Kategoriarkiv: Konkurrenskraft

Lägesrapport augusti – Både kvaliteten och kvantiteten på skörden ser ut att bli normal

Lämna ett svar

Efter 2023 års svårigheter med skörd och lönsamhet hade ett rekordår vad gäller skörd och priser, varit behövligt. Men hittills tyder det mesta på ett normalår vilket ändå skapar visst lugn i lantbrukarkåren. 

Det mer högtrycksbetonade värdet under augusti har gjort fortsatt skörd av spannmål och oljeväxter möjlig i södra och mellersta Sverige. I södra Sverige är 80–90 procent färdigskördat och mellersta Sverige är klara till omkring 75 procent. Det som återstår är framförallt vårsådda grödor som vårvete och havre. Hittills ser både kvantiteten och kvaliteten på skörden ut att bli normal. Vissa rapporter om svampsjukdomar förekommer men i vilken omfattning och vilka problem det eventuellt har orsakat är det svårt att dra slutsatser kring ännu. Den ökade förekomsten av svampsjukdomar beror främst på väderleken under årets odlingssäsong som har varit både relativt fuktig och varm.

Årets skörd har hittills skett under bättre förhållanden än föregående år vilket har bidragit till torrare skördar och därmed lägre torkningskostnader. Att skörden har kunnat genomföras i tid har skapat möjligheter för att höstså enligt plan, framförallt höstraps. Det gör att vi kan förvänta oss en ökning av höstsådda grödor jämfört med hösten 2023.

Foto: Lena Clarin

Förutsättningar för bättre lönsamhet

Rapporter och prognoser om skörden visar på större och bättre skördar i år än i fjol. Att skördarna är torrare i år sänker torkningskostnaderna som för 2023 var ovanligt höga. Producentpriserna har hittills under året stigit något medan produktionsmedelskostnaderna har fallit. Utöver det är fortsatt låg inflation en faktor som skapar förutsättningar för bättre lönsamhet under 2024 jämfört med 2023. Riksbankens meddelande om sänkt styrränta är ytterligare en faktor som förbättrar förutsättningarna för bättre lönsamhet. I samband med räntebeskedet aviserade Riksbanken om ytterligare 2–3 räntesänkningar under 2024. I nuläget finns det inte något som tyder på högre priser för insatsvaror för 2024/25, det ger en utgångspunkt för stabila förutsättningar även för kommande år.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport i juli – omväxlande väder med mycket regn, nu krävs högtryck för en skörd av god kvalitet

Lämna ett svar

I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.

Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.

Skörd och höstsådd

Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.

En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.

Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.

Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.

Lantmännens skördeprognos

Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.

Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.

Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Förhandlingar i Abu Dhabi om världshandeln – WTO:s trettonde ministerkonferens

Lämna ett svar

Jordbruksverket har varit involverat i Världshandelsorganisationen, WTO:s, arbete sedan organisationen grundades 1995. Mest relevant för vårt område är WTO:s jordbruksavtal, SPS-avtalet (avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder) och de kommande fiskesubventionsavtalen. Förutsättningarna för Sveriges jordbruks- och livsmedelsproduktion påverkas faktiskt av dessa avtal, och därmed hur vi når målen i livsmedelsstrategin.

WTO:s avtal påverkar både vår och andra länders handel med livsmedel och insatsvaror och därmed priser och förutsättningar att producera livsmedel världen över med mer rättvisa konkurrensvillkor. Vad som sker i WTO kan alltså påverka förutsättningarna även för en mjölkbonde i Vetlanda eller en fiskare i Bohuslän. EU har under de senaste årtiondena ändrat flertalet jordbruksstöd så att de är betydligt mindre produktions- och handelspåverkande än vad de var tidigare. Många andra WTO-medlemmar har inte gjort liknande reformer. Om fler länder tar bort produktions- och handelsstörande stöd så behöver inte EU-jordbrukarna i lika hög grad konkurrera med subventionerad produktion från andra länder. På ett liknande sätt skulle regleringar kring subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet kunna leda till jämnare konkurrensvillkor och bättre och mer hållbar tillgång till fisk för svenska fiskare.

Konferensen

I månadsskiftet februari/mars i år hölls WTO:s 13:e ministerkonferens i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutande organ och sammanträder vartannat år i något WTO-medlemsland. Jag deltog på konferensen för Jordbruksverkets räkning och bevakade främst jordbruks- och fiskesubventionsfrågorna. Hela delegationen från Sverige bestod av ett tjugotal personer från regeringskansliet, myndigheter, riksdagen samt arbetsgivare och fackföreningar.

Avslutningsceremoni, 1 mars 2024. Foto: WTO/Prime Vision

Förbud mot att stötta dåligt fiske

Ett första delavtal om förbud mot subventioner till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske slöts redan i juni 2022, men har ännu inte börjat tillämpas. Förhandlingar pågår också om att begränsa subventioner kopplade till överfiske och överkapacitet.

Låst läge inom jordbruk

På jordbruksområdet har läget i förhandlingarna mellan WTO:s 166 medlemsländer sedan flera år tillbaka dessvärre varit ganska låst. Förhandlingarna rör bland annat tullar på jordbruksprodukter och begräsningar av stöd på jordbruksområdet. Den största stötestenen i förhandlingarna är Indiens krav på att deras inköp av jordbruksprodukter till de lager som landet tillämpar av livsmedelstrygghetsskäl ska undantas från de begränsningar som generellt gäller inom WTO. Hade Indien gjort sina inköp till marknadspris hade de inte ansetts utgöra något stöd till den inhemska produktionen överhuvudtaget och därmed inte begränsats av WTO:s regelverk. Indien tillämpar dock politiskt fastställda priser för landets inköp till lager, vilket kan bidra till att produktionen av berörda produkter i landet artificiellt drivs uppåt och att det skapas överskott. De här överskotten kan i sin tur leda till ökad export från Indien samt påverka världsmarknaderna och möjligheterna för andra producentländer att konkurrera. Detta har redan skett för exempelvis ris där Indiens andel av världsexporten har vuxit kraftigt det senaste årtiondet. Det är många andra exporterande utvecklingsländer och även utvecklade länder som absolut inte vill gå Indiens önskemål till mötes. Hela den här utvecklingen påverkar jordbruksförhandlingarna i WTO och spiller över även på andra förhandlingsområden. Förväntningarna på någon form av resultat på jordbruksområdet vid ministerkonferensen var därmed lågt ställda. Det som ansågs vara realistiskt att uppnå begränsades till någon form av arbetsprogram med direktiv om vilka fokusområden och tidsramar som ska gälla i förhandlingarna framöver. Men inte ens det lyckades parterna enas om, vilket var en besvikelse.

Lokalerna lämnade lite övrigt att önska vad gäller ergonomi men stämningen var god.

Ljusglimtar inom fisket även om ett avtal inte kunde nås

För fisket var utgångsläget ett annat. Redan vid konferensens start fanns en långt gången avtalstext om begräsningar av subventioner som kan kopplas till överfiske och överkapacitet, med ett relativt litet antal icke-överenskomna delar. Ytterligare framsteg gjordes under ministerkonferensen, men parterna nådde inte hela vägen fram till ett överenskommet avtal. Det var en besvikelse för många bedömare, som trodde att en överenskommelse om fiskesubventioner på ministerkonferensen skulle vara inom räckhåll. Särskilt frustrerande var det faktum att parterna kom så nära en uppgörelse utan att riktigt nå hela vägen fram. Kanske var det i slutänden det svåra läget i jordbruksförhandlingarna beträffande offentlig lagerhållning som spillde över på fiskeförhandlingarna och gjorde att ett avtal inte kunde nås.

Sammantaget var utfallet från ministerkonferensen på de områden som mest berör vår verksamhet ganska magert. För mig som följt dessa frågor i många år, och säkert för många andra, var det inte helt oväntat men ändå en besvikelse. Några beslut och överenskommelser fattades trots allt. Exempelvis rörde de en förlängning av förbudet mot att tillämpa tullar på digitala överföringar med två år, och att få WTO:s tvistlösningsmekanism fullt operabel före årets slut. Givet den geopolitiska kontexten i världen idag och att beslut i WTO behöver fattas med konsensus av samtliga 166 WTO-medlemmar så kanske man ändå får tänka att konferensens resultat var acceptabelt efter omständigheterna.

Vad händer härnäst?

På fiskeområdet, där en överenskommelse var mycket nära, är förhoppningarna att diskussionerna ska kunna återupptas så snart som möjligt och tas vidare från så nära där de slutade på ministerkonferensen som möjligt. Kanske skulle rent av en överenskommelse kunna slutas i ett tidigare skede, det vill säga före nästa ministerkonferens? Den kommer sannolikt äga rum under våren 2026 i Kamerun. På jordbruksområdet är låsningarna svårare och det kan behövas mer fundamentalt nytänkande för att lösa ut dem. Men jag vet att det generellt finns en stark vilja hos WTO-medlemmarna att upprätthålla det regelbaserade multilaterala handelssystem som WTO står för. Det är bland annat en av grunderna till att vi för det mesta har en god och jämn tillgång på livsmedel och jordbruksvaror och kan bidra till att komma framåt i viktiga hållbarhetsfrågor.  

För mig personligen så var deltagandet på konferensen lärorikt och givande, även om den var utan större konkreta resultat. Det gav en djupare insikt i WTO:s beslutfattande och förhandlingsfunktion samtidigt som många nya kontakter knöts och det gav möjlighet att lära sig en del om andra kulturer. Om det blir något deltagande från Jordbruksverkets sida vid nästa ministerkonferens i Kamerun eller inte återstår att se. Möjligen kan större framsteg komma att göras där.

/Fabian Nilsson, som är handelspolitisk utredare med ansvar för WTO-frågor på Livsmedelskedjan och exportenheten på Jordbruksverket

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 januari 2024

2 svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den svenska kronan har försvagats under inledningen av 2024 både mot dollarn och euron. Oljepriserna har varit oförändrade under den senaste tiden, prognoser för 2024 pekar mot lägre priser jämfört med 2023.

Priserna för jordbruksprodukter på världsmarknaden har varit förhållandevis stabila under inledningen av 2024. En tillfredställande lagersituation och gynnsamma väderförhållanden runt om i världen ger grunden för att prisrörelserna är små i nuläget. Det har ännu inte uppnåtts någon uppgörelse angående Ukrainas möjligheter att transportera jordbruksprodukter via EU.

Olyckshändelsen i Örtofta sockerbruk har lett till förseningar i produktion, problemen har blivit större på grund av kall väderlek. Sockerbetor har förstörts av sträng kyla. Mjölkproduktionen var under november 2023 lägre än motsvarande månad föregående år. Produktionen av nötkött har ökat med tre procent under 2023 medan griskötts- och kycklingproduktionen minskat lika mycket. Semineringarna av suggor har ökat under de sista månaderna 2023 medan de minskat för mjölkkor.

Produktionen av frukt och grönt påverkades negativt av de extrema väderhändelserna under 2023. Olämpliga förutsättningar för skörd av rotgrönsaker under hösten 2023 har påverkat kvaliteten på ett negativt sätt.

Fångsterna av sill utanför Skåne och Blekinge har under 2023 varit goda och storleken och kvaliteten på fisken bra. Det har därför varit ett bra produktionsår för fiskeindustrierna i södra Sverige.

Både produktpriser och produktionsmedelspriser var i november 2023 lägre än i november 2022. Bland enskilda produkter har priserna fallit mest för mjölk och spannmål. Mjölkpriserna har dock stigit både under december 2023 och januari 2024. Priserna för gödning, el och foder har fallit med 10-40 procent under det senaste året.

traktor i vinterlandskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

De svenska producentpriserna för nötkött och griskött är fortfarande bland de högsta inom EU, men under 2023 har priserna ökat mer i andra EU-länder än i Sverige. Mjölkpriset i Sverige är däremot bland de lägsta i EU.

Hushållningssällskapets lönsamhetskalkyler för 2024 visar att täckningsbidraget för höstvete minskar med 1 000 kr/ha jämfört med motsvarande beräkningar som gjordes vid samma tid förra året.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 21 december 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den amerikanska centralbanken (FED) beslutade vid sitt decembermöte att låta räntan ligga kvar oförändrad samt satte i utsikt att påbörja en sänkning av räntan under 2024. Som effekt av beskedet från FED har den svenska valutan stärkts. Världsmarknadspriserna för olja har fortsatt att falla under december vilket lett till att de svenska drivmedelspriserna gått ner till den lägsta nivån på två år för bensin.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senaste åren. Den senaste månaden har FAO:s sammanvägda prisindex för jordbruksprodukter varit helt oförändrat. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den regionala skördestatistiken för 2023 visar preliminärt att delar av Svealand har haft störst negativ påverkan av ogynnsam väderlek. Den oskördade spannmålsarealen blev drygt två procent, det är den högsta andelen sedan 2012. Norra Svealand och södra Norrland har drabbats hårdast. Skörden av matpotatis blir enligt preliminär statistik knappt tio procent lägre än senaste femårsgenomsnittet, årets skörd blir i nivå med skörden 2018. Produktionen av potatisstärkelse under 2023/24 väntas däremot öka svagt jämfört med förra året. Produktionen av socker har kunnat återupptas efter den olycka som hände i sockerfabriken i Örtofta i mitten av november. Mjölkproduktionen fortsätter att öka även under oktober 2023, produktionen av nötkött har också ökat under 2023 medan produktionen av griskött minskat med tre procent. Semineringarna av suggor har ökat de två senaste månaderna vilket kan ge ökad produktion under 2024.

Priserna på produktionsmedel har fallit med drygt tio procent under oktober 2023 jämfört med oktober 2022.

vetefält, nysått
Foto: Scandinav

Jordbruksverket prognos för jordbrukssektorns lönsamhet 2023, visar på en halvering av jordbrukarnas ersättning för eget arbete och kapital jämfört med förra året. Företagsinkomsten har för 2023 beräknats till cirka 9 miljarder kr. LRF:s gröna index och Lantbruksbarometern visar entydigt på svag lönsamhet i samtliga produktionsgrenar under 2023, växtodlingen är den produktionsgren som drabbats hårdast. I Lantbruksbarometern görs en utblick mot 2024 och för växtodling och mjölkproduktion finns det förhoppningar om en förbättring jämfört med 2023, för nötkött och griskött är framtidsutsikterna neutrala.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publicerades i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 30 november 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 30 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senast åren. En svag världskonjunktur leder till att efterfrågan är förhållandevis svag. I Sydamerika har vädret utvecklats i gynnsam riktning och oro för torka har tonats ner. I EU har däremot kraftiga regn lett till att höstsådden försenats. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den preliminära skördestatistiken för 2023 visar att spannmålsskörden blev drygt 20 procent mindre än det senaste femårsgenomsnittet. Årets skörd blev dock betydligt större än skörden 2018. Även för oljeväxter och proteingrödor blev årets skörd betydligt mindre än genomsnittlig skörd. Höstsådden i Sverige blir mindre än under de närmast föregående åren, det är särskilt sådden av oljeväxter som minskat. Orsaken till minskningen är den regniga väderleken under hösten. En olycka inträffade i Örtofta sockerbruk i mitten av november med totalt produktstopp som följd. En återstart av fabriken planeras till den 11 december.

Produktionen av griskött har fallit kraftigt under 2023 jämfört med föregående år. Det är oklart varför produktionen har minskat men stigande kapitalkostnader och problem med att hitta arbetskraft kan vara förklaringsfaktorer. Producentpriserna för griskött har däremot inte förändrats under de senaste månaderna. Jämfört med andra EU-länder har dock produktionsminskningen i Sverige hittills varit relativt liten.

Arlas a-contopris för mjölk i producentledet höjs med drygt 10 kr/100 kg för december 2023. Jämfört med andra länder i EU ligger det svenska producentledet bland de allra lägsta.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publiceras i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Två månader efter utbrottet med afrikansk svinpest

Lämna ett svar

Två månader har gått sen Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest, ASF. Det var ett nödvändigt beslut att kraftsamla myndigheten och snabbt aktivera Jordbruksverkets krisorganisation för att kunna lokalisera, avgränsa och bekämpa smittan och för att minimera risken för smittspridning. Än återstår mycket arbete, men vi har nu en tydligare bild över smittans utbredning.

Skylt om smittad zon i skogen.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning skulle det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna skulle då påverka ännu fler personer och verksamheter. Vårt mål är och har därför hela tiden varit tydligt. Vi ska utrota och friförklara Sverige helt från ASF.

Åtgärderna vi vidtagit har varit många, frågorna desto fler. Redan andra dagen beslutade vi att upprätta en operativ ledningscentral i Fagersta. Fagersta kommun erbjöd oss snabbt plats för den operativa ledningscentralen (OLC) i deras kommunhus och provtagningscentralen (PC) vid Sänkmossens avfallsanläggning. Det fungerade mycket bra i den inledande fasen av krisen, men vi kom fram till att vi behövde en mer långsiktig lösning. Därför flyttade vi verksamheten till en plats där vi samlat kontorslokaler, provtagning, förvaring och förbränning på samma plats.

Jordbruksverkets och Distriksveterinärernas personal utanför provtagningstältet.
Jordbruksverkets och Distriktsveterinärernas personal utanför provtagningstältet vid Sänkmossens avfallsanläggning.

En viktig åtgärd som vi inledde den 11 oktober, var att stängsla in det område där vi hittat smittade kadaver. På så sätt minskar vi fysiskt risken att smittade vildsvin tar sig ut ur området, och att friska tar sig in. Sökarbetet i den smittade zonen (cirka 1 000 kvadratkilometer) och provtagning av upphittade kadaver har hittills inneburit att vi påträffat 53 kadaver med smitta, samtliga inom en begränsad del av kärnområdet (som är cirka 100 kvadratkilometer).

Vi har sedan utbrottets början bemannat vår krisorganisation med 100 till 150 medarbetare från både Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna som på olika sätt bridrar till att bekämpa smittan. Samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Svenska jägarförbundet, kommuner, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, olika branscher, andra myndigheter och aktörer har varit avgörande för resultatet.

Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet ska gå till.
Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet efter smittade vildsvin ska gå till.

Vi är otroligt tacksamma över all hjälp och allt stöd vi får och har fått. Alla hjälps åt och det är samverkan när den är som bäst!

Förekomsten av djursjukdomar som salmonella och ASF slår ofta hårt mot livsmedelsproducenter och deras lönsamhet, speciellt när smittan tagit sig in i djurbesättningar. Bara i år har Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och aktörer hanterat salmonellautbrott, fågelinfluensa, torka, översvämningar, och nu ASF.

Jordbruksverket bidrar till att livsmedelsstrategins mål kan nås

Livsmedelsstrategin övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en ökad hållbar matproduktion som ska bidra till en minskad sårbarhet och en ökad självförsörjning samtidigt som vi ska nå våra miljömål.

Både matproduktionen och företagens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av förekomsten av djursjukdomar. Därför är ett långsiktigt och förebyggande arbete väldigt viktigt inte minst inom smittskydd, samma sak gäller för vår egen krisorganisation.

En del av livsmedelsstrategin är vildsvinspaketet som bland annat syftar till att stärka det generella smittskyddet för tamgrisbesättningar, speciellt kopplat till ASF. Avsikten är att bidra till färre djursjukdomar på tamgrisbesättningar och därmed lägre kostnader för företagen, vilket kan ha en positiv effekt på lönsamheten.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret, inte bara för bekämpningen av det befintliga utbrottet av ASF, utan över att genom ett långsiktigt smittbekämpningsarbete säkra en stabil svensk livsmedelsproduktion. Det är ett tungt ansvar – men som vi alltså får stor hjälp att bära. Är det något bekämpningsarbetet av ASF visar så är det det. Och det är vi mycket tacksamma för.

/Anna Cedervall, stabschef i krisorganisationen

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 oktober 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 31 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Läget i Östeuropa har fortfarande stor betydelse kortsiktigt för prisutvecklingen på jordbruksprodukter. Tilltagande oro i Mellanöstern kan också komma att påverka prisutvecklingen. På södra halvklotet finns risk för torka, men läget ser ut att förbättras i Sydamerika. I Europa har vädret hittills varit gynnsamt för årets höstsådd.

Foto: Anna Kern

I Sverige är årets skörd i stort sett avslutad. Jordbruksverkets preliminära skördestatistik publiceras i mitten av november.

Svag kvalitet på årets spannmålsskörd har lett till att en större andel än normalt inte uppfyllt kraven för livsmedelsanvändning. Prisskillnaden är därför stor mellan brödspannmål och foderspannmål.

Slakten av suggor har varit större än normalt under de senaste månaderna, det har inneburit att även semineringarna av suggor har minskat. Den senaste veckan har priset på griskött höjts av ett av de större slakterierna.

De ledande producenterna av gödning har försökt höja priserna under hösten men tilltagande konkurrens har gjort att prisökningarna hittills varit små.

Lantbruksbarometern för 2023 visar att lantbrukarnas upplevda lönsamhet försämrats under senaste året och nu är på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2018.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Ny statistik om köttmarknaden

Lämna ett svar

Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.

Currygryta
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.

Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?

  • Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
  • Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
  • Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
  • Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
  • Exporten ökade för alla köttslag.

Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur

Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.

Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.

pengar

För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.

Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.

Här hittar du marknadsbalanserna. Och om du vill ha en notis direkt när vi publicerar statistiken så kan du anmäla dig här.

/Åsa Lannhard Öberg, som håller ett ständigt öga på köttmarknaden

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 1 september 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 1 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Sammanfattning

På världsmarknaden har spannmålspriserna rört sig något neråt på grund av skarp
konkurrens. Ryssland kommer även under 2023 att få en bra skörd och är därför
mycket aktiva på marknaden.

Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s senaste månadsprognos bli något stabilare
från och med början av september. Under senare delen av september ökar risken
för att vädret på nytt blir mer ostadigt på nytt.

Regn, lokalt mycket kraftigt, har gjort att skördearbetet försvårats och försenats. I
södra Sverige är merparten av spannmåls- och oljeväxtskörden klar medan den är
ungefär halvvägs i Mellansverige och just påbörjats i norra Sverige. Regnet har
gjort att kvaliteten blir dålig, i många fall uppfyller inte brödspannmålen kraven för
livsmedelsanvändning. Avkastning kommer att bli sämre än normalt, det gäller i
synnerhet för vårsådda grödor. Situationen för grovfoder har förbättrats men regnet
har gjort att det är problem med att skörda vissa arealer. Det är brist på halm vilket är problematiskt för animalieproducenterna. Lokalt har översvämningar lett till
stora problem.

Vetefält


Prisskillnaden mellan brödsäd och fodersäd är större än normalt vilket gynnar
animalieproducenterna. Priserna för kött och mjölk ligger kvar oförändrade.
Priserna på gödning visar en svag uppåtgående tendens till följd av stigande pris på
naturgas.


Den regniga väderleken under skördeperioden har lett till ökade kostnader och
fallande inkomster för många jordbrukare. I vissa fall där grödan blivit totalt
förstörd kommer de ekonomiska konsekvenserna bli särskilt kännbara. Minskad
höstsådd riskerar att leda till sämre lönsamhet även nästa år.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting