Kategoriarkiv: Djurskydd

Julmat med svenska mervärden och läget på animaliemarknaden

Årets största mathögtid står för dörren och då vill jag passa på att påminna om de mervärden – eller styrkor – som finns i svensk matproduktion. Våra svenska mervärden bottnar delvis i att vi har högre krav på produktionen jämfört med i många andra länder, det gäller inte minst våra djurskyddsregler. Sverige har också den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur av alla länder i EU.

nötkreatur i hage
Foto: Linda Risberg

Men mervärden är också kopplade till en bredare betydelse av att vi producerar mat i Sverige. Det är positivt för försörjningsförmågan, sysselsättningen, landsbygdens utveckling, miljömålen och det svenska landskapet.

  • Du kan läsa om mervärden hos svensk mat i en serie rapporter på Jordbruksverkets hemsida.

Marknadens utveckling

I mer än tio år har jag gjort kvartalsvisa beräkningar av marknadens utveckling för de fyra största köttslagen samt ägg. Du hittar marknadsbalanser och annat smått och gott här.

Marknadsbalanserna för mejeri, vilt och häst uppdaterar jag en gång per år. En summering av utvecklingen till och med september 2025 jämfört med samma period 2024 visar bland annat följande:

  • Marknaden för griskött har haft en relativt stillsam utveckling med något ökad produktion, import och totalkonsumtion samtidigt som exporten och försörjningsgraden sjunkit.
  • Marknaden för nötkött fortsätter att backa till följd av att fler kor än normalt slaktades under 2024. Det är bara importen som ökat årets nio första månader och det med drygt 2 procent, trots att det är brist på nötkött även i övriga EU. En kollega bloggade om orsakerna till utvecklingen på nötköttsmarknaden tidigare i år. 
  • För matfågel kan jag bara ge en komplett bild till och med juni 2025 eftersom vi saknar slaktsiffror för tredje kvartalet, som visar i princip oförändrad produktion samtidigt som importen minskade och exporten ökade. Det gav minskad totalkonsumtion, men en stärkt försörjningsgrad.
  • Marknaden för får- och lammkött har haft en snarlik utveckling som för nötkött, fast nivåerna generellt är betydligt lägre för får och lamm då vi både producerar och konsumerar mer nötkött. Eftersom importen ökat ganska mycket hittills i år så har även konsumtionen ökat, medan försörjningsgraden sjunkit till under 20 procent.
  • Total köttkonsumtion minskade med 3 procent till och med juni 2025 jämfört med samma period 2024. Jag får återkomma om totalkonsumtionen till och med september när vi fått alla siffror som behövs för beräkningen. Min slutsats är att minskad konsumtion av kött i år framför allt beror på att utbudet varit begränsat, och att det är brist på nötkött till och från rapporteras även från butiksled.
  • Till slut några ord om äggmarknaden. Här skjuter alla parametrar i höjden, utom importen som minskat med nästan 17 procent. Utvecklingen beror på en kraftig produktionsökning i år, med nästan 25 procent till och med september. Om trenden fortsätter året ut kommer Sverige nå sin högsta äggproduktion någonsin. Återställande efter salmonellautbrottet 2023 och 2024 kan förklara en del av ökningen, men det byggs även många nya hönsstallar runtom i landet och efterfrågan på ägg är god.

”En får tacka” och jag vill passa på att önska er alla en ”Äggstra” god jul (hoppas ni alla fattar ordvitsen med hjälp av bilderna nedan, trots att den ena bilden visar ett gäng lamm)!

frukost med ägg, smörgås, kaffe
Foto: Åsa Lannhard Öberg
lamm
Foto: Åsa Lannhard Öberg

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare

Hur har djuren det? Styrkor och utmaningar inom djurhållningen

Som djurskyddschef får jag ofta frågan hur djuren egentligen har det? Många vill veta hur djurskyddet är och om det blir bättre eller sämre. Mitt korta svar är att vi har högre krav än i de flesta andra länder och att de allra flesta djurhållare lever upp till kraven. Frågan förtjänar dock ett mer ingående svar eftersom det finns både styrkor och utvecklingspotential inom vår svenska djurhållning.

Varför så många och detaljerade djurskyddsregler?

Det finns olika syn i samhället på om och hur man ska få använda, hålla och hantera djur och när vi talar om högt ställda krav så är det oftast i jämförelse med de djurskyddsregler som finns i andra länder. Djurskyddslagen beslutas av riksdagen och syftet med lagen är både att främja djurens välfärd och förebygga att de far illa. I Sverige ska djur hållas och skötas så att de mår fysiskt och psykiskt bra och får utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. I förarbetena till djurskyddslagen nämns exempelvis att kor ska få beta och fjäderfä ska få sandbada och sitta på pinne. Svensk djurhållning har många mervärden inom djurvälfärd och djurhälsa och här kan du läsa mer om vad som särskiljer Sverige från djurhållningen i många andra länder.

Kalv på bete. Röd och vit
Foto: Helena Elofsson.

De djurskyddsregler vi har hand om på Jordbruksverket upplevs ibland som många och detaljerade men syftet med dem är att konkret tala om hur djurmiljön ska vara för att uppfylla lagen. De ska göra det tydligt både vad som krävs av djurhållaren och vad som är tillåtet. Reglerna talar alltså inte bara om vad man inte får göra utan också vad man får göra. Dagens lantbrukare som ska göra mångmiljoninvesteringar i nya stallar behöver vara trygga med vad som gäller och för de allra flesta är innehållet i reglerna grundläggande för att ha en fungerande djuruppfödning. 

Följs våra svenska djurskyddsregler?

Att djurskyddsreglerna följs kontrolleras av länsstyrelsen. Kontrollen genererar statistik som vi tillsammans med länsstyrelserna, Livsmedelsverket och berörda branscher analyserar och gör en årlig rapport av. Här hittar du länk till rapporten. Eftersom kontrollerna till största delen är riskbaserade och inte slumpmässigt utvalda ger resultatet inte en bild av den genomsnittlige djurhållaren, men det visar ändå på styrkor och svagheter i djurhållningen. Generellt visar resultatet att de flesta djurhållare följer djurskyddsreglerna men även att det finns områden som visar på utmaningar värda att se närmare på.

God efterlevnad av strängare krav

På vissa områden finns inga eller nästan inga brister alls. Ett sådant område är regler kring kalvhållning och hur kalvar ska hållas, skötas och fodras. I Sverige ställer vi också strängare krav än EU på exempelvis grovfoder till kalvar eftersom det är viktigt för deras matsmältning och för deras ätbeteende. Kraven följs av 99 procent av de som har kontrollerats sedan 2013.

Kalvar som ligger ner i stallet
Foto: Helena Elofsson.

Ett annat område med mycket god efterlevnad handlar om att suggor ska hållas lösgående för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. Inom EU hålls de allra flesta suggor fixerade under stor del av sina liv men detta är inte tillåtet i Sverige eftersom det ger en dålig välfärd för suggan. Kontrollstatistiken visar att det sedan 2016 gjorts 762 kontroller av detta specifikt och brist konstaterats vid endast åtta tillfällen.

Likaså följs kraven mycket bra när det gäller avvänjning av smågrisar. År 2017 införde vi fler och mer komplicerade djurskyddsregler för de som vill vänja av smågrisar tidigare än 28 dagar. För att säkra ett bibehållet gott djurskydd och god djurhälsa införde vi 12 extra villkor om man vill vänja av smågrisarna tidigare. Kontrollresultatet visar att det är en 100 procent efterlevnad av dessa krav sedan 2017. Även om det är relativt få lantbrukare som vill vänja av smågrisar tidigare så tyder resultatet på att djurhållarna förstår vikten av att säkra djurskyddet och djurhälsan vid avvänjning.

Sugga med smågrisar som diar. I ett stall.
Foto: Helena Elofsson.

Mer generellt så visar kontrollresultaten att de flesta djurhållare följer kraven som gäller djurens stallmiljö, såsom krav kring luftkvalitet, dagsljus, belysning, och bullernivåer. För vissa djurslag som exempelvis får så väljer djurhållare också ofta att ge djuren mer utrymme än vad djurskyddsreglerna kräver. När det gäller värphöns och kyckling är efterlevnaden av reglerna generellt god och det finns exempelvis nästan aldrig några brister gällande personalens kompetens vid hållning av kyckling. Detta är en viktig förutsättning för att djuren ska hållas och skötas på ett bra sätt.

Får på bete. stenmurar. Höstbild
Foto: Helena Elofsson.

Vad behöver bli bättre?  

Vad finns det då för brister? Inom nötkreatur- och grisproduktionen är det främst brister relaterade till hygien, alltså att djuren eller den miljö som djuren hålls i inte är tillräcklig ren. Det finns även brister kopplade till skaderisker i inredningen och bristande tillsyn. Orsaken till dessa brister kan vara många men utifrån samtal med lantbrukarna själva så är bristande rutiner, brist på personal eller halm och tungarbetade stallar några av skälen. Att det finns många gamla stallar vet vi utifrån förprövningsstatistik och dessa brister stärker bilden av att det finns slitna och tungarbetade stallar. Även på värphönssidan där den vanligaste bristen är dålig luftkvalité så kan det delvis vara kopplat till äldre stallar eftersom bristfällig eller felaktig ventilation samt avsaknad av tillskottsvärme är vanligast i äldre byggnader.

Vad görs för att förbättra?

Inom branschen pågår olika insatser för att förebygga och avhjälpa brister. Genom rådgivning och information försöker branschen kontinuerligt höja kompetensen hos djurhållare. Grisnäringen har exempelvis drivit ett projekt under 2023 med fokus på hygien, stallmiljö och ventilation i grisstallar i syfte att förbättra hygienbristerna och djurhållningen. Projektet har riktats till rådgivare, djurägare och djurskötare och förhoppningen är att se förbättringar kommande åren.

Sovande suggor inne
Sovande suggor. Foto: Helena Elofsson.

Svaret på frågan hur djuren har det och vad som behövs framåt

Svaret på frågan är att de flesta djur har det bra men även att det finns goda möjligheter att förbättra de områden som är utmanande. För detta är det viktigt att fler kan investera i välfungerande, lättarbetade stallar som ger både en god djurvälfärd och en effektiv produktion. Det är också viktigt att fler kan anställa personal med rätt kompetens och engagemang för djur och lantbruk. Löser vi de två utmaningarna har vi goda möjligheter att klara de krav som samhället och klimatet kommer ställa på den framtida djurhållningen.

/Helena Elofsson

Djurskyddschef

Två månader efter utbrottet med afrikansk svinpest

Två månader har gått sen Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest, ASF. Det var ett nödvändigt beslut att kraftsamla myndigheten och snabbt aktivera Jordbruksverkets krisorganisation för att kunna lokalisera, avgränsa och bekämpa smittan och för att minimera risken för smittspridning. Än återstår mycket arbete, men vi har nu en tydligare bild över smittans utbredning.

Skylt om smittad zon i skogen.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning skulle det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna skulle då påverka ännu fler personer och verksamheter. Vårt mål är och har därför hela tiden varit tydligt. Vi ska utrota och friförklara Sverige helt från ASF.

Åtgärderna vi vidtagit har varit många, frågorna desto fler. Redan andra dagen beslutade vi att upprätta en operativ ledningscentral i Fagersta. Fagersta kommun erbjöd oss snabbt plats för den operativa ledningscentralen (OLC) i deras kommunhus och provtagningscentralen (PC) vid Sänkmossens avfallsanläggning. Det fungerade mycket bra i den inledande fasen av krisen, men vi kom fram till att vi behövde en mer långsiktig lösning. Därför flyttade vi verksamheten till en plats där vi samlat kontorslokaler, provtagning, förvaring och förbränning på samma plats.

Jordbruksverkets och Distriksveterinärernas personal utanför provtagningstältet.
Jordbruksverkets och Distriktsveterinärernas personal utanför provtagningstältet vid Sänkmossens avfallsanläggning.

En viktig åtgärd som vi inledde den 11 oktober, var att stängsla in det område där vi hittat smittade kadaver. På så sätt minskar vi fysiskt risken att smittade vildsvin tar sig ut ur området, och att friska tar sig in. Sökarbetet i den smittade zonen (cirka 1 000 kvadratkilometer) och provtagning av upphittade kadaver har hittills inneburit att vi påträffat 53 kadaver med smitta, samtliga inom en begränsad del av kärnområdet (som är cirka 100 kvadratkilometer).

Vi har sedan utbrottets början bemannat vår krisorganisation med 100 till 150 medarbetare från både Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna som på olika sätt bridrar till att bekämpa smittan. Samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Svenska jägarförbundet, kommuner, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, olika branscher, andra myndigheter och aktörer har varit avgörande för resultatet.

Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet ska gå till.
Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet efter smittade vildsvin ska gå till.

Vi är otroligt tacksamma över all hjälp och allt stöd vi får och har fått. Alla hjälps åt och det är samverkan när den är som bäst!

Förekomsten av djursjukdomar som salmonella och ASF slår ofta hårt mot livsmedelsproducenter och deras lönsamhet, speciellt när smittan tagit sig in i djurbesättningar. Bara i år har Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och aktörer hanterat salmonellautbrott, fågelinfluensa, torka, översvämningar, och nu ASF.

Jordbruksverket bidrar till att livsmedelsstrategins mål kan nås

Livsmedelsstrategin övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en ökad hållbar matproduktion som ska bidra till en minskad sårbarhet och en ökad självförsörjning samtidigt som vi ska nå våra miljömål.

Både matproduktionen och företagens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av förekomsten av djursjukdomar. Därför är ett långsiktigt och förebyggande arbete väldigt viktigt inte minst inom smittskydd, samma sak gäller för vår egen krisorganisation.

En del av livsmedelsstrategin är vildsvinspaketet som bland annat syftar till att stärka det generella smittskyddet för tamgrisbesättningar, speciellt kopplat till ASF. Avsikten är att bidra till färre djursjukdomar på tamgrisbesättningar och därmed lägre kostnader för företagen, vilket kan ha en positiv effekt på lönsamheten.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret, inte bara för bekämpningen av det befintliga utbrottet av ASF, utan över att genom ett långsiktigt smittbekämpningsarbete säkra en stabil svensk livsmedelsproduktion. Det är ett tungt ansvar – men som vi alltså får stor hjälp att bära. Är det något bekämpningsarbetet av ASF visar så är det det. Och det är vi mycket tacksamma för.

/Anna Cedervall, stabschef i krisorganisationen

Kom på vår digitala djurskyddskonferens på tema döden och djurskyddet

Den 15 november anordnar vi en digital djurskyddskonferens med temat Är döden en viktig del av djurskyddet? Konferensen arrangeras av Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.

Klicka här för textad film

Vi bjuder in till en konferens som fokuserar på djurskyddet i samband med avlivning och slakt av djur. Hur vi hanterar både våra sällskapsdjur och de djur som blir till livsmedel i samband med deras avslut är viktiga djurskyddsfrågor och något vi ofta får frågor kring. På förmiddagen kommer vi tala om djurskyddet vid avlivning av sällskapsdjur och försökdjur, medan eftermiddagen kommer ägnas åt frågor kring slakt och bedövning av våra lantbruksdjur.

På konferensen kommer myndigheter, branschen och forskare berätta om de olika insatser som görs för att djur som föds upp till livsmedel har ett gott djurskydd vid slakt. Att ha ett gott djurskydd i hela livsmedelskedjan och höja djurskyddet inom EU en viktig del i livsmedelsstrategin, som bland annat har en konkurrenskraftig livsmedelskedja där produktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt i hela landet som övergripande mål. På konferensen kommer vi även att få höra om vad som är som är på gång när det gäller översynen av EU:s slaktregler.

Forskare kommer också tala om det vetenskapliga läget när det gäller att få fram nya bedövningsmetoder när det gäller slakt av gris och fisk. Djurskyddsaspekterna vid de bedövningsmetoder som används idag är ofta omdiskuterade och något som vi på Jordbruksverket får mycket frågor om.

Låter detta intressant? Då är du varmt välkommen!

Anmäl dig senast den 13 november här: Djurskyddskonferensen 2022

/Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket