för 2023 års
växtodlingssäsong i kombination med svag avkastning och låg kvalitet ger risk för
lönsamhetsproblem för företag med växtodling. I animalieproduktionen har
köttpriserna varit stabila, mjölkpriserna har fallit tillbaka men från en hög nivå och
det börjar ske en sänkning av foderpriserna. Lönsamheten ser därför förhållandevis
bättre ut i nuläget för animaliesektorn.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Back to the future – inspirerande och framåtsyftande på Livsmedelsdagarna 2023

I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.

Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?

Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:

  • Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
  • Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
  • En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.

Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.

Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?

Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.

Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.

Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.

Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.

Nyord eller buzzword – viktig med impact

Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.

Lanseringen

15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.

Grattis

  • Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus  motiveringen hittar du här.

Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.

  • Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
  • Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!

Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.

Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?

Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med. 

Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.

Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.

Ett av de sista passen handlade om regler.

Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?

Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.

Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.

Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.

Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…

Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!

/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten