Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.
Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?
Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
Exporten ökade för alla köttslag.
Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur
Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.
Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.
För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.
Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 29 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Prisutvecklingen på världsmarknaden för jordbruksprodukter har under den senaste tiden gått in i ett lugnare skede. Den långsiktiga trenden ligger fast med fallande priser. Under det senaste året har priserna fallit med 20 procent, dock från en mycket hög nivå. Stor skörd under 2023 och stora lager från förra året har gjort att Ryssland aggressivt säljer spannmål på världsmarknaden. Efter att avtalet mellan Ukraina och Ryssland slutade att gälla har Ukraina sökt nya vägar för export. Ryssland har vid flera tillfällen attackerat ukrainska anläggningar. Några fartyg har via Svarta havet transporterat jordbruksprodukter från Ukraina.
I Sverige har vädret varit gynnsamt under september och skörden av spannmål och oljeväxter har i stort sett kunnat slutföras, även i områden som tidigare drabbats hårt av mycket regn. Det kommer dock finnas områden lokalt som förblir oskördade på grund av översvämningar. Skörden av spannmål och oljeväxter blir mindre än normalt och ogynnsamt väder har lett till omfattande kvalitetsskador. En stor del av skörden som var avsedd för livsmedelsändamål kommer att gå till foder. Gynnsamt väder under de senaste månaderna har gett god skörd av vallfoder samt god tillväxt på betena. I de flesta områdena i landet kommer det finnas tillräckligt med grovfoder. Det är däremot fortsatt ont om halm. Regn under augusti har lett till att sådden av höstoljeväxter blir mindre än normalt, sådden av höstspannmål pågår.
Hittills har svensk grisköttsproduktion inte påverkats av utbrottet av afrikansk svinpest på så sätt att avräkningspriserna fallit. Det finns dock en oro för att utebliven export kan leda till överskott och lägre priser. Höga kostnader för de produktionsmedel som använts för 2023 års växtodlingssäsong i kombination med svag avkastning och låg kvalitet ger risk för lönsamhetsproblem för företag med växtodling. I animalieproduktionen har köttpriserna varit stabila, mjölkpriserna har fallit tillbaka men från en hög nivå och det börjar ske en sänkning av foderpriserna. Lönsamheten ser därför förhållandevis bättre ut i nuläget för animaliesektorn.
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.
Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?
Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:
Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.
Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?
Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.
Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.
Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.
Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.
Nyord eller buzzword – viktig med impact
Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.
Lanseringen
15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.
Grattis
Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus motiveringen hittar du här.
Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.
Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!
Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.
Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?
Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med.
Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.
Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.
Ett av de sista passen handlade om regler.
Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?
Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.
Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.
Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.
Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…
Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!
/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Min familjegård finns i zonen. Jag och mina syskon samäger släktgården sen ett par år tillbaka. Vi har inga djur men åkrar och lite skog. Vi hade tänkt gallra i skogen men nu är det inte möjligt. Plocka bär och svamp får vi inte heller göra. Brorsan som har trädodling kan inte jaga bort grävlingar. Och bävrarna som ideligen dämmer upp vår bäck och skapar översvämning på åkrarna kan vi inte jaga. Vi kan nog inte heller gräva bort deras hydda.
I somras tog vi ensilage från gården för att kunna köra ner till Småland där min svärfamilj har köttdjur och är i stort behov av grovfoder på grund av den kalla våren och torra början av sommaren. Frakten går med lastbil som går söderut på retur och samma lösning gjorde vi sommaren 2018. De flesta balarna står nu kvar där för det har varit för blött för att hämta dem, och oron blev nu stor om och när de kan flyttas. Och om de alls kommer få användas när de sen behövs i vinter. Men jag fick nyligen veta att så länge ensilaget har lagrats så att vildsvin inte kommer i kontakt med fodret och i minst 3 månader så kan det flyttas och därefter användas, detaljerad info om foder och strö från den smittade zonen står på vår web.
Bild från Hälleskogsbrännan, området där branden härjade 2014. Foto: Karin Lindow
Känslan som jag tror att jag delar med flera i bygden är att känna sig otursdrabbad. Branden i Västmanland 2014 var i detta område då en areal på drygt 13 000 hektar brann ner. Nu är det översvämning på många håll i Sala kommun med problem med avlopp och åkrar under vatten.
Jag hoppas kunna åka till gården om några veckor (bor till vardags i Småland) eftersom vi måste se om gården inför vintern. Men då gäller det att vara försiktig och bara hålla sig inom tomten, och att vara uppdaterad på vad som gäller. Om inte annat behöver vi sätta musfällor och kolla hur mycket vatten vi kan tänkas ha i källaren (!). Men vi är inte alls så drabbade jämfört med de som bor och verkar dagligen i zonen. Jag tänker framförallt på de grishållare i zonen där grisarna nu tyvärr behöver avlivas. Det måste kännas svårt men det är viktigt för att minska risken för spridning. Tänker också på andra som jobbar med jord- och skogsbruk, på jägare, längdskidåkare, hundägare med flera. Och givetvis alla i landet som har verksamhet i kedjan av griskött från jord till bord.
Sjukdomen ger allvarlig påverkan på grisproduktionen om den inte bekämpas. Om besättningar drabbas innebär det lidande för grisar som insjuknar och även grisar som ännu inte uppvisar symptom måste avlivas. Djurägarna drabbas både känslomässigt och ekonomiskt, produktionsvärdet i den svenska grisnäringen uppgick till nästan 5,1 miljarder kronor 2021. Om tillräckligt många och stora grisstallar står tomma ger det färre grisar till slakt, vilket ger överkapacitet inom slakterinäringen och senare led av förädlingskedjan. Konsumenterna drabbas genom ett minskat utbud av svenskt griskött. Tvärtom de mål vi har i livsmedelsstrategin om att matproduktionen i Sverige ska öka.
Påverkan på svensk grisproduktion
Vet du att det finns omkring 1,39 miljoner grisar i Sverige på 1 173 företag? På bloggen Jordbruket i siffror hittar du massa fakta om grisar och grisföretag för 2022. Svenskt griskött produceras med flera fina mervärden. Alla grisar hålls lösgående, har knorr, mer utrymme än vad EU:s regelverk kräver, tillgång till halm för att böka och bygga bo. Vi har också EU:s lägsta antibiotikaanvändning till lantbruksdjur.
För mig är det viktigt att korven jag grillar, stroganoffen, pizzaskinkan och karrén kommer från svenska gårdar. Och jag är i gott sällskap, den svenska marknadsandelen för griskött är 80 procent.
Grisknorr – ett av flera mervärden i svensk grisproduktion. Foto: Scandinav.
Det är alltså viktigt för vår livsmedelsförsörjning att bekämpa afrikansk svinpest, eller ASF som det ibland förkortas.
Den svenska exporten av griskött är förhållandevis liten och den har motsvarat cirka 10 procent av produktionen i vikt de senaste åren. Bland annat exporteras biprodukter till länder i Asien. Till exempel går detaljer som grisfötter och knorrar till länder där man gillar dessa maträtter. Det är resurseffektivt att så mycket som möjligt av djuret äts upp. Men handeln med en del länder kan påverkas av att vi har ett utbrott av svinpest.
För slakterierna har exporten stor betydelse ekonomiskt. Minskar den möjligheten så kan det också påverka priset till grisproducenten. Och lönsamheten är A och O för att producenter ska våga satsa och även investera i hållbar teknik som bra stallar och system för djuren. Marknadsinformation om produktion, handel, konsumtion hittar du här.
Alla hjälper till
Vi kan alla hjälpa till att motverka smittspridning. Tänk på att respektera den spärrade zonen, att inte slänga matrester i naturen utan endast i soporna, och att kompostera matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kommer in i. Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Ett flertal särskilda råd finns just för grishållare, men även för jägare. Läs mer här.
Jag vet att många jobbar stenhårt för att bekämpa smittan och vill slutligen skicka en tanke till alla inblandade!
/Karin Lindow som jobbar med matsvinn på Jordbruksverket, och ser en stark koppling mellan djurhälsa/smittskydd och att motverka livsmedelsförluster. Med hjälp av Åsa Lannhard Öberg för marknadsfrågorna.
Bild från gården, målning. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 1 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Sammanfattning
På världsmarknaden har spannmålspriserna rört sig något neråt på grund av skarp konkurrens. Ryssland kommer även under 2023 att få en bra skörd och är därför mycket aktiva på marknaden.
Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s senaste månadsprognos bli något stabilare från och med början av september. Under senare delen av september ökar risken för att vädret på nytt blir mer ostadigt på nytt.
Regn, lokalt mycket kraftigt, har gjort att skördearbetet försvårats och försenats. I södra Sverige är merparten av spannmåls- och oljeväxtskörden klar medan den är ungefär halvvägs i Mellansverige och just påbörjats i norra Sverige. Regnet har gjort att kvaliteten blir dålig, i många fall uppfyller inte brödspannmålen kraven för livsmedelsanvändning. Avkastning kommer att bli sämre än normalt, det gäller i synnerhet för vårsådda grödor. Situationen för grovfoder har förbättrats men regnet har gjort att det är problem med att skörda vissa arealer. Det är brist på halm vilket är problematiskt för animalieproducenterna. Lokalt har översvämningar lett till stora problem.
Prisskillnaden mellan brödsäd och fodersäd är större än normalt vilket gynnar animalieproducenterna. Priserna för kött och mjölk ligger kvar oförändrade. Priserna på gödning visar en svag uppåtgående tendens till följd av stigande pris på naturgas.
Den regniga väderleken under skördeperioden har lett till ökade kostnader och fallande inkomster för många jordbrukare. I vissa fall där grödan blivit totalt förstörd kommer de ekonomiska konsekvenserna bli särskilt kännbara. Minskad höstsådd riskerar att leda till sämre lönsamhet även nästa år.
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket deltar i projektet Agrifood Data Workshop, tillsammans med bland andra forskningsinstitutet RISE, som under september månad håller en digital kostnadsfri seminarieserie i fyra delar med titeln ”Våga dela data!”. Dessa webbinarier har en direkt koppling till det lunchseminarium vi hade den september 2022 om datadelning.
Foto: RISE
Att datadelning är ett hett ämne råder det ingen tvekan om. Inte minst inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Men vilka incitament finns att dela med sig av sin data? Hur kan data delas ansvarsfullt utan att skada företaget? Och hur regleras egentligen datadelning?
Dessa frågor och många fler kommer att belysas i webbinarieserien Våga dela data! Ta chansen att få djupare insikter om säkerhets- och lagkrav kring datadelning, samtidigt som du får en inblick i affärsaspekten.
Webbinarieserien Våga dela data! består av dessa fyra delar:
Del 1: Lär känna dina data – torsdag 7 september 2023 kl. 11.30-13.00
Del 2: Datadelning i juridiken – måndag 11 september 2023 kl. 11.30-13.00
Del 3: Dela rätt data – säkert och på dina villkor – torsdag 21 september 2023 kl. 11.30-13.00
Del 4: Affären datadelning – torsdag 28 september 2023 kl. 11.30-13.00
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 18augusti. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Rysslands tillbakadragande från spannmålsavtalet och attacker på ukrainska hamnar har ännu inte lett till några större effekter på globala spannmålspriset men orsakar oro i angränsande länder. Oljepriset har ökat något under sommaren men det finns ännu inga tydliga signaler om ändrade priser på gödning. Den svenska kronan är fortsatt svag mot euron och dollarn. Skördeläget är besvärligt i stora delar av Sverige till följd av nederbörd. Få längre uppehåll mellan regnskurarna försvårar tröskningen av spannmål och även vallskörden påverkas. Regnet leder till höga vattenhalter och försämrad kvalitet men även till översvämningar och problem med bärigheten på fälten.
Vetefält. Foto: Pixabay
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Kan det vara så att de flesta moderna människor kan mer om påhittade superhjältar, drakar och alver eller tv-deckare jämfört med hur väl man är insatt i modern livsmedelsproduktion? Det är en mycket liten del av befolkningen som vet hur en harv ska dras, om den ska dras, och hur det påverkar mark och gröda.
Jordbrukets roll i arbetet för klimatet: Mer mat, mer hållbar mat
Något som verkligen få har koll på även i jordbruksbranschen är hur de biologiska växthusgasutsläppen från mark och djur funkar. Metan, lustgas och samspelet mellan kolcykeln och kvävecykeln är för många fortfarande på gränsen till alvmagi. Det saknas också kunskap för att på allvar utforma effektiva åtgärder och Jordbruksverket har vid många tillfällen betonat att det behövs mer kunskap och därmed mer satsning på forskning och innovation. Så även i en ny rapport om jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet och vilka förändringar som är på gång och som behövs.
Metamorfos skulle kunna vara ett begrepp från de två största superhjältemejerierna Marvel eller DC. Det är det också (se till exempel superhjälten Metamorpho) men det är mer ett generellt begrepp som beskriver en förändringsprocess. Exempelvis något så verklighetsbaserat som metamorfa bergarter.
Förr i tiden (pre-Metamorpho) var de mest kända historierna om metamorfoser de som var skrivna av den romerske influencern Ovidius. Hans verk Metamorfoser har haft stor påverkan på litteratur och konst de senaste två tusen åren. Det består av runt 250 olika sagor vilka alla har en förvandling, till exempel av människor till djur, växter eller stenar som centralt motiv. En av de mest kända handlar om Apollon och Daphne. Daphne var en trädnymf som uppvaktades av guden Apollon. Precis när Apollon tar tag i Daphnes midja börjar hon att förvandlas till ett lagerträd, för evigt ungt och grönt.
Vi behöver satsa på ökad matproduktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen
Tidigare historier om förvandling kan vara bra att ha som inspiration när vi idag arbetar med att förvandla samhället till ett mer hållbart (för evigt ungt och grönt?) sådant. I Jordbruksverket rapport om klimatmålet beskriver vi att ambitionen inte är att lägga ner produktion för att klara miljömålen, vilket faktiskt diskuteras och ges stöd till i andra länder. Ambitionen är istället att förvandla och utveckla den existerande produktionen. Världen behöver mer hållbar mat, de svenska beteshagarna fler kor.
Det är också tydligt att metamorfosen inte kommer att handla om en process som sker naturligt, likt en bergart, utan det handlar om ett målinriktat arbete som drivs av ett mål och en historia. I rapporten beskriver vi också de bedömningar och prioriteringar som Jordbruksverket gör på kort- och medellång sikt.
Det nationella klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Någon tydlig kvantitativ förväntan på jordbrukets utsläppsminskning finns dock inte. Både inom det nationella klimatmålet samt motsvarande inom EU räknar man med att vissa utsläpp kvarstår vid målåren. Jordbruksverket arbetar också för att den svenska livsmedelsproduktionen bör öka. En ökad inhemsk produktion innebär utifrån dagens kunskapsläge att utsläppen från sektorn ökar och att andra sektorer får ta större ansvar för att utsläppen ska minska i tillräckligt hög grad. Vi behöver satsa på ökad produktion samtidigt som vi gör allt för att minska utsläppen.
Hur skapar vi engagemang för klimatarbetet?
Frågan är då vilken historia som klarar av att driva sektorn framåt mot målet. Det är inte omöjligt att det behövs 250 stycken olika historier för att passa alla olika typer av företag och branscher. Det finns idag också flera olika pågående historier. Vilken som är sann återstår att se. En handlar om att näringslivet själv driver utvecklingen framåt, snabbare än staten. Till exempel kan satsningarna på förnybar energi fortsätta oavsett om politikerna i landet är intresserade eller inte. En annan om att det är EU genom kommissionens förslag på olika områden som går före och sätter ambitiösa krav på marknaden, exempelvis genom EUs klimatmål, klimattullar och vidareutveckling av utsläppshandeln.
Danmark är alltid intressant att spegla sig i för jordbrukssverige. De danska utsläppen från jordbruket är dock större och utgör en stor del av de nationella utsläppen. En annan skillnad är att politiken har satt ett mycket ambitiöst utsläppsmål till 2030 specifikt för jordbruket. En likhet är att konkreta åtgärder som minskar utsläppen i betydande grad och som är tillgängliga idag saknas. Det ser i dagsläget mycket tufft ut att nå målet. Samtidigt berättas i samma land historien om hur effektiva danska företag går före i sitt miljöarbete. Exempelvis ser Arla skillnad mellan tyska och danska företag när man satt igång med ett belöningssystem där bra prestationer ger ett påslag på mjölkpriset. Det finns flera stora företag som driver på utvecklingen genom att testa och utveckla nytt. De verkar i flera länder och betonar att de därför hellre ser europeiska mål och styrmedel än för stora skillnader i förutsättningar i olika länder. Det betonar de mot bakgrund av att flera partier i Danmark har drivit frågan om en klimatskatt på jordbruket. Kompromissen blev att frågan ska utredas och den utredningen ska vara färdig efter sommaren.
Frågan är då vad som driver företagen? Varför går de före? Handlar det om en prognos om att konsumenterna i framtiden vill ha mer klimateffektiv mat? Eller för att redan nu anpassa sig efter framtida krav på den europeiska marknaden? Eller som en strategi för att slippa styrmedel genom att visa att åtgärder genomförs ändå? Eller sant engagemang för klimatfrågan?
Som sagt, det kan behövas 250 olika historier, minst. Fortsättning följer!
/Tobias Markensten, klimatutredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 27 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Sammanfattning
Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s långtidsprognos förbli svalt och nederbördsrikt under återstående del av juli liksom under de första veckorna av augusti. Lågtrycken kommer precis som tidigare att komma in väster ifrån. Från mitten av augusti pekar prognosen mot torrare och varmare väder.
Skörden av spannmål har påbörjats i södra och mellersta Sverige. De första mycket preliminära uppgifterna pekar mot stora variationer i avkastningen. Generellt sett har de höstsådda grödorna klarat torkan bättre än de vårsådda. I södra och mellersta Sverige ledde torkan som rådde fram till i slutet på juni till att andraskörden av vall blivit mindre än normalt. Den nederbörd som kommit har varit gynnsam för en tredje och en eventuell fjärde skörd.
I de norra delarna av landet finns det rapporter om att den nederbörd som kommit tycks haft en positiv påverkan på spannmålsgrödorna.
Torkan har lett att spannmålen har korta strån, vilket gör att tillgång på halm blir begränsad. Det finns en oro för mycket grönskott i de vårsådda spannmålsgrödorna.
Slakterierna uppger att takten i slaktanmälningar har gått ner till normala nivåer. Det har endast i få fall hittills lett till utslaktningar i förtid p.g.a. av brist på foder. Efterfrågan på svenskt nötkött är god och priserna har varit stabila de senaste veckorna.
Den svenska kronans värde har efter en lång tid av försvagning stärkts de senaste veckorna. Priset på olja har stigit till en nivå runt 80 dollar/fat. Läget i Östeuropa är fortsatt oroligt vilket lett till stora prisvariationer för jordbrukets produkter. Ryssland valde att inte förlänga spannmålsavtalet och har därefter intensifierat attacker mot ukrainska hamnar och spannmålsanläggningar. Ukraina söker alternativa lösningar för export av spannmål, t.ex. via hamnar i EU.
EU:s senaste skördeprognos visar att produktionen minskar jämfört med tidigare prognos. Årets skörd av spannmål i EU väntas bli lika stor som det senaste femårsgenomsnittet.
Jordbruksverkets skördeprognos publiceras den 14 augusti.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Cecilia Andersson med familjens kattunge Pelle. Foto: Inga Berntsson.
Den 6 mars fick jag äran att börja jobba på Jordbruksverket som näringsutvecklare. De första månaderna har varit spännande och lärorika. När jag blickar tillbaka kan jag se att frågan om matsvinn löpt som en röd tråd.
Under våren besökte jag mässan Nordic Future Food för att få mer insyn i livsmedelsmarknadens behov och utmaningar och inspireras av vad alla fantastiska företag gör för att få ut hållbara, kreativa och spännande produkter. Det var otroligt givande att se hur människor brinner för sina produkter och det var tydligt att många företag fokuserar på att minska matsvinn. Exempelvis hörde jag om ett företag som köper in restprodukter från andra producenter för att koka och saluföra fonder. Ett annat företag använde restprodukter från tillverkningen av rapsolja i sin veganska färs gjord på baljväxter.
Detta påminde mig om hur vi under min barndom på ett enkelt sätt tog tillvara matresterna. Vi hade helt enkelt en kattgryta där vi samlade alla våra matrester till katterna, vilket gjorde att vi tog bättre tillvara på resurserna i vårt hem.
Som utbildad livsmedelsagronom var det också spännande att höra flera på Nordic Future Food prata om att det finns stor utvecklingspotential för att minska matsvinnet professionellt. Det diskuterades att livsmedelsföretag behöver bli bättre på att berätta om vad som kan räddas. Och att vi konsumenter behöver känna till att om vi ratar en låda med jordgubbar för att endast en jordgubbe är dålig, så kasseras ofta hela innehållet.
På mässan diskuterades också om dagligvaruhandeln skulle kunna ändra kvalitetskrav på produkter för att minska matsvinn. Minns ni till exempel när det var bananbrist 2022? Då sänktes kraven på bananer och man såg fullt ätbara bananer med bruna fläckar i butiken. Insikten är att överflöd generar matsvinn. Om det är brist på en vara blir man istället tvungen att sänka kvalitetskravet och då minskar matsvinnet.
Matsvinn är verkligen en högaktuell fråga även på Jordbruksverket. I mars var jag på ett av Jordbruksverket arrangerade seminarium om minskade förluster vid hantering av kött. Seminariet utgick ifrån rapporterna Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården och Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Här lyftes fram att vi måste använda hela djuret och återupptäcka sätt att använda det som vi i modern tid har ansett vara restprodukter. Det kan vara dags att återupptäcka det gamla mathantverket och använda fett, skinn och inälvsmat. Dagen var fylld med inspirerande föreläsningar om hur matsvinn kan minskas under hela kedjan, som till exempel vid slakt och vid konsumtion. Som en extra inspiration fick vi smaka levergryta och uppmanades att efterfråga ovanliga styckesdelar som till exempel lever i butiken.
Min avslutande reflektion är att det är viktigt att hela kedjan arbetar med att försöka minska matsvinnet. Det gäller både i det lilla och i det stora – allt från min familjs kattgryta till att producenter och livsmedelskedjor utvecklar och förändrar. Som någon sa på Nordic Future Food: Det ska vara en kul lagsport att rädda världen!
Cecilia Andersson, näringsutvecklare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 