Efter 2023 års svårigheter med skörd och lönsamhet hade ett rekordår vad gäller skörd och priser, varit behövligt. Men hittills tyder det mesta på ett normalår vilket ändå skapar visst lugn i lantbrukarkåren.
Det mer högtrycksbetonade värdet under augusti har gjort fortsatt skörd av spannmål och oljeväxter möjlig i södra och mellersta Sverige. I södra Sverige är 80–90 procent färdigskördat och mellersta Sverige är klara till omkring 75 procent. Det som återstår är framförallt vårsådda grödor som vårvete och havre. Hittills ser både kvantiteten och kvaliteten på skörden ut att bli normal. Vissa rapporter om svampsjukdomar förekommer men i vilken omfattning och vilka problem det eventuellt har orsakat är det svårt att dra slutsatser kring ännu. Den ökade förekomsten av svampsjukdomar beror främst på väderleken under årets odlingssäsong som har varit både relativt fuktig och varm.
Årets skörd har hittills skett under bättre förhållanden än föregående år vilket har bidragit till torrare skördar och därmed lägre torkningskostnader. Att skörden har kunnat genomföras i tid har skapat möjligheter för att höstså enligt plan, framförallt höstraps. Det gör att vi kan förvänta oss en ökning av höstsådda grödor jämfört med hösten 2023.
Foto: Lena Clarin
Förutsättningar för bättre lönsamhet
Rapporter och prognoser om skörden visar på större och bättre skördar i år än i fjol. Att skördarna är torrare i år sänker torkningskostnaderna som för 2023 var ovanligt höga. Producentpriserna har hittills under året stigit något medan produktionsmedelskostnaderna har fallit. Utöver det är fortsatt låg inflation en faktor som skapar förutsättningar för bättre lönsamhet under 2024 jämfört med 2023. Riksbankens meddelande om sänkt styrränta är ytterligare en faktor som förbättrar förutsättningarna för bättre lönsamhet. I samband med räntebeskedet aviserade Riksbanken om ytterligare 2–3 räntesänkningar under 2024. I nuläget finns det inte något som tyder på högre priser för insatsvaror för 2024/25, det ger en utgångspunkt för stabila förutsättningar även för kommande år.
Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.
Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.
Skörd och höstsådd
Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.
En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.
Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.
Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.
Lantmännens skördeprognos
Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.
Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.
Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har publicerat sin årliga prognos för utvecklingen inom jordbruket och fisket under den kommande tio årsperioden. Både produktionen och konsumtionen väntas öka i låg- och medelinkomstländer. Organisationerna har också studerat effekten av att minska livsmedelsförluster där man ser fördelar.
Foto: David Zandén, Scandinav.
Prognosen baseras bland annat på datamodeller men också på kvalitativa bedömningar. Prognosen omfattar till exempel förutsägelser om hur produktion, konsumtion, handel och priser kommer att utvecklas. Ökat välstånd och befolkningstillväxt i låg- och medelinkomstländer har varit drivande för jordbrukets marknader under den senaste tjugoårsperioden. Förutom ökad konsumtion i dessa delar av världen har även förbättrad produktivitet lett till ökad produktion. Under den kommande tioårsperioden väntas denna utveckling bestå. Kina har varit dominerande på marknaderna för jordbrukets produkter men under prognosperioden beräknas Indien och Sydostasien få en allt större tyngd på grund av ökande befolkning och ökat välstånd.
Fortsatt ökad produktion och fallande råvarupriser
Produktionen av livsmedel försätter att öka enligt prognosen, främst beroende på förbättrad produktivitet och endast till mindre del beroende på att nya resurser tas i anspråk. Förbättrad produktivitet innebär också att jordbrukets klimatpåverkan minskar mätt som utsläpp av växthusgaser i förhållande till produktionens storlek. I absoluta tal väntas dock utsläppen att öka på grund av ökad produktion.
För den kommande tioårsperioden visar prognosen på fortsatt fallande råvarupriser uttryckt i reala termer, det vill säga i fast penningvärde. Sett över längre tidsperiod har denna utvecklingen varit den normala. Trots lägre råvarupriser är det inte givet att de återspeglas i lägre konsumentpriser då det även finns andra faktorer som påverkar, till exempel valutakursutveckling och inflation.
Foto: Alexander Crispin, Scandinav.
Minskade livsmedelsförluster – win-win för befolkning och klimat
I året prognos har särskilda fördjupande studier gjorts angående effekter av att reducera förluster i livsmedelskedjan. Gjorda simuleringar visar att en halvering av förlusterna leder till både minskade växthusgasutsläpp och minskat antal undernärda genom att de fattigaste i världen kan dra nytta av lägre livsmedelspriser.
En väl fungerande handel är fortsatt viktigt för att trygga tillgång på mat i världen. 20 procent av den totala konsumtionen i världen täcks av livsmedel som går i handel mellan olika länder.
Den 18–19 juni genomfördes två nordiska ministermöten i Karlstad under ledning av Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren. Dessa möten fokuserade på regional utveckling, livsmedelsberedskap och konkurrenskraft.
I samband med detta firade det nordiska samarbetet Ny Nordisk Mat sitt 20-årsjubileum. Ny Nordisk Mat initierades 2004 av en grupp nordiska kockar genom det så kallade Nordiska Köksmanifestet, för att lyfta fram det nordiska köket. Under åren har det genomförts aktiviteter för att öka medvetenheten om den nordiska matens höga kvalitét från producent till konsument.
Sverige är i år ordförande i de nordiska samarbetena och jag hade förmånen att vara med på plats i Karlstad i rollen som ordförande i styrgruppen för Ny Nordisk Mat. Det är en ära att vara en del av det nordiska samarbetet med fokus på vår gemensamma matkultur och livsmedelsproduktion. Utöver att mötas för att fira det som redan har gjorts blickar vi framåt.
Camilla Bender Larson, näringsutvecklare på Jordbruksverket tillsammans med Christoffer Schyman från Matstudion på Terrassen i Mariebergskogen, Karlstad. Då Sverige är ordförande i det nordiska ministerrådet under 2024 är Sverige även ordförande i samarbetet Ny Nordisk mat. Foto: Anja L Feldt / norden.org.
Lokal mat och dryck
Alla drygt 90-talet nordiska delegater som besökte Värmland fick njuta av en värmländsk måltid med koppling till Värmlands skyddade beteckningar som Vänerlöjrom och värmländskt skrädmjöl samt till Värmlands landskapsmåltid och lokala produkter. För att skapa den rätta måltidsupplevelsen anlitades kocken Christoffer Schyman som äger och driver Matstudion på Terrassen i Mariebergskogen, Karlstad tillsammans med sin kollega Robin Sundholm. Såväl Christoffer som Robin är sedan tidigare bekanta med Jordbruksverket, då de under några år har deltagit i Sveriges representationsmonter på den internationella livsmedels- och lantbruksmässan Grüne Woche i Berlin. Även några av de drycker som serverades har tidigare varit representerade vid Grüne Woche i Berlin, såsom mousserande cider från Pomologik och honungsvin från Mjödhamnen som serverades till varmrätten. Detta blev mycket uppskattat.
Till varmrätten serverades en variant av huvudrätten från Värmlands landskapsmåltid med bland annat regnsbågslax från Gustava med pepparrotsgrädde, färskpotatis, bakad spetskål och dill. Till detta serverades ett honungsvin – en torr roséblend av mjöd från Värmländska Mjödhamnen. Anja L Feldt / norden.org. Förutom att Ny Nordisk Mats historia, pågående arbete och framtidsvisioner presenterades under jubileumsmåltiden av styrgruppens danska ledamot Judith Kyst, kåserade Christina Möller och Carl Jan Granqvist om arbetet med de svenska landskapsmåltiderna och Ny Nordisk Mats betydelse. Båda är ledamöter i Måltidsakademien. Anja L Feldt / norden.org.
Norden – en gastronomisk region
En utvärdering av Ny Nordisk Mat som nyligen genomförts av Madkulturen och Meyers Madhus i Danmark på uppdrag av Nordiska Ministerrådet, visar att Norden har blommat upp som gastronomisk region under de senaste 20 åren. Kännedomen om matens betydelse har också vuxit i de nordiska länderna.
Här följer fler exempel på vad som hänt inom nordisk gastronomi under denna tid:
Nordiska kockar har vunnit 20 medaljer i Bocuse d´Or de senaste 20 åren.
Vid 14 tillfällen har nordiska restauranger rankats bland de bästa restaurangerna på listan över ”The Worlds 50 Best Restaurants”.
85 nordiska restauranger fick 1 – 3 Michelinstjärnor under 2024.
Värmländska smaker och produkter fick avnjutas av de nordiska deltagarna vid 20-årsjubileumet för Ny nordisk mat. Värmland kunde stolt bjuda på Vänerlöjrom som har en skyddad ursprungsbeteckning och Värmländskt skrädmjöl med en skyddad geografiskt beteckning i EU. Anja L Feldt / norden.org.
Karlstaddeklaration för beredskap och robusthet
Ett viktigt nordiskt samarbete kring livsmedelsproduktionen initierades av Sverige under det nordiska ministermötet i Karlstad. De nordiska länderna skrev den 19 juni under en gemensam så kallad Karlstadsdeklaration för beredskap och robusthet inom livsmedelsförsörjning och skog. Initiativet har tagits för att uppnå en robusthet genom att tillsammans hantera de utmaningar som är gemensamma i de nordiska länderna för en stark livsmedelsberedskap. Här kan du läsa mer.
/Camilla Bender Larson, näringsutvecklare på Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I lägesrapporten uppmärksammar vi att LRF:s gröna index för andra kvartalet 2024 visar på ökande optimism bland jordbrukarna, som för första gången sedan hösten 2021 förväntar sig tillväxt. Fallande priser på produktionsmedel och förväntningar om lägre räntekostnader är några orsaker till positiva framtidsutsikter.
Dessutom har vädret i juni varit omväxlande med temperaturer på normal eller något lägre nivå. Nederbörden har främst fallit i form av skurar som lokalt givit stora regnmängder. Samtidigt har den omväxlande väderleken under juni med regn och relativt svalt väder varit gynnsam för de flesta grödor. Den höga temperaturen och torkan under maj har påverkat de vårsådda grödorna negativt, men effekterna varierar bland annat beroende på tidpunkt för sådd. De höstsådda grödorna ser i nuläget ut att ha en mycket god avkastningspotential.
God avkastning på första skörden av vall
Första skörden av vall är slutförd i stora delar av landet. Vallskörden har skett tidigare än normalt och avkastningen har generellt varit mycket god. För övriga grödor finns det just nu inte heller något som pekar mot en svag skörd under 2024. Hittills har det varit möjligt att hantera angrepp av växtsjukdomar och skadegörare.
Foto: Jesper Anhede
Ökad tillgång på spannmål som i sin tur ger lägre priser på marknaden
Priserna på de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter har fallit den senaste månaden. En anledning är att skörden har kommit i gång i vissa delar av världen vilket säsongsmässigt ger en prispress neråt när tillgången ökar på marknaden. Tidigare fanns dessutom en oro för skördeförluster i bland annat i USA och Ryssland på grund av dåligt väder. Men den oron har dämpats då det kommit regn i områden som tidigare varit drabbade av torka. Turkiet har beslutat att införa importförbud för vete fram till mitten av oktober 2024. Syftet med åtgärden är att skydda landets producenter av vete.
Varm väderlek och torka väntas ge en tidigare skördetidpunkt än normalt i Östeuropa medan sval väderlek och mycket nederbörd försenar skörden i de västra delarna av Europa.
Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget kring djurskydd och djurhållning, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.
/Frida Svensson, för konkurrenskraftsgruppen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Hur utvecklas våra offentliga måltider? Med fakta från den nya SILO- databasen finns förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan att vässa sina verksamheter och ta nya kliv framåt.
Foto: Pixabay
Det är så värdefullt att vi äntligen har fakta att utgå från när vi talar om vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. Min erfarenhet är att okunskap, myter och gissningar under många år lett till att diskussionen och debatten hamnat snett och inte lett oss vidare. Exempelvis har det ofta anats en kritik mot att kommunerna inte köper svenska livsmedel i önskvärd utsträckning. Men kommunerna är i täten jämfört med de totala livsmedelsinköpen i landet när det gäller att köpa svenskt. Det är nu bevisat med hjälp av statistik från SILO-databasen.
SILO är ett systematiskt arbete för att samla in, sammanställa och publicera statistik över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor.
I början av april lanserades SILO-databasen, en databas där det ner på artikelnivå finns statistik över vad kommunerna köpt för livsmedel.
I SILO version 2023:2 finns 272 kommuners statistik över inköp av livsmedel 2023 samlad. Det totala varuvärdet är 8.1 miljarder kronor.
Det är ett mångårigt och målinriktat arbete som lett oss hit, den nationella och de regionala livsmedelsstrategierna och lokala målsättningar ute i kommunerna har omsatts i praktiken av kunniga och engagerade måltidsmänniskor. Att kommunerna gör vad de kan för att köpa svenska livsmedel utifrån de förutsättningar de har är värdefullt, inte minst i dessa tider när frågan om att stärka vår försörjningsförmåga är högaktuell. Att livsmedlen också förmedlar kunskap om svensk livsmedelsproduktion och stärker de gröna och blå näringarna är mervärden som kommer på köpet.
Det är lätt att bli fast i SILO när man sätter sig och börjar grotta i de färdiga tabellerna och i frisökningstabellerna, det finns många intressanta uppgifter och ingångar! I ett antal artiklar har MATtanken under våren belyst frågan om varifrån livsmedlen kommer, men det finns väldigt många fler infallsvinklar och frågeställningar att ta sig an med SILO-databasen som grund.
Foto: MATtanken
Vad är orsaker till skillnader mellan jämförbart stora kommuner och kommuner som har liknande organisatorisk struktur kring sin måltidsverksamhet? Hur påverkas sortiment och priser av inköpssamarbeten mellan kommuner? Vilka leverantörer är det som levererar till offentlig sektor. Det finns många frågor. Indikationer och svar finns i SILO.
Jag hoppas att alla aktörer i livsmedelskedjan kommer att dra nytta av SILO-databasen för att vässa och utveckla sina verksamheter och att denna data kommer att fungera som en ögonöppnare. Vi kommer att kunna göra nya typer av analyser, få ökad kunskap och förståelse för olika aktörers roller i livsmedelssystemet, lära av goda exempel och utjämna skillnader på sätt som på sikt gör att samhället och alla skattebetalare gynnas.
Foto: Niklas Almesjö
Kommer det att finnas ett ”före” och ett ”efter” lanseringen av SILO-databasen, Svaret är Ja! I alla fall om du frågar mig och jag tror dessutom att vi bara är i början, vi utvecklar ständigt. Efter årsskiftet samlar vi in statistik över vad som köpts in 2024, då kommer vi även att fråga regionerna vad de köpt för livsmedel.
Är du intresserad av vilken betydelse livsmedelkedjan har för sysselsättning och tillväxt i ditt län? I årets rapport som följer upp livsmedelsstrategin ser vi ett tydligt mönster.Vårt avlånga land ger olika möjligheter för sysselsättning och tillväxt där varje län har unika förutsättningar i vad näringslivsstrukturen och naturen kan bidra med.
Efter en långdragen kall vår är skördandet av vall i full gång på många håll i Sverige. Men det är alltid nervöst hur vädergudarna bestämmer hur skördeförutsättningarna fortsatt blir i sommar. Hur många vallskördar kommer det att bli i år? Kommer ett ihållande regn att göra det svårt att köra ut på åkrarna eller kommer solen steka ihärdigt hett utan regn på fälten så att skörden blir liten?
Det vi bevittnar varje år är vår livsmedelsproduktion som gör att vi har mat på bordet och som också skapar sysselsättning och tillväxt.
Foto: Scandinav.
Möjligheten för tillväxt varierar
Länens unika och varierande förutsättningar skapar spridning av jordbruksföretag och vad som produceras i hela landet. Till exempel mjölk, kött, spannmål eller grönsaker. De olika förutsättningarna skapar också skillnader i tillväxt och sysselsättning i hela livsmedelskedjan. Storstadslänen har högre sysselsättning inom förädlingsindustrin och restaurangledet, södra Sverige har högavkastande spannmålsproduktion, mellanskogsbygderna har animalieproduktion som håller naturen öppen och fjälltrakterna kan stoltsera med rennäring.
Det är tydligt att det finns olika typer av lokala fördelar för olika led i livsmedelskedjan. Följden blir att möjligheten för tillväxt i leden varierar över landet.
Hur viktig är livsmedelskedjan för olika län
Lokaliseringskvoter kan användas för att se hur viktig livsmedelskedjan är för sysselsättningen, dvs. antal personer i arbete, i olika län och vilken relativ betydelse sysselsättningen har jämfört med andra branscher. Med andra ord visar lokaliseringskvoten om en viss näring, i relation till andra näringar, förekommer mer eller mindre i ett visst län.
Ju större kvoten är (>1) desto större vikt (betydelse) har livsmedelskedjan för länets sysselsättning och tillväxt.
Sedan 2016 har lokaliseringskvoten för hela Sverige ökat, vilket är glädjande. Det visar att livsmedelskedjans relativa betydelse har ökat. Kartan visar att livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen är störst utanför storstadslänen. Högsta kvoten finns i Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Hallands län.
I den årliga rapporten som följer upp livsmedelsstrategin ser vi även att utvecklingen för antal företag i den totala livsmedelskedjan i Dalarnas län, Södermanlands län och Norrbottens län har ökat mellan åren 2016-2021. Under samma period har antalet företag i Västernorrlands län och Jämtlands län minskat. För övriga län kan vi inte dra några säkra slutsatser.
För en levande landsbygd krävs att arbetstillfällen bevaras och att nya kan skapas. När vi studerar antalet årsarbetskrafter, dvs. antalet anställda omräknat till heltidsanställda, för samma period har vi sett en negativ utveckling, vilket sannolikt är en långdragen effekt av pandemin och det ekonomiska läget. Analysen visar att antalet årsarbetskrafter minskar i Östergötlands län, Kalmar län, Hallands län, Värmlands län och Örebro län. För övriga län kan vi inte dra några säkra slutsatser.
Kor i Stjernsund. Foto: Åsa Lannhard Öberg.
Så när du färdas i Sverige i sommar, oavsett var i vårt avlånga land, tänk på vad de restauranger, mjölkbilar, lantbruk, kustsamhällen och fjäll du besöker eller kör förbi skapar för tillväxt och sysselsättning i Sverige och på vilket sätt du kan bidra genom att gynna dessa företag. Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten i sin helhet hittar du här: Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport 2024 (jordbruksverket.se)
/Jennie Bengtsson, utredare på Landsbygdsanalysenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Som djurskyddschef får jag ofta frågan hur djuren egentligen har det? Många vill veta hur djurskyddet är och om det blir bättre eller sämre. Mitt korta svar är att vi har högre krav än i de flesta andra länder och att de allra flesta djurhållare lever upp till kraven. Frågan förtjänar dock ett mer ingående svar eftersom det finns både styrkor och utvecklingspotential inom vår svenska djurhållning.
Varför så många och detaljerade djurskyddsregler?
Det finns olika syn i samhället på om och hur man ska få använda, hålla och hantera djur och när vi talar om högt ställda krav så är det oftast i jämförelse med de djurskyddsregler som finns i andra länder. Djurskyddslagen beslutas av riksdagen och syftet med lagen är både att främja djurens välfärd och förebygga att de far illa. I Sverige ska djur hållas och skötas så att de mår fysiskt och psykiskt bra och får utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. I förarbetena till djurskyddslagen nämns exempelvis att kor ska få beta och fjäderfä ska få sandbada och sitta på pinne. Svensk djurhållning har många mervärden inom djurvälfärd och djurhälsa och här kan du läsa mer om vad som särskiljer Sverige från djurhållningen i många andra länder.
Foto: Helena Elofsson.
De djurskyddsregler vi har hand om på Jordbruksverket upplevs ibland som många och detaljerade men syftet med dem är att konkret tala om hur djurmiljön ska vara för att uppfylla lagen. De ska göra det tydligt både vad som krävs av djurhållaren och vad som är tillåtet. Reglerna talar alltså inte bara om vad man inte får göra utan också vad man får göra. Dagens lantbrukare som ska göra mångmiljoninvesteringar i nya stallar behöver vara trygga med vad som gäller och för de allra flesta är innehållet i reglerna grundläggande för att ha en fungerande djuruppfödning.
Följs våra svenska djurskyddsregler?
Att djurskyddsreglerna följs kontrolleras av länsstyrelsen. Kontrollen genererar statistik som vi tillsammans med länsstyrelserna, Livsmedelsverket och berörda branscher analyserar och gör en årlig rapport av. Här hittar du länk till rapporten. Eftersom kontrollerna till största delen är riskbaserade och inte slumpmässigt utvalda ger resultatet inte en bild av den genomsnittlige djurhållaren, men det visar ändå på styrkor och svagheter i djurhållningen. Generellt visar resultatet att de flesta djurhållare följer djurskyddsreglerna men även att det finns områden som visar på utmaningar värda att se närmare på.
God efterlevnad av strängare krav
På vissa områden finns inga eller nästan inga brister alls. Ett sådant område är regler kring kalvhållning och hur kalvar ska hållas, skötas och fodras. I Sverige ställer vi också strängare krav än EU på exempelvis grovfoder till kalvar eftersom det är viktigt för deras matsmältning och för deras ätbeteende. Kraven följs av 99 procent av de som har kontrollerats sedan 2013.
Foto: Helena Elofsson.
Ett annat område med mycket god efterlevnad handlar om att suggor ska hållas lösgående för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. Inom EU hålls de allra flesta suggor fixerade under stor del av sina liv men detta är inte tillåtet i Sverige eftersom det ger en dålig välfärd för suggan. Kontrollstatistiken visar att det sedan 2016 gjorts 762 kontroller av detta specifikt och brist konstaterats vid endast åtta tillfällen.
Likaså följs kraven mycket bra när det gäller avvänjning av smågrisar. År 2017 införde vi fler och mer komplicerade djurskyddsregler för de som vill vänja av smågrisar tidigare än 28 dagar. För att säkra ett bibehållet gott djurskydd och god djurhälsa införde vi 12 extra villkor om man vill vänja av smågrisarna tidigare. Kontrollresultatet visar att det är en 100 procent efterlevnad av dessa krav sedan 2017. Även om det är relativt få lantbrukare som vill vänja av smågrisar tidigare så tyder resultatet på att djurhållarna förstår vikten av att säkra djurskyddet och djurhälsan vid avvänjning.
Foto: Helena Elofsson.
Mer generellt så visar kontrollresultaten att de flesta djurhållare följer kraven som gäller djurens stallmiljö, såsom krav kring luftkvalitet, dagsljus, belysning, och bullernivåer. För vissa djurslag som exempelvis får så väljer djurhållare också ofta att ge djuren mer utrymme än vad djurskyddsreglerna kräver. När det gäller värphöns och kyckling är efterlevnaden av reglerna generellt god och det finns exempelvis nästan aldrig några brister gällande personalens kompetens vid hållning av kyckling. Detta är en viktig förutsättning för att djuren ska hållas och skötas på ett bra sätt.
Foto: Helena Elofsson.
Vad behöver bli bättre?
Vad finns det då för brister? Inom nötkreatur- och grisproduktionen är det främst brister relaterade till hygien, alltså att djuren eller den miljö som djuren hålls i inte är tillräcklig ren. Det finns även brister kopplade till skaderisker i inredningen och bristande tillsyn. Orsaken till dessa brister kan vara många men utifrån samtal med lantbrukarna själva så är bristande rutiner, brist på personal eller halm och tungarbetade stallar några av skälen. Att det finns många gamla stallar vet vi utifrån förprövningsstatistik och dessa brister stärker bilden av att det finns slitna och tungarbetade stallar. Även på värphönssidan där den vanligaste bristen är dålig luftkvalité så kan det delvis vara kopplat till äldre stallar eftersom bristfällig eller felaktig ventilation samt avsaknad av tillskottsvärme är vanligast i äldre byggnader.
Vad görs för att förbättra?
Inom branschen pågår olika insatser för att förebygga och avhjälpa brister. Genom rådgivning och information försöker branschen kontinuerligt höja kompetensen hos djurhållare. Grisnäringen har exempelvis drivit ett projekt under 2023 med fokus på hygien, stallmiljö och ventilation i grisstallar i syfte att förbättra hygienbristerna och djurhållningen. Projektet har riktats till rådgivare, djurägare och djurskötare och förhoppningen är att se förbättringar kommande åren.
Sovande suggor. Foto: Helena Elofsson.
Svaret på frågan hur djuren har det och vad som behövs framåt
Svaret på frågan är att de flesta djur har det bra men även att det finns goda möjligheter att förbättra de områden som är utmanande. För detta är det viktigt att fler kan investera i välfungerande, lättarbetade stallar som ger både en god djurvälfärd och en effektiv produktion. Det är också viktigt att fler kan anställa personal med rätt kompetens och engagemang för djur och lantbruk. Löser vi de två utmaningarna har vi goda möjligheter att klara de krav som samhället och klimatet kommer ställa på den framtida djurhållningen.
/Helena Elofsson
Djurskyddschef
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sverige har ett fint pärlband av produkter som har en eftertraktad skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Under senaste året har vi firat att flera produkter fått godkänt från Bryssel. Många olika initiativ pågår för att ta tillvara på märkningen som både kan stärka livsmedelsproducenter och ge konsumenter värdefull information.
En av insatserna som jag jobbar med är att arbeta för att fler jordbruks- och livsmedelsprodukter ska få skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Det har varit ett långsiktigt arbete som började med en kartläggning av vilka produkter som kan vara möjliga för märkningen. Producentföreningarna har sedan fått stöd från Jordbruksverket i ansökningsprocessen och nu pågår det viktiga arbetet med att ta tillvara möjligheterna med Sveriges fantastiska produkter som är skyddade inom EU.
Socca på Gotlandslins & linscrème. Foto: Anna Hegetorn.
För dig som inte redan har koll på skyddade beteckningar så syftar märkningen till att bevara produktion, tradition och kunskaper på landsbygden och ge ökade inkomster från produktion och förädling av livsmedel och jordbruksprodukter. Märkningen underlättar också för konsumenterna genom att ge god tillgång på information om produkterna.
Inom EU finns över 3500 produkter som har ett skyddat produktnamn, däribland kända produkter som parmaskinka, roquefort och parmesan. I Sverige har vi idag 22 produkter som godkänts för märkningen och flera ansökningar är inskickade till Livsmedelsverket och EU-kommissionen för godkännande.
Flaggor för svensk livsmedelsproduktion
Vi är många som är stolta över de produkter i Sverige som har fått en skyddad EU-beteckning. Ni är flaggorna i Sveriges livsmedelsproduktion sade Mattias Dernelid, från Grönsakshallen Sorunda vid den kunskapsdag som vi på Jordbruksverket arrangerade i maj med producenter, destinationsbolag och andra lokala aktörer och myndigheter. Under kunskapsdagen fick producenter och lokala aktörer möjlighet att dela erfarenheter och diskutera samarbeten för att ta tillvara möjligheten med märkningen.
Kunskapsdagen arrangerades av Malena Bathurst på Jordbruksverket i samarbete med Eva Jilkén, Anna Hegethorn, Per Idlund, Mattias Dernelid och Sven Erik Larsson.
Vi som deltog på kunskapsdagen var överens om att det finns stor potential att utveckla arbetet kring de skyddade produkterna. Märkningen behöver bli mer känd i Sverige och genom samarbeten mellan producenter och andra lokala aktörer kan märkningen göra nytta för att utveckla företagande och måltidsturism på platsen. Det gläder mig att det nu finns ett ökat intresse för skyddade EU-beteckningar och att det är flera som vill arbeta med frågorna tillsammans utifrån sina horisonter och perspektiv. Ju fler som pratar om de fina livsmedel som har fått ett skydd och vad det innebär, desto större blir medvetenheten hos konsumenter, producenter, restauratörer, grossister, regionala utvecklare och myndigheter.
Vit färsksaltad Östgötagurka.
Smaken av skyddade EU-beteckningar
Att våra skyddade produkter är fantastiska blev tydligt när vi under kunskapsdagen fick smaka de anrättningar som Stefan Eriksson, råvaruansvarig för kocklandslaget och Årets kock 2005, tillagade åt oss i Martin & Serveras utbildningskök. Små delikata rätter tillagade med vördnad för råvaran som så klart bestod av våra skyddade produkter. Vad sägs om:
Skedvi bröd med Skedvibrödmisosmör
Pannkaka på Värmländskt skrädmjöl, lök, havre & vassle
Vit färsksaltad Östgötagurka, gräddfil & lindhonung
Vänerlöjrom & smörtoast
Socca på Gotlandslins & linscrème
Bohusläns blåmusslor & musselsås
Tartar på Lappländsk Fjällröding
Wrångebäcksost & råbiff på mjölkko
Bruna bönor från Öland, bönmiso & ramslök
Grillad Hjälmargös
Sörmlands ädel & lönnblommor i lönnsirap
Sorbet på Allåkerbär från Norrland
Och till fikat fick vi njuta av Kullings kalvdans och Skånsk Spettkaka.
” Det här är det absolut värsta och absolut mest fantastiska som jag gjort i min yrkeskarriär”, sade Stefan Eriksson, om att laga mat till och framför de producenter som producerat råvarorna. Stefan Eriksson uttryckte att matvärlden behöver den här typen av produkter som har en stark identitet.
Kocken Stefan Eriksson bjuder Anders Drottja, politisk sakkunnig hos landsbygdsministern, på Allåkerbär från Norrland.
Flera insatser under 2024
Kunskapsdagen var startskottet för ett nätverk som ska skapa fler samarbeten kring produkterna. Vi har upphandlat ett projekt som ska ta fram en modell för hur skyddade EU-beteckningar kan användas lokalt och regionalt vid måltidsturism för att utveckla en plats. Jag ser fram emot att se hur modellen kan användas för att ta ytterligare steg kring märkningen i Sverige.
Sven-Erik Larsson är en av dem som på uppdrag av Jordbruksverket har gett producentföreningarna stöd i ansökningsprocessen för att få en skyddad geografiskt beteckning eller skyddad ursprungsbeteckning. Vid sidan av honom syns Eva Jilkén som under 2024 tillsammans med Anna Hegethorn och Lena Mossberg har i uppdrag att ta fram en modell för att ta tillvara märkningen lokalt. Per Idlund från Martin & Servera upplät sitt utbildningskök för matlagningen under kunskapsdagen den 6 maj. Foto: Anna Hållams.
I länder som Italien, Spanien och Frankrike har man länge arbetat i stor skala för att skydda och lyfta fram ländernas livsmedelsprodukter. Nu ökar även intresset för märkningen i Norden och de nordiska länderna söker samarbeten och erfarenhetsutbyte. I juni är jag och kollegor på Livsmedelsverket inbjudna till Finland för att träffa Ruokavirasto som är Finlands Livsmedelsverk. Vi ska berätta hur vi har arbetat med de skyddade beteckningarna i Sverige och är glada att ha Skedvi bröd med som ett gott exempel på hur man kan arbeta med företagande och marknadsföring kring en skyddad produkt.
För dig som vill smaka på Sveriges skyddade livsmedel så ser du hela listan här. Kanske vill du göra som Stefan Eriksson och laga en hel buffé… Du kommer inte att ångra dig, jag lovar!
/Malena Bathurst näringsutvecklare på Jordbruksverket
Här är jag på plats vid firandet av Europadagen i Kulturhuset. Det bjöds på Wrångebäcksost, Vit färsksaltad Östgötagurka, Skedvi Bröd och Äkta Gränna Polkagrisar som ett bidrag till att sprida kunskap om märkningen. Många kom förbi för att smaka och vi fick en möjlighet att berätta om produkterna. Extra roligt var det att YouTube-kanalen Paradrätten presenterade en bricka med skyddade produkter när EU-minister Jessica Rosvall lagade sin paradrätt på scen under live-sänding.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Är du en av de konsumenter som intresserar sig för kostråd – och dessutom nogsamt följer dem av hälsoskäl? Brukar du till och med fundera över hur dina matval påverkar andra aspekter av hållbarhet, som det svenska jordbrukets konkurrenskraft, vår försörjningsförmåga, djurvälfärden och miljön? Min egen kvalificerade spaning är att de flesta konsumenter vet hur vi bör äta ”rätt”, men att det är lite si och så med att omsätta denna vetskap i praktiken.
Foto: Camilla Burman, Åsa Lannhard Öberg och Scandinav.
Hur står det då till i ditt eget hushåll och lever du som du lär, kanske läsaren undrar? Jo jag som jobbar med jordbruks- och livsmedelsfrågor dagarna i ända kopplat till olika dimensioner av hållbarhet har några måsten som jag tänker är bra såväl för min egen hälsa som för djuren, miljön och svenska bönder. Till exempel köper jag alltid ägg, mejeriprodukter och kött från Sveriges djurbönder. Och såvitt jag vet har aldrig en påse vetemjöl, havregryn, potatis eller morötter som hamnat i familjens skafferi producerats i något annat land än i Sverige. Alla dessa livsmedel har vi goda förutsättningar och är duktiga på att producera i Sverige. Att handla frukt och grönt i säsong samt att introducera fler vegetariska recept i vardagsmaten är också något jag anstränger mig för att bli bättre på. Men jag slarvar ibland.
Regeringsuppdrag till Livsmedelsverket
Nu till det egentliga ämnet för detta blogginlägg; ett regeringsuppdrag i två steg till Livsmedelsverket i juni 2023 som handlar om nordiska näringsrekommendationer 2023 (NNR 2023) och kostråd. NNR 2023 publicerades i maj förra året och ett offentligt samråd genomfördes för det vetenskapliga bakgrundsmaterialet. Du kan läsa mer om Jordbruksverkets svar på det offentliga samrådet i ett tidigare blogginlägg.
Enligt den första delen av uppdraget som redovisades för regeringen den 30 april, skulle Livsmedelsverket analysera konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av att NNR 2023 för första gången inte bara handlar om att äta rätt ur ett hälsoperspektiv utan även att gynna den miljömässiga hållbarheten. Det är skillnaden mellan kostrekommendationer för hälsa respektive för hälsa + miljö som skulle bedömas, med fokus på utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, biologisk mångfald och djurvälfärd. Jordbruksverket fick möjlighet att bidra med input utifrån våra kunskapsområden och längre ner i inlägget kan du läsa ett axplock av de synpunkter som vi spelade in. Den färdiga rapporten finns på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns även länk till en underlagsrapport, med modellering, från SLU som ligger till grund för de analyser som gjorts, och en sammanställning av synpunkterna i remissrundan.
Den andra delen av uppdraget handlar om att uppdatera de svenska kostråden. Livsmedelsverket har påbörjat arbetet och ambitionen är att vara klar runt kommande årsskifte. Jordbruksverket och Kommerskollegium ska bidra i frågor som rör jordbruk och utrikeshandel.
Vi är glada och tacksamma för att vara involverade i de båda deluppdragen och bland annat bidra med primärproduktionens perspektiv. Enligt livsmedelsstrategins övergripande mål bör en ökad produktion av svensk mat svara mot konsumenternas efterfrågan. Det står också i målet för området konsument och marknad att konsumenterna ska kunna göra medvetna och hållbara val, något som olika typer av information – exempelvis kostråd – bidrar till. Både NNR 2023 och kostråd kan påverka svensk livsmedelsproduktion, dess försörjningsförmåga samt miljöeffekter och därmed finns en tydlig koppling till livsmedelsstrategin.
Marginella effekter för svenskt jordbruk
Livsmedelsverkets analys av att NNR 2023 inkluderar miljöaspekter visar på relativt små konsekvenser för jordbruket i Sverige. Det beror på att skillnaden mellan vad NNR 2023 rekommenderar att vi ska äta av hälsoskäl, jämfört med av ett kombinerat hälso- och miljöskäl, överlag är liten. Dessutom förväntar sig Livsmedelsverket inga stora förändringar i vår konsumtion som en följd av kostrekommendationer som isolerad åtgärd, baserat på historisk erfarenhet. Analysen av hur produktion och miljö påverkas utgår inte från vad som vore en önskvärd konsumtionsförändring utan från vad som faktiskt kan förväntas hända. Livsmedelsverket bedömer att det är ett rimligt antagande att påverkan utgår från att 5 procent av befolkningen följer rekommendationerna. Den livsmedelsgrupp där NNR:s rekommendationer baserade på bara hälsa respektive på både hälsa och miljö skiljer sig tydligast åt, är rött kött. Eftersom ett inkluderande av miljöhänsyn kan förväntas påverka konsumtionen av rött kött, modellerade SLU hur förändringen kan påverka produktion och miljö i flera scenarier. Resultaten visar att framför allt antalet nötkreatur av köttras kan påverkas. Effekterna på djurantal i svenskt jordbruk, markanvändning, biologisk mångfald och klimat skiljer sig åt beroende på scenario. Det är en komplex analys med många scenarier som gjorts och jag ger mig inte på att göra en kort och begriplig sammanfattning i detta blogginlägg, utan uppmanar er istället att läsa rapporten. Djurvälfärden är opåverkad, så länge produktionen bedrivs i linje med våra djurskyddslagar.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
I den första delen av Livsmedelsverkets uppdraget fick vi gott gehör för våra synpunkter, som framgår av sammanställningen på Livsmedelsverkets hemsida. Jag listar ett axplock av det vi spelade in nedan.
Så här tyckte vi
Färre idisslare ger minskad vallproduktion och en del av den mark som används för vallodling idag skulle då troligtvis växa igen. Vallodlingen har många miljömässiga fördelar.
För att nå vissa miljökvalitetsmål samt målen i art- och habitatdirektivet krävs en omfattande ökning av betesmarksarealen och antalet betande djur.
En god djurvälfärd hos svenska lantbruksdjur är inbyggt i vår lagstiftning, oavsett hur många de är eller hur de fördelas på olika djurslag. En förändrad köttkonsumtion ska alltså inte påverka djurvälfärden.
Det behöver beaktas att ökad odling av vegetabilier kan ge förändrad markanvändning, påverka växtföljder och annan resursanvändning.
Totala miljöeffekter vid minskad köttkonsumtion skulle bero på vilket kött vi äter mindre av, hur marken som varit kopplad till animalieproduktion istället används samt vilka importerade livsmedel som ersätter köttet.
Den ekonomiska och sociala hållbarheten i lantbruksföretagen kan försämras om en förändrad konsumtion innebär att vi måste lägga ner en del av det animaliebaserade jordbruket. Det skulle också kunna försvaga den svenska försörjningsförmågan av mat.
En analys av effekterna på livsmedelsproduktionen av ett högt genomslag av kostrekommendationer i konsumentledet vore önskvärt, för att spegla ambitionen med dessa.
Vi hade också frågor om SLU:s modellering, exempelvis att den visar mindre effekter än vad vi förväntat oss på naturbetes- och åkermark av att antalet nötkreatur av köttras minskar. Våra frågor om modellen har retts ut genom att Livsmedelsverket förklarat dess funktion och avgränsningar.
Uppdatering av kostråden
Nu pågår arbetet med den andra delen av uppdraget, att uppdatera de svenska kostråden baserat på NNR 2023. Regeringen slår fast att Livsmedelsverket i uppdateringen av kostråden, utöver de näringsfysiologiska rekommendationerna i NNR 2023, ska beakta ett kostmönster som stärker vår försörjningsförmåga och bidrar till att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Dessutom ska livsmedel som Sverige har goda naturgivna förutsättningar att producera värnas, liksom EU-rätten och principerna för internationell handel. Kostråden ska också ta hänsyn till fördelarna med animalie- och mjölkproduktion kopplat till matens näringstäthet och att dessa produktionsformer gynnar betesmarker och vallodling.
Det är inget lätt uppdrag som Livsmedelsverket har fått och målavvägningarna är många. Jordbruksverket är involverat även i denna del av uppdraget så jag återkommer garanterat med ämnet i framtida blogginlägg!
//Åsa Lannhard Öberg – jordbrukspolitisk utredare med förmånen att få syssla med många spännande samhällsfrågor!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen: