Så har äntligen ett stort och viktigt mål uppnåtts – efter 11 år! Under 2014 lämnades en ansökan in om att få marknadstillträde för export av havre till Kina. Nu har ett stort steg tagits mot att kunna börja exportera både havre och malt till den kinesiska marknaden.
Sverige har under landsbygdsminister Peter Kullgrens besök i Kina (4 till 7 november 2025) undertecknat två exportprotokoll som öppnar den kinesiska marknaden för svenskt kornmalt och havre. Här kan du läsa regeringens pressmeddelande.
Tack vare uthållighet och ett intensivt samarbete mellan bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Regeringskansliet, branschen och politiken har Sverige nu möjlighet att nå en av världens största konsumentmarknader.
Protokollen är en central del av Livsmedelsstrategi 2.0, som syftar till att öka svensk livsmedelsexport 2025‑2030. Ökad export stärker inte bara affärsmöjligheter utan även Sveriges livsmedelsberedskap – eftersom större produktionsvolymer ger en robustare inhemsk försörjning vid kriser.
Är det nu bara att börja exportera havre och malt till Kina? Inte än, men det här är ett stort och viktigt steg. Fler åtgärder krävs innan exporten kan starta, bland annat registreringen av svenska exportörer i Kina. När dessa delar är på plats kan svensk havre och malt snart nå kinesiska konsumenter, vilket visar kraften i samarbete och uthållighet.
Med kvalitet, hållbarhet och innovation bygger vi tillsammans en livsmedelssektor som är redo att möta världens växande behov.
Under slutet av februari och början på mars 2025 har flera händelser påverkat det geopolitiska läget i världen. Även jordbrukssektorn har påverkats av olika beslut och utspel som gjorts av världens ledare. Förhoppningar om att marknaderna för jordbruksprodukter är på väg i ett lugnare skede kan komma att gå om intet.
Läget i världen har under den senaste tiden präglats av tilltagande oro med utspel som också har koppling till jordbrukssektorn.
Tullar
USA har från och med den 4 mars infört importtullar på varor från Kanada och Mexico på 25 procent. För varor från Kina höjs tullen från 10 procent till 20 procent.
Kina har beslutat att från och med den 10 mars 2025 införa en importtull på 15 procent för bland annat vete och majs och med 10 procent för sojabönor, sorghum med flera varor som har sitt ursprung i USA.
Kanada har också beslutat att införa tullar på vissa varor, däribland vete, havre, raps och solrosor, som importeras från USA. Tullen uppgår till 25 procent av varuvärdet.
Det väntas även att Mexico kommer att införa importtullar som en reaktion på att USA infört tullar.
I EU har Kommissionen beslutat att höja tullarna på jordbruksprodukter och kvävegödselmedel med ursprung i Ryssland och Belarus. För att åtgärderna ska träda i kraft krävs även beslut av Rådet och Parlamentet.
Foto: Karl Forsberg, Scandinav.
Hur påverkar tullarna?
Höjda tullar brukar leda till fallande priser eftersom högre priser leder till lägre efterfrågan. På världsmarknaden för spannmål och oljeväxter har det ännu inte kunnat konstateras några tydliga effekter. Priserna har visserligen fallit under sista veckan av februari och första veckan av mars men marknadsanalytiker hävdar att det främst beror på minskad oro för utvintringsskador och lägre skördar i Nordamerika. Ryssland har varit mycket aktiva på marknaderna under 2024/25 och bedöms ha sålt ut en stor del av sitt lager av spannmål och oljeväxter. EU har haft svårare att konkurrera och beräknas därför ha förhållandevis större lager som inte är sålda. Priserna på gödning har stigit under vintern 2024/25 främst till följd att ökade priser på naturgas.
Effekter av kriget
I det ryska angreppskriget mot Ukraina har de ryska attackerna mot ukrainska spannmålsanläggningar fortsatt, i bland annat Odessa. Trots det ansträngda läget i Ukraina har landet hittills visat stor motståndskraft och prognoserna inför skörd 2025 tyder inte på väsentliga produktionsminskningar.
Effekter för svenska jordbrukare
Foto: Plattform, Scandinav.
Hittills har effekterna på marknaderna för jordbruksprodukter och jordbrukets produktionsmedel varit betydligt mindre jämfört med det läge som uppstod direkt efter den ryska invasionen av Ukraina. Skulle produktpriserna falla och produktionsmedelspriserna stiga, till följd av tilltagande oro och införandet av tullar, leder det till ett försämrat ekonomiskt läge för jordbrukarna med risk för minskad produktion.
/Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksekonomiska enheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.
En cyklisk sektor
Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.
Utblick mot världen
Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.
EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.
EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.
Svensk jordbrukssektor 2024
Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.
Det händer 2025
Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.
Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.
Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.
Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.
/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Blott för andra gången i historien har en amerikansk president återkommit i sitt ämbete efter att ha förlorat makten. Med relativt bred marginal vann Donald Trump valet och republikanerna tycks även vinna majoriteten både i senaten och kongressen. Jordbruket var inte någon av de centrala frågorna i valet men indirekt kan jordbruket komma att påverkas av frågor som är kopplade till bland annat handel, miljö och energi.
USA:s nyvalde president Donald Trump. Foto: Gerd Altman, Pixabay
Handel
Det är svårt att i nuläget vara helt säker på vad den inkommande Trump-regeringen kan komma att genomföra när ämbetsperioden påbörjas efter årsskiftet. Ökat fokus på USA:s interna intressen och en mer protektionistisk hållning bör sannolikt genomsyra förväntade åtgärder. För att skydda USA:s eget näringsliv kan tullar komma att höjas för importkonkurrerande produkter, däribland jordbruksprodukter. Tullar som föreslogs under valrörelsen är framförallt avsedda mot Kina men även mot övriga omvärlden. Det kan innebära att ekonomisk utveckling saktas in framförallt i USA men även i världsekonomin i stort.[1]
För svenskt jordbruk är den direkta påverkan relativt liten eftersom vår handel med USA är begränsad. Sveriges totala import och export består av framförallt den interna handeln inom EU (62 procent) medan vårt handelsutbyte med USA är relativt litet (7 procent).[2] Exporten av livsmedel till USA är blott 1,5 procent av den totala exporten till landet[3]. Det som skulle kunna påverka oss är en mer orolig världsmarknad med till exempel mer varierande priser på jordbrukets insatsvaror som vi är handelsberoende av. För svenska jordbrukare kan det leda till en mer osäker planeringshorisont vilket kan hämma produktionsutvecklingen.
Miljö och klimat
Det är också troligt att USA, precis som när president Trump tillträde förra gången, tar en mer defensiv hållning till att sätta in miljö- och klimatåtgärder. Det kan leda till ökad amerikansk produktion av fossil energi vilket skulle kunna leda till globalt lägre energipriser, vilket påverkar det svenska jordbruket eftersom energi är en viktig insatsvara för jordbruket.
En minskad miljö- och klimatambition skulle även kortsiktigt kunna innebära att amerikanskt jordbruk inte kommer att behöva vidta åtgärder som kan vara kostnadsdrivande. Ambitiösa krav på miljöåtgärder som lagts fram av EU i ”Green Deal” skulle kunna leda till internationella konkurrensnackdelar, även om en ambitiös klimat- och miljöagenda är nödvändigt för att kunna klara av livsmedelsförsörjningen i framtiden.
Prisutveckling
Inflationsutvecklingen som varit en del av eftereffekter ifrån Covid-19 pandemin, och numera även som konsekvens av den geopolitiska instabiliteten i världen, har drivit upp priser på basvaror för konsumenter i Sverige och runtom i världen. Det gäller också för livsmedel. Det spekuleras om att Trump-regeringens inrikes- och handelspolitiska agenda kan innebära en återgång till inflationsökningar i USA som framförallt slår mot inhemsk tillverkning och jordbruk.[4] Huruvida det stämmer och i så fall hur det drabbar omvärlden återstår att se.
Foto: Filip Filipovic, Pixabay.
Effekter för svenska jordbrukare
Sammantaget bedöms de direkta effekterna av maktskiftet i USA få måttlig betydelse för svenskt jordbruk men de indirekta effekterna kan bli betydligt större och riskera konkurrenskraft och produktionsutveckling.
/Gustav Eskhult och Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten
Källor:
1 och 2. Kommerskollegium, 2024, Economic Backfire: The Costly Impact of Trump’s Proposed Tariffs.
3. WITS, Sweden Product exports and imports to United States 2022.
4. Peterson Institute for international economics, 2024, The International Economic Implications of a Second Trump Presidency, Working paper 24-20.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.
Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.
Skörd och höstsådd
Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.
En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.
Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.
Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.
Lantmännens skördeprognos
Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.
Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.
Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Inom ramen för arbetet att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken har Jordbruksverket lämnat ett underlag till regeringen för att kunna formulera väl underbyggda ståndpunkter om en framtida utvidgning av EU. De kandidatländer vi har studerat är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina.
Ukraina är en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter som solrosolja, majs och vete. Foto: Pixabay
Jordbruk har stor betydelse i kandidatländerna
Jordbruket har en större betydelse för kandidatländernas ekonomi och sysselsättning än vad det har i länderna inom nuvarande EU. Kandidatländernas jordbruk domineras av växtodling medan animalieproduktionen är av mindre betydelse. Ett annat kännetecken är att de allra flesta jordbruksföretagen är mycket små.
Ukraina är ett av världens viktigaste jordbruksländer
Ukraina skiljer ut sig bland kandidatländerna genom storleken på jordbruket och dess storskaliga struktur. Landet är dessutom en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter, som solrosolja, majs och vete. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar både jordbruket och exporten av jordbruksprodukter, men hittills har jordbruket i landet visat en stor motståndskraft. För att Ukraina ska kunna fortsätta upprätthålla en storskalig export är tillgången till hamnarna i Svarta havet helt nödvändig.
Ett EU-medlemskap ger förutsättning för ökad handel mellan Ukraina och EU
Genom att ta in Ukraina som medlem kompletteras EU:s jordbruk med ett land som har storskalig vegetabilieproduktion. Det finns anledning att tro att ett ukrainskt medlemskap i EU skulle öka landets export till EU av vissa jordbruksprodukter, vilket kan innebära ökad konkurrens och lägre priser för exempelvis spannmål inom unionen. Det är en erfarenhet av den tullfria export från Ukraina som tillämpas sedan juni 2022. Samtidigt kan animalieproduktionen och livsmedelsindustrin i EU dra nytta av en ökad import från Ukraina. De nuvarande EU-länderna kommer sannolikt också kunna öka sin export till Ukraina, framförallt av högförädlade livsmedel.
Rätt utnyttjade kan EU:s stöd utveckla jordbruk och landsbygd i kandidatländerna
Ukraina är i behov av modernisering, kompetensutveckling, riskhantering och en övergång till mer hållbara produktionsmetoder. Stöden till Ukraina inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör därför styras mot dessa områden. Gårdsstödet bedöms däremot vara till mindre nytta för jordbrukare i Ukraina. Även om det småskaliga jordbruket får tillgång till EU:s gårdsstöd kommer det att få liten påverkan på de småskaliga jordbrukarnas inkomster och möjligheter att utvecklas. GJP kommer inte räcka till för att svara upp mot behoven i kandidatländerna utan det behövs även annan finansiering, bland annat från strukturfonderna.
Skillnaderna är stora mellan jordbruket inom nuvarande EU-länderna och kandidatländerna, därför behövs åtgärder som gör det enklare att fasa in de nya länderna. Övergångsåtgärder, till exempel en övergångsperiod för införandet av gårdsstödet, kan underlätta en smidig anslutning som inte hotar jordbruket i EU-27 eller i kandidatländerna. Den viktigaste effekten av ett EU-medlemskap för kandidatländerna är att få del av en gemensam marknad utan gränshinder.
När kandidatländerna väl har blivit medlemmar finns det mycket som talar för att de bör få tillgång till den inre marknaden med i princip samma villkor som övriga EU-medlemmar. Innan medlemskapet behöver därför kandidatländerna fortsätta att harmonisera till exempel diverse hygien-, djurskydds- och miljöregler så att deras jordbruksprodukter uppfyller kraven som EU ställer.
Jordbruksverket har varit involverat i Världshandelsorganisationen, WTO:s, arbete sedan organisationen grundades 1995. Mest relevant för vårt område är WTO:s jordbruksavtal, SPS-avtalet (avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder) och de kommande fiskesubventionsavtalen. Förutsättningarna för Sveriges jordbruks- och livsmedelsproduktion påverkas faktiskt av dessa avtal, och därmed hur vi når målen i livsmedelsstrategin.
WTO:s avtal påverkar både vår och andra länders handel med livsmedel och insatsvaror och därmed priser och förutsättningar att producera livsmedel världen över med mer rättvisa konkurrensvillkor. Vad som sker i WTO kan alltså påverka förutsättningarna även för en mjölkbonde i Vetlanda eller en fiskare i Bohuslän. EU har under de senaste årtiondena ändrat flertalet jordbruksstöd så att de är betydligt mindre produktions- och handelspåverkande än vad de var tidigare. Många andra WTO-medlemmar har inte gjort liknande reformer. Om fler länder tar bort produktions- och handelsstörande stöd så behöver inte EU-jordbrukarna i lika hög grad konkurrera med subventionerad produktion från andra länder. På ett liknande sätt skulle regleringar kring subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet kunna leda till jämnare konkurrensvillkor och bättre och mer hållbar tillgång till fisk för svenska fiskare.
Konferensen
I månadsskiftet februari/mars i år hölls WTO:s 13:e ministerkonferens i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutande organ och sammanträder vartannat år i något WTO-medlemsland. Jag deltog på konferensen för Jordbruksverkets räkning och bevakade främst jordbruks- och fiskesubventionsfrågorna. Hela delegationen från Sverige bestod av ett tjugotal personer från regeringskansliet, myndigheter, riksdagen samt arbetsgivare och fackföreningar.
Avslutningsceremoni, 1 mars 2024. Foto: WTO/Prime Vision
Förbud mot att stötta dåligt fiske
Ett första delavtal om förbud mot subventioner till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske slöts redan i juni 2022, men har ännu inte börjat tillämpas. Förhandlingar pågår också om att begränsa subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet.
Låst läge inom jordbruk
På jordbruksområdet har läget i förhandlingarna mellan WTO:s 166 medlemsländer sedan flera år tillbaka dessvärre varit ganska låst. Förhandlingarna rör bland annat tullar på jordbruksprodukter och begräsningar av stöd på jordbruksområdet. Den största stötestenen i förhandlingarna är Indiens krav på att deras inköp av jordbruksprodukter till de lager som landet tillämpar av livsmedelstrygghetsskäl ska undantas från de begränsningar som generellt gäller inom WTO. Hade Indien gjort sina inköp till marknadspris hade de inte ansetts utgöra något stöd till den inhemska produktionen överhuvudtaget och därmed inte begränsats av WTO:s regelverk. Indien tillämpar dock politiskt fastställda priser för landets inköp till lager, vilket kan bidra till att produktionen av berörda produkter i landet artificiellt drivs uppåt och att det skapas överskott. De här överskotten kan i sin tur leda till ökad export från Indien samt påverka världsmarknaderna och möjligheterna för andra producentländer att konkurrera. Detta har redan skett för exempelvis ris där Indiens andel av världsexporten har vuxit kraftigt det senaste årtiondet. Det är många andra exporterande utvecklingsländer och även utvecklade länder som absolut inte vill gå Indiens önskemål till mötes. Hela den här utvecklingen påverkar jordbruksförhandlingarna i WTO och spiller över även på andra förhandlingsområden. Förväntningarna på någon form av resultat på jordbruksområdet vid ministerkonferensen var därmed lågt ställda. Det som ansågs vara realistiskt att uppnå begränsades till någon form av arbetsprogram med direktiv om vilka fokusområden och tidsramar som ska gälla i förhandlingarna framöver. Men inte ens det lyckades parterna enas om, vilket var en besvikelse.
Lokalerna lämnade lite övrigt att önska vad gäller ergonomi men stämningen var god.
Ljusglimtar inom fisket även om ett avtal inte kunde nås
För fisket var utgångsläget ett annat. Redan vid konferensens start fanns en långt gången avtalstext om begräsningar av subventioner som kan kopplas till överfiske och överkapacitet, med ett relativt litet antal icke-överenskomna delar. Ytterligare framsteg gjordes under ministerkonferensen, men parterna nådde inte hela vägen fram till ett överenskommet avtal. Det var en besvikelse för många bedömare, som trodde att en överenskommelse om fiskesubventioner på ministerkonferensen skulle vara inom räckhåll. Särskilt frustrerande var det faktum att parterna kom så nära en uppgörelse utan att riktigt nå hela vägen fram. Kanske var det i slutänden det svåra läget i jordbruksförhandlingarna beträffande offentlig lagerhållning som spillde över på fiskeförhandlingarna och gjorde att ett avtal inte kunde nås.
Sammantaget var utfallet från ministerkonferensen på de områden som mest berör vår verksamhet ganska magert. För mig som följt dessa frågor i många år, och säkert för många andra, var det inte helt oväntat men ändå en besvikelse. Några beslut och överenskommelser fattades trots allt. Exempelvis rörde de en förlängning av förbudet mot att tillämpa tullar på digitala överföringar med två år, och att få WTO:s tvistlösningsmekanism fullt operabel före årets slut. Givet den geopolitiska kontexten i världen idag och att beslut i WTO behöver fattas med konsensus av samtliga 166 WTO-medlemmar så kanske man ändå får tänka att konferensens resultat var acceptabelt efter omständigheterna.
Vad händer härnäst?
På fiskeområdet, där en överenskommelse var mycket nära, är förhoppningarna att diskussionerna ska kunna återupptas så snart som möjligt och tas vidare från så nära där de slutade på ministerkonferensen som möjligt. Kanske skulle rent av en överenskommelse kunna slutas i ett tidigare skede, det vill säga före nästa ministerkonferens? Den kommer sannolikt äga rum under våren 2026 i Kamerun. På jordbruksområdet är låsningarna svårare och det kan behövas mer fundamentalt nytänkande för att lösa ut dem. Men jag vet att det generellt finns en stark vilja hos WTO-medlemmarna att upprätthålla det regelbaserade multilaterala handelssystem som WTO står för. Det är bland annat en av grunderna till att vi för det mesta har en god och jämn tillgång på livsmedel och jordbruksvaror och kan bidra till att komma framåt i viktiga hållbarhetsfrågor.
För mig personligen så var deltagandet på konferensen lärorikt och givande, även om den var utan större konkreta resultat. Det gav en djupare insikt i WTO:s beslutfattande och förhandlingsfunktion samtidigt som många nya kontakter knöts och det gav möjlighet att lära sig en del om andra kulturer. Om det blir något deltagande från Jordbruksverkets sida vid nästa ministerkonferens i Kamerun eller inte återstår att se. Möjligen kan större framsteg komma att göras där.
/Fabian Nilsson, som är handelspolitisk utredare med ansvar för WTO-frågor på Livsmedelskedjan och exportenheten på Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har i uppdrag av regeringen att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn. Detta är en sammanfattning av rapporten som lämnades den 30 juni 2023, om du vill läsa hela lägesrapporten kommer den att finns här.
Sammanfattning
Faktor
Senaste månaden
Senaste året
Världsmarknadspriser jordbruksprodukter
Upp
Ner
Världsmarknadspris för olja
Svag nedgång
Ner
Svensk produktion – animalier
Svagt upp
Oförändrat
Svensk produktion vegetabilier
Risk för betydande minskning
Upp
Svenska produktpriser – vegetabilier
Oförändrat
Ner
Svenska produktpriser animalier
Mjölk upp/Kött oförändrat
Upp
Svenska produktionsmedelspriser
Oförändrat
Ner
Lönsamhet
Risk för försämring
Oförändrat
Valutakurs SEK/USD
Oförändrad
Försvagats
Tabell som visar utvecklingen för 9 faktorer den senaste månaden och det senaste året.
Händelserna i Ryssland och Ukraina de senaste dagarna har haft liten påverkan på prisutvecklingen för råvaror. Marknaderna för spannmål med flera grödor påverkas alltmera av att skörden på norra halvklotet är förestående vilket leder till ökat utbud och mer pressade priser.
I Sverige har de senaste månaderna av ihållande torka ersatts av ett något mer omväxlande väder. Det har kommit nederbörd men främst i form av skurar som varit ojämnt fördelade och det krävs betydligt mera regn för att grödorna ska återhämta sig. Långtidsprognosen från SMHI pekar mot en allt ostadigare och svalare väderlek under kommande veckor. Förstaskörden av vall och tillväxten av bete har blivit betydligt lägre än normalt i stora delar landet. Återväxten av vall har också drabbats hårt av torkan och andraskörden har i princip uteblivit. Hittills är det de nordligaste delarna av landet som haft minst negativ påverkan, även om torkproblemen tycks förskjutas norrut. Alla grödor har påverkats negativt och även om det kommer regn i närtid kan skadorna inte repareras fullt ut. Anpassningar har redan gjorts av jordbrukarna bl.a. genom att skörda spannmål som ensilage och att mera djur än vanligt anmälts till slakt.
För första gången under 2023 höjer Arla producentpriset för mjölk. Höjningen uppgår till 5,4 öre/kg för både konventionellt producerad mjölk och ekologisk mjölk. Ett slakteri sänker priset på livkalvar vilket tyder på sämre efterfrågan.
Svag avkastning och höga inköpspriser för produktionsmedel riskerar att leda till svag lönsamhet för jordbrukarna under det kommande året. Produktionsgrenar som är starkt beroende av grovfoder och bete samt där det finns begränsade möjligheter till högre produktpriser är mest utsatta.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Våren 2018 blev jag tillfrågad om jag ville ta över rollen som projektledare för regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel – i dagligt tal kallat ekouppdraget, sprunget ur den svenska livsmedelsstrategin. Då hade jag inte en aning om att det skulle bli en av de mest roliga och stimulerande perioderna i min numera drygt 28 år långa Jordbruksverkskarriär.
Nittioåtta projekt har finansierats via ekouppdraget Sammanlagt har vi förfogat över 137 miljoner kronor sedan juni 2017 för främjande och kringarbete, varav 127 miljoner kronor utlysts till projekt i regi av olika ekoaktörer. Nu beror det lite på hur man räknar, men i antal diarieförda projektärenden handlar det om hela 98 projekt från jord till bord fördelat på tio utlysningar – och då har vi dessutom en liten utlysning kvar att göra så sannolikt når vi 100 projekt! Vi har stöttat åtgärder inom FOU, rådgivning, kunskap, regler, marknadsanalyser, kalkyler, utbildning, offentlig sektor, webbportal, information, kampanj, restaurang och export. Du kan läsa mer om vilka projekt som fått medel på vår sida Så ska eko öka.
Källa: Ekomatcentrum (offentlig mat) och Jordbruksverket (jordbruksmark).
Ekomarknaden i Sverige uppvisar en avmattning sedan några år tillbaka. Den orsakas av starka marknadskrafter som lett till att företag och kommuner inte satsar lika mycket på eko längre, samtidigt som pågående lågkonjunktur och prisökningar på mat nu får konsumenter att dra ner på de lite dyrare alternativen.
Trots vikande ekoandelar är jag övertygad om att vårt uppdrag gjort stor nytta. Det har möjliggjort för aktörer runt om i landet att hålla lågan brinnande och driva projekt som gör att ekologiskt inte bleknar på kartan. Ekologisk produktion bär med sig många mervärden och är en av pusselbitarna i utvecklingen av hållbara livsmedelssystem ur miljömässig, ekonomisk och social dimension.
Ett sätt för våra svenska ekologiska producenter att utvecklas är att hitta marknader utanför Sverige och få igång en exportverksamhet. Sverige har en lång tradition att handla med Tyskland, en stor marknad som dessutom uppvisat en kraftig efterfrågeökning för just ekologiska livsmedel. Under 2021 såldes ekologiska livsmedel till ett värde av cirka 16 miljarder euro i Tyskland, andelen i relation till total försäljning är likvärdig med den svenska andelen på cirka 7 procent. Även om försäljningen av eko i Tyskland minskade med cirka en miljard euro 2022 är det fortfarande en viktig marknad att slå sig in på och ekologiskt är för många tyska konsumenter en självklar certifiering att lägga i varukorgen. Nu tänker jag därför fördjupa mig i två högst aktuella projekt med syfte att öka exporten av svenska ekologiska livsmedel till framför allt Tyskland, samt flödet av matturister till Sverige.
Konsumentmässan Internationale Grüne Woche Ett av de 98 projekt vi stöttat är att bygga upp och genomföra en svensk monter med ekoprofil på Internationale Grüne Woche i Berlin 2023. Vi finns på plats för att marknadsföra svensk mat & dryck, men också för att visa upp Sverige som land och locka turister att besöka oss. Jordbruksverket är ansvarig för den svenska montern, något vi har god erfarenhet av sedan tidigare år. Mässan öppnade fredagen den 20 januari och pågår ända till söndagen den 29 januari, alltså i skrivande stund. Förutom att synas på mässan har våra utställande företag träffat Business Sweden, svensk-tyska handelskammaren och svenska ambassaden i Berlin i olika skeden av projektets gång, som alla kan bidra till en lyckad tysklandsaffär. Givetvis handleds företagen också av Jordbruksverkets personal i projektet och våra duktiga svenska konsulter som finns på plats i Tyskland. Ingen nämnd ingen glömd!
Eftersom det uppdrag jag projektleder finansierat årets monter fick jag vara med under invigningshelgen och jag passade såklart på att strosa runt i de minst 20 hallar som fyllts av mat, dryck, blommor, växter, djur, tekniska prylar och massor av besökare. Efter ett varv runt mässområdet, som i rask takt tog nära två timmar, bar kläderna doft av kryddor & mat från världens alla hörn. Låt bilderna tala för sig själva!
Samtliga bilder är fotade av medarbetare på Jordbruksverket.
Stora entréhallen till mässan.
Provsmakning i svenska montern under invigningen.
Vegansk taco från Orkla & älgburgare i regi av Christoffer Robins mat AB (sistnämnda sålde i hela 2 500 exemplar andra mässdagen).
Kollegor som jobbar stenhårt för att ro projektet i land.
Mums med trattkantarellchutney från Grinnemo hallon och honung.
Mjödhamnen i Hällefors serverar en spännande dryck jag aldrig tidigare smakat.
Hantverksöl från sju företag i föreningen Sveriges oberoende bryggerier säljs i ”Ölcontainern”.
Business Sweden besöker montern för att hålla en presentation för våra utställare.
Visit Trollhättan-Vänersborg med Sverigedräkten och älghuvud drar till sig många besökare.
Hopple – dryck från Pomologik.
Nu lämnar vi Sveriges monter och besöker Nederländerna med sin vackra grönsaksglob.
Baljväxtrapsodi i en monter vars härkomst jag inte minns.
Skinkträd i den belgiska montern.
Tunisiens monter innehåller förutom livsmedel även vackra köksredskap i trä.
Litauen står för mässans största bröd.
I Thailands monter kan man förutom att köpa kryddor och oljor även få massage.
Snart dags för Biofach i Nürnberg Den 14-17 februari går ytterligare en stor tysk mässa av stapeln och även där har Sverige en monter. Biofach är en business to business mässa, till skillnad från Internationale Grüne Woche som är en konsumentmässa. Ekouppdraget har delfinansierat den svenska Biofach-montern i år som drivs i regi av företaget Trade Fair Agency. Du kan läsa mer bland annat i Livsmedelsnyheter.
Kort historik om ekouppdraget Så här inleds kapitlet om ekologisk produktion och konsumtion i regeringens proposition om livsmedelsstrategin, som lämnades till riksdagen i januari 2017:
Regeringen formulerade också två siffersatta mål för ekomarknaden 2030; att andelen ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent och att andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar till 60 procent av totalt värde.
I juni 2017 fick Jordbruksverket 12 miljoner kronor för att i samverkan med berörda aktörer ta fram en åtgärdsplan och inrätta en samordningsfunktion för att främja ekologiska livsmedel. Åtgärdsplanen överlämnades till regeringen i februari 2018 och en samordningsfunktion (se skissen nedan) inrättades kort därefter.
I april 2018 fick Jordbruksverket i uppdrag att börja genomföra åtgärdsplanen 2018-2020 och till uppdraget knöts 50 miljoner kronor.
I december 2020 fick Jordbruksverket i uppdrag att fortsätta genomföra åtgärdsplanen 2021-2023, denna gång med hjälp av 75 miljoner kronor.
/ Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay
Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.
Produktion och priser globalt 2022 Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.
På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.
Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.
Handelsgödsel 2022 Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay
Produktion och priser i Sverige hösten 2022 I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.
Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.
Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022 Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.
Utsikter inför 2023 Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt. Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.
/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 