OECD, en internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos för den globala jordbrukssektorns utveckling de kommande tio åren.
De långsiktiga trenderna med ökad konsumtion, ökad produktion och svagt fallande producentpriser i reala termer består. Konsumtionen av livsmedel väntas öka med 13 procent under den kommande tioårsperioden. Högre inkomster ger möjligheter för befolkningen i medelinkomstländerna att äta en mer näringsrik kost där kött och fisk ingår. I låginkomstländerna består däremot problem med att en stor del av kosten utgörs av näringsfattig mat.
Prognosen visar att produktionen av jordbruksprodukter ökar med 14 procent fram till 2034. Ökningen beror främst på förbättrad produktivitet i medelinkomstländerna. Trots att det finns nya metoder för att minska klimatgasutsläpp från jordbruket, visar prognosen att utsläppen ökar med sex procent på grund av fler nötkreatur och större arealer. Ett scenario som OECD tagit fram, som baseras på att effektiva åtgärder för att kombinera livsmedelsmedelsproduktion med begränsning av klimatgasutsläpp, visar att det är möjligt att minska utsläppen samtidigt som produktionen ökar. Precisionsjordbruk, förbättrad hushållning med vatten och näringsämnen samt förbättrade utfodringsmetoder är några metoder som kan minska utsläppen samtidigt som produktionen ökar.
Ökad efterfrågan innebär också att behovet av att transportera livsmedel mellan länder kommer att öka. Det är därför viktigt att det finns avtal och regler för att trygga handelsvägarna.
Ökad produktivitet leder till att de reala producentpriserna väntas falla under prognosperioden. Lägre priser innebär en ekonomisk press på producenterna, särskilt på småbrukare. Det är därför viktigt att producenterna effektiviserar produktionen till exempel genom att utveckla innovativ teknik, bättre tillgång till insatsvaror och ökad kunskap.
OECD har inte med vårens förändringarna i handelspolitiken i scenarierna, men menar att om dessa består, kommer de att ha en påverkan på jordbruket genom ändrad inflation, ändrade växelkurser och ändrade globala tillväxtkurvor.
Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar. Läs hela rapporten: OECD-FAO Agricultural Outlook
Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har publicerat sin årliga prognos för utvecklingen inom jordbruket och fisket under den kommande tio årsperioden. Både produktionen och konsumtionen väntas öka i låg- och medelinkomstländer. Organisationerna har också studerat effekten av att minska livsmedelsförluster där man ser fördelar.
Foto: David Zandén, Scandinav.
Prognosen baseras bland annat på datamodeller men också på kvalitativa bedömningar. Prognosen omfattar till exempel förutsägelser om hur produktion, konsumtion, handel och priser kommer att utvecklas. Ökat välstånd och befolkningstillväxt i låg- och medelinkomstländer har varit drivande för jordbrukets marknader under den senaste tjugoårsperioden. Förutom ökad konsumtion i dessa delar av världen har även förbättrad produktivitet lett till ökad produktion. Under den kommande tioårsperioden väntas denna utveckling bestå. Kina har varit dominerande på marknaderna för jordbrukets produkter men under prognosperioden beräknas Indien och Sydostasien få en allt större tyngd på grund av ökande befolkning och ökat välstånd.
Fortsatt ökad produktion och fallande råvarupriser
Produktionen av livsmedel försätter att öka enligt prognosen, främst beroende på förbättrad produktivitet och endast till mindre del beroende på att nya resurser tas i anspråk. Förbättrad produktivitet innebär också att jordbrukets klimatpåverkan minskar mätt som utsläpp av växthusgaser i förhållande till produktionens storlek. I absoluta tal väntas dock utsläppen att öka på grund av ökad produktion.
För den kommande tioårsperioden visar prognosen på fortsatt fallande råvarupriser uttryckt i reala termer, det vill säga i fast penningvärde. Sett över längre tidsperiod har denna utvecklingen varit den normala. Trots lägre råvarupriser är det inte givet att de återspeglas i lägre konsumentpriser då det även finns andra faktorer som påverkar, till exempel valutakursutveckling och inflation.
Foto: Alexander Crispin, Scandinav.
Minskade livsmedelsförluster – win-win för befolkning och klimat
I året prognos har särskilda fördjupande studier gjorts angående effekter av att reducera förluster i livsmedelskedjan. Gjorda simuleringar visar att en halvering av förlusterna leder till både minskade växthusgasutsläpp och minskat antal undernärda genom att de fattigaste i världen kan dra nytta av lägre livsmedelspriser.
En väl fungerande handel är fortsatt viktigt för att trygga tillgång på mat i världen. 20 procent av den totala konsumtionen i världen täcks av livsmedel som går i handel mellan olika länder.
Vad vi producerar och hur vi organiserar vår produktion, förädling, distribution och konsumtion av mat spelar en avgörande roll för miljö, klimat och hälsa och möjligheterna att nå Agenda 2030. FN:s generalsekreterare António Guterres har därför tagit initiativ till ett toppmöte om hållbara livsmedelssystem – Food Systems Summit 2021, för att förändra våra livsmedelsystem till att bli ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och uppnå de globala målen i Agenda 2030. Toppmötet ska också bidra till återhämtningen av Covid-19, som orsakat fattigdom och ökad hunger. Toppmötet har förberetts under ett och ett halvt år och har fokus på ”action”! Regeringschefer och statschefer är inbjudna och en av talarna är Sveriges statsminister.
Källa: FNs kampanjmaterial
Vad blir då resultatet?
Både processen inför toppmötet såsom nationella dialoger, och uppföljningen efter mötet kommer vara viktiga delar för att gå vidare till konkret handling. . Förväntade resultat av toppmötet är ett ”Statement of Action” (sammanfattning) som FN:s generalsekreterare gör och ett antal samarbeten, så kallade koalitioner, på global nivå. Sverige medverkar i fyra av dessa:
koalitionen om skolmat,
koalitionen om hälsosamma och hållbara dieter samt
koalitionen om matsvinn.
Medverkan i Agriculture Innovation Mission for Climate (AIM for Climate) som syftar till att öka innovation och samarbete för ett klimatpositivt livsmedelssystem.
Jordbruksverket deltar i koalitionen om matsvinn
I koalitionen om matsvinn deltar vi för att sprida svenska erfarenheter om matsvinnsarbetet i Sverige som kommit ganska långt på många plan. Många aktörer jobbar aktivt för minskat matsvinn och Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket jobbar tillsammans i ett regeringsuppdrag för att uppmuntra detta. Få länder mäter svinn redan på gården och industrin så det är ganska unikt att vi nu också har metoder och har börjat mäta detta. Allt detta finns beskrivet i en rapport som vi tagit fram ihop med hjälp av SLU och RISE tillsammans med Naturvårdsverket, SCB och Livsmedelsverket samt i dialog med branschorganisationerna. De råvaror som är i fokus är mjölk, nötkött, griskött, vete, potatis, morötter, jordgubbar och sjömat. Våra kunskaper och resonemang går alltså nu på export 🙂 genom den översatta rapporten som publiceras med anledning av toppmötet: Food loss in Sweden – National follow-up methods for increased knowledge about losses and resources in food production.
På toppmötet visas filmen ”Food is never waste” som styrker att matsvinn är en nyckelfaktor i arbetet för hållbara livsmedelssystem. Hur kan vi slänga mat när 1 av tio går hungriga? Vid livsmedelsproduktion ger förlusterna växthusgasutsläpp och användning av naturresurser helt i onödan samt en lägre inkomst för matproducenter. USAs biträdande jordbruksminister berättar om sitt engagemang men också vår egen Näringsminister Ibrahim Baylan som slår ett slag för minskat matsvinn genom vår framtagna metod som presenteras i rapporten.
Färdvägen visar Sveriges arbete med hållbara livsmedelssystem
Inför toppmötet om livsmedelssystem har regeringen presenterat en färdväg som du hittar här. En utgångpunkt för färdvägen är de dialoger, bl.a. en nationell och två regionala, som hölls under första halvåret i år. I färdvägen presenteras svenska styrkor och svagheter samt processer och policydokument som är viktiga för arbetet med hållbara livsmedelssystem. Flera av dessa processer är sådana som Jordbruksverket arbetar med:
Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)
Gemensamma fiskeripolitiken (CFP)
Livsmedelsstrategin
Farm 2 Fork (EU:s strategi för hållbara livsmedel)
EU:s handelsavtal
Samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning
Utredning om att minska antibiotika användning globalt
Uppdrag att med utgångspunkt i Covid-pandemin granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa.
En förutsättning för att ställa om till ett hållbart livsmedelssystem är att jordbruksföretagen är lönsamma för att ha kraft att satsa i ny teknik, nya arbetsmetoder och samarbeten, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Jordbruksverket har föreslagit satsningar i den strategiska planen för CAP 2023-2027 som ska bidra till detta. Jordbruksverket arbetar även på flera andra sätt med att stärka primärproducenternas konkurrenskraft, bland annat genom åtgärder i den svenska livsmedelsstrategin.
Det pågår många initiativ för mer hållbara livsmedelssystem. I rapporten Hållbara livsmedelssystem har Jordbruksverket gjort en sammanställning av dessa. Sammanställningen finns också som en bilaga till färdvägen.
/Karin Lindow och Andreas Davelid som jobbar med hållbarhetsfrågor på Jordbruksverket
Källa: FNs kampanjmaterial
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den pågående pandemin har lett till en stora påfrestningar globalt, vilket även gäller för livsmedelssektorn. På kort sikt förväntas pandemin leda till minskad ekonomisk aktivitet vilket också leder till fallande livsmedelspriser. På några års sikt väntas en återhämtning och att utvecklingen återgår till att följa en långsiktig trend. Det skriver den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i en ny prognos.
Marknadsutveckling på lång sikt
En allt större befolkning och ekonomisk tillväxt i världen driver efterfrågan på livsmedel. Den pågående trenden med en ökad konsumtion av animaliska livsmedel fortsätter till följd av att det ekonomiska välståndet ökar medelinkomstländerna, exempelvis Kina. Det finns samtidigt en trend att konsumera livsmedel som producerats med mer hållbara metoder och som har positiv inverkan på hälsan. Denna trend är starkaste i höginkomstländerna.
Det väntas en årlig produktionsökning av livsmedel med 1,4 procent per år under perioden till 2029. Nästan hela produktionsökningen beror på ökad produktivitet, medan tillskottet från nya arealer är litet. Ökad produktivitet i jordbruket och fisket möter den ökade efterfrågan som väntas under prognosperioden. Balans mellan utbud och efterfrågan beräknas leda till fallande reala priser för livsmedel. Tillfälliga obalanser kommer att ge kortsiktiga prisvariationer på marknaden. För att stå emot tillfälliga störningar är en fungerande handel viktig.
Påverkan för svenskt jordbruk
Jordbruket i Sverige har en nära kontakt med utveckling globalt både genom marknaderna för livsmedel och insatsvaror. Prognosen visar att ökad produktivitet är avgörande betydelse för att möta efterfrågan på sikt. Tillfälligtvis kan priserna stiga men i det längre perspektivet måste svensk produktion vara utvecklas i takt med jordbruket i andra länder för att vara konkurrenskraftigt. Ökad medvetenhet bland konsumenterna om andra nyttigheter som jordbruket producerar, t.ex. miljönytta, djurvälfärd och försörjningstrygghet, ger dock möjligheter att ta ut ett högre pris inom vissa segment på marknaden. Utveckling under det senaste halvåret med den pågående pandemin visar att efterfrågan ökat för inhemsk producerade livsmedel.
Den svenska maten 