I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.
Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?
Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:
Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.
Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?
Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.
Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.
Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.
Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.
Nyord eller buzzword – viktig med impact
Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.
Lanseringen
15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.
Grattis
Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus motiveringen hittar du här.
Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.
Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!
Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.
Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?
Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med.
Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.
Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.
Ett av de sista passen handlade om regler.
Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?
Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.
Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.
Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.
Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…
Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!
/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Kan det vara så att de flesta moderna människor kan mer om påhittade superhjältar, drakar och alver eller tv-deckare jämfört med hur väl man är insatt i modern livsmedelsproduktion? Det är en mycket liten del av befolkningen som vet hur en harv ska dras, om den ska dras, och hur det påverkar mark och gröda.
Jordbrukets roll i arbetet för klimatet: Mer mat, mer hållbar mat
Något som verkligen få har koll på även i jordbruksbranschen är hur de biologiska växthusgasutsläppen från mark och djur funkar. Metan, lustgas och samspelet mellan kolcykeln och kvävecykeln är för många fortfarande på gränsen till alvmagi. Det saknas också kunskap för att på allvar utforma effektiva åtgärder och Jordbruksverket har vid många tillfällen betonat att det behövs mer kunskap och därmed mer satsning på forskning och innovation. Så även i en ny rapport om jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet och vilka förändringar som är på gång och som behövs.
Metamorfos skulle kunna vara ett begrepp från de två största superhjältemejerierna Marvel eller DC. Det är det också (se till exempel superhjälten Metamorpho) men det är mer ett generellt begrepp som beskriver en förändringsprocess. Exempelvis något så verklighetsbaserat som metamorfa bergarter.
Förr i tiden (pre-Metamorpho) var de mest kända historierna om metamorfoser de som var skrivna av den romerske influencern Ovidius. Hans verk Metamorfoser har haft stor påverkan på litteratur och konst de senaste två tusen åren. Det består av runt 250 olika sagor vilka alla har en förvandling, till exempel av människor till djur, växter eller stenar som centralt motiv. En av de mest kända handlar om Apollon och Daphne. Daphne var en trädnymf som uppvaktades av guden Apollon. Precis när Apollon tar tag i Daphnes midja börjar hon att förvandlas till ett lagerträd, för evigt ungt och grönt.
Vi behöver satsa på ökad matproduktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen
Tidigare historier om förvandling kan vara bra att ha som inspiration när vi idag arbetar med att förvandla samhället till ett mer hållbart (för evigt ungt och grönt?) sådant. I Jordbruksverket rapport om klimatmålet beskriver vi att ambitionen inte är att lägga ner produktion för att klara miljömålen, vilket faktiskt diskuteras och ges stöd till i andra länder. Ambitionen är istället att förvandla och utveckla den existerande produktionen. Världen behöver mer hållbar mat, de svenska beteshagarna fler kor.
Det är också tydligt att metamorfosen inte kommer att handla om en process som sker naturligt, likt en bergart, utan det handlar om ett målinriktat arbete som drivs av ett mål och en historia. I rapporten beskriver vi också de bedömningar och prioriteringar som Jordbruksverket gör på kort- och medellång sikt.
Det nationella klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Någon tydlig kvantitativ förväntan på jordbrukets utsläppsminskning finns dock inte. Både inom det nationella klimatmålet samt motsvarande inom EU räknar man med att vissa utsläpp kvarstår vid målåren. Jordbruksverket arbetar också för att den svenska livsmedelsproduktionen bör öka. En ökad inhemsk produktion innebär utifrån dagens kunskapsläge att utsläppen från sektorn ökar och att andra sektorer får ta större ansvar för att utsläppen ska minska i tillräckligt hög grad. Vi behöver satsa på ökad produktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen.
Hur skapar vi engagemang för klimatarbetet?
Frågan är då vilken historia som klarar av att driva sektorn framåt mot målet. Det är inte omöjligt att det behövs 250 stycken olika historier för att passa alla olika typer av företag och branscher. Det finns idag också flera olika pågående historier. Vilken som är sann återstår att se. En handlar om att näringslivet själv driver utvecklingen framåt, snabbare än staten. Till exempel kan satsningarna på förnybar energi fortsätta oavsett om politikerna i landet är intresserade eller inte. En annan om att det är EU genom kommissionens förslag på olika områden som går före och sätter ambitiösa krav på marknaden, exempelvis genom EUs klimatmål, klimattullar och vidareutveckling av utsläppshandeln.
Danmark är alltid intressant att spegla sig i för jordbrukssverige. De danska utsläppen från jordbruket är dock större och utgör en stor del av de nationella utsläppen. En annan skillnad är att politiken har satt ett mycket ambitiöst utsläppsmål till 2030 specifikt för jordbruket. En likhet är att konkreta åtgärder som minskar utsläppen i betydande grad och som är tillgängliga idag saknas. Det ser i dagsläget mycket tufft ut att nå målet. Samtidigt berättas i samma land historien om hur effektiva danska företag går före i sitt miljöarbete. Exempelvis ser Arla skillnad mellan tyska och danska företag när man satt igång med ett belöningssystem där bra prestationer ger ett påslag på mjölkpriset. Det finns flera stora företag som driver på utvecklingen genom att testa och utveckla nytt. De verkar i flera länder och betonar att de därför hellre ser europeiska mål och styrmedel än för stora skillnader i förutsättningar i olika länder. Det betonar de mot bakgrund av att flera partier i Danmark har drivit frågan om en klimatskatt på jordbruket. Kompromissen blev att frågan ska utredas och den utredningen ska vara färdig efter sommaren.
Frågan är då vad som driver företagen? Varför går de före? Handlar det om en prognos om att konsumenterna i framtiden vill ha mer klimateffektiv mat? Eller för att redan nu anpassa sig efter framtida krav på den europeiska marknaden? Eller som en strategi för att slippa styrmedel genom att visa att åtgärder genomförs ändå? Eller sant engagemang för klimatfrågan?
Som sagt, det kan behövas 250 olika historier, minst. Fortsättning följer!
/Tobias Markensten, klimatutredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I juni 2020 publicerade vi blogginlägget ”32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin”. Vi skribenter är mycket stolta över att detta inlägg fortfarande är det mest lästa sedan bloggen föddes i april 2020, med hela 2 110 visningar! Ett inlägg om att priserna ökar i hela livsmedelskedjan ligger tvåa med 1 414 visningar.
Nu är vi taggade att bjuda på en favorit i repris och hoppas att alla våra läsare – ni som redan intagit semester-hängmattan och ni som fortfarande jobbar – njuter av vårt kåseri med tillhörande låtlista. Den här gången bjuder vi på 28 låtar med mer eller mindre solklar koppling till mat och den svenska livsmedelsstrategin. Antalet låtar sammanfaller med antalet medlemsländer i EU innan BREXIT. Som ni alla vet svingar Sverige ordförandeklubban i EU:s rådsarbete första halvåret 2023.
Jag som skriver den här ingressen har nyligen tillbringat fem dagar och nätter på Sweden Rock Festival, och har följaktligen fokus på tyngre låtar med förstärkta instrument. Men jag kryddar med en del folkmusik och min skribentkollega bidrar till att balansera upp det hela med andra genrer.
Foto: Åsa Lannhard Öberg. Bilden till vänster visar min lilla Sweden Rock-familj, i folkhavet inför nån konsert. Bilden till höger har solklar koppling till svensk mat och det smakade för övrigt mycket gott!
Ni kan hitta låtlistan på Spotify och glöm inte att läsa de kreativa associationerna mellan mat & musik samtidigt som ni lyssnar. Bara för säkerhets skull vill vi poängtera att upphovsmakarna i de flesta fall garanterat inte tänkte på livsmedel när de tecknade ner sina texter, men med en gnutta fantasi så är allt möjligt…
1. Shotgun Blues – Volbeat: Ett av mina favvo-band som jag senast såg på Sweden Rock Festival 2022. Vem går inte igång på en skön blandning av rockabilly & metal med en gnutta trallvänliga dansbandstoner? Nu till ämnet. Rovdjur och annat vilt är en del av den biologiska mångfalden men de orsakar också skada – vargar som river får och vildsvin som bökar upp jordbruksmarken. Det ger förluster före slakt och skörd, ett kostsamt matsvinn tidigt i kedjan. Skyddsjakt (vilket kräver en ”shotgun”) behövs för balansen mellan mångfald av arter och livsmedelsproduktionens intressen. Beräkningar som LRF gjorde för några år sedan indikerar årliga viltskadekostnader på cirka 18 miljarder kronor, vilket kan jämföras med jaktens värde på cirka 4,5 miljarder kronor.
2. Genesis Owusu – A song about fishing: I livsmedelsstrategin ingår förstås även de blå näringarna, där svenskt fiske är en viktig del. En ny utredning från Jordbruksverket visar att en betydligt större andel av svenskfångad fisk skulle kunna landas i Sverige och bli mat.
3. Worm Tamer – Grinderman: Trivs maskarna i din jord? Jordbruksverket och SLU har tillsammans tagit fram appen Hur mår min jord. Den hjälper dig att få en väl fungerande odlingsjord i vått och torrt. Bra för maskarna, skörden och livsmedelsstrategin.
4. Raining Blood – Slayer: Jag har inte analyserat vad trash-bandet Slayer vill förmedla med sin låt Raining Blood. Men jag associerar i stunden till vår och SLU:s rapport om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Den visar att 13 000 ton blod inte blev mat år 2020 utan gick till biogas. Det hade räckt för att laga 156 miljoner portioner blodpudding! En orsak är bristande efterfrågan, att det kostar för mycket att ta tillvara blodet i förhållande till vad många konsumenter vill betala.
5. Deutchland – Rammstein: Rammsteins frontfigur och sångare är i blåsväder, men oavsett detta aber är de ett hypat industri metal-band som förra sommaren spelade för över 150 000 fans under tre slutsålda konserter på Ullevi. Jag var där och kände värmen från pyrotekniken! Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner i ekonomiska termer och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen av varor och tjänster, till ett samlat värde av 556,5 miljarder kronor. Svenska exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter men vi handlar även med livsmedel. Exporten av livsmedel från Sverige till Tyskland uppgick år 2022 till 6,4 miljarder kronor medan handeln i andra riktningen uppgick till 17,4 miljarder kronor. Vi har alltså en negativ handelsbalans med livsmedel med Tyskland.
6. Tre Bröder – Ulf Lundell:”Och månen lyser så tyst och klar i natt, och vi väntar på värmen från söder. Det var ingenting särskilt med oss, mer än att vi var tre bröder…” I den här låten från 1984 beskriver Ulf Lundell förhållandet mellan tre bröder, den tar upp både slitning och sammanhållning över tid. Många lantbruk stannar inom en familj i flera generationer och en generationsväxling innefattar ofta mentala, juridiska, och ekonomiska utmaningar. Omkring 60 procent av svenska lantbruk brukar mer än 100 hektar jordbruksmark och det genomsnittliga värdet 2021 var 121 800 kr för ett hektar svensk åkermark samt 45 300 kr för ett hektar betesmark. Många lantbruk har därtill skog, djur, ekonomibyggnader, boningshus och maskiner så det är en rundlig summa – inklusive känslomässig anknytning – som omfattas av ett generationsskifte. Apropå ”värmen från söder” kan du läsa om utsikter inför sommaren 2023 här.
7. Money – Sault: Jordbrukare och fiskare är primärproducenter, det innebär att de producerar en oförädlad råvara och är först i den ekonomiska näringskedjan. Råvarorna är utsatta för global konkurrens där det i många fall inte görs skillnad på om varan produceras i ett låglöneland eller i ett land med höga kostnader på insatsvaror och rimliga löner. Men det finns givetvis konsumenter som är noga med att välja mat utifrån såväl social som ekonomisk och miljömässig hållbarhet och då kan ursprunget spela stor roll. Kort sagt kämpar svenskt jordbruk med konkurrenskraft och lönsamhet. Årligen satsas 120 miljoner kronor på livsmedelsstrategin med målet att öka det svenska jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Hur det går kan du läsa om här.
8. Barley – Water from your eyes: Barley water är en läskande dryck som görs på korn, citron och honung. Den lär ha varit nykteristen kung Gustaf VI Adolfs favoritdryck, och kallas ibland för Kungavatten. I början av 1980-talet odlades korn på över 700 000 hektar i Sverige och var då den största spannmålsgrödan. I dag dominerar vete.
9. Crawfish – Elvis: Vi har en lång tradition av kräftätande i Sverige. På medeltiden serverades kräftor som delikatesser för kungligheter. Först mot slutet av 1800-talet började gemene man äta dem som vi gör i dag, kalla och hela. Men våra inhemska kräftor räcker inte långt och vi importerar största delen från Kina, USA och Turkiet. Med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar finns det fina förutsättningar för ett växande vattenbruk i Sverige med odling av exempelvis kräftor.
10. Barkbrödslåten – Knis Karl (i vår lista framförd av Orsa Spelmän): För länge sedan när det blev missväxt och andra kriser som påverkade växtodlingen bakade människor bröd på bark. Svälten var tidvis svår och innebar både sjukdom och död. Idag är förutsättningarna att hantera kriser bättre, men vi är samtidigt sårbara för störningar i produktion av och handel med mat. I värde räknat brukar man säga att varannan svensk tugga är importerad. Uttryckt i kvantitet varierar vår försörjningsförmåga från noll procent för bland annat tropiska frukter och runt 20 procent för tomater till 70 procent för kött totalt, runt 100 procent för ägg och morötter och över 100 procent för spannmål. Vi behöver en ökande och robust inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja befolkningen med mat, såväl i lugna tider som i kris. Och det instämmer den svenska livsmedelsstrategin i.
11. Vatten och bröd – Den svenska björnstammen: Vi fortsätter på temat kriskost. Livsmedelsstrategin ska leda till att Sverige har en robust livsmedelsförsörjning både i krig och fred, så att vi slipper leva på vatten och bröd vid en kris. Vad som ska klassas som en kris eller inte låter vi skribenter låta vara osagt. Men nog är det utmanande med torka i vissa delar av landet. På den här sidan finns aktuell information från oss om torka.
12. Nuclear – Mike Oldfield: Gitarrsolot i den här låten ylar sorgset men ack så vackert! Det är omtvistat huruvida vi ska bygga mer kärnkraft i Sverige. Den är ren och effektiv om den funkar, men tillhör inte segmentet förnybar energi som biogas, solenergi, vind- och vattenkraft gör… Mer än två tredjedelar av de totala globala växthusgasutsläppen orsakas av energisektorn och den stora boven stavas i grund och botten FOSSILA BRÄNSLEN. Sverige har ett mål att hundra procent av vår egen energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Lantbruket är en viktig producent av förnybar energi. Jordbruksmark kan härbärgera vindkraftverk och solpanelsparker. Gödsel, slaktavfall och rester från växtodlingen kan ingå i biogastillverkningen och det går att söka stöd hos Jordbruksverket under 2023 för att investera i en biogasanläggning. Jo vi vet, för tillfället inbjuder tyvärr inte regelverket till att investera i biogasanläggningar…
13. We Make Sweden Rock – Hammerfall: Alltså den här låten, man går igång på alla cylindrar – vilket drag! I låtlistan finns en live-version. Ja visst är vi svenskar duktiga på innovation, som får ”Sverige att rocka” internationellt? Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU enligt FN:s årliga ranking Global Innovation Index 2022. Före oss skymtar bara USA och Schweiz. Men här kommer haken i sammanhanget; när det gäller livsmedel hamnar vi på en ynka fjortonde plats bara i den europeiska ligan. Sweden Food Arena menar att det beror på att svensk livsmedelssektor präglas av små och medelstora företag, har få stora företag med forskning i Sverige, gör begränsade investeringar i FoU, har lågt fokus på export, har liten samverkan inom sektorn samt dålig samverkan mellan akademi och företag. Så här finns arbete att göra! Här kan du söka stöd för innovationsprojekt inom primärproduktionen.
14. Nightrain – Guns n’ Roses: Vi älskar sol och värme, men om vi tänker bortom vår hunger efter najs sommarväder har jordbruket under vår och försommar varit extremt torkstressat. Den gångna helgen fick vi äntligen regn men torkan har redan satt spår. Första vallskörden gav i vissa områden mindre än hälften av det bonden vanligtvis kan fylla de vita plastbalarna med. Regering, myndigheter och branschorganisationer samarbetar för en god beredskap och det finns redan undantag för att skörda på mark där ersättning ges för att ha mark i träda. En kollega till oss har tagit ensilage från lantstället i Västmanland där marken annars ligger i träda. Tillsammans med gräs från grannarnas åkrar transporteras uppåt två hundra balar ner till släktingar i Småland på lastbil som går retur från ordinarie körningar. När nöden kräver skapas nya lösningar. Vad har då den här låten från 1987, av rockarna från Los Angeles med vädret att göra? Absolut ingenting. Så här skriver Wikipedia: “The song is a tribute to an infamous brand of cheap Californian fortified wine, Night Train Express, which was extremely popular with the band during their early days because of its low price and high alcohol content. The title is spelled differently, omitting a T and removing the space.” Sistnämnda mening gav mig möjligheten att associera till regn, men vin är förvisso också ett livsmedel.
15. Money Money Money – ABBA: Ett övergripande mål med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi pratar idag alltmer om den ekonomiska hållbarheten, men utan money money money och god lönsamhet kan företagen inte överleva och utvecklas. Jordbruksverket har räknat på lönsamheten i den senaste uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin.
16. Pumpan – Dina ögon: 2020 skördades 5 967 ton pumpor i Sverige. Om en pumpa väger strax under 3 kilo i genomsnitt så blir det 2 miljoner! Många pumpor används som dekoration vid Halloween, och kastas sedan. Varför inte göra paj eller soppa på alla matpumpor när spökena dragit vidare!?
17. Lobster – Onthedal: Hummer och champagne är älskad lyxmat för många och fisketrycket på humrar är högt. Men de riskerar att fastna i spökredskap. Från den 1 januari 2023 ska alla hummerburar ha ett rymningshål. Hålet hålls stängt av en bomullstråd som går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, anpassad till längden på hummersäsongen. Då frigörs öppningen och instängda humrar kan ta sig ut.
18. Can you hear the rooster crow – Cybe: Det är en livsmedelsförlust att 5,6 miljoner tuppkycklingar sållas bort varje år i äggproduktionen. Livsmedelsstrategin har mål och uppdrag för att minska dessa förluster.
19. Oil – Gorillaz och Stevie Nicks: Det är skillnad på olja och olja. Sveriges jordbruk arbetar för att bli fritt från fossila bränslen och minska sitt beroende av konstgödsel. Men vegetabiliska oljor är en möjlighet och framtidsprodukt. I Sverige är raps vår vanligaste oljeväxt, även om vi också odlar rybs och lin. Rapsblomman ger vackra gula fält och en gyllengul rapsolja som är rik på den nyttiga fettsyran Omega 3.
20. Det är en dag på sjön – Ulf Dageby: Så här i sommartider är det lätt att tänka på blå böljor och båtliv och därför innehåller vår låtlista också ganska många associationer till de blå näringarna. I den här låttexten, som är ganska grym även om melodin är lättsam, nämns krabbor i refrängen. I Sverige finns drygt 30 krabbarter varav den mest populära som livsmedel är krabbtaska. Krabban kan bli 30 cm bred över skalet och väga 5 kg men den vanligaste storleken ligger runt 15 – 20 cm i skalbredd.
21. Trollhammaren – Finntroll: Verktyg (till exempel en hammare) behövs vid byggnationer. Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar påbörjas ska planerade förändringar godkännas av länsstyrelsen genom förprövning. Statistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och är ett bra mått på företagens investeringsvilja. Efter en tillfällig ökning 2021 hamnade många lantbrukare i en pressad ekonomisk situation 2022 på grund av skenande kostnader på insatsvaror i kombination med stigande räntor. Det syns genom ett kraftigt minskat antal förprövade stallplatser 2022.
22. New Year’s Day – U2: EU:s nya jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023 (=Nyårsdagen). Den har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan leverera mat till befolkningen. Politiken styrs i varje land av den nationella strategiska planen – läs om den svenska dito här.
23. They Rode On – Watain: Black Metal är inte min favorit-genre inom hårdrocken, men Uppsala-bandet Watain har ett par låtar som tilltalar mig – till exempel melodiösa They Rode On. Låten handlar inte om ridsport, men kansk om att förflytta sig till häst. Oavsett detta växer sig hästnäringen allt starkare i Sverige. Idag finns omkring 355 000 hästar i vårt land, vilket kan jämföras med antalet mjölkkor som uppgår till 330 000. Svensk hästnäring omsätter årligen cirka 32 miljarder kronor.
24. Äppelbo gånglåt – Ärtbergs Kalle (i vår lista framförd av Dalarnas Spelförbund): Den 5 juli är planen att jag ska besöka Bingsjöstämman i Rättvik för första gången. Säkert ljuder tonerna av Sveriges kanske mest berömda gånglåt över nejderna denna dag. Just ja, skulle ju skriva något om äpplen också. Och här skulle jag vilja återanvända tre av fem frågor om äpplen som en kollega på statistikenheten skrev i ett roligt blogginlägg om äpplen hösten 2022: ”Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice! Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag! Vi firar med en kort äppelfrågesport: Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd. Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden. Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.”
25. Working Class Hero – John Lennon (eller varför inte Green Days version – låtlistan innehåller båda): Tillhör lantbrukarkåren arbetarklassen? De arbetar hårt i alla fall, även om det fysiskt betungande arbetet minskat tack vare tekniska framsteg. Istället ställs idag ökade krav på management och entreprenörskap hos våra lantbrukare. En bonde måste ha många kunskaper helt enkelt. Jag har googlat i historiebeskrivningarna och hittat följande fakta: Jordbruket har varit Sveriges modernäring i sex tusen år. Under 1800-talets nationalromantiska period var bonden en central gestalt. Mellankrigstiden innebar tillväxt för offentlig sektor och lönearbetet och då hamnade bönderna på efterkälken. Andra världskrigets livsmedelsransonering innebar ett uppsving för böndernas status då de kunde tillhandahålla mat till stadsborna. I denna oroliga tid symboliserade bönderna också trygghet. I Sverige finns idag cirka 58 800 lantbruksföretag. Dagens bild av bonden är att hen är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Det visar inte minst attitydundersökningar genomförda av Från Sverige, där 83 procent av de tillfrågade konsumenterna år 2023 anger att de köper svenska livsmedel för att gynna bonden.
26. The Price – Twisted Sisters: Vi snackar dagligen om matpriserna och hur det påverkar vår konsumtion. Prisökningen på mat har inneburit en minskad efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel, som oftast inte kan konkurrera med ett lågt pris. Jordbruksverket publicerar månadsvisa indexberäkningar för pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelsproduktionen. En jämförelse jag gjort av hur priser och kostnader utvecklats mellan januari 2022 och mars 2023 visar att priset till bonden för samtliga råvaror som sålts ökat med 18 procent, samtidigt som priset till industriledet för livsmedel totalt ökat med 25 procent och priset till konsument ökat med 26 procent. Lantbrukets kostnader har samtidigt ökat med 10 procent, men om vi istället hade tittat på perioden till och med oktober 2022 var ökningen 21 procent. Observera att en krona upp i primärledet ger en högre procentuell ökning än en krona upp i konsumentledet. Beräkningen säger heller inget om marginaler eller lönsamhet i leden och ofta sker förändringar av priser och kostnader inte samtidigt i alla led.
27. Sirkoijen Tanssi (Syrsornas Dans) – JP Nyströms: Jag avslutar kåseriet med två folkmusiklåtar, det är ju trots allt midsommartider. Detta underbara gäng från lappländska Malmberget sprider spelglädje med sina fioler och en tramporgel. På vår bröllopsresa längs Kungsleden i augusti 1997 anlände vi till Saltoluokta fjällstation efter åtta dagars vandring, just den kväll då JP Nyströms lirade där efter en vild surströmmingsskiva. På tal om jäst fisk på burk har det på sistone varit svårt att få tag på råvaran strömming för tillverkare, och färdigvaran surströmming för konsumenter. Jordbruksverket är involverade i arbetet att se över möjligheterna att tillverka denna norrländska specialitet på andra råvaror. Just ja, det var ju syrsorna jag skulle spinna vidare på och inte strömmingen… Ni har väl hört talas om alternativa proteiner?
28. Vallåtspolskan – Gössa Anders d.ä. (framförd av Björn Ståbi och Olle Hjort): I Sverige odlas vall, alltså gräs till våra idisslare, på runt 40 procent av åkerarealen och det säger en del om hur viktig den här odlingen är i vårt land. Att odla vall har flera miljömässiga fördelar. Bland annat binder vallen kol väl eftersom marken är vintergrön och det betyder att föreningar av detta grundämne inte ger sig iväg ut i atmosfären och skapar växthuseffekt. Jordbruksverket tar upp denna styrka i en serie om svenska mervärden i livsmedelsproduktionen som publicerades i början av maj.
//Åsa Lannhard Öberg och Ingela Grahn som hoppas att ni njuter av läsning & lyssning och passar på att önska alla våra läsare en härlig sommar!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått två nya regeringsuppdrag inom de blå näringarna. Det handlar dels om den blå värdekedjan och en handlingsplan för arterna sill och skarpsill, dels att utveckla svensk algindustri. Båda uppdragen ska bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion. Uppdragen ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 september 2024.
Uppdraget om den blå värdekedjan och bygger vidare på det uppdrag om fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet som vi redovisade till regeringskansliet i mars 2023. I en rapport lämnade vi ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målet om ökade landningar för svensk livsmedelsproduktion. I rapporten identifierades behovet av en långsiktig vision för den pelagiska blå värdekedjan.
I det nya uppdraget ska vi ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige, från fartyg till konsument. Uppdraget ska utöver samspelet med import beakta infrastrukturinsatser som kan inkludera hamnar, transporter och lagringsmöjligheter. Handlingsplanen ska också möjliggöra ett större nyttjande för humankonsumtion av råvaran som landas i Sverige, vilket är viktigt särskilt ur ett beredskapsperspektiv.
Alguppdraget ska analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för en ökad och hållbar produktion av algbaserade livsmedel i Sverige. Uppdraget kommer att genomföras i dialog med intressenter, näring och berörda myndigheter. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans under genomförandet av uppdragen!
/Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare och Izabela Alias, vattenbrukssamordnare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att lagstiftning och långsiktigt arbete inom djurskydd, djurhälsa och växtodling skapar mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten, men att priset blir allt viktigare.
I Sverige är kraven som styr produktionen av mat högre på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav skapar mervärden, då de har en positiv påverkan på matens egenskaper ur olika hållbarhetsaspekter. Ett exempel på svenska mervärden till följd av det långsiktiga arbetet med god djurhälsa och våra svenska djurskyddsregler är att djuren ges goda förutsättningar att bete sig naturligt. Arbetet med att säkra en god djurhälsa bidrar också till att djur i det svenska lantbruket är fria från många sjukdomar som finns i många andra länder. Den goda djurhälsan kännetecknas bland annat av låg antibiotikaanvändning och till grund för svensk djurhållning ligger filosofin att friska djur inte behöver antibiotika. Mellan åren 2016 och 2020 var det också små förändringar i den totala försäljningen av antibiotika för lantbruksdjur i Sverige.
Foto: Anna Roström, Scandinav
Öppna landskap och växtskydd i våra odlingar
Ett annat mervärde är betande djur, som bidrar till ett attraktivt odlingslandskap med stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. Detta ger också möjligheter till rekreation och friluftsliv, som i sin tur utgör viktiga delar av Sveriges miljökvalitetsmål. Dessutom har det svenska kulturlandskapet formats av betande djur under lång tid.
Mervärdena inom växtodlingen skapas bland annat av en säker och ansvarsfull användning av växtskyddsmedel och växtnäringsämnen samt en hög andel vall på svensk åkermark som bidrar till bindande av kol. I Sverige tillämpas integrerat växtskydd och det finns flera krav på hantering och användning för att minimera riskerna både för människor som arbetar med växtskyddsmedel och för miljön. Dessutom bidrar Sveriges geografiska läge till ett relativt lågt tryck från växtskadegörare, vilket minskar behoven av växtskyddsmedel jämfört med många andra länder i Europa.
Priset allt viktigare för konsumenter
Sammanfattningsvis finns det i Sverige flera mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten. Men med tanke på omvärldshändelser och kraftiga prisökningar är det sannolikt att priset kommer att bli allt viktigare för konsumenterna vid val av livsmedel. Livsmedelsföretagens årliga trendmätning, som visar vilka konsumenttrender som påverkar livsmedelsproducenterna mest, visar att priset just nu är den allra viktigaste trenden (mars 2022).
Drygt hälften av svenskarna har övervikt och fetma
Vad och hur vi äter spelar en stor roll för vårt mående och ohälsosamma matvanor är en av de enskilt största orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige (IHME, 2021). Rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin pekar på att det finns en försämring av svenskarnas matvanor. Mellan åren 2016 och 2022 var det en ökning av andelen personer som dricker sötad dryck minst två gånger per vecka. Under samma år var det också en minskning av andelen personer som äter frukt och grönsaker mer än tre gånger per dag.
Andelen svenskar med övervikt och fetma i Sverige har ökat med två till tre procentenheter per år under en lång period. Utvecklingen från och med år 2016 visar dock endast på små förändringar. Samtidigt finns en ökad matfattigdom i Sverige och enligt WHO finns det undernärda barn även i Sverige.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
/Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I livsmedelsindustrin finns råvaror och produkter som inte blir mat. Det kan bero på kvaliteten på råvarorna, marknadskrav och att utrustning och metoder saknas för att ta tillvara på restprodukter. Det visar vår nya rapport om livsmedelsförluster vid förädling av råvaror till produkter.
Foton: Pixabay, Freepik, Scandinav, Thomas Adolfsén, och Per Magnus Persson
I rapporten Pilotstudie om matsvinn och restprodukter, ges en bild av det matsvinn och de restprodukter som kan uppkomma hos företag i livsmedelsindustrin. Rapporten baseras på intervjuer med tjugo större företag inom chark, mejeri, fiskberedning, spannmåls-, potatis- och morotsprodukter och sylttillverkning. Jag och kollegan Lars genomförde intervjuerna under förra året med stöd av en referensgrupp. Vi fann att:
I vissa branscher kan det uppkomma stora mängder restprodukter som idag blir foder eller avfall men som med innovationer eller rätt utrustning skulle kunna bli mat. Det kan handla om 20 till 50 procent av råvarorna som har mer eller mindre potential att användas till livsmedelsprodukter.
Matsvinn förekommer också i form av produktions- och hanteringsfel, att råvaror blir kvar i utrustning eller kasseras vid rengöring. För många företag handlar det bara om några procent av produktionen.
Marknadens krav på kvalitet, hållbarhetstid och varierat utbud innebär ibland att produkter inte kan säljas eller att de returneras. Kvaliteten på råvarorna från primärproduktionen påverkar också hur mycket som kan tas tillvara i industrin.
Företagen vi pratade med visade intresse för matsvinnsfrågan och försöker ta tillvara det som går i den egna produktionen. Vassle, vetekli, lake, potatisskalmassa och morotsspill är exempel på restprodukter som finns hos de intervjuade företagen och som kan ha potential att användas till livsmedel.
De restprodukter och matsvinn som uppkommer hos de intervjuade företagen används framförallt till foder eller går till biogasproduktion och en mindre andel går till bland annat förbränning, etanol och andra industriprodukter.
– Flera företag berättade också att de har svårt att lägga tid och pengar på att mäta matsvinn. Det behövs också kunskap om hur man ska mäta. Det finns ambitioner att göra förbättringar men ekonomin kan begränsa möjligheten att investera i utrustning och innovationer som tar tillvara på mer av produktionen.
Minskat matsvinn kan öka lönsamheten
Om mer av industrins råvaror blir mat kan miljö- och klimatpåverkan minska och företagens lönsamhet kan öka. Att mer blir foder istället för avfall är också positivt för resursanvändningen och kan även göra djurproduktionen mer resurseffektiv.
Mäta matsvinn
För att kunna göra insatser så att mer av produktionen blir mat behövs ökad kunskap, både hos företagen och nationellt, om var matsvinnet uppstår och orsakerna till det. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt mäta sitt matsvinn och utvärdera vad som kan göras bättre tror jag är en nyckel i detta.
Intervjuerna visar att företagen kan behöva stöd i att mäta. Hos stora företag med många verksamheter kan det vara komplext och svårt att mäta på ett likartat sätt inom företaget. Hos mindre företag kan tid och pengar att investera i mätutrustning vara begränsningen.
När man talar om matsvinnsmängder så utgår man generellt från statistiken för livsmedelsavfall. Men eftersom livsmedelsavfall enligt definitionen i EU:s avfallsdirektiv är ”Livsmedel som har blivit avfall” så ingår inte de biprodukter som livsmedelsindustrin till exempel säljer till foder. Inte heller de restprodukter som inte är livsmedel men som med annan hantering, förädling eller efterfrågan skulle vara möjliga att omarbeta till livsmedel.
Hur kan mer bli mat?
Rapporten pekar på flera områden där insatser kan behövas:
Öka kunskapen om restprodukter.
Ge bättre förutsättningar att mäta matsvinn och restprodukter.
Lyssna på företagen och deras unika förutsättningar.
Förbättra logistik och förmedling av restprodukter.
Satsa på innovationer, produktutveckling och affärsmodeller för minskat matsvinn.
Något som är viktigt att påpeka är att det krävs kapital för att investera i nya lösningar. Och att om nya produkter tas fram i syfte att ta tillvara mer av råvarorna behöver de också funka på marknaden.
Samverkan mellan aktörer har betydelse. Vår studie visar att mängden matsvinn och restprodukter kan påverkas av kvaliteten på den ingående råvaran, men också på agerande hos handel och konsumenter. Kraven som vi konsumenter har på ett varierat sortiment med många smaker och sorter ger fler rengöringar mellan sorter och mer svinn. Färdiga produkter som inte har gått ut kan skickas till avfallshantering bara för att det är för kort hållbarhetstid kvar.
Som stöd i att mäta matsvinn men också samverka kring minskat matsvinn i värdekedjan finns Samarbete för minskat matsvinn SAMS. Det delfinansieras av regeringsuppdraget för minskat matsvinn, som är en del av livsmedelsstrategin.
På Jordbruksverkets webbsida om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion hittar du även våra andra rapporter om livsmedelsförluster. Etappmålet om att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat hittar du här.
Jag önskar er en givande läsning av rapporten och vill sist men inte minst rikta ett stort tack till de företag som var med och bidrog till ökad kunskap på det här området!
/Karin Lindow som är projektledare för uppföljningen av livsmedelsförluster på Jordbruksverket.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
All livsmedelsproduktion innebär en påverkan på miljön och klimatet, i vissa fall positiv och i andra fall negativ. Sedan året innan livsmedelsstrategin beslutades har utvecklingen i miljön gått i rätt riktning för flera indikatorer som är kopplade till livsmedelskedjan. Men förändringarna går långsamt och relevanta miljökvalitetsmål nås inte.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Lönsamma företag kan investera i ny miljövänlig teknik och miljöfrämjande åtgärder, till exempel att testa och utveckla nya odlingsmetoder och att göra andra åtgärder för att minska klimatpåverkan eller gynna biologisk mångfald. Det behövs för att vi ska närma oss de miljömål som är nära kopplade till livsmedelskedjan.
Foto: Tommy.O Andersson/Scandinav
Inom arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin har sju miljökvalitetsmål identifierats som särskilt relevanta för livsmedelsstrategin:
Begränsad klimatpåverkan
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö (precisering Hållbar avfallshantering)
Ett rikt växt- och djurliv
Utöver de indikatorer som ingår i miljömålsuppföljningen följer vi i rapporten även kompletterande indikatorer som har nära koppling till livsmedelskedjan. Till exempel tittar vi på hur antalet får och nötkreatur utvecklas över tid. Överlag är det svårt att koppla livsmedelsstrategins mål om generella produktionsökningar till faktiska förändringar i miljön eftersom det ofta tar tid innan förändringar i miljön är mätbara och förändringarna ofta sker i flera led. Det saknas i många fall också miljöövervakningsdata för att kunna följa utvecklingen på ett tillfredsställande sätt.
Årets rapport visar att inga av de sju miljökvalitetsmål som identifierats som särskilt relevanta för livsmedelskedjan är möjliga att nå till år 2030. Det är enligt de ansvariga myndigheternas bedömningar inom den fördjupade utvärderingen inom miljömålssystemet 2023. Målet Giftfri miljö bedöms vara nära att nås till år 2030, förutsatt att åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi genomförs.
När vi tittar på så kallade regressionsanalyser för enskilda indikatorer eller grupper av indikatorer framträder flera trender. Några viktiga trender sedan år 2016, det vill säga året innan livsmedelsstrategin infördes, beskrivs nedan.
Små minskningar av växthusgasutsläppen
Utsläppen av växthusgaser med koppling till livsmedelskedjan beräknas på flera olika sätt. Flera av de indikatorer som följs utvecklas åt rätt håll. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från livsmedel har minskat sedan år 2016, liksom livsmedelsindustrins territoriella utsläpp av växthusgaser och de produktionsbaserade utsläppen av växthusgaser från livsmedel. Minskningstakten är dock låg och andra mått på jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser visar inga tydliga nedåtgående trender. Mer informationer om indikatorer för utsläpp av växthusgaser hittar du på Naturvårdsverkets webb.
Arealen åkermark krymper
Tillgången till jordbruksmark är en grundläggande förutsättning för att producera livsmedel. Arealen jordbruksmark har minskat med 30 000 hektar, motsvarande en procent, mellan år 2016 och 2022. Ungefär en tiondel av marken exploateras, medan resten av jordbruksmarken som försvinner planteras med skog eller växer igen spontant. Förlusten av jordbruksmark är främst ett problem på lång sikt, dels för möjligheterna att öka den svenska produktionen och dels för den biologiska mångfalden som är knuten till jordbruksmark.
Arealen ängs- och betesmark ökar men färre betande djur
Arealen ängs- och betesmark har ökat något. Drygt 12 000 hektar motsvarande 2,5 procent har tillkommit sedan år 2016. Ängs- och betesmarker utgör viktiga miljöer för biologisk mångfald. De biologiska värdena är beroende av att ängs- och betesmarker hävdas, det vill säga att de skördas eller att de betas. Därför är det bekymmersamt att antalet företag som har får och nötkreatur har minskat sedan år 2016, liksom de totala antalen får och nötkreatur. Om trenderna fortgår kan det innebära att möjligheterna att sköta betesmarkerna försämras, särskilt i områden som har sämre förutsättningar för företag med många djur.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Sandra Lindström på miljöanalysenheten, medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Livsmedelsstrategins handlingsplaner innehåller de åtgärder som regeringen anser behövs för att nå målen i livsmedelsstrategin. Åtgärderna ska genomföras genom uppdrag med koppling till något av de tre strategiska områdena:
• Regler och villkor
• Konsument och marknad
• Kunskap och innovation.
I rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – År 2023 har vi följt 30 uppdrag som myndigheter och andra genomförde år 2021. Uppdragen har olika karaktär, och för vissa börjar resultat visa sig redan år 2021, medan andra uppdrags resultat är mer långsiktiga.
Dialog om regelförenkling behöver fortsätta
Inom det strategiska området Regler och villkor kan flera av uppdragen kopplas till Tillväxtverkets samordningsuppdrag där bland annat regler och villkor identifierats som ett prioriterat område. Det finns även kopplingar till regleringsbreven för år 2023. Där anges att Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna ska redovisa vilka regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins måluppfyllelse. I det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategins genomförande är det viktigt att dialogen om regelförenkling fortsätter mellan de olika uppdragen och att samordning sker – när det är relevant. Det är även viktigt att dialogen och samordningen sker med relevanta uppdrag och processer som ligger utanför livsmedelsstrategins handlingsplaner.
I rapporten skriver vi bland annat att inom det strategiska området regler och villkor har uppdraget om kompetenscentrum för vattenhantering i jordbruket fått genomslag i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Till exempel finns åtgärder och satsningar på dränering och bevattning i den strategiska planen som kan kopplas till uppdraget. Dessutom har regeringen gjort satsningar på täckdikning och jordbrukets vattenbehov har fått utrymme i det nationella arbetet med dricksvattenförsörjning och i regionala vattenförsörjningsplaner.
Exporten ökar men ekologiska mål svåra att nå
Vi skriver också att Jordbruksverket och Livsmedelsverket kompletterar varandra i arbetet med exportuppdragen inom det strategiska området Konsument och marknad. För att undvika flaskhalsar menar vi att det är viktigt att myndigheterna tillförs resurser på likartad nivå. Vi skriver också att mellan år 2016 och år 2021 ökade den svenska livsmedelsexporten med 25 procent. Om exporten av fisk, kräft- och blötdjur exkluderas uppgick exportökningen till 39 procent för samma period. Exporten av kött och köttvaror ökade med knappt 20 procent mellan samma år.
Ytterligare uppdrag inom området Konsument och marknad handlar om samordningsfunktionen EKO och arbetet med att nå inriktningsmålet om att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt brukad och att 60 procent av den offentliga konsumtionen av mat ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Vi skriver att sedan år 2016 har ökningstakten legat på en nivå som försvårar möjligheten att nå målen till år 2030. En orsak till avmattningen är att konsumenter idag har fler hållbara koncept att välja mellan – ekologiska livsmedel möter konkurrens från bland annat svenskt, närproducerat, vegetariskt och klimatsmart. Under år 2022 och inledningen av år 2023 har matprishöjningar dessutom fått konsumenterna att minska sin konsumtion av dyrare alternativ, som ekologiskt certifierade livsmedel.
Framgångsrikt uppdrag om växtförädling
Inom det strategiska området Kunskap och innovation finns till exempel uppdraget att utveckla kompetenscentrum för växtförädling (Grogrund). Uppdraget har bidragit till att utveckla och förfina nya effektivare växtförädlingstekniker samt utveckla växtmaterial. Utvecklingen av den kommersiella växtförädlingen kommer på sikt att mynna ut i nya sorter av grödor på marknaden. Vidare har växtförädlingsutbildningen resulterat i ett ökat intresse för växtförädling bland befintliga och potentiella studenter.
Jag hoppas att detta inlägg har gett en inblick i resultat och erfarenheter från några av uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplaner. Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Andreas Davelidsom är handelspolitisk utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin undersöks ett urval av indikatorer kopplade den sociala hållbarheten. Det handlar bland annat om företags- och arbetsmiljö, utbildningsnivå, framtidstro och yrkesstolthet, men också om djurhälsa, djurvälfärd, levande landsbygd och folkhälsa.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport visar att det krävs vissa grundläggande förutsättningar för att kunna starta företag och driva affärsverksamhet med ett gott företagsklimat och en trygg arbetsmiljö.
Tillgång till lån och krediter, utbildad arbetskraft, bredband och relevant infrastruktur är exempel på faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva en affärsverksamhet. Enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet upplevde 24 procent av de tillfrågade företagen i primärproduktionen att begränsad tillgång på lämplig arbetskraft eller kompetens var ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. För livsmedelskedjan och övriga näringslivet är motsvarande siffra 37 respektive 33 procent.
God arbetsmiljö = få arbetsskador
En god arbetsmiljö innebär också få arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det led i livsmedelskedjan som haft flest anmälda arbetsskador per antal sysselsatta är livsmedelsindustrin. Antalet anmälda arbetsskador i livsmedelsindustrin var 19 stycken per 1 000 sysselsatta, vilket är nära 50 procent fler än i det totala näringslivet år 2021. Primärproduktionen är likväl den bransch i näringslivet där flest dödsolyckor inträffar per 100 000 sysselsatta. De tre vanligaste orsakerna till dödsfall inom jordbruket var förlorad kontroll över maskin/fordon, ras/fall av föremål som träffar den skadade och förlorad kontroll över djur.
Figur 22. Antal anmälda arbetsskador år 2016 till år 2021. Källa: (SCB, 2022)
Jämn könsfördelning i hela livsmedelskedjan, men det finns undantag
I livsmedelskedjan som helhet råder en jämn könsfördelning och andelen kvinnor i livsmedelskedjan låg stabilt på 47 procent mellan åren 2016 och 2020, men det finns variationer mellan livsmedelskedjans sektorer och yrkesgrupper. Andelen kvinnor i primärproduktionen varierade exempelvis mellan 23 och 24 procent under perioden. En utredning från Tillväxtverket bekräftar att det finns en tydlig mansdominans inom flera av de vanligaste utbildningsgrupperna och yrkena i primärproduktionen. Inom delar av livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restaurangnäringen innehåller arbetsplatserna ofta flera olika yrkesgrupper, där vissa är mansdominerade, medan andra är kvinnodominerade.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 26 maj lämnade vi vårt förslag till en uppdaterad livsmedelsstrategi till regeringen. Förslaget utgår från primärproduktionen och vi anser att livsmedelsstrategin 2.0 ska fokusera på hållbarhet och konkurrenskraft, för att få mer robusta och långsiktigt lönsamma företag. Bättre förutsättningar gör att svenska företag kan producera mer hållbar mat och säkra livsmedelsförsörjningen – både i freds- som kristid.
Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Foto Anna Hållams
I inspelet skriver vi bland annat att lantbrukare, fiskare och vattenbrukare krävs för att mat ska produceras och att livsmedelsproduktion är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Vi skriver också att livsmedelsproduktionen måste värdesättas och prioriteras under normala tider för att klara produktionen även vid kriser.
Utan lönsamma primärproducenter, ingen mat
För att kunna få svensk mat på tallriken som är producerad utifrån miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet behöver vissa förutsättningar förbättras för svenska livsmedelsföretag.
Företagen behöver vara konkurrenskraftiga och långsiktigt lönsamma för att kunna investera i nya mer hållbara tekniker och metoder, bli mindre sårbara och vara bättre rustade för framtiden och för oförutsedda händelser. Den långsiktiga lönsamheten i primärproduktionen är en av de största utmaningarna.
Andra förutsättningar för att nå livsmedelsstrategins mål är att ta hand om de naturresurser som krävs för produktionen; att säkerställa tillgång till produktiv mark, att hantera vatten på ett bra sätt och att värna ekosystemtjänster. Dessutom behöver tillgången till insatsvaror så som bland annat växtnäring, växtskyddsmedel, utsäde och energi säkerställas.
Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft behöver säkras för att öka både produktionen och lönsamheten samt locka till sig investerare. Att förenkla och få en ändamålsenlig utformning och tillämpning av regelverk är också viktiga områden att jobba med.
Många myndigheter påverkar förutsättningarna
Det är många myndigheter som påverkar företagens förutsättningar. Och därför behöver alla myndigheter som har en påverkan på livsmedelskedjans företag ta hänsyn till livsmedelsstrategins mål. Vi behöver samverka mer, både mellan politikområden, myndigheter, myndigheter och bransch och mellan de olika leden i livsmedelskedjan.
EU:s politik påverkar livsmedelsstrategins måluppfyllnad
EU:s jordbrukspolitik samt havs-, fiskeri- och vattenbrukspolitik är viktiga verktyg för att nå livsmedelsstrategins mål är. Vi skriver att det är viktigt att politiken även fortsättningsvis utformas så att den stödjer livsmedelsstrategins mål. Och att den möter företagens behov men också ger utrymme för myndigheter att arbeta med förenklingar och utnyttja digitaliseringens möjligheter.
I vårt inspel finns grundläggande förutsättningar som krävs för att nå livsmedelsstrategins mål och ett urval av insatser och utvecklingsområden.
Exempel på förutsättningar som behöver förbättras:
Konkurrenskraftiga och långsiktigt lönsamma företag som kan investera i nya mer hållbara tekniker och metoder, bli mindre sårbara och vara bättre rustade för framtiden och för oförutsedda händelser. Den långsiktiga lönsamheten i primärproduktionen är en av de största utmaningarna.
Säkerställa tillgång till produktiv mark.
Hantera vatten på ett bra sätt och att värna ekosystemtjänster.
Säkerställa tillgången till insatsvaror, så som växtnäring, växtskyddsmedel, utsäde och energi.
Säkra kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft för att öka produktionen och lönsamheten samt locka till sig investerare.
Förenkling och ändamålsenlig utformning och tillämpning av regelverk.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 