Kategoriarkiv: Lägesrapport

2025 blev ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk

Lämna ett svar
Det finns en hel del orosmoln inför 2026 men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

2025 har blivit ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk. Beräkningar från Jordbruksverket visar att företagsinkomsten blev den näst högsta genom tiderna. Animalieproduktion har gått bättre än växtodlingen trots stor skörd. Utsikterna inför 2026 var fram till hösten 2025 mycket positiva men därefter har optimismen dämpats bland annat beroende på att priset på mjölk gått ner kraftigt. Ett stabilt 2025 ger dock jordbrukarna en grund för att klara ett mer utmanande 2026.

För bara några månader sedan, det vill säga hösten 2025, såg framtiden ljus ut för svenskt jordbruk. Efter några år med oro i världen fanns förhoppningar om ett stabilare läge. Rörelserna på marknaderna för jordbruksprodukter slog inte hela tiden nya topp- eller bottenrekord utan var på väg in i en lugnare fas. För animalieprodukter verkade det dessutom som att priserna i Sverige stabiliserats på en historiskt sett mycket hög nivå. Skörden 2025 blev nära nog rekordartad både vad gäller kvantitet och kvalitet. Ett av få orosmoln som fanns kvar var att priserna för spannmål och oljeväxter inte ville lyfta från låga nivåer. Svenskt jordbruk nådde under 2025 sitt näst högsta ekonomiska resultat i historien. 

När hösten övergick i vinter började de första rapporterna komma om att framtidstron i näringen var på väg att förändras. Flera konjunkturbedömningar pekar samfällt mot att lönsamheten kan komma att försämras under 2026. LRF, Ludvig & Co och Gröna arbetsgivare har alla i sina senaste prognoser för nästa år entydigt visat på risken för försämrad lönsamhet. Det finns också en risk att det blir svårare att hitta arbetskraft och att viljan att investera minskar.

Vad kan förklara den snabba förändringen bland jordbrukarna?

Tillgång på viktiga jordbruksråvaror som spannmål och oljeväxter är god för närvarande. Alla mer betydande produktionsområden på norra halvklotet har fått en god skörd under 2025. Utsikterna för skörd på södra halvklotet är gynnsamma liksom förutsättningarna för de grödor som höstsåtts. Det finns i nuläget inget som talar för en snabb prisökning på världsmarknaden

Den stabila prisutvecklingen för mjölk har brutits i och med att utbudet har ökat snabbt i de viktiga produktionsområdena runt om i världen. Mjölkpriset för konventionellt producerad mjölk ligger i december 2025 på samma nivå som för ett och ett halvt år sedan.

Priserna för gödning har gått upp under hösten trots fallande råvarupriser. Det beror bland annat på att EU infört tullar på gödning från Ryssland och Belarus, liksom att EU ska införa klimattullar på gödning från årsskiftet.

Den svenska kronan har förstärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn under det senaste året. För svenska spannmålsexport har det lett till ytterligare försämrat pris då exportaffärerna sker i dollar. Det svenska spannmålsöverskott för 2025/26 blir det största på åtskilliga år.

Det har skett ett utbrott av svinpest i Spanien som har lett till att landets export har begränsats. Vid liknande situationer har det medfört att det land som drabbats av exportrestriktioner fått söka sig till andra marknader för att hitta avsättning för sitt exportöverskott. Eftersom Spanien är en av EU:s ledande exportörer kan det leda till prispress EU-marknaden.

Gynnsammare konjunkturutsikter i Sverige för 2026 är positivt eftersom efterfrågan på livsmedel kan förbättras. Å andra sidan kan det leda till högre arbetskraftskostnader. Jordbruket har i nuläget svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kvalifikationer.

Inom vissa produktionsgrenar i animaliesektorn har det redan skett nyinvesteringar och vid relativt små produktionsökningar kan det leda till överskott på marknaden som i sin tur kan leda till prispress.

Utkik mot 2026

Det finns en hel del orosmoln inför 2026 som riskerar att bryta den återhämtning som skett efter det ryska anfallet på Ukraina. Men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd i god kondition ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Mot 2025

Lämna ett svar

Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.

En cyklisk sektor

Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.

Lantbrukare inspekterar sin spannmål i fält.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.

Utblick mot världen

Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.

EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.

EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.

Containers staplade på varann
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.

Svensk jordbrukssektor 2024

Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.

Det händer 2025

Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.

Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.

Lantbrukare inspekterar sitt lager av inköpta insatsvaror.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.

Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.

Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Lägesrapport november – räntesänkning och stabilare priser

1 svar
Även om det fortfarande finns osäkerheter att hantera så erbjuder nästa år möjligheter att stärka lönsamheten i jordbruket. Foto: Lars-Göran Abrahamsson

När vi går in i årets sista månad finns det inte bara hopp men också förutsättningar för ett förbättrat marknadsläge för jordbrukssektorn inför det kommande året. Lägre räntor och mer stabila priser kan hålla i sig så länge omvärldsläget inte bjuder på några större överraskningar.

Riksbanken mötte marknadens förväntningar och genomförde en dubbelsänkning av styrräntan till rådande 2,75%, och fler sänkningar är att vänta. Presidentvalet i USA genomfördes utan större reaktioner från marknaden, med undantag för en försiktigt försvagad kronkurs gentemot den amerikanska dollarn. Oljepriset som just nu ligger lågt för året har kommit ner ytterligare. Är vi äntligen på väg tillbaka till en lite lugnare marknad?

Årets skörd och höstsådd

Den svenska spannmålsskördens utfall blev sex procent under femårsgenomsnittet, men betydligt bättre än föregående år. Höstsådden genomfördes under förhållandevis goda förhållanden i vår del av världen. På sina håll har dock vädret ställt till det, som i Spanien där kraftiga regnoväder härjat och i Bulgarien och Rumänien där det råder torka.

I fredags publicerade vi officiella statistik över höstsådda arealer i Sverige och rapporten i sin helhet kan du läsa här. Den visar att jämfört med förra året har de höstsådda arealerna av spannmål och oljeväxter ökat med 13 %. I år är den höstsådda arealen i nivå med de stora arealer som beräknades 2020 och 2022. Det är 5 % större än genomsnittet för de fem senast föregående åren och 12 % större än genomsnittet för de tio senast föregående åren. Bland enskilda grödor ökade sådden för vete jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren medan höstsådden för höstraps blev något mindre än genomsnittet.

Den svenska marknaden

Svenska producentpriser för nötkött och fläsk är höga relativt höga jämfört med resten av länderna i EU. Mjölkpriset till svenska producenter ligger dock under genomsnittet för EU. I september gick prisindex för produktionsmedel ner sex procent på årsbasis. Föregående år var tufft där en dålig skörd åtföljdes av höga priser för produktionsmedel inför 2024. När vi går mot 2025 har vi lägre räntor, lägre priser för insatsvaror som gödning, energi och foder. Producentpriserna är överlag upp både för året och månaden.

Framtiden

Det finns en tilltagande optimism kring lönsamheten för jordbruket. Även om det fortfarande finns osäkerheter att hantera så har nästa år potential att erbjuda möjligheter att stärka jordbruksföretag efter en tuff period med höga räntor och fluktuerande priser.

Vill du läsa lägesrapporten mer ingående finns den, och mycket annan marknadsinformation, att läsa här: Priser och marknadsinformation för livsmedel – Jordbruksverket.se

/Gustav Hellgren på Jordbruk- och analysavdelningen

Lägesrapport september – växtodlingsåret går mot sitt slut

Lämna ett svar

Skörden av spannmål, oljeväxter och proteingrödor är i princip avslutad i hela landet. Jordbruksverkets och Lantmännens prognos visade på en spannmålsskörd på 5,4 miljoner ton men i nuläget ligger branschens bedömning runt 5 miljoner ton. Det är cirka tio procent lägre än prognoserna men högre än 2023 års skörd.

Skörden har kunnat genomföras under gynnsamt väder och med få avbrott på grund av regn. I och med att vädret varit nederbördsfattigt under skörden har vattenhalten varit låg vilket sparat drivmedel vid tröskningen och det har inte krävts lika mycket energi för att torka produkterna.

Vetefält och blå himmel
Foto: Urban Wigert.

Under sommaren var de flesta eniga om att höstgrödorna skulle ge en förhållandevis hög avkastning medan vårgrödorna skulle avkasta sämre på grund av torkan under våren. Efter att skörden har genomförts visar det sig att variationerna är större än normalt och att höstgrödorna på de flesta håll i landet inte motsvarat förväntningarna. De vårsådda grödorna har avkastat bättre än vad som väntades. Däremot har det rapporterats om en del kvalitetsproblem hos vårspannmålen. De sydöstra delarna av landet som ofta drabbas av torka har 2024 gynnats av vädret. Det har förekommit ovanligt stora angrepp av både svampsjukdomar och insekter. Som exempel kan nämnas gulrost på spannmål och kålmal på oljeväxter.

Stor skörd av grovfoder av god kvalitet

Höstsådden av oljeväxter genomfördes under augusti/september. Tidig skörd gjorde att höstsådden av oljeväxter kunde genomföras i tid och arealen bör ha blivit större än under förra året. Däremot har torkan under de senaste veckorna missgynnat uppkomsten av grödorna. Även sådden av höstspannmål har genomförts och den har kunnat ske utan att hindras av nederbörd och blöta marker. Det finns ännu inte några prognoser över såddens omfattning.

Årets skörd av grovfoder har blivit stor och av god kvalitet. Det har även kunnat bärgas en stor mängd halm. Totalt i landet finns det en god tillgång på grovfoder och strömedel och lager har kunnat byggas upp på företagen inför kommande år.

Ensilageskörd. En traktor gör balar.
Ensilageskörd. Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav.

Bra säsong för frukt- och bär

Den svenska frukt- och bär produktionen har sett bra ut under säsongen. Överlag har det varit en bra odlingssäsong, med mycket frukt på träden och inte så mycket skador av frost och insekter. Bären har haft en lång säsong. Även frilandsodlingen har gått bra, på de flesta håll har det varit lagom mycket regn även om det lokalt har varit problem med översvämningar.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, friskförklaringen från afrikansk svinpest, situationen med blåtunga, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

Jag ser fram emot att fortsätta följa läget och väntar med spänning på den preliminära skördestatistiken som publiceras i mitten på november.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport augusti – Både kvaliteten och kvantiteten på skörden ser ut att bli normal

Lämna ett svar

Efter 2023 års svårigheter med skörd och lönsamhet hade ett rekordår vad gäller skörd och priser, varit behövligt. Men hittills tyder det mesta på ett normalår vilket ändå skapar visst lugn i lantbrukarkåren. 

Det mer högtrycksbetonade värdet under augusti har gjort fortsatt skörd av spannmål och oljeväxter möjlig i södra och mellersta Sverige. I södra Sverige är 80–90 procent färdigskördat och mellersta Sverige är klara till omkring 75 procent. Det som återstår är framförallt vårsådda grödor som vårvete och havre. Hittills ser både kvantiteten och kvaliteten på skörden ut att bli normal. Vissa rapporter om svampsjukdomar förekommer men i vilken omfattning och vilka problem det eventuellt har orsakat är det svårt att dra slutsatser kring ännu. Den ökade förekomsten av svampsjukdomar beror främst på väderleken under årets odlingssäsong som har varit både relativt fuktig och varm.

Årets skörd har hittills skett under bättre förhållanden än föregående år vilket har bidragit till torrare skördar och därmed lägre torkningskostnader. Att skörden har kunnat genomföras i tid har skapat möjligheter för att höstså enligt plan, framförallt höstraps. Det gör att vi kan förvänta oss en ökning av höstsådda grödor jämfört med hösten 2023.

Foto: Lena Clarin

Förutsättningar för bättre lönsamhet

Rapporter och prognoser om skörden visar på större och bättre skördar i år än i fjol. Att skördarna är torrare i år sänker torkningskostnaderna som för 2023 var ovanligt höga. Producentpriserna har hittills under året stigit något medan produktionsmedelskostnaderna har fallit. Utöver det är fortsatt låg inflation en faktor som skapar förutsättningar för bättre lönsamhet under 2024 jämfört med 2023. Riksbankens meddelande om sänkt styrränta är ytterligare en faktor som förbättrar förutsättningarna för bättre lönsamhet. I samband med räntebeskedet aviserade Riksbanken om ytterligare 2–3 räntesänkningar under 2024. I nuläget finns det inte något som tyder på högre priser för insatsvaror för 2024/25, det ger en utgångspunkt för stabila förutsättningar även för kommande år.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport i juli – omväxlande väder med mycket regn, nu krävs högtryck för en skörd av god kvalitet

Lämna ett svar

I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.

Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.

Skörd och höstsådd

Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.

En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.

Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.

Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.

Lantmännens skördeprognos

Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.

Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.

Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Månadens Lägesrapport – gynnsamt väder för grödorna och tro på tillväxt

Lämna ett svar

I lägesrapporten uppmärksammar vi att LRF:s gröna index för andra kvartalet 2024 visar på ökande optimism bland jordbrukarna, som för första gången sedan hösten 2021 förväntar sig tillväxt. Fallande priser på produktionsmedel och förväntningar om lägre räntekostnader är några orsaker till positiva framtidsutsikter.

Dessutom har vädret i juni varit omväxlande med temperaturer på normal eller något lägre nivå. Nederbörden har främst fallit i form av skurar som lokalt givit stora regnmängder. Samtidigt har den omväxlande väderleken under juni med regn och relativt svalt väder varit gynnsam för de flesta grödor. Den höga temperaturen och torkan under maj har påverkat de vårsådda grödorna negativt, men effekterna varierar bland annat beroende på tidpunkt för sådd. De höstsådda grödorna ser i nuläget ut att ha en mycket god avkastningspotential.

God avkastning på första skörden av vall

Första skörden av vall är slutförd i stora delar av landet. Vallskörden har skett tidigare än normalt och avkastningen har generellt varit mycket god. För övriga grödor finns det just nu inte heller något som pekar mot en svag skörd under 2024. Hittills har det varit möjligt att hantera angrepp av växtsjukdomar och skadegörare.

Vallskörd
Foto: Jesper Anhede

Ökad tillgång på spannmål som i sin tur ger lägre priser på marknaden

Priserna på de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter har fallit den senaste månaden. En anledning är att skörden har kommit i gång i vissa delar av världen vilket säsongsmässigt ger en prispress neråt när tillgången ökar på marknaden. Tidigare fanns dessutom en oro för skördeförluster i bland annat i USA och Ryssland på grund av dåligt väder. Men den oron har dämpats då det kommit regn i områden som tidigare varit drabbade av torka. Turkiet har beslutat att införa importförbud för vete fram till mitten av oktober 2024. Syftet med åtgärden är att skydda landets producenter av vete.

Varm väderlek och torka väntas ge en tidigare skördetidpunkt än normalt i Östeuropa medan sval väderlek och mycket nederbörd försenar skörden i de västra delarna av Europa.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget kring djurskydd och djurhållning, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson, för konkurrenskraftsgruppen

Månades lägesrapport – Kall och regnig april men ökad framtidstro för 2024

Lämna ett svar

Nu har vi levererat april månads lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn till regeringen. Efter ett tufft 2023 med väderproblem och stigande räntekostnader så finns förväntningar på ett bättre 2024.

Swedbank och Ludvig & Co har publicerat Lantbruksbarometern för 2024 som visar på svag lönsamhet 2023 men även att jordbrukarna är mer positiva inför 2024. En större andel förväntar sig bättre lönsamhet under året jämfört med samma tidpunkt förra året.

Tufft 2023, framtidstro 2024

Den föregående odlingssäsongen med ogynnsamt väder och stigande räntekostnader ledde till att lantbrukarnas lönsamhet under 2023 var svag. Till följd av svag lönsamhet minskade jordbrukarnas investeringsvilja. Detta enligt Lantbruksbarometern för 2024 som Swedbank och Ludvig & Co har publicerat. Lantbruksbarometern baseras på en opinionsundersökning bland 1 000 jordbrukare. Barometern visar även att jordbrukarna är mer positiva inför 2024 där en större andel förväntar sig bättre lönsamhet under året jämfört med samma tidpunkt förra året. Grisproducenterna är den grupp som har störst tro på bättre lönsamhet under 2024.

Foto: Frida Svensson

Stora skillnader i landet för vårbruket

Den olämpliga väderleken under växtsäsongen 2023 har gjort att tillgången på utsäde i Sverige för den kommande växtsäsongen varit mindre än normalt. Genom att öka importen av utsäde samt att lantbrukarna har använt eget utsäde har underskottet täckts.

Vädret i Sverige har under april 2024 varit fortsatt kallt och nederbördsrikt. Nattfrost har varit allmänt förekommande i stora delar av landet. Vårbruket har dock påbörjats i södra Sverige men den kalla och nederbördsrika väderleken har försenat arbetet. En del arealer har drabbades av översvämningar redan under hösten 2023. Det finns viss oro för att det kan bli problem med att så dessa arealer då det råder osäkerhet kring om de kommer hinna torka upp tillräckligt.

De höstsådda grödorna har kommit igång i de allra sydligaste delarna av landet med en god tillväxt. I övriga delar av landet har vädret däremot hämmat tillväxten. Skillnaderna mellan de olika landsdelarna är större i år jämfört med normalt. Uppgifter från Jordbruksverkets växtskyddscentraler visar inte på några mer omfattande angrepp av svampsjukdomar på spannmål och oljeväxter förutom vissa tidiga angrepp av gulrost i höstvete och rågvete.

Vill du läsa vår lägesrapport i sin helhet så hittar du den här. Ett litet tips – du även kan prenumerera på sidan och få ett mejl varje gång en ny lägesrapport eller nya prisuppgifter publiceras.

//Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport för mars månad – prisnedgången för spannmål och oljeväxter har bromsats upp

Lämna ett svar

På de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter har prisnedgången bromsats upp och för vissa produkter har priserna vänt svagt uppåt de senaste veckorna. Priserna utgör dock fortfarande ett orosmoment för företag i det gröna näringslivet.

Idag har vi levererat månadens lägesrapport för marknadsutvecklingen för jordbruksprodukter till Regeringen. Du som vill läsa den i sin helhet hittar den här.

Det finns en fortsatt oro på marknaden kopplat till läget i Ukraina. Detta visar sig genom att spannmålspriserna har rört sig uppåt i samband med ryska attacker mot ukrainska spannmålsanläggningar i Svarta havsområdet. Ryssland är dessutom fortsatt mycket aktivt på exportmarknaderna med aggressiva prisnivåer. Amerikansk spannmål har däremot haft svårt att konkurrera med de nedpressade priserna och exportvolymerna är lägre än normalt.

Hur blir det med tullfrihet till Ukraina och restriktioner till Ryssland och Belarus?

EU har ännu inte nått en slutlig lösning på hur importen av jordbruksprodukter från Ukraina ska hanteras de närmaste åren. Enligt det förslag som EU kommissionen kunnat enats om ska EU även efter 1 juli 2024 medge tullfrihet för jordbruksprodukter fram till och med juni 2025. Om importen för vissa känsliga produkter som socker, ägg och kycklingkött skulle överstiga historiska nivåer kommer importtullar att återinföras. För att reglerna ska kunna träda i kraft måste de godkännas av EU-parlamentet, det väntas ske under april 2024.

Vete. Foto: Urban Wigert

EU har även planer på att införa restriktioner i handeln med jordbruksprodukter med ursprung i Ryssland och Belarus. Som ett första steg planeras att tillämpa en tull på 95 euro/ton för spannmål. För oljeväxter och vegetabiliska oljor föreslås en värdetull på 50 procent. EU har hittills varit tveksamma till att införa tullar eftersom handelshinder riskerar att försämra tillgången på livsmedel på världsmarknaden.

Vårbruket är igång på norra halvklotet

Vårbruket har påbörjats på norra halvklotet utan att det rapporteras om några större väderrelaterade problem. Mycket nederbörd under hösten 2023 samt under vintern 2024 har gjort att de höstsådda grödorna i Västeuropa är i sämre kondition än normalt enligt EU:s MARS bulletin. I de sydöstra delarna av EU och i Nordafrika finns däremot risk att för att torr väderlek påverkat höstsådden negativt. Vårsådden i Frankrike ligger dessutom något senare i tiden än normalt. Det är dock för tidigt för att med säkerhet veta hur stor påverkan vädret hittills kommer att få på den slutliga avkastningen.

Vårbruket har även påbörjats i Sverige. Det har spridits stallgödsel och mineralgödsel på vallar och höstsådda grödor. Det har även vårsåtts spannmål och sockerbetor i södra Sverige. Det finns ännu inte några uppgifter som tyder på mer omfattande utvintringsskador, det vill säga att de höstsådda grödorna inte har överlevt vintern, i de höstsådda grödorna.

Trots att förutsättningarna för vårbruket i Europa förbättrats har efterfrågan på gödning inte ökat. Priserna på gödning ligger kvar på samma nivåer som tidigare under 2024 och så länge som priserna för naturgas och ammoniak inte ökar väntas inte heller priset på kvävegödsel att öka. På den svenska gödningsmarknaden har aktiviteten ökat. Tillverkare och handel bedömer att jordbrukarna varit senare än normalt med sina beställningar. Det kan därför uppstå brist av vissa NPK-gödselmedel inför vårbruket. Priset på kvävegödsel i Sverige har halverats jämfört med samma tidpunkt förra året.

Framtidstron ökar hos svenska företag i det gröna näringslivet

LRF genomför fyra gånger per år en undersökning bland jordbrukare och andra företagare inom det gröna näringslivet angående hur man ser på framtidsutsikterna. Ett index över 100 innebär att företagen tror på tillväxt medan ett index under 100 innebär en förväntad nedgång. LRF:s gröna index för första kvartalet 2024 visar på en kraftfull återhämtning från det läge som varit under 2023. Totalt för det gröna näringslivet ligger indexet nu på 99,9 vilket indikerar ett skifte från en kraftigt negativ syn till en neutral syn på konjunkturen i sin helhet. Alla branscher förväntar sig en mer gynnsam utveckling under 2024, främst beroende på att kostnaderna för insatsvarorna sjunker. Ett orosmoln är dock fallande priser för vegetabilieprodukter på den globala marknaden.

/Frida Svensson, för konkurrenskraftsgruppen            

Lantbrukare vid sin traktor som håller i en surfplatta
Bild: Scandinav, Jörgen Wiklund

Året har inletts med fortsatt fallande priser

Lämna ett svar

Den trend med successivt fallande priser för jordbruksprodukter som har rått sedan ett år tillbaka har fortsatt under början av 2024. Det beror framförallt på gynnsamma odlingsförhållanden i de flesta betydande produktionsområden världen över, samtidigt som efterfrågan bromsats av en svag konjunktur och lagren av jordbruksprodukter är förhållandevis välfyllda.

Idag har vi levererat den månatliga lägesrapporten om marknadsläget i jordbrukssektorn till Regeringen. I den kan du läsa att världsmarknadspriserna för jordbruksprodukter fortsatt uppvisar små rörelser, mestadels nedåt. Bland enskilda produkter har priserna för spannmål fallit medan priserna för socker har stigit. Förhållandevis stora lager av de viktigaste jordbruksprodukterna är den mest betydande orsaken till att priserna sjunker, liksom att efterfrågan bromsats av en svag konjunktur i världen. I de viktigaste produktionsområdena finns det för närvarande inte några indikationer på produktionsstörningar. USDA:s senaste prognos för produktionen på världsmarknaden visade på stigande lager för de viktigaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna under 2024/25.

Väderutmaningar i höst- och vårbruk

Enligt MARS-rapporten som tas fram av EU-kommissionen har vintern 2023/24 varit mer nederbördsrik än normalt i västra och norra delarna av EU. I de södra delarna av EU har vädret däremot varit varmare än normalt. Det finns en oro för att grödorna tagit skada av den rikliga nederbörden under höst och vinter samt att vårbruket blir försenat.

Ryssland och Ukraina har hittills haft gynnsamma förhållanden för de höstsådda grödorna. I Ukraina förväntas oförändrad vårsådd jämfört med förra året enligt landets jordbruksdepartement. Det finns dock viss oro för brist på utsäde av hög kvalitet.

tröskning av vete
Foto: Stefan Ärtenblad

Om vi blickar in på den svenska marknaden har riklig nederbörd lett till översvämningar i olika delar av landet, bland annat i Skåne och Mellansverige. Enskilda jordbrukare har rapporterat om åkrar som står under vatten. Det är ännu för tidigt att ha en uppfattning om hur grödorna kommer att påverkas av vädret under vintern. Utöver det så finns en risk att de besvärliga skördeförhållandena under hösten 2023 leder till brist på utsäde inför vårsådden 2024 och utsädesföretagen bedömer att den är störst för havre och korn. För vallfrö är tillgången betydligt bättre.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Frida Svensson