Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 12 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Den svenska kronan har fallit kraftigt i värde den senaste tiden och har nått det lägsta värdet någonsin mot euron. Valutakursförsvagningen har stor påverkan på svenskt jordbruk bl.a. genom att storleken på gårdsstödet påverkas, att priset på importerade insatsvaror påverkas liksom konkurrensen mot importerade jordbruksprodukter.
Avtalet som ger Ukraina möjlighet till export av jordbruksprodukter via Svarta havet löper ut den 17 juli. Ryssland har förklarat att man inte är intresserade av en förlängning. Olika initiativ har tagits så att avtalet kan bibehållas, Ukraina har förberett alternativa lösningar.
De globala priserna på jordbruksprodukter fortsätter att falla, FAO:s index är 23 procent lägre i maj 2023 jämfört med februari 2022. Kortsiktigt är det väderleksförutsättningarna för grödornas utveckling på norra halvklotet som spelar en avgörande roll för prisutvecklingen.
Vädret i Sverige har varit svalare och mer nederbördsrikt de senaste veckorna. De sydvästra och mellersta delarna av landet har fått mest nederbörd och de minsta mängderna har fallit i sydöst. SMHI:s långtidsprognos visar att det lågtrycksdominerade vädret fortsätter under den kommande månaden. Mest nederbörd beräknas komma i de västra delarna av landet.
Lantmännens skördeprognos visar på en total spannmålsskörd på 4,6 miljoner ton, det är 0,6 miljoner ton mindre än det senaste femårsgenomsnittet men 1,4 miljoner ton mer än 2018. En viktig förklaring till skillnad mot 2018 är att det är en större areal med höstsådda grödor i år.
Vallar och beten har gynnats av den nederbörd som kommit och i stora delar av landet finns det förhoppningar om en förhållandevis god återväxt. På grund av att nederbörden varit ojämnt fördelad skiljer sig förutsättningarna för kommande skördar. Även andra grödor har gynnats av regnet, majsen ser bra ut på de flesta håll, däremot har vårspannmålen tagit stor skada. Generellt sett är ekologisk produktion förhållandevis hårdare drabbad än den konventionella odlingen. Jordbrukarna fortsätter att vidta åtgärder för att kompensera för tidigare bortfall av grovfoder, bl.a. genom att skörda spannmål som helsädesensilage och att så mellangrödor.
Låg avkastning och höga priser för de insatsvaror som använts för 2023 års skörd inverkar negativt på jordbrukarnas lönsamhet. Svag skörd i flera länder runt Östersjön kan leda till behov av import till området vilket höjer prisnivån. Enligt Lantmännen bedöms inte priseffekten kompensera fullt ut för lägre avkastning och högre kostnader. Jämfört med 2018/19 väntas prisuppgången under 2023/24 bli mindre. Behov av att köpa in mer foder och att spannmålsgrödor som var avsedda för försäljning men fått användas som grovfoder påverkar också lönsamheten negativt.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I juni 2020 publicerade vi blogginlägget ”32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin”. Vi skribenter är mycket stolta över att detta inlägg fortfarande är det mest lästa sedan bloggen föddes i april 2020, med hela 2 110 visningar! Ett inlägg om att priserna ökar i hela livsmedelskedjan ligger tvåa med 1 414 visningar.
Nu är vi taggade att bjuda på en favorit i repris och hoppas att alla våra läsare – ni som redan intagit semester-hängmattan och ni som fortfarande jobbar – njuter av vårt kåseri med tillhörande låtlista. Den här gången bjuder vi på 28 låtar med mer eller mindre solklar koppling till mat och den svenska livsmedelsstrategin. Antalet låtar sammanfaller med antalet medlemsländer i EU innan BREXIT. Som ni alla vet svingar Sverige ordförandeklubban i EU:s rådsarbete första halvåret 2023.
Jag som skriver den här ingressen har nyligen tillbringat fem dagar och nätter på Sweden Rock Festival, och har följaktligen fokus på tyngre låtar med förstärkta instrument. Men jag kryddar med en del folkmusik och min skribentkollega bidrar till att balansera upp det hela med andra genrer.
Foto: Åsa Lannhard Öberg. Bilden till vänster visar min lilla Sweden Rock-familj, i folkhavet inför nån konsert. Bilden till höger har solklar koppling till svensk mat och det smakade för övrigt mycket gott!
Ni kan hitta låtlistan på Spotify och glöm inte att läsa de kreativa associationerna mellan mat & musik samtidigt som ni lyssnar. Bara för säkerhets skull vill vi poängtera att upphovsmakarna i de flesta fall garanterat inte tänkte på livsmedel när de tecknade ner sina texter, men med en gnutta fantasi så är allt möjligt…
1. Shotgun Blues – Volbeat: Ett av mina favvo-band som jag senast såg på Sweden Rock Festival 2022. Vem går inte igång på en skön blandning av rockabilly & metal med en gnutta trallvänliga dansbandstoner? Nu till ämnet. Rovdjur och annat vilt är en del av den biologiska mångfalden men de orsakar också skada – vargar som river får och vildsvin som bökar upp jordbruksmarken. Det ger förluster före slakt och skörd, ett kostsamt matsvinn tidigt i kedjan. Skyddsjakt (vilket kräver en ”shotgun”) behövs för balansen mellan mångfald av arter och livsmedelsproduktionens intressen. Beräkningar som LRF gjorde för några år sedan indikerar årliga viltskadekostnader på cirka 18 miljarder kronor, vilket kan jämföras med jaktens värde på cirka 4,5 miljarder kronor.
2. Genesis Owusu – A song about fishing: I livsmedelsstrategin ingår förstås även de blå näringarna, där svenskt fiske är en viktig del. En ny utredning från Jordbruksverket visar att en betydligt större andel av svenskfångad fisk skulle kunna landas i Sverige och bli mat.
3. Worm Tamer – Grinderman: Trivs maskarna i din jord? Jordbruksverket och SLU har tillsammans tagit fram appen Hur mår min jord. Den hjälper dig att få en väl fungerande odlingsjord i vått och torrt. Bra för maskarna, skörden och livsmedelsstrategin.
4. Raining Blood – Slayer: Jag har inte analyserat vad trash-bandet Slayer vill förmedla med sin låt Raining Blood. Men jag associerar i stunden till vår och SLU:s rapport om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Den visar att 13 000 ton blod inte blev mat år 2020 utan gick till biogas. Det hade räckt för att laga 156 miljoner portioner blodpudding! En orsak är bristande efterfrågan, att det kostar för mycket att ta tillvara blodet i förhållande till vad många konsumenter vill betala.
5. Deutchland – Rammstein: Rammsteins frontfigur och sångare är i blåsväder, men oavsett detta aber är de ett hypat industri metal-band som förra sommaren spelade för över 150 000 fans under tre slutsålda konserter på Ullevi. Jag var där och kände värmen från pyrotekniken! Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner i ekonomiska termer och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen av varor och tjänster, till ett samlat värde av 556,5 miljarder kronor. Svenska exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter men vi handlar även med livsmedel. Exporten av livsmedel från Sverige till Tyskland uppgick år 2022 till 6,4 miljarder kronor medan handeln i andra riktningen uppgick till 17,4 miljarder kronor. Vi har alltså en negativ handelsbalans med livsmedel med Tyskland.
6. Tre Bröder – Ulf Lundell:”Och månen lyser så tyst och klar i natt, och vi väntar på värmen från söder. Det var ingenting särskilt med oss, mer än att vi var tre bröder…” I den här låten från 1984 beskriver Ulf Lundell förhållandet mellan tre bröder, den tar upp både slitning och sammanhållning över tid. Många lantbruk stannar inom en familj i flera generationer och en generationsväxling innefattar ofta mentala, juridiska, och ekonomiska utmaningar. Omkring 60 procent av svenska lantbruk brukar mer än 100 hektar jordbruksmark och det genomsnittliga värdet 2021 var 121 800 kr för ett hektar svensk åkermark samt 45 300 kr för ett hektar betesmark. Många lantbruk har därtill skog, djur, ekonomibyggnader, boningshus och maskiner så det är en rundlig summa – inklusive känslomässig anknytning – som omfattas av ett generationsskifte. Apropå ”värmen från söder” kan du läsa om utsikter inför sommaren 2023 här.
7. Money – Sault: Jordbrukare och fiskare är primärproducenter, det innebär att de producerar en oförädlad råvara och är först i den ekonomiska näringskedjan. Råvarorna är utsatta för global konkurrens där det i många fall inte görs skillnad på om varan produceras i ett låglöneland eller i ett land med höga kostnader på insatsvaror och rimliga löner. Men det finns givetvis konsumenter som är noga med att välja mat utifrån såväl social som ekonomisk och miljömässig hållbarhet och då kan ursprunget spela stor roll. Kort sagt kämpar svenskt jordbruk med konkurrenskraft och lönsamhet. Årligen satsas 120 miljoner kronor på livsmedelsstrategin med målet att öka det svenska jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Hur det går kan du läsa om här.
8. Barley – Water from your eyes: Barley water är en läskande dryck som görs på korn, citron och honung. Den lär ha varit nykteristen kung Gustaf VI Adolfs favoritdryck, och kallas ibland för Kungavatten. I början av 1980-talet odlades korn på över 700 000 hektar i Sverige och var då den största spannmålsgrödan. I dag dominerar vete.
9. Crawfish – Elvis: Vi har en lång tradition av kräftätande i Sverige. På medeltiden serverades kräftor som delikatesser för kungligheter. Först mot slutet av 1800-talet började gemene man äta dem som vi gör i dag, kalla och hela. Men våra inhemska kräftor räcker inte långt och vi importerar största delen från Kina, USA och Turkiet. Med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar finns det fina förutsättningar för ett växande vattenbruk i Sverige med odling av exempelvis kräftor.
10. Barkbrödslåten – Knis Karl (i vår lista framförd av Orsa Spelmän): För länge sedan när det blev missväxt och andra kriser som påverkade växtodlingen bakade människor bröd på bark. Svälten var tidvis svår och innebar både sjukdom och död. Idag är förutsättningarna att hantera kriser bättre, men vi är samtidigt sårbara för störningar i produktion av och handel med mat. I värde räknat brukar man säga att varannan svensk tugga är importerad. Uttryckt i kvantitet varierar vår försörjningsförmåga från noll procent för bland annat tropiska frukter och runt 20 procent för tomater till 70 procent för kött totalt, runt 100 procent för ägg och morötter och över 100 procent för spannmål. Vi behöver en ökande och robust inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja befolkningen med mat, såväl i lugna tider som i kris. Och det instämmer den svenska livsmedelsstrategin i.
11. Vatten och bröd – Den svenska björnstammen: Vi fortsätter på temat kriskost. Livsmedelsstrategin ska leda till att Sverige har en robust livsmedelsförsörjning både i krig och fred, så att vi slipper leva på vatten och bröd vid en kris. Vad som ska klassas som en kris eller inte låter vi skribenter låta vara osagt. Men nog är det utmanande med torka i vissa delar av landet. På den här sidan finns aktuell information från oss om torka.
12. Nuclear – Mike Oldfield: Gitarrsolot i den här låten ylar sorgset men ack så vackert! Det är omtvistat huruvida vi ska bygga mer kärnkraft i Sverige. Den är ren och effektiv om den funkar, men tillhör inte segmentet förnybar energi som biogas, solenergi, vind- och vattenkraft gör… Mer än två tredjedelar av de totala globala växthusgasutsläppen orsakas av energisektorn och den stora boven stavas i grund och botten FOSSILA BRÄNSLEN. Sverige har ett mål att hundra procent av vår egen energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Lantbruket är en viktig producent av förnybar energi. Jordbruksmark kan härbärgera vindkraftverk och solpanelsparker. Gödsel, slaktavfall och rester från växtodlingen kan ingå i biogastillverkningen och det går att söka stöd hos Jordbruksverket under 2023 för att investera i en biogasanläggning. Jo vi vet, för tillfället inbjuder tyvärr inte regelverket till att investera i biogasanläggningar…
13. We Make Sweden Rock – Hammerfall: Alltså den här låten, man går igång på alla cylindrar – vilket drag! I låtlistan finns en live-version. Ja visst är vi svenskar duktiga på innovation, som får ”Sverige att rocka” internationellt? Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU enligt FN:s årliga ranking Global Innovation Index 2022. Före oss skymtar bara USA och Schweiz. Men här kommer haken i sammanhanget; när det gäller livsmedel hamnar vi på en ynka fjortonde plats bara i den europeiska ligan. Sweden Food Arena menar att det beror på att svensk livsmedelssektor präglas av små och medelstora företag, har få stora företag med forskning i Sverige, gör begränsade investeringar i FoU, har lågt fokus på export, har liten samverkan inom sektorn samt dålig samverkan mellan akademi och företag. Så här finns arbete att göra! Här kan du söka stöd för innovationsprojekt inom primärproduktionen.
14. Nightrain – Guns n’ Roses: Vi älskar sol och värme, men om vi tänker bortom vår hunger efter najs sommarväder har jordbruket under vår och försommar varit extremt torkstressat. Den gångna helgen fick vi äntligen regn men torkan har redan satt spår. Första vallskörden gav i vissa områden mindre än hälften av det bonden vanligtvis kan fylla de vita plastbalarna med. Regering, myndigheter och branschorganisationer samarbetar för en god beredskap och det finns redan undantag för att skörda på mark där ersättning ges för att ha mark i träda. En kollega till oss har tagit ensilage från lantstället i Västmanland där marken annars ligger i träda. Tillsammans med gräs från grannarnas åkrar transporteras uppåt två hundra balar ner till släktingar i Småland på lastbil som går retur från ordinarie körningar. När nöden kräver skapas nya lösningar. Vad har då den här låten från 1987, av rockarna från Los Angeles med vädret att göra? Absolut ingenting. Så här skriver Wikipedia: “The song is a tribute to an infamous brand of cheap Californian fortified wine, Night Train Express, which was extremely popular with the band during their early days because of its low price and high alcohol content. The title is spelled differently, omitting a T and removing the space.” Sistnämnda mening gav mig möjligheten att associera till regn, men vin är förvisso också ett livsmedel.
15. Money Money Money – ABBA: Ett övergripande mål med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi pratar idag alltmer om den ekonomiska hållbarheten, men utan money money money och god lönsamhet kan företagen inte överleva och utvecklas. Jordbruksverket har räknat på lönsamheten i den senaste uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin.
16. Pumpan – Dina ögon: 2020 skördades 5 967 ton pumpor i Sverige. Om en pumpa väger strax under 3 kilo i genomsnitt så blir det 2 miljoner! Många pumpor används som dekoration vid Halloween, och kastas sedan. Varför inte göra paj eller soppa på alla matpumpor när spökena dragit vidare!?
17. Lobster – Onthedal: Hummer och champagne är älskad lyxmat för många och fisketrycket på humrar är högt. Men de riskerar att fastna i spökredskap. Från den 1 januari 2023 ska alla hummerburar ha ett rymningshål. Hålet hålls stängt av en bomullstråd som går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, anpassad till längden på hummersäsongen. Då frigörs öppningen och instängda humrar kan ta sig ut.
18. Can you hear the rooster crow – Cybe: Det är en livsmedelsförlust att 5,6 miljoner tuppkycklingar sållas bort varje år i äggproduktionen. Livsmedelsstrategin har mål och uppdrag för att minska dessa förluster.
19. Oil – Gorillaz och Stevie Nicks: Det är skillnad på olja och olja. Sveriges jordbruk arbetar för att bli fritt från fossila bränslen och minska sitt beroende av konstgödsel. Men vegetabiliska oljor är en möjlighet och framtidsprodukt. I Sverige är raps vår vanligaste oljeväxt, även om vi också odlar rybs och lin. Rapsblomman ger vackra gula fält och en gyllengul rapsolja som är rik på den nyttiga fettsyran Omega 3.
20. Det är en dag på sjön – Ulf Dageby: Så här i sommartider är det lätt att tänka på blå böljor och båtliv och därför innehåller vår låtlista också ganska många associationer till de blå näringarna. I den här låttexten, som är ganska grym även om melodin är lättsam, nämns krabbor i refrängen. I Sverige finns drygt 30 krabbarter varav den mest populära som livsmedel är krabbtaska. Krabban kan bli 30 cm bred över skalet och väga 5 kg men den vanligaste storleken ligger runt 15 – 20 cm i skalbredd.
21. Trollhammaren – Finntroll: Verktyg (till exempel en hammare) behövs vid byggnationer. Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar påbörjas ska planerade förändringar godkännas av länsstyrelsen genom förprövning. Statistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och är ett bra mått på företagens investeringsvilja. Efter en tillfällig ökning 2021 hamnade många lantbrukare i en pressad ekonomisk situation 2022 på grund av skenande kostnader på insatsvaror i kombination med stigande räntor. Det syns genom ett kraftigt minskat antal förprövade stallplatser 2022.
22. New Year’s Day – U2: EU:s nya jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023 (=Nyårsdagen). Den har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan leverera mat till befolkningen. Politiken styrs i varje land av den nationella strategiska planen – läs om den svenska dito här.
23. They Rode On – Watain: Black Metal är inte min favorit-genre inom hårdrocken, men Uppsala-bandet Watain har ett par låtar som tilltalar mig – till exempel melodiösa They Rode On. Låten handlar inte om ridsport, men kansk om att förflytta sig till häst. Oavsett detta växer sig hästnäringen allt starkare i Sverige. Idag finns omkring 355 000 hästar i vårt land, vilket kan jämföras med antalet mjölkkor som uppgår till 330 000. Svensk hästnäring omsätter årligen cirka 32 miljarder kronor.
24. Äppelbo gånglåt – Ärtbergs Kalle (i vår lista framförd av Dalarnas Spelförbund): Den 5 juli är planen att jag ska besöka Bingsjöstämman i Rättvik för första gången. Säkert ljuder tonerna av Sveriges kanske mest berömda gånglåt över nejderna denna dag. Just ja, skulle ju skriva något om äpplen också. Och här skulle jag vilja återanvända tre av fem frågor om äpplen som en kollega på statistikenheten skrev i ett roligt blogginlägg om äpplen hösten 2022: ”Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice! Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag! Vi firar med en kort äppelfrågesport: Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd. Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden. Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.”
25. Working Class Hero – John Lennon (eller varför inte Green Days version – låtlistan innehåller båda): Tillhör lantbrukarkåren arbetarklassen? De arbetar hårt i alla fall, även om det fysiskt betungande arbetet minskat tack vare tekniska framsteg. Istället ställs idag ökade krav på management och entreprenörskap hos våra lantbrukare. En bonde måste ha många kunskaper helt enkelt. Jag har googlat i historiebeskrivningarna och hittat följande fakta: Jordbruket har varit Sveriges modernäring i sex tusen år. Under 1800-talets nationalromantiska period var bonden en central gestalt. Mellankrigstiden innebar tillväxt för offentlig sektor och lönearbetet och då hamnade bönderna på efterkälken. Andra världskrigets livsmedelsransonering innebar ett uppsving för böndernas status då de kunde tillhandahålla mat till stadsborna. I denna oroliga tid symboliserade bönderna också trygghet. I Sverige finns idag cirka 58 800 lantbruksföretag. Dagens bild av bonden är att hen är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Det visar inte minst attitydundersökningar genomförda av Från Sverige, där 83 procent av de tillfrågade konsumenterna år 2023 anger att de köper svenska livsmedel för att gynna bonden.
26. The Price – Twisted Sisters: Vi snackar dagligen om matpriserna och hur det påverkar vår konsumtion. Prisökningen på mat har inneburit en minskad efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel, som oftast inte kan konkurrera med ett lågt pris. Jordbruksverket publicerar månadsvisa indexberäkningar för pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelsproduktionen. En jämförelse jag gjort av hur priser och kostnader utvecklats mellan januari 2022 och mars 2023 visar att priset till bonden för samtliga råvaror som sålts ökat med 18 procent, samtidigt som priset till industriledet för livsmedel totalt ökat med 25 procent och priset till konsument ökat med 26 procent. Lantbrukets kostnader har samtidigt ökat med 10 procent, men om vi istället hade tittat på perioden till och med oktober 2022 var ökningen 21 procent. Observera att en krona upp i primärledet ger en högre procentuell ökning än en krona upp i konsumentledet. Beräkningen säger heller inget om marginaler eller lönsamhet i leden och ofta sker förändringar av priser och kostnader inte samtidigt i alla led.
27. Sirkoijen Tanssi (Syrsornas Dans) – JP Nyströms: Jag avslutar kåseriet med två folkmusiklåtar, det är ju trots allt midsommartider. Detta underbara gäng från lappländska Malmberget sprider spelglädje med sina fioler och en tramporgel. På vår bröllopsresa längs Kungsleden i augusti 1997 anlände vi till Saltoluokta fjällstation efter åtta dagars vandring, just den kväll då JP Nyströms lirade där efter en vild surströmmingsskiva. På tal om jäst fisk på burk har det på sistone varit svårt att få tag på råvaran strömming för tillverkare, och färdigvaran surströmming för konsumenter. Jordbruksverket är involverade i arbetet att se över möjligheterna att tillverka denna norrländska specialitet på andra råvaror. Just ja, det var ju syrsorna jag skulle spinna vidare på och inte strömmingen… Ni har väl hört talas om alternativa proteiner?
28. Vallåtspolskan – Gössa Anders d.ä. (framförd av Björn Ståbi och Olle Hjort): I Sverige odlas vall, alltså gräs till våra idisslare, på runt 40 procent av åkerarealen och det säger en del om hur viktig den här odlingen är i vårt land. Att odla vall har flera miljömässiga fördelar. Bland annat binder vallen kol väl eftersom marken är vintergrön och det betyder att föreningar av detta grundämne inte ger sig iväg ut i atmosfären och skapar växthuseffekt. Jordbruksverket tar upp denna styrka i en serie om svenska mervärden i livsmedelsproduktionen som publicerades i början av maj.
//Åsa Lannhard Öberg och Ingela Grahn som hoppas att ni njuter av läsning & lyssning och passar på att önska alla våra läsare en härlig sommar!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått två nya regeringsuppdrag inom de blå näringarna. Det handlar dels om den blå värdekedjan och en handlingsplan för arterna sill och skarpsill, dels att utveckla svensk algindustri. Båda uppdragen ska bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion. Uppdragen ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 september 2024.
Uppdraget om den blå värdekedjan och bygger vidare på det uppdrag om fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet som vi redovisade till regeringskansliet i mars 2023. I en rapport lämnade vi ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målet om ökade landningar för svensk livsmedelsproduktion. I rapporten identifierades behovet av en långsiktig vision för den pelagiska blå värdekedjan.
I det nya uppdraget ska vi ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige, från fartyg till konsument. Uppdraget ska utöver samspelet med import beakta infrastrukturinsatser som kan inkludera hamnar, transporter och lagringsmöjligheter. Handlingsplanen ska också möjliggöra ett större nyttjande för humankonsumtion av råvaran som landas i Sverige, vilket är viktigt särskilt ur ett beredskapsperspektiv.
Alguppdraget ska analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för en ökad och hållbar produktion av algbaserade livsmedel i Sverige. Uppdraget kommer att genomföras i dialog med intressenter, näring och berörda myndigheter. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans under genomförandet av uppdragen!
/Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare och Izabela Alias, vattenbrukssamordnare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vart femte år ska Sverige lämna en rapport till EU-kommissionen om det nationella stödet till norra Sverige. Nu har Jordbruksverket färdigställt rapporten som handlar om de senaste fem åren – 2018-2022. Har produktionen av mjölk i området ökat eller minskat? Skiljer sig grisproduktionen i norra Sverige på något sätt jämfört med landet som helhet? Och hur viktigt är stödet för lantbrukarnas lönsamhet i norra Sverige? Dessa frågor och fler besvaras i rapporten.
I norra Sverige innebär exempelvis kortare odlingssäsong och långa transportavstånd försvårande förhållanden för att bedriva jordbruksverksamhet, jämfört med i andra delar av Sverige. För att stödja lantbruket i norra Sverige och ge det förutsättningar att finnas kvar betalas det så kallade nationella stödet till norra Sverige ut. Stöd lämnas för produktion av komjölk, getter, slaktsvin, smågrisar, ägg, potatis, bär och grönsaker. Dessutom lämnas stöd för transport av komjölk mellan produktionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning.
Rapporten innehåller en beskrivning av hur mycket stöd som årligen har betalats ut för de olika produktionsgrenarna under femårsperioden. Jordbruksverket har även gjort en analys av nationella stödets effekter på företag som tagit del av stödet.
Hur ser utvecklingen ut?
Både antalet slaktsvin och suggor i stödområdet har minskat kraftigt 2022, medan utvecklingen av antal grisar i hela Sverige inte visar någon minskning i grisproduktion år 2022.
Antalet getter minskade fram till år 2020, för att sedan öka under år 2021 och 2022. Den långsiktigt nedåtgående trenden verkar därmed ha brutits, och utvecklingen som kan konstateras i stödområdet följer trenden för hela landet.
Äggproduktionen i stödområdet minskade kraftigt år 2021, men år 2022 hade produktionen återhämtat sig.
Produktionen av potatis har stadigt minskat hela perioden och produktionen av bär- och grönsaker har fluktuerat.
Jordbruksverket har särskilt analyserat stödets betydelse för mjölkproduktionen i stödområdet, då stödet till företag som har just mjölkkor utgör 90 procent av den totala mängden utbetalat stöd. Antalet företag med mjölkproduktion har minskat, men inte mängden producerad mjölk i området. Den har till och med ökat sedan år 2020. Våra analyser av lantbrukarnas lönsamhet visar dock att utan stödet skulle många företag med mjölkproduktion uppvisa nollresultat eller lägre. Det innebär att det nationella stödet är av fortsatt stor betydelse för lantbrukarna i norra Sverige.
Blir du nyfiken på att veta mer? Du hittar hela rapporten här!
/Julia Marcopoulos, utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har i uppdrag av regeringen att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn. Detta är en sammanfattning av rapporten som lämnades den 30 juni 2023, om du vill läsa hela lägesrapporten kommer den att finns här.
Sammanfattning
Faktor
Senaste månaden
Senaste året
Världsmarknadspriser jordbruksprodukter
Upp
Ner
Världsmarknadspris för olja
Svag nedgång
Ner
Svensk produktion – animalier
Svagt upp
Oförändrat
Svensk produktion vegetabilier
Risk för betydande minskning
Upp
Svenska produktpriser – vegetabilier
Oförändrat
Ner
Svenska produktpriser animalier
Mjölk upp/Kött oförändrat
Upp
Svenska produktionsmedelspriser
Oförändrat
Ner
Lönsamhet
Risk för försämring
Oförändrat
Valutakurs SEK/USD
Oförändrad
Försvagats
Tabell som visar utvecklingen för 9 faktorer den senaste månaden och det senaste året.
Händelserna i Ryssland och Ukraina de senaste dagarna har haft liten påverkan på prisutvecklingen för råvaror. Marknaderna för spannmål med flera grödor påverkas alltmera av att skörden på norra halvklotet är förestående vilket leder till ökat utbud och mer pressade priser.
I Sverige har de senaste månaderna av ihållande torka ersatts av ett något mer omväxlande väder. Det har kommit nederbörd men främst i form av skurar som varit ojämnt fördelade och det krävs betydligt mera regn för att grödorna ska återhämta sig. Långtidsprognosen från SMHI pekar mot en allt ostadigare och svalare väderlek under kommande veckor. Förstaskörden av vall och tillväxten av bete har blivit betydligt lägre än normalt i stora delar landet. Återväxten av vall har också drabbats hårt av torkan och andraskörden har i princip uteblivit. Hittills är det de nordligaste delarna av landet som haft minst negativ påverkan, även om torkproblemen tycks förskjutas norrut. Alla grödor har påverkats negativt och även om det kommer regn i närtid kan skadorna inte repareras fullt ut. Anpassningar har redan gjorts av jordbrukarna bl.a. genom att skörda spannmål som ensilage och att mera djur än vanligt anmälts till slakt.
För första gången under 2023 höjer Arla producentpriset för mjölk. Höjningen uppgår till 5,4 öre/kg för både konventionellt producerad mjölk och ekologisk mjölk. Ett slakteri sänker priset på livkalvar vilket tyder på sämre efterfrågan.
Svag avkastning och höga inköpspriser för produktionsmedel riskerar att leda till svag lönsamhet för jordbrukarna under det kommande året. Produktionsgrenar som är starkt beroende av grovfoder och bete samt där det finns begränsade möjligheter till högre produktpriser är mest utsatta.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att lagstiftning och långsiktigt arbete inom djurskydd, djurhälsa och växtodling skapar mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten, men att priset blir allt viktigare.
I Sverige är kraven som styr produktionen av mat högre på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav skapar mervärden, då de har en positiv påverkan på matens egenskaper ur olika hållbarhetsaspekter. Ett exempel på svenska mervärden till följd av det långsiktiga arbetet med god djurhälsa och våra svenska djurskyddsregler är att djuren ges goda förutsättningar att bete sig naturligt. Arbetet med att säkra en god djurhälsa bidrar också till att djur i det svenska lantbruket är fria från många sjukdomar som finns i många andra länder. Den goda djurhälsan kännetecknas bland annat av låg antibiotikaanvändning och till grund för svensk djurhållning ligger filosofin att friska djur inte behöver antibiotika. Mellan åren 2016 och 2020 var det också små förändringar i den totala försäljningen av antibiotika för lantbruksdjur i Sverige.
Foto: Anna Roström, Scandinav
Öppna landskap och växtskydd i våra odlingar
Ett annat mervärde är betande djur, som bidrar till ett attraktivt odlingslandskap med stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. Detta ger också möjligheter till rekreation och friluftsliv, som i sin tur utgör viktiga delar av Sveriges miljökvalitetsmål. Dessutom har det svenska kulturlandskapet formats av betande djur under lång tid.
Mervärdena inom växtodlingen skapas bland annat av en säker och ansvarsfull användning av växtskyddsmedel och växtnäringsämnen samt en hög andel vall på svensk åkermark som bidrar till bindande av kol. I Sverige tillämpas integrerat växtskydd och det finns flera krav på hantering och användning för att minimera riskerna både för människor som arbetar med växtskyddsmedel och för miljön. Dessutom bidrar Sveriges geografiska läge till ett relativt lågt tryck från växtskadegörare, vilket minskar behoven av växtskyddsmedel jämfört med många andra länder i Europa.
Priset allt viktigare för konsumenter
Sammanfattningsvis finns det i Sverige flera mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten. Men med tanke på omvärldshändelser och kraftiga prisökningar är det sannolikt att priset kommer att bli allt viktigare för konsumenterna vid val av livsmedel. Livsmedelsföretagens årliga trendmätning, som visar vilka konsumenttrender som påverkar livsmedelsproducenterna mest, visar att priset just nu är den allra viktigaste trenden (mars 2022).
Drygt hälften av svenskarna har övervikt och fetma
Vad och hur vi äter spelar en stor roll för vårt mående och ohälsosamma matvanor är en av de enskilt största orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige (IHME, 2021). Rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin pekar på att det finns en försämring av svenskarnas matvanor. Mellan åren 2016 och 2022 var det en ökning av andelen personer som dricker sötad dryck minst två gånger per vecka. Under samma år var det också en minskning av andelen personer som äter frukt och grönsaker mer än tre gånger per dag.
Andelen svenskar med övervikt och fetma i Sverige har ökat med två till tre procentenheter per år under en lång period. Utvecklingen från och med år 2016 visar dock endast på små förändringar. Samtidigt finns en ökad matfattigdom i Sverige och enligt WHO finns det undernärda barn även i Sverige.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
/Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att förutsättningarna för tillväxt varierar mellan länen.
Foto: Fredrik Ludvigsson, Scandinav
Ett sätt att visa hur viktig livsmedelskedjan är för sysselsättningen i olika län är att studera den så kallade lokaliseringskvoten, som visar livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen i länen. Lokaliseringskvoten indikerar om andelen sysselsatta inom en viss bransch i ett län är större än motsvarande andel i riket som helhet. Med andra ord visar kvoten om en viss näring relativt sett är överrepresenterad eller underrepresenterad i näringslivet i ett visst län.
I likhet med tidigare år visar rapporten att livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen är störst utanför storstadsregionerna. Den högsta lokaliseringskvoten fanns år 2020 i Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Hallands län. De lägsta kvoterna fanns i Kronobergs län, följt av Jönköpings län och Västernorrlands län. År 2020 var lokaliseringskvoten lägre i merparten av länen än år 2016, vilket sannolikt var en effekt av pandemin eftersom antalet sysselsatta minskade kraftigare i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2020 än i det totala näringslivet. I nio län fanns en signifikant negativ trend för lokaliseringskvoten mellan åren 2016 och 2020.
Figur. Livsmedelskedjans lokaliseringskvot 2020 Källa: (SCB, 2021), egna beräkningar
Vad krävs för en levande landsbygd?
För att skapa en levande landsbygd krävs att det går att leva och arbeta på landsbygden. Därför har vi även följt utvecklingen av antalet företag i livsmedelskedjan samt företagens antal årsarbetstider och förädlingsvärde. Mellan åren 2016 och 2020 ökade antalet företag i livsmedelskedjan i Uppsala län, Södermanlands län och Dalarnas län men minskade i Hallands och Västernorrlands län. En tydlig effekt av pandemin är att antalet årsarbetstider i livsmedelskedjan minskade i alla län utom ett, och i åtta län var trenden signifikant negativ. Rapporten visar också en positiv trend för förädlingsvärdet i åtta län.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
/Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I livsmedelsindustrin finns råvaror och produkter som inte blir mat. Det kan bero på kvaliteten på råvarorna, marknadskrav och att utrustning och metoder saknas för att ta tillvara på restprodukter. Det visar vår nya rapport om livsmedelsförluster vid förädling av råvaror till produkter.
Foton: Pixabay, Freepik, Scandinav, Thomas Adolfsén, och Per Magnus Persson
I rapporten Pilotstudie om matsvinn och restprodukter, ges en bild av det matsvinn och de restprodukter som kan uppkomma hos företag i livsmedelsindustrin. Rapporten baseras på intervjuer med tjugo större företag inom chark, mejeri, fiskberedning, spannmåls-, potatis- och morotsprodukter och sylttillverkning. Jag och kollegan Lars genomförde intervjuerna under förra året med stöd av en referensgrupp. Vi fann att:
I vissa branscher kan det uppkomma stora mängder restprodukter som idag blir foder eller avfall men som med innovationer eller rätt utrustning skulle kunna bli mat. Det kan handla om 20 till 50 procent av råvarorna som har mer eller mindre potential att användas till livsmedelsprodukter.
Matsvinn förekommer också i form av produktions- och hanteringsfel, att råvaror blir kvar i utrustning eller kasseras vid rengöring. För många företag handlar det bara om några procent av produktionen.
Marknadens krav på kvalitet, hållbarhetstid och varierat utbud innebär ibland att produkter inte kan säljas eller att de returneras. Kvaliteten på råvarorna från primärproduktionen påverkar också hur mycket som kan tas tillvara i industrin.
Företagen vi pratade med visade intresse för matsvinnsfrågan och försöker ta tillvara det som går i den egna produktionen. Vassle, vetekli, lake, potatisskalmassa och morotsspill är exempel på restprodukter som finns hos de intervjuade företagen och som kan ha potential att användas till livsmedel.
De restprodukter och matsvinn som uppkommer hos de intervjuade företagen används framförallt till foder eller går till biogasproduktion och en mindre andel går till bland annat förbränning, etanol och andra industriprodukter.
– Flera företag berättade också att de har svårt att lägga tid och pengar på att mäta matsvinn. Det behövs också kunskap om hur man ska mäta. Det finns ambitioner att göra förbättringar men ekonomin kan begränsa möjligheten att investera i utrustning och innovationer som tar tillvara på mer av produktionen.
Minskat matsvinn kan öka lönsamheten
Om mer av industrins råvaror blir mat kan miljö- och klimatpåverkan minska och företagens lönsamhet kan öka. Att mer blir foder istället för avfall är också positivt för resursanvändningen och kan även göra djurproduktionen mer resurseffektiv.
Mäta matsvinn
För att kunna göra insatser så att mer av produktionen blir mat behövs ökad kunskap, både hos företagen och nationellt, om var matsvinnet uppstår och orsakerna till det. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt mäta sitt matsvinn och utvärdera vad som kan göras bättre tror jag är en nyckel i detta.
Intervjuerna visar att företagen kan behöva stöd i att mäta. Hos stora företag med många verksamheter kan det vara komplext och svårt att mäta på ett likartat sätt inom företaget. Hos mindre företag kan tid och pengar att investera i mätutrustning vara begränsningen.
När man talar om matsvinnsmängder så utgår man generellt från statistiken för livsmedelsavfall. Men eftersom livsmedelsavfall enligt definitionen i EU:s avfallsdirektiv är ”Livsmedel som har blivit avfall” så ingår inte de biprodukter som livsmedelsindustrin till exempel säljer till foder. Inte heller de restprodukter som inte är livsmedel men som med annan hantering, förädling eller efterfrågan skulle vara möjliga att omarbeta till livsmedel.
Hur kan mer bli mat?
Rapporten pekar på flera områden där insatser kan behövas:
Öka kunskapen om restprodukter.
Ge bättre förutsättningar att mäta matsvinn och restprodukter.
Lyssna på företagen och deras unika förutsättningar.
Förbättra logistik och förmedling av restprodukter.
Satsa på innovationer, produktutveckling och affärsmodeller för minskat matsvinn.
Något som är viktigt att påpeka är att det krävs kapital för att investera i nya lösningar. Och att om nya produkter tas fram i syfte att ta tillvara mer av råvarorna behöver de också funka på marknaden.
Samverkan mellan aktörer har betydelse. Vår studie visar att mängden matsvinn och restprodukter kan påverkas av kvaliteten på den ingående råvaran, men också på agerande hos handel och konsumenter. Kraven som vi konsumenter har på ett varierat sortiment med många smaker och sorter ger fler rengöringar mellan sorter och mer svinn. Färdiga produkter som inte har gått ut kan skickas till avfallshantering bara för att det är för kort hållbarhetstid kvar.
Som stöd i att mäta matsvinn men också samverka kring minskat matsvinn i värdekedjan finns Samarbete för minskat matsvinn SAMS. Det delfinansieras av regeringsuppdraget för minskat matsvinn, som är en del av livsmedelsstrategin.
På Jordbruksverkets webbsida om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion hittar du även våra andra rapporter om livsmedelsförluster. Etappmålet om att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat hittar du här.
Jag önskar er en givande läsning av rapporten och vill sist men inte minst rikta ett stort tack till de företag som var med och bidrog till ökad kunskap på det här området!
/Karin Lindow som är projektledare för uppföljningen av livsmedelsförluster på Jordbruksverket.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
All livsmedelsproduktion innebär en påverkan på miljön och klimatet, i vissa fall positiv och i andra fall negativ. Sedan året innan livsmedelsstrategin beslutades har utvecklingen i miljön gått i rätt riktning för flera indikatorer som är kopplade till livsmedelskedjan. Men förändringarna går långsamt och relevanta miljökvalitetsmål nås inte.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Lönsamma företag kan investera i ny miljövänlig teknik och miljöfrämjande åtgärder, till exempel att testa och utveckla nya odlingsmetoder och att göra andra åtgärder för att minska klimatpåverkan eller gynna biologisk mångfald. Det behövs för att vi ska närma oss de miljömål som är nära kopplade till livsmedelskedjan.
Foto: Tommy.O Andersson/Scandinav
Inom arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin har sju miljökvalitetsmål identifierats som särskilt relevanta för livsmedelsstrategin:
Begränsad klimatpåverkan
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö (precisering Hållbar avfallshantering)
Ett rikt växt- och djurliv
Utöver de indikatorer som ingår i miljömålsuppföljningen följer vi i rapporten även kompletterande indikatorer som har nära koppling till livsmedelskedjan. Till exempel tittar vi på hur antalet får och nötkreatur utvecklas över tid. Överlag är det svårt att koppla livsmedelsstrategins mål om generella produktionsökningar till faktiska förändringar i miljön eftersom det ofta tar tid innan förändringar i miljön är mätbara och förändringarna ofta sker i flera led. Det saknas i många fall också miljöövervakningsdata för att kunna följa utvecklingen på ett tillfredsställande sätt.
Årets rapport visar att inga av de sju miljökvalitetsmål som identifierats som särskilt relevanta för livsmedelskedjan är möjliga att nå till år 2030. Det är enligt de ansvariga myndigheternas bedömningar inom den fördjupade utvärderingen inom miljömålssystemet 2023. Målet Giftfri miljö bedöms vara nära att nås till år 2030, förutsatt att åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi genomförs.
När vi tittar på så kallade regressionsanalyser för enskilda indikatorer eller grupper av indikatorer framträder flera trender. Några viktiga trender sedan år 2016, det vill säga året innan livsmedelsstrategin infördes, beskrivs nedan.
Små minskningar av växthusgasutsläppen
Utsläppen av växthusgaser med koppling till livsmedelskedjan beräknas på flera olika sätt. Flera av de indikatorer som följs utvecklas åt rätt håll. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från livsmedel har minskat sedan år 2016, liksom livsmedelsindustrins territoriella utsläpp av växthusgaser och de produktionsbaserade utsläppen av växthusgaser från livsmedel. Minskningstakten är dock låg och andra mått på jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser visar inga tydliga nedåtgående trender. Mer informationer om indikatorer för utsläpp av växthusgaser hittar du på Naturvårdsverkets webb.
Arealen åkermark krymper
Tillgången till jordbruksmark är en grundläggande förutsättning för att producera livsmedel. Arealen jordbruksmark har minskat med 30 000 hektar, motsvarande en procent, mellan år 2016 och 2022. Ungefär en tiondel av marken exploateras, medan resten av jordbruksmarken som försvinner planteras med skog eller växer igen spontant. Förlusten av jordbruksmark är främst ett problem på lång sikt, dels för möjligheterna att öka den svenska produktionen och dels för den biologiska mångfalden som är knuten till jordbruksmark.
Arealen ängs- och betesmark ökar men färre betande djur
Arealen ängs- och betesmark har ökat något. Drygt 12 000 hektar motsvarande 2,5 procent har tillkommit sedan år 2016. Ängs- och betesmarker utgör viktiga miljöer för biologisk mångfald. De biologiska värdena är beroende av att ängs- och betesmarker hävdas, det vill säga att de skördas eller att de betas. Därför är det bekymmersamt att antalet företag som har får och nötkreatur har minskat sedan år 2016, liksom de totala antalen får och nötkreatur. Om trenderna fortgår kan det innebära att möjligheterna att sköta betesmarkerna försämras, särskilt i områden som har sämre förutsättningar för företag med många djur.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Sandra Lindström på miljöanalysenheten, medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Livsmedelsstrategins handlingsplaner innehåller de åtgärder som regeringen anser behövs för att nå målen i livsmedelsstrategin. Åtgärderna ska genomföras genom uppdrag med koppling till något av de tre strategiska områdena:
• Regler och villkor
• Konsument och marknad
• Kunskap och innovation.
I rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – År 2023 har vi följt 30 uppdrag som myndigheter och andra genomförde år 2021. Uppdragen har olika karaktär, och för vissa börjar resultat visa sig redan år 2021, medan andra uppdrags resultat är mer långsiktiga.
Dialog om regelförenkling behöver fortsätta
Inom det strategiska området Regler och villkor kan flera av uppdragen kopplas till Tillväxtverkets samordningsuppdrag där bland annat regler och villkor identifierats som ett prioriterat område. Det finns även kopplingar till regleringsbreven för år 2023. Där anges att Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna ska redovisa vilka regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins måluppfyllelse. I det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategins genomförande är det viktigt att dialogen om regelförenkling fortsätter mellan de olika uppdragen och att samordning sker – när det är relevant. Det är även viktigt att dialogen och samordningen sker med relevanta uppdrag och processer som ligger utanför livsmedelsstrategins handlingsplaner.
I rapporten skriver vi bland annat att inom det strategiska området regler och villkor har uppdraget om kompetenscentrum för vattenhantering i jordbruket fått genomslag i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Till exempel finns åtgärder och satsningar på dränering och bevattning i den strategiska planen som kan kopplas till uppdraget. Dessutom har regeringen gjort satsningar på täckdikning och jordbrukets vattenbehov har fått utrymme i det nationella arbetet med dricksvattenförsörjning och i regionala vattenförsörjningsplaner.
Exporten ökar men ekologiska mål svåra att nå
Vi skriver också att Jordbruksverket och Livsmedelsverket kompletterar varandra i arbetet med exportuppdragen inom det strategiska området Konsument och marknad. För att undvika flaskhalsar menar vi att det är viktigt att myndigheterna tillförs resurser på likartad nivå. Vi skriver också att mellan år 2016 och år 2021 ökade den svenska livsmedelsexporten med 25 procent. Om exporten av fisk, kräft- och blötdjur exkluderas uppgick exportökningen till 39 procent för samma period. Exporten av kött och köttvaror ökade med knappt 20 procent mellan samma år.
Ytterligare uppdrag inom området Konsument och marknad handlar om samordningsfunktionen EKO och arbetet med att nå inriktningsmålet om att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt brukad och att 60 procent av den offentliga konsumtionen av mat ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Vi skriver att sedan år 2016 har ökningstakten legat på en nivå som försvårar möjligheten att nå målen till år 2030. En orsak till avmattningen är att konsumenter idag har fler hållbara koncept att välja mellan – ekologiska livsmedel möter konkurrens från bland annat svenskt, närproducerat, vegetariskt och klimatsmart. Under år 2022 och inledningen av år 2023 har matprishöjningar dessutom fått konsumenterna att minska sin konsumtion av dyrare alternativ, som ekologiskt certifierade livsmedel.
Framgångsrikt uppdrag om växtförädling
Inom det strategiska området Kunskap och innovation finns till exempel uppdraget att utveckla kompetenscentrum för växtförädling (Grogrund). Uppdraget har bidragit till att utveckla och förfina nya effektivare växtförädlingstekniker samt utveckla växtmaterial. Utvecklingen av den kommersiella växtförädlingen kommer på sikt att mynna ut i nya sorter av grödor på marknaden. Vidare har växtförädlingsutbildningen resulterat i ett ökat intresse för växtförädling bland befintliga och potentiella studenter.
Jag hoppas att detta inlägg har gett en inblick i resultat och erfarenheter från några av uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplaner. Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Andreas Davelidsom är handelspolitisk utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen: