Spretig utveckling på marknaden för kött och ägg hittills i år  

Lämna ett svar

Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.

Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.

Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.

  • Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
  • När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
  • På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
  • På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Köttgryta och bröd
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden

Mer kunskap behövs för ökad beredskap och robusta företag

Lämna ett svar

Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat behovet av att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige. Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens kärnområden är målet om en säkrad tillgång till livsmedel. Den nya jordbrukspolitiken med strategiska planer togs fram före de samhällskriser som präglat världen de senaste åren t.ex. i form av pandemi och kriget i Ukraina. Sveriges strategiska plan saknar därför denna typ av åtgärder för stärkt beredskap.

Foto: Urban Wigert

Sverige är ett av de länder i EU som har störst landareal per invånare men vi producerar en mindre andel av de livsmedel som befolkningen konsumerar jämfört med andra EU-länder. Läs mer om svensk marknadsandel här. Den återuppbyggnad av det civila försvaret som nu har påbörjats omfattar bland annat förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Jordbruksverkets förslag

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på åtgärder som kan stärka beredskapen i produktionen av livsmedel i hela Sverige. Det förslag som vi presenterar innebär en satsning på kunskapsbyggande för att stärka primärproduktionens förmåga i det civila försvaret. Vi har identifierat kunskapsuppbyggnad som ett viktigt första steg för att höja beredskapen i primärproduktionen.

Tjej som sitter på utetrappan med laptop i knäet, teknik, IT, människa
Foto: Shutterstock

Det finns stora skillnader i behov, både mellan olika produktionsinriktningar och mellan företag inom primärproduktionen. För att robusthöjande åtgärder ska bli träffsäkra är det viktigt att de är anpassade till det enskilda företagets behov. En kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionen kan öka medvetenheten om hur olika typer av kriser påverkar produktionen och kunskapen om vilka åtgärder företagare kan tillämpa för att stärka sin robusthet.

Rådgivning och förstudie

En utmaning med kompetensutveckling, och i synnerhet enskild rådgivning, är att få den tillräckligt attraktiv för att företagare ska vilja ta del av den. För att rådgivningssatsningen ska ha potential att lyckas behöver rådgivningen vara konkret, målgruppsanpassad och det måste vara tydligt för företagaren vad man har att vinna på att ta del av rådgivningen. Vi föreslår en förstudie som framför allt analyserar:

  • infrastruktur för fungerande daglig drift: el, IT, vatten, diesel, så väl som förnödenheter,
  • insatsmedel,
  • kompetens och arbetskraft,
  • avsättning av produktionen,
  • omställning av produktion,
  • kontrollerad nedstängning av produktion samt
  • återställning av produktion.

Investeringar

För att få en betydande effekt kommer det behövas stöd för investeringar som komplement till rådgivning. Den kunskapsuppbyggnad som föreslås är en förutsättning för att avgöra vilka investeringar som bidrar till en ökad beredskap på företagsnivå och minskad sårbarhet i produktionen. Det behövs också kunskap för att kunna prioritera vilka investeringar som är lämpliga för offentligt stöd givet hur de förhåller sig till hållbarhetsdimensionerna; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Foto: Rebecca Thörning.

Det är inte självklart att de investeringar som behövs för att öka robustheten i en del verksamheter gynnar företaget under normala förhållanden. Vi anser därför inte att investeringsstöden i den strategiska planen är rätt verktyg. Åtgärder som ska leda till ökad robusthet genom att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet gynnar företagen vid normala förhållanden och kan hanteras inom den strategiska planen. Det är viktigt att den typen av investeringar fortsätter och inte trängs ut av nya satsningar med fokus på att öka beredskapen på gårdsnivå vid förekomst av samhällskriser. Jordbruksverket anser att ett eventuellt investeringsstöd för ökad beredskap på gårdsnivå bör ligga utanför den strategiska planen med tillskott av nationella medel.

/ Mattias Gotting på Jordbruksekonomiska enheten

Givande samtal och inspiration under Vildsvinsdagarna i Västergötland

Lämna ett svar

Hur kan mer vildsvinskött nå konsument? Den frågan ramade in Vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Och vi gjorde vårt bästa för att besvara den genom att anordna både ett studiebesök till en vilthanteringsanläggning och en konferens med fokus på erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan.

Den 5 december samlades representanter från bland annat jägarförbund, vilthanteringsanläggningar och myndigheter i Tibro för ett studiebesök hos Lilla Spännefalla vilthanteringsanläggning. Där fick vi ta del av deras företagshistoria och se hur de arbetar med förädling av vildsvinskött.

Dagen efter var det dags för konferens i Lundsbrunn där uppåt femtio deltagare samlades. Fokus för konferensen var hur vi kan uppnå det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument. Vi fick bland annat höra:

  • Ett inspirerande föredrag om den så kallade Jällby-modellen, där markägare och jaktlag samarbetar.
  • Representanter från skog till detaljhandel deltog i ett panelsamtal om vad de ser för potential i vildsvinskött.
  • Vad det finns för attityder kopplat till vildsvinskött – från vilthanteringsanläggningen till konsument – utifrån två nya rapporter.

Tips som kan ta oss framåt

Vid konferensens slut sammanfattades en stor mängd med tips som kommit upp under Vildsvinsdagarna om vad vi, som på något sätt ingår i eller påverkar vildsvinskedjan, kan göra för att nå ut med mer vildsvinskött till konsument. Här är några av tipsen:

  • Ta kontakt med den lokala butiken och presentera dina vildsvinsprodukter – det går att få fram lokala avtal.
  • Introducera vildsvinskött för dem som ännu inte provat eller som är skeptiska i välbekanta maträtter, som till exempel i pizza, hamburgare och tacos.
  • Presentera och sätt in vildsvinsköttet i ett sammanhang. Bygg upp en berättelse! Koppla mat till en plats eller person.
  • Engagera kostchefen i kommunen för att få in vildsvinskött på menyn i offentlig sektor.
  • Samarbeta, samarbeta och samarbeta lite till! För en hållbar vildsvinskedja behövs alla länkar.

Viktiga dagar

Vildsvinsdagarna var den första tillställning och konferens som jag var med och skapade, vilket var både spännande och nervöst. Jag hade som mål med dagarna att skapa viktiga samtal, lära mig mer om hur vi kan nå ut med vildsvin till konsument och lyfta både utmaningar och lösningar. Jag är glad att skriva att jag tycker att vi uppfyllde dessa mål!

Vildsvinsdagarna anordnades av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet. Här kan du läsa mer om uppdragen som vi myndigheter har.

Ett stort tack till alla deltagare och samarbetsparter för lärorika och inspirerande dagar!

//Cecilia Andersson på Näringsutvecklingsenheten.

Vad sysslar egentligen EU:s ekoambassadörer med?

Lämna ett svar

Den 14 november var jag bjuden till ett möte i Madrid, i egenskap av svensk representant för EU:s ekoambassadörer. Detta nätverksforum instiftades av EU-kommissionen för några år sedan och ett syfte är att dela goda exempel på hur medlemsländerna arbetar för att främja den ekologiska marknaden – både i enlighet med EU:s organic action plan och nationella handlingsplaner. Nätverket träffas som regel två gånger per år, en gång digitalt och en gång fysiskt. Vid två tillfällen hittills har möten och spännande studiebesök förlagts i det land som är ordförande i EU:s rådsarbete och jag har haft förmånen att få besöka både Prag och Madrid.  

Departementsbyggnaden i Madrid
Departementet i Madrid. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Mötesdagen inleddes i den mäktiga departementsbyggnaden, med 23 av 27 medlemsstater plus EU-kommissionen närvarande. På mötet framkom att:

  • EU-kommissionen uppmanar fler länder och aktörer att söka stöd inom EU:s säljfrämjandeprogram, bland annat för ekolivsmedel.
  • Efterfrågan på eko går ner i hela EU men tecken på återhämtning skönjas.
  • I Spanien pågår många marknadskampanjer för ekologiskt och det är viktigt att välja rätt kanaler – till exempel tittar unga inte på TV. Du kan avnjuta en av kampanjerna här! En kul grej är att man i Spanien brukar be metereloger föra fram viktiga budskap, eftersom folk litar på dem. Det var dock inte alla ekoambassadörer som höll med om denna yrkeskårs trovärdighet.
  • Nederländerna förbereder en större ekokampanj och man har också lanserat en nationell åtgärdsplan med mål att nå 15 procent ekologisk jordbruksmark, en stor ökning från dagens 4,5 procent.
  • Kroatien har precis lanserat sina första nationella ekomål.
  • Finland driver en EU-finansierad ekokampanj, ”Organic is a good sign”.
  • Irland har liten ekomarknad med stor import, men nu har man nyligen lanserat ekomål för offentlig sektor på 16 procent.
  • Malta har EU:s lägsta ekoandel när det gäller jordbruksmarken med 0,6 procent, men nu har man lanserat en nationell åtgärdsplan.
  • Sverige berättade att de senaste sju årens nationella ekouppdrag inneburit finansiering av runt 100 främjandeprojekt från jord till bord, samt att regeringen nyligen avskaffat de svenska ekomålen.
Foto: Åsa Lannhard Öberg

På eftermiddagen åkte vi buss fem mil söder om Madrid, där vi besökte den välskötta, idylliska och ekologiska getgården ”Suerte Ampanera Farm”. Mitt intryck under bussresan var att högplatån cirka 1 000 meter över havet är beroende av betande djur för att hålla markerna i skick. Gården har 2 500 getter, 500 hektar betesmark och eget mejeri som väger in runt 2 000 liter getmjölk per dag, framför allt för att tillverka ost. Vi fick provsmaka och ostarna var mycket goda! Jag uppfattade att getterna ger 3 – 4 liter mjölk per dag och att de mjölkas en gång per dygn.

I beteshagarna växer en form av ek som framåt höstkanten ger ett välsmakande ekollon, perfekt som getfoder. Gårdens ägare gör allt möjligt för att gynna den biologisk mångfalden. Bland annat har kaninrösen skapats av grenar och längst ner i en hage finns ett instängslat område där man placerar getter som dött, för att på så vis gynna en särskild gam som alltså flyger dit för att äta sig mätt. Jag har aldrig sett eller hört talats om något liknande innan och tror inte det är brukligt i våra trakter. Regnvatten samlas i en stor damm som används under den torra årstiden, i den här dammen bor också olika typer av sköldpaddor.

gården som besöktes. Getter. Hundar. Människor
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Eftersom jag är en hundälskare av stora mått är ändå mitt mest bestående intryck från det här studiebesöket de charmiga getvaktarna – en flock stora Spanska Mastiffer som föds bland och bor hela sitt liv tillsammans med getterna. Dessa fyrbenta herdar vakar över flocken och håller rovdjur borta, utan att valla dem för hårt. Det roligaste var när en stor vit hane kom galopperande mot byråkratgänget i hagen, med lortiga jättetassar och dreglande mungipor, för att hoppa upp på den danske delegaten som nästan föll omkull. Det blev spännande avtryck på kläderna. Men även jag fick förmånen att känna på den burdusa hälsningen. En annan händelse som fick oss att dra på smilbanden, var när en get som rörde sig bland oss började mumsa på den polska delegatens kjolfåll. Getter är helt klart fascinerande djur, och vore jag get skulle jag gärna bo på just den här spanska gården.

/Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 30 november 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 30 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senast åren. En svag världskonjunktur leder till att efterfrågan är förhållandevis svag. I Sydamerika har vädret utvecklats i gynnsam riktning och oro för torka har tonats ner. I EU har däremot kraftiga regn lett till att höstsådden försenats. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den preliminära skördestatistiken för 2023 visar att spannmålsskörden blev drygt 20 procent mindre än det senaste femårsgenomsnittet. Årets skörd blev dock betydligt större än skörden 2018. Även för oljeväxter och proteingrödor blev årets skörd betydligt mindre än genomsnittlig skörd. Höstsådden i Sverige blir mindre än under de närmast föregående åren, det är särskilt sådden av oljeväxter som minskat. Orsaken till minskningen är den regniga väderleken under hösten. En olycka inträffade i Örtofta sockerbruk i mitten av november med totalt produktstopp som följd. En återstart av fabriken planeras till den 11 december.

Produktionen av griskött har fallit kraftigt under 2023 jämfört med föregående år. Det är oklart varför produktionen har minskat men stigande kapitalkostnader och problem med att hitta arbetskraft kan vara förklaringsfaktorer. Producentpriserna för griskött har däremot inte förändrats under de senaste månaderna. Jämfört med andra EU-länder har dock produktionsminskningen i Sverige hittills varit relativt liten.

Arlas a-contopris för mjölk i producentledet höjs med drygt 10 kr/100 kg för december 2023. Jämfört med andra länder i EU ligger det svenska producentledet bland de allra lägsta.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publiceras i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Mer fisk och skaldjur kan bli mat

Lämna ett svar

Den åttonde och sista delrapporten om svenska livsmedelsförluster handlar om vildfångad fisk och skaldjur. Rapporten hittar du här.

Båt i hamn. Torskbåt.
Torskbåt. Foto: Lina Waara

Jag hade inte någon förkunskap om fisket när jag började och har lärt mig väldigt mycket av att hålla ihop arbetet med rapporten som omfattar fisk och skaldjur fångade i hav och längs kust, av svenska fiskefartyg. Tur det finns kunniga och erfarna kollegor och god hjälp av forskare på SLU Akvatiska resurser!

Utöver att visa hur mycket fisk och skaldjur som blir mat hoppas jag att rapporten också ska bidra till att fler får kunskap om möjligheterna och utmaningarna med resurserna hos de blå näringarna.

Resultaten visar att:

  • 8 procent av den fisk som fiskades i syfte att gå till livsmedel, inte gick vidare till mat under 2021. Det motsvarar 4 000 ton. Orsaken till förlusterna är utkast, rens och skador från rovdjur som säl och skarv. Framförallt vid fisket nära botten av arter som torsk, kolja, gråsej, havskräfta, räka och vitling.
  • Två tredjedelar av all fisk går till fodertillverkning i Danmark. Det är framförallt från det pelagiska fisket av sill, skarpsill och makrill.

Forskarna intervjuade branschföreträdare om deras syn på orsakerna till att fisk inte går vidare i livsmedelskedjan och tankar om vad som behöver göras. Vissa fullt ätliga fiskar eller detaljer av fiskarna efterfrågas inte av konsumenter, som till exempel skarpsill – du vet fisken i ansjovis? Tobis och vissa karpfiskar, köttet från siklöja och torskrom äter vi knappt heller. Köttet från siklöja anses vara en delikatess i Finland men i Sverige använder vi det till foder.

Torsk till middag, eller nån annan spännande sjömatsprodukt? Foto: Scandinav/Astrakan Images.

Det är positivt att det finns en stor satsning i Sverige på Blå mat – centrum för framtidens sjömat som tittar just på konsumentbeteenden och att höja efterfrågan på nya, hållbara och näringsriktiga sjömatsprodukter.

Konsumtionen begränsas också av rekommendationer gällande miljögifter då barn och kvinnor som kan bli gravida rekommenderas att ha ett mycket begränsat intag av fet fisk från Östersjön. Mer kunskap om halterna av miljögifter i vissa områden av Östersjön kan ta reda på om mer fisk skulle kunna fiskas för livsmedel utan att äventyra säkerheten för konsumenter.

Sillar på löpande band som tas emot för vidare beredning
Mottagning av sill. Foto: Karin Lindow

Att mycket sill, skarpsill och makrill fiskas för att gå till foder beror på fler saker, även lönsamhet, affärsöverenskommelser och att vissa båtar idag är så stora att de inte kan anlägga i svenska hamnar. Möjligheten att mer fisk går till livsmedel i Sverige har betydelse för vår livsmedelsförsörjning och i våras redovisade Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om just detta: Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill.

Precis som i de andra delrapporterna så ger rapporten om fisk och skaldjur förslag på åtgärdsområden för att mer ska bli mat. För vi ser möjligheter till att både minska livsmedelförlusterna inom fångsterna för livsmedel och att öka andelen fångster som går till livsmedel.

Slutligen, här finns recept på skarpsill-snacks! Och en video med en finsk fiskmästare som visar hur siklöja kan rensas och fileas. Enligt finnarna hör siklöjan till våra godaste fiskar. Siklöjan kan stekas, tillredas i ugn eller rökas. Siklöja används också som fyllning i den traditionella finska fiskrätten kalakukko (inbakad i bröd). 

/Karin Lindow, projektledare för nationell uppföljning av livsmedelsförluster som ingår i livsmedelsstrategins uppdrag för minskat matsvinn, med god hjälp av kollegor som Lina Waara, fiskepolitisk utredare.

Bt vid hamn. Sillbåt
Sillbåt. Foto: Karin Lindow

Mer vildsvinskött på menyn! 

2 svar

Jag har växt upp på en gård där jordbruk och jakt har varit en diskussion som legat mig varmt om hjärtat. För mig är det viktigt att vilda djur som vildsvin förtjänar att leva ett värdigt liv i skogen. När jakt sedan genomförs behöver vi ta hand om köttet med varsamhet och hänsyn för att respektera djurets liv. Därför har vi skapat en konferens  med det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument.

Samtidigt som bekämpningen av afrikansk svinpest pågår i Västmanland finns ett behov av en fortsatt fungerande vildsvinskedja – från skog till bord – i resten av Sverige. Genom att hålla liv i efterfrågan på vildsvinskött stärks Sveriges livsmedelsproduktion och vildsvinspopulationen kan hållas i balans.

Ett sätt att servera vildsvinkött är som pulled pork i brioche. Foto: Karin Schaefer/Svenskt vildsvinskött.

Hur kan mer vildsvinskött nå konsument?

Det är temat för vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Under vildsvinsdagarna, som består av studiebesök på en vilthanteringsanläggning och konferens, kommer erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan att lyftas. 

Så nu undrar jag:

– Jagar du vildsvin?
– Hanterar du vildsvinskött? 
– Säljer du vildsvinskött?
– Serverar du vildsvinskött?

Då är vildsvinsdagarna för dig!

Läs mer och anmäl dig här senast 22 november.

Vildsvinsdagarna anordnas av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet.

Jag hoppas att vi träffas på vildsvinsdagarna 5-6 december!

Varma hälsningar från Cecilia Andersson, som jobbar med regeringsuppdraget för att främja konsumtionen av vildsvinskött. 

Två månader efter utbrottet med afrikansk svinpest

Lämna ett svar

Två månader har gått sen Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest, ASF. Det var ett nödvändigt beslut att kraftsamla myndigheten och snabbt aktivera Jordbruksverkets krisorganisation för att kunna lokalisera, avgränsa och bekämpa smittan och för att minimera risken för smittspridning. Än återstår mycket arbete, men vi har nu en tydligare bild över smittans utbredning.

Skylt om smittad zon i skogen.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning skulle det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna skulle då påverka ännu fler personer och verksamheter. Vårt mål är och har därför hela tiden varit tydligt. Vi ska utrota och friförklara Sverige helt från ASF.

Åtgärderna vi vidtagit har varit många, frågorna desto fler. Redan andra dagen beslutade vi att upprätta en operativ ledningscentral i Fagersta. Fagersta kommun erbjöd oss snabbt plats för den operativa ledningscentralen (OLC) i deras kommunhus och provtagningscentralen (PC) vid Sänkmossens avfallsanläggning. Det fungerade mycket bra i den inledande fasen av krisen, men vi kom fram till att vi behövde en mer långsiktig lösning. Därför flyttade vi verksamheten till en plats där vi samlat kontorslokaler, provtagning, förvaring och förbränning på samma plats.

Jordbruksverkets och Distriksveterinärernas personal utanför provtagningstältet.
Jordbruksverkets och Distriktsveterinärernas personal utanför provtagningstältet vid Sänkmossens avfallsanläggning.

En viktig åtgärd som vi inledde den 11 oktober, var att stängsla in det område där vi hittat smittade kadaver. På så sätt minskar vi fysiskt risken att smittade vildsvin tar sig ut ur området, och att friska tar sig in. Sökarbetet i den smittade zonen (cirka 1 000 kvadratkilometer) och provtagning av upphittade kadaver har hittills inneburit att vi påträffat 53 kadaver med smitta, samtliga inom en begränsad del av kärnområdet (som är cirka 100 kvadratkilometer).

Vi har sedan utbrottets början bemannat vår krisorganisation med 100 till 150 medarbetare från både Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna som på olika sätt bridrar till att bekämpa smittan. Samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Svenska jägarförbundet, kommuner, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, olika branscher, andra myndigheter och aktörer har varit avgörande för resultatet.

Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet ska gå till.
Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet efter smittade vildsvin ska gå till.

Vi är otroligt tacksamma över all hjälp och allt stöd vi får och har fått. Alla hjälps åt och det är samverkan när den är som bäst!

Förekomsten av djursjukdomar som salmonella och ASF slår ofta hårt mot livsmedelsproducenter och deras lönsamhet, speciellt när smittan tagit sig in i djurbesättningar. Bara i år har Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och aktörer hanterat salmonellautbrott, fågelinfluensa, torka, översvämningar, och nu ASF.

Jordbruksverket bidrar till att livsmedelsstrategins mål kan nås

Livsmedelsstrategin övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en ökad hållbar matproduktion som ska bidra till en minskad sårbarhet och en ökad självförsörjning samtidigt som vi ska nå våra miljömål.

Både matproduktionen och företagens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av förekomsten av djursjukdomar. Därför är ett långsiktigt och förebyggande arbete väldigt viktigt inte minst inom smittskydd, samma sak gäller för vår egen krisorganisation.

En del av livsmedelsstrategin är vildsvinspaketet som bland annat syftar till att stärka det generella smittskyddet för tamgrisbesättningar, speciellt kopplat till ASF. Avsikten är att bidra till färre djursjukdomar på tamgrisbesättningar och därmed lägre kostnader för företagen, vilket kan ha en positiv effekt på lönsamheten.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret, inte bara för bekämpningen av det befintliga utbrottet av ASF, utan över att genom ett långsiktigt smittbekämpningsarbete säkra en stabil svensk livsmedelsproduktion. Det är ett tungt ansvar – men som vi alltså får stor hjälp att bära. Är det något bekämpningsarbetet av ASF visar så är det det. Och det är vi mycket tacksamma för.

/Anna Cedervall, stabschef i krisorganisationen

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 31 oktober 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 31 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Läget i Östeuropa har fortfarande stor betydelse kortsiktigt för prisutvecklingen på jordbruksprodukter. Tilltagande oro i Mellanöstern kan också komma att påverka prisutvecklingen. På södra halvklotet finns risk för torka, men läget ser ut att förbättras i Sydamerika. I Europa har vädret hittills varit gynnsamt för årets höstsådd.

Foto: Anna Kern

I Sverige är årets skörd i stort sett avslutad. Jordbruksverkets preliminära skördestatistik publiceras i mitten av november.

Svag kvalitet på årets spannmålsskörd har lett till att en större andel än normalt inte uppfyllt kraven för livsmedelsanvändning. Prisskillnaden är därför stor mellan brödspannmål och foderspannmål.

Slakten av suggor har varit större än normalt under de senaste månaderna, det har inneburit att även semineringarna av suggor har minskat. Den senaste veckan har priset på griskött höjts av ett av de större slakterierna.

De ledande producenterna av gödning har försökt höja priserna under hösten men tilltagande konkurrens har gjort att prisökningarna hittills varit små.

Lantbruksbarometern för 2023 visar att lantbrukarnas upplevda lönsamhet försämrats under senaste året och nu är på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2018.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Lokalproducerat på tallriken på Offentliga måltidens dag

Lämna ett svar

Torsdagen den 19 oktober firas Offentliga måltidens dag runt om i hela landet. Betydelsen av de offentliga måltiderna, som berör en stor del av befolkningen varje dag, har de senaste åren uppmärksammats allt mer.

För att fler ska få möjlighet att ta del av de offentliga måltiderna, åker en foodtruck runt på öarna i Ekerö kommun den 17–19 oktober och bjuder på provsmakning av skolmaten och Ekerös nya kommunrätt ”Ekerörätten”. Foto: Ekerö kommun.

På Offentliga måltidens dag visar kommuner och regioner runt om i Sverige stolt upp sina måltidsverksamheter. På många håll serveras extra festliga menyer och beslutsfattare eller anhöriga bjuds in till skol- och seniorrestauranger. Medan det på andra håll serveras smakportioner till allmänheten i stadshuset eller på torget.

Offentliga måltidens dag är också ett tillfälle då många måltidsorganisationer lyfter fram närproducerade råvaror och samarbeten med lokala livsmedelsproducenter.  

Här kommer några exempel:

  • Åre kommun kommer bjuda på en potatisbuffé med närodlad potatis.
  • Östra Göinge kommun kallar årets tema ”Smaken av en plats”.
  • Örebro kommun lyfter fram samarbeten med lokala livsmedelsproducenter och serverar havreris från Närkeslätten.
  • Mora kommun serverar pannbiff, potatis och sås bestående av nästan bara lokalproducerade råvaror.
  • Ekerö kommun lanserar i samband med firande i år en egen rätt, Ekerörätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning.
Ekerörätten. Det är kommunens kockar har tagit fram rätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning. Rätten kan lagas och serveras, anpassat till matgästerna i förskola, skola och omsorg. Foto: Ekerö kommun.

Bidrar till stabilitet

Det är fjärde året som MATtanken koordinerar Offentliga måltidens dag, för att uppmärksamma de tre miljoner offentligt finansierade måltider som varje dag serveras i förskola, skola, äldreomsorg och på sjukhus.

De offentliga måltiderna har alltid fyllt en viktig funktion i samhället, men på senare år har allt fler förstått värdet av dem.

-Tryggheten som måltiderna bidrar till är extra viktig i ett omvärldsläge med oroligheter och ansträngd ekonomi. De offentliga måltiderna är också viktiga i frågor som rör näringslivsutveckling, beredskap och hållbarhetsmål. De offentliga måltiderna bidrar på många sätt till stabilitet i samhället.

Matgästerna serveras pannbiff med potatis, brunsås och tillbehör på Offentliga måltidens dag i Mora kommun. Potatisen kommer från åkrar i Mora, köttfärsen till biffarna kommer också från lokala producenter och brunsåsen innehåller närproducerad ekologisk mjölk. Foto: Mora kommun.

Vi har fantastiska offentliga måltider i vårt land. Det vill vi att fler ska få upp ögonen för. Därför koordinerar MATtanken Offentliga måltidens dag, den 19 oktober 2023. Det är en dag då offentliga måltidsverksamheter i hela landet visar upp sin verksamhet.

Måltidens dag har instiftats av Måltidsakademien och infaller alltid tredje torsdagen i oktober. MATtanken förstärker dagen i samverkan med MåltidsakademienLänk till annan webbplats.. Läs mer och se alla anmälda aktiviteter här: www.mattanken.se/omd.

/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.