”Om folk svälter och dör på grund av matbrist har vi inget folk att försvara. Då behövs inte Försvarsmakten.” Vi var i Norra Militärregionens lokaler i Boden när en av våra kollegor från Försvarsmakten summerade det i två korta meningar.
I en tid som präglas av mycket oro i vår omvärld och i ett säkerhetsläge som beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskriget är frågan om mat ytterst en fråga om vår säkerhet och om Sveriges försvarsförmåga.
Jordbruksverket är expertmyndighet i frågor som rör matproduktion. Vi arbetar utifrån regeringsuppdrag men självständigt och oberoende av politiken. Jordbruksverket är också en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt ansvar är att, tillsammans med andra myndigheter, se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet.
Idag lämnar vi konkreta förslag till regeringen på hur vi tillsammans med företagen bygger Sveriges livsmedelsberedskap och tryggar maten oavsett vad som händer. Under utredningen har vi samarbetat med andra myndigheter inom vår beredskapssektor, Försvarsmakten, vårt grannland Finland – som är ett föregångsland när det kommer till försörjningsberedskap – samt företag och branschföreträdare inom jordbruksnäringen.
Leveransen till regeringen utgör en milstolpe för Sveriges livsmedelsförsörjning. Nu lämnar vi utredningsfasen och börjar bygga Sveriges livsmedelsberedskap.
Vi bygger beredskapen tillsammans
Jordbruksverket föreslår att staten ska etablera beredskapslager för spannmål till livsmedel och insatsvaror till jordbruket. Sverige är beroende av importerat utsäde, växtskyddsmedel, mineralgödsel och proteinfoder för att producera mat. Handelsstörningar kan ha en enorm påverkan på matproduktionen. Om dessa uppstår vid kritiska tidpunkter för jordbruket, vid sådd eller skörd kan det få stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen under en lång tid framåt. Insatsvaror bör lagras för en växtodlingssäsong och för den produktion som kan upprätthållas vid allvarlig samhällsstörning och ytterst krig.
Olika alternativ för lagring av spannmål för livsmedelsändamål, från tre månaders till tolv månaders konsumtion, redovisas. Det är regeringen som beslutar om hur mycket spannmål som ska lagras.
Förslaget innebär att vi bygger beredskapen tillsammans med företagen. Vi föreslår att beredskapslagringen, både för spannmål och insatsvaror, ska ske i form av så kallade omsättningslager, där staten köper en mängd vara som sedan lagras och omsätts regelbundet av företagen. Varan som ägs av staten ska alltid finnas tillgänglig när staten behöver den.
Vi föreslår en så stor regionalisering av beredskapslagren som möjligt, det vill säga att lagren ska vara fördelade över hela landet. Det minskar beroendet av transporter i kris och krig och säkerställer att vi har mat i alla delar av landet om viktig infrastruktur skulle slås ut.
Lagren bör komma till användning som en sista utväg i en allvarlig bristsituation inte kan åtgärdas av marknaden. Beredskapslagren ska ses som en statlig försäkring för att vi ska ha tillräckligt med mat i landet oavsett vad som händer. Beredskapslagring är en av flera åtgärder för att öka motståndskraften, investeringsstöd i syfte att öka företagens robusthet är en annan åtgärd som Jordbruksverket presenterar.
Målet: Att säkra 3 000 kalorier per person och dygn
I en allvarlig kris eller i ett krig kan vi inte räkna med att kunna äta samma mat som vi gör i dag. Däremot ska vi kunna känna oss trygga med att det kommer att finnas tillgång till tillräckligt med säker mat för att vi ska kunna äta oss mätta.
Livsmedelsverket beräknar att 3 000 kalorier per person och dygn behöver säkras under höjd beredskap, och vi har utgått från beräkningarna om mängden kalorier när vi har utrett storlek på lagren. Lagren är dimensionerade för att tillgodose energibehovet hos civilbefolkning och svensk militär. Produktion av livsmedel som är förhållandevis robust har prioriterats.
Beredskapslager för spannmål bör prioriteras i norra Sverige
Jordbruksverket har utrett hur livsmedelsförsörjningen kan tryggas i de fyra nordligaste länen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
De fyra nordligaste länen är helt beroende av transporter från södra Sverige för att klara sin livsmedelsförsörjning. Samtidigt är området strategiskt viktigt för Sveriges och Natos försvar. Förutom att säkerställa att invånarna har mat i kris och krig, innebär en tryggad livsmedelsförsörjning i denna del av landet, en ökad avskräckningsförmåga och en högre insats för motståndare att angripa vårt land.
Jordbruksverket föreslår att uppbyggnaden av beredskapslager för spannmål ska prioriteras i norra Sverige. Det är spannmål avsedd för livsmedelsändamål som bör beredskapslagras i omsättningslager där varan omsätts av privata företag men som kan behöva kompletteras med lager där varan omsätts av staten.
Spannmålen som beredskapslagras behöver förädlas för att bli mat. I norra Sverige finns inga spannmålskvarnar. De bagerier som finns har inte heller egen kvarnutrustning som skulle kunna komma till användning. För att trygga livsmedelsförsörjningen i denna del av landet är det viktigt att staten säkrar även mobila kvarnar.
Kostnad för lagren = ett kaffepaket per person och år
Vad kostar det att staten försäkrar att vi har tillräckligt med mat vid kris och krig? Det beror så klart på vilket beslut som regeringen fattar om vad som ska lagras, det vill säga om vi ska lagra enbart spannmål, enbart insatsvaror eller både och, samt hur lång tid spannmålslagren i sådana fall ska räcka.
Vi har lämnat skalbara förslag och utifrån vilket beslut som fattas kan uppbyggnaden av beredskapslager av spannmål och insatsvaror kosta mellan 67 kronor och 78 kronor per person och år, i tio år framåt. Alltså ungefär kostnaden för ett paket kaffe per person och år.
Det innebär en kostnad på mellan 7 och 8,5 miljarder kronor, fördelad på tio år. I det högsta spannet hamnar vi i samma kostnadsnivå som Finland som är ett föregångsland när det kommer till beredskapslagring.
Mer information och länk till rapporterna hittar du här.
/Saranda Daka, utredningsledare, Beredskapsenheten, Jordbruksverket
Den svenska maten 