I arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 var livsmedelskedjans aktörer tydliga med att det behövs mätbara mål för svensk livsmedelsproduktion. Regeringen har därför gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag på mål. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober.
Är du företagare eller branschföreträdare – tyck till! En viktig del av uppdraget är att hämta synpunkter och ha en nära dialog med livsmedelskedjans aktörer. Vi har redan haft dialog med flera branscher men vill att alla ska ha möjlighet att tycka till. Därför ber vi dig som företräder en verksamhet eller bransch inom livsmedelskedjan att lämna in dina förslag via en webbenkät, senast 18 juni.
Enkäten är öppen för alla men vänder sig framförallt till bransch- och intresseorganisationer, företag och myndigheter. Förslag kan lämnas till och med den 18 juni på mål och hur de kan följas upp.
Vad kan förslagen handla om? Förslagen kan handla om livsmedelsbranschen som helhet eller för delsektorer. Fokus är mål för primärproduktionen inom jordbruk, trädgård och sjömat. Det är en avgränsning som gjorts eftersom uppdragstiden är så kort. Men vi tar gärna emot förslag som rör hela livsmedelskedjan. Mål för primärproduktionen påverkar ju även övriga led, som förädling och handel.
I uppdraget nämner regeringen exempel på mål; en försörjningsgrad på 80 procent för kött och mjölk, 150 procent för spannmål och 100 procent för gröna proteiner. Med försörjningsgrad menas hur stor andel av den svenska produktionen som täcker efterfrågan från svenska konsumenter och exportmarknaderna. Vidare nämns en produktionsökning av sjömat med 80 procent.
Jordbruksverket tar fram förslag och regeringen beslutar sedan om vilka mål det blir.
Vår årsrapport inom regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar en uppåtgående trend för antalet företag i livsmedelsindustrin och restaurangledet mellan 2016 och 2022. Samtidigt minskade antalet företag i primärproduktionen. På vårt lunchseminarium den 19 april presenterades och diskuterades rapporten. Du kan se seminariet i efterhand här.
Lönsamheten har varierat över tid och mellan kedjans led
Måtten för lönsamhet inom livsmedelskedjan – nettomarginal, rörelsemarginal och avkastning på eget kapital – har varierat sedan 2016. 2022 blev ett tufft år för alla led utom för primärproduktionen som uppvisar ett rekordår lönsamhetsmässigt. Variationerna i lönsamheten för ledet beror till stor del på skördarnas storlek och priserna över tid.
För livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln minskade nettomarginalen och rörelsemarginalen mellan 2016 och 2018, för att sedan öka till och med 2021. I restaurangledet minskade samma mått till och med 2020 för att sedan öka påtagligt 2021. De tydliga nedgångarna för leden år 2022 hänger till stor del ihop med den kraftiga inflationen och de prisökningar som följt.
Det går inte att avgöra med statistiska analyser om lönsamheten 2016–2022 följer någon trend i primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln eller livsmedelskedjan totalt. Däremot finns en signifikant nedåtgående trend för lönsamheten i restaurangledet. Trenden kan till stor del förklaras av att hushållen fått mindre att röra sig med till följd av den kraftiga inflationen, men också av pandemieffekter såsom restriktioner och personalbrist.
Det faktum att antalet företag i restaurangledet följer en signifikant uppåtgående trend tyder på att det finns förväntningar om framtida lönsamhet i ledet. En liknande positiv trend syns även i livsmedelsindustrin.
Företagen i primärproduktionen blir färre, men större
I primärproduktionen visar trendanalysen att antalet företag minskar. Detta är sannolikt kopplat till den snabba strukturomvandling som sker i det svenska lantbruket idag där andelen små och medelstora företag minskar, antingen för att de läggs ner eller för att de blir större. Samtidigt växer andelen stora företag i sektorn.
Utvecklingen beror till stor del på att företagen söker stordriftsfördelar. När företagen blir större får de till exempel bättre möjligheter att investera i verksamheten och de kan också skapa ett högre löneutrymme och få möjlighet att hyra in arbetskraft. På så vis kan arbetsbördan per anställd minska och möjliggöra en mer socialt hållbar vardag för personalen.
Livsmedelsstrategin 2.0 är nödvändig
Förutsättningarna för företagen inom livsmedelskedjan att bedriva verksamhet har förändrats påtagligt sedan livsmedelsstrategin beslutades. Torka, pandemi, krig i Europa, inflation och kraftiga prisökningar har präglat och präglar fortfarande utvecklingen och utmanar företagen i kedjan på flera sätt. Mot bakgrund av dessa förändringar är den översyn som just nu sker av livsmedelsstrategin en viktig del i arbetet med att nå målen om ökad konkurrenskraft, tillväxt och hållbarhet i livsmedelskedjan.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten i sin helhet hittar du här.
/Elice Fällström Miljöekonomisk utredare och projektledare för regeringsuppdraget om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.
Livsmedelsstrategins övergripande mål är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja som skapar tillväxt och sysselsättning samt bidrar till hållbar utveckling i hela landet. Företagen i livsmedelskedjan är spridda geografiskt och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning varierar dels mellan livsmedelskedjans led och dels mellan olika delar av landet. Det är därför viktigt att livsmedelsstrategin bidrar till att skapa förutsättningar för företagen att bedriva verksamhet i såväl storstäder som på landsbygden.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vi på Jordbruksverket bidrar till att målen i livsmedelsstrategin nås på flera olika sätt. Dels genom att livsmedelsstrategins mål genomsyrar vårt arbete men också genom de specifika uppdrag vi har som är direkt kopplade till livsmedelsstrategin.
Under 2023 hade vi tio uppdrag i handlingsplanerna och nu har vi lämnat vår årliga redovisning till Tillväxtverket och regeringskansliet. I redovisningen finns bland annat varje uppdrags aktiviteter, resultat och tidiga effekter.
Uppdrag
Exempel på resultat och aktiviteter
Kompetenscentrum för hållbar hantering i jordbruket
– Det långsiktiga arbetet har lett till en ökad förståelse för vattnets roll som produktionsfaktor. – En stor del av årets resultat beror på tidigare års aktiviteter. – En effekt är att medvetenheten om jordbrukets behov av vatten har ökat, liksom betydelsen för framtida matproduktion.
Samordningsfunktion Eko
– Slutredovisning av alla projekt som pågått under 2023. – Vi löser upp ekosekretariatet. – Uppdraget avslutas efter 7 år. – Totalt har ca 100 eko-projekt finansierats med ca 127 mkr. – Ekologiska livsmedel har haft tuffa utmaningar, konkurrens från andra koncept och inflation.
Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden
– Exempel på resultat är tillgång till växtskyddsmedel och kunskap om lämpliga och möjliga kombinationer av behandlingar mot skadegörare. – LRF genomför projektet. – 2023 genomfördes 29 försök. – Kemikalieinspektionen godkände 18 ansökningar under 2023.
Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
– Större förändringar i årsrapport 2023: trendanalyser och utökat fokus på målet minskad sårbarhet.
Utveckla arbetet med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvaror
Exempel på resultat och arbete: – Nya marknadstillträden för livsmedel och jordbruksprodukter till tredjeland. – Acceptans för regionalisering vid sjukdomsutbrott i Sverige för att möjliggöra fortsatt export från sjukdomsfria områden i Sverige. – Deltagande i EU och internationella fora som bidragit till ökad kunskap om – exportförhandlingar, samt kontakter, för att främja svenska exportintressen.
Uppdragets ska utveckla arbetet med exportgodkännanden av livsmedel och jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som syftar till att få svenska anläggningar godkända för export till tredje land.
Exempel på resultat: – SJV medverkade vid en inspektion från Japan, som resulterade i utökat befintligt exportgodkännande och att åldersrelaterade begränsningar på nötköttsexport togs bort.
Vattenbrukspaketet
– Fokus på genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, men också åtgärder i handlingsplanen för vattenbruk. – 3 utlysningar. – Resultaten sprids för att öka kunskapen inom olika delar av vattenbruket.
– Arbetar strategiskt för att förbättra tillgången till effektiva växtskyddsmetoder i svensk växtodling och bl.a. bekämpning av insekter. – Fokus 2023 på analys av hållbarhetsindikatorer kopplade till skadegörarförekomst och skördebortfall. – Analys av precisionsbekämpningsteknik.
Vildsvinspaketet – främjande av vildsvinskött
– Vi utlyser medel för kunskapshöjande åtgärder. – Ökad efterfrågan, främst inom offentlig sektor. – Stärkt samarbete. – Ökat intresse för råvaran.
Vildsvinspaketet – vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris
– Fördelat medel till Gård & djurhälsan för utveckling av kontrollpunkter. – Utbrottet av ASF gjorde att projektet påskyndades i flera delar. Fokus har varit på att: – få klart programmet och anpassa webbmodulerna, och – sprida information om programmet och arbetet med biosäkerhet och minskade risker.
Uppdragen är olika och bidrar till livsmedelsstrategins övergripande mål på många olika sätt.
Vi skriver också att:
de pågående uppdragen är viktiga för att nå livsmedelsstrategins mål, men att de svenska företagen behöver få rätt förutsättningar för att kunna producera mer hållbar mat och säkra livsmedelsförsörjningen,
det behövs långsiktigt lönsamma företag, att de naturresurser som krävs för produktionen tas om hand och värnas, att satsningar görs på forskning och innovation, på kompetensförsörjning och att det finns tillgång på kompetent arbetskraft,
myndigheter behöver ges möjligheter att förenkla och digitalisera i syfte att underlätta för företagen att göra rätt och att
det krävs långsiktighet och ett förebyggande arbete för att nå målen, och därför kan det övervägas om vissa uppdrag borde vara en del av myndigheternas ordinarie uppgifter. Dessutom behövs en långsiktig finansiering, att möjligheterna som finns i de stora EU-programmen utnyttjas och att politiken är utformad för att stödja en ökande, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion.
Vi har dessutom haft flera uppdrag som indirekt är kopplade till livsmedelsstrategin:
Genomföra förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur.
Sammanställa kunskap om och analysera fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion.
Förbättra sjömatskonsumtionsstatistiken.
Beredningsmöjligheterna och surströmmingsindustrins råvaruförsörjning.
Genomföra en kartläggning och analys av gödselmedelsproduktionen.
Du kan läsa mer om dessa uppdrag och vår återrapportering av regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins mål i Jordbruksverkets årsredovisning.
/Camilla Burman som höll ihop arbetet med den årliga redovisningen.
Det övergripande målet med livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela Sverige.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jag har växt upp på en gård där jordbruk och jakt har varit en diskussion som legat mig varmt om hjärtat. För mig är det viktigt att vilda djur som vildsvin förtjänar att leva ett värdigt liv i skogen. När jakt sedan genomförs behöver vi ta hand om köttet med varsamhet och hänsyn för att respektera djurets liv. Därför har vi skapat en konferens med det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument.
Samtidigt som bekämpningen av afrikansk svinpest pågår i Västmanland finns ett behov av en fortsatt fungerande vildsvinskedja – från skog till bord – i resten av Sverige. Genom att hålla liv i efterfrågan på vildsvinskött stärks Sveriges livsmedelsproduktion och vildsvinspopulationen kan hållas i balans.
Ett sätt att servera vildsvinkött är som pulled pork i brioche.Foto: Karin Schaefer/Svenskt vildsvinskött.
Hur kan mer vildsvinskött nå konsument?
Det är temat för vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Under vildsvinsdagarna, som består av studiebesök på en vilthanteringsanläggning och konferens, kommer erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan att lyftas.
Så nu undrar jag:
– Jagar du vildsvin? – Hanterar du vildsvinskött? – Säljer du vildsvinskött? – Serverar du vildsvinskött?
Vildsvinsdagarna anordnas av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet.
Jag hoppas att vi träffas på vildsvinsdagarna 5-6 december!
Varma hälsningar från Cecilia Andersson, som jobbar med regeringsuppdraget för att främja konsumtionen av vildsvinskött.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Två månader har gått sen Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest, ASF. Det var ett nödvändigt beslut att kraftsamla myndigheten och snabbt aktivera Jordbruksverkets krisorganisation för att kunna lokalisera, avgränsa och bekämpa smittan och för att minimera risken för smittspridning. Än återstår mycket arbete, men vi har nu en tydligare bild över smittans utbredning.
Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning skulle det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna skulle då påverka ännu fler personer och verksamheter. Vårt mål är och har därför hela tiden varit tydligt. Vi ska utrota och friförklara Sverige helt från ASF.
Åtgärderna vi vidtagit har varit många, frågorna desto fler. Redan andra dagen beslutade vi att upprätta en operativ ledningscentral i Fagersta. Fagersta kommun erbjöd oss snabbt plats för den operativa ledningscentralen (OLC) i deras kommunhus och provtagningscentralen (PC) vid Sänkmossens avfallsanläggning. Det fungerade mycket bra i den inledande fasen av krisen, men vi kom fram till att vi behövde en mer långsiktig lösning. Därför flyttade vi verksamheten till en plats där vi samlat kontorslokaler, provtagning, förvaring och förbränning på samma plats.
Jordbruksverkets och Distriktsveterinärernas personal utanför provtagningstältet vid Sänkmossens avfallsanläggning.
En viktig åtgärd som vi inledde den 11 oktober, var att stängsla in det område där vi hittat smittade kadaver. På så sätt minskar vi fysiskt risken att smittade vildsvin tar sig ut ur området, och att friska tar sig in. Sökarbetet i den smittade zonen (cirka 1 000 kvadratkilometer) och provtagning av upphittade kadaver har hittills inneburit att vi påträffat 53 kadaver med smitta, samtliga inom en begränsad del av kärnområdet (som är cirka 100 kvadratkilometer).
Vi har sedan utbrottets början bemannat vår krisorganisation med 100 till 150 medarbetare från både Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna som på olika sätt bridrar till att bekämpa smittan. Samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Svenska jägarförbundet, kommuner, länsstyrelser, frivilliga försvarsorganisationer, olika branscher, andra myndigheter och aktörer har varit avgörande för resultatet.
Jägarförbundet instruerar jägare hur sökandet efter smittade vildsvin ska gå till.
Vi är otroligt tacksamma över all hjälp och allt stöd vi får och har fått. Alla hjälps åt och det är samverkan när den är som bäst!
Förekomsten av djursjukdomar som salmonella och ASF slår ofta hårt mot livsmedelsproducenter och deras lönsamhet, speciellt när smittan tagit sig in i djurbesättningar. Bara i år har Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och aktörer hanterat salmonellautbrott, fågelinfluensa, torka, översvämningar, och nu ASF.
Jordbruksverket bidrar till att livsmedelsstrategins mål kan nås
Livsmedelsstrategin övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en ökad hållbar matproduktion som ska bidra till en minskad sårbarhet och en ökad självförsörjning samtidigt som vi ska nå våra miljömål.
Både matproduktionen och företagens lönsamhet påverkas i stor utsträckning av förekomsten av djursjukdomar. Därför är ett långsiktigt och förebyggande arbete väldigt viktigt inte minst inom smittskydd, samma sak gäller för vår egen krisorganisation.
En del av livsmedelsstrategin är vildsvinspaketet som bland annat syftar till att stärka det generella smittskyddet för tamgrisbesättningar, speciellt kopplat till ASF. Avsikten är att bidra till färre djursjukdomar på tamgrisbesättningar och därmed lägre kostnader för företagen, vilket kan ha en positiv effekt på lönsamheten.
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret, inte bara för bekämpningen av det befintliga utbrottet av ASF, utan över att genom ett långsiktigt smittbekämpningsarbete säkra en stabil svensk livsmedelsproduktion. Det är ett tungt ansvar – men som vi alltså får stor hjälp att bära. Är det något bekämpningsarbetet av ASF visar så är det det. Och det är vi mycket tacksamma för.
/Anna Cedervall, stabschef i krisorganisationen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått två nya regeringsuppdrag inom de blå näringarna. Det handlar dels om den blå värdekedjan och en handlingsplan för arterna sill och skarpsill, dels att utveckla svensk algindustri. Båda uppdragen ska bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion. Uppdragen ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 september 2024.
Uppdraget om den blå värdekedjan och bygger vidare på det uppdrag om fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet som vi redovisade till regeringskansliet i mars 2023. I en rapport lämnade vi ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målet om ökade landningar för svensk livsmedelsproduktion. I rapporten identifierades behovet av en långsiktig vision för den pelagiska blå värdekedjan.
I det nya uppdraget ska vi ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige, från fartyg till konsument. Uppdraget ska utöver samspelet med import beakta infrastrukturinsatser som kan inkludera hamnar, transporter och lagringsmöjligheter. Handlingsplanen ska också möjliggöra ett större nyttjande för humankonsumtion av råvaran som landas i Sverige, vilket är viktigt särskilt ur ett beredskapsperspektiv.
Alguppdraget ska analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för en ökad och hållbar produktion av algbaserade livsmedel i Sverige. Uppdraget kommer att genomföras i dialog med intressenter, näring och berörda myndigheter. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans under genomförandet av uppdragen!
/Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare och Izabela Alias, vattenbrukssamordnare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att lagstiftning och långsiktigt arbete inom djurskydd, djurhälsa och växtodling skapar mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten, men att priset blir allt viktigare.
I Sverige är kraven som styr produktionen av mat högre på flera områden jämfört med många andra länder. Dessa krav skapar mervärden, då de har en positiv påverkan på matens egenskaper ur olika hållbarhetsaspekter. Ett exempel på svenska mervärden till följd av det långsiktiga arbetet med god djurhälsa och våra svenska djurskyddsregler är att djuren ges goda förutsättningar att bete sig naturligt. Arbetet med att säkra en god djurhälsa bidrar också till att djur i det svenska lantbruket är fria från många sjukdomar som finns i många andra länder. Den goda djurhälsan kännetecknas bland annat av låg antibiotikaanvändning och till grund för svensk djurhållning ligger filosofin att friska djur inte behöver antibiotika. Mellan åren 2016 och 2020 var det också små förändringar i den totala försäljningen av antibiotika för lantbruksdjur i Sverige.
Foto: Anna Roström, Scandinav
Öppna landskap och växtskydd i våra odlingar
Ett annat mervärde är betande djur, som bidrar till ett attraktivt odlingslandskap med stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. Detta ger också möjligheter till rekreation och friluftsliv, som i sin tur utgör viktiga delar av Sveriges miljökvalitetsmål. Dessutom har det svenska kulturlandskapet formats av betande djur under lång tid.
Mervärdena inom växtodlingen skapas bland annat av en säker och ansvarsfull användning av växtskyddsmedel och växtnäringsämnen samt en hög andel vall på svensk åkermark som bidrar till bindande av kol. I Sverige tillämpas integrerat växtskydd och det finns flera krav på hantering och användning för att minimera riskerna både för människor som arbetar med växtskyddsmedel och för miljön. Dessutom bidrar Sveriges geografiska läge till ett relativt lågt tryck från växtskadegörare, vilket minskar behoven av växtskyddsmedel jämfört med många andra länder i Europa.
Priset allt viktigare för konsumenter
Sammanfattningsvis finns det i Sverige flera mervärden kopplade till ekonomisk och social hållbarhet som spelar roll för konsumenten. Men med tanke på omvärldshändelser och kraftiga prisökningar är det sannolikt att priset kommer att bli allt viktigare för konsumenterna vid val av livsmedel. Livsmedelsföretagens årliga trendmätning, som visar vilka konsumenttrender som påverkar livsmedelsproducenterna mest, visar att priset just nu är den allra viktigaste trenden (mars 2022).
Drygt hälften av svenskarna har övervikt och fetma
Vad och hur vi äter spelar en stor roll för vårt mående och ohälsosamma matvanor är en av de enskilt största orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige (IHME, 2021). Rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin pekar på att det finns en försämring av svenskarnas matvanor. Mellan åren 2016 och 2022 var det en ökning av andelen personer som dricker sötad dryck minst två gånger per vecka. Under samma år var det också en minskning av andelen personer som äter frukt och grönsaker mer än tre gånger per dag.
Andelen svenskar med övervikt och fetma i Sverige har ökat med två till tre procentenheter per år under en lång period. Utvecklingen från och med år 2016 visar dock endast på små förändringar. Samtidigt finns en ökad matfattigdom i Sverige och enligt WHO finns det undernärda barn även i Sverige.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
/Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
All livsmedelsproduktion innebär en påverkan på miljön och klimatet, i vissa fall positiv och i andra fall negativ. Sedan året innan livsmedelsstrategin beslutades har utvecklingen i miljön gått i rätt riktning för flera indikatorer som är kopplade till livsmedelskedjan. Men förändringarna går långsamt och relevanta miljökvalitetsmål nås inte.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Lönsamma företag kan investera i ny miljövänlig teknik och miljöfrämjande åtgärder, till exempel att testa och utveckla nya odlingsmetoder och att göra andra åtgärder för att minska klimatpåverkan eller gynna biologisk mångfald. Det behövs för att vi ska närma oss de miljömål som är nära kopplade till livsmedelskedjan.
Foto: Tommy.O Andersson/Scandinav
Inom arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin har sju miljökvalitetsmål identifierats som särskilt relevanta för livsmedelsstrategin:
Begränsad klimatpåverkan
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö (precisering Hållbar avfallshantering)
Ett rikt växt- och djurliv
Utöver de indikatorer som ingår i miljömålsuppföljningen följer vi i rapporten även kompletterande indikatorer som har nära koppling till livsmedelskedjan. Till exempel tittar vi på hur antalet får och nötkreatur utvecklas över tid. Överlag är det svårt att koppla livsmedelsstrategins mål om generella produktionsökningar till faktiska förändringar i miljön eftersom det ofta tar tid innan förändringar i miljön är mätbara och förändringarna ofta sker i flera led. Det saknas i många fall också miljöövervakningsdata för att kunna följa utvecklingen på ett tillfredsställande sätt.
Årets rapport visar att inga av de sju miljökvalitetsmål som identifierats som särskilt relevanta för livsmedelskedjan är möjliga att nå till år 2030. Det är enligt de ansvariga myndigheternas bedömningar inom den fördjupade utvärderingen inom miljömålssystemet 2023. Målet Giftfri miljö bedöms vara nära att nås till år 2030, förutsatt att åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi genomförs.
När vi tittar på så kallade regressionsanalyser för enskilda indikatorer eller grupper av indikatorer framträder flera trender. Några viktiga trender sedan år 2016, det vill säga året innan livsmedelsstrategin infördes, beskrivs nedan.
Små minskningar av växthusgasutsläppen
Utsläppen av växthusgaser med koppling till livsmedelskedjan beräknas på flera olika sätt. Flera av de indikatorer som följs utvecklas åt rätt håll. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från livsmedel har minskat sedan år 2016, liksom livsmedelsindustrins territoriella utsläpp av växthusgaser och de produktionsbaserade utsläppen av växthusgaser från livsmedel. Minskningstakten är dock låg och andra mått på jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser visar inga tydliga nedåtgående trender. Mer informationer om indikatorer för utsläpp av växthusgaser hittar du på Naturvårdsverkets webb.
Arealen åkermark krymper
Tillgången till jordbruksmark är en grundläggande förutsättning för att producera livsmedel. Arealen jordbruksmark har minskat med 30 000 hektar, motsvarande en procent, mellan år 2016 och 2022. Ungefär en tiondel av marken exploateras, medan resten av jordbruksmarken som försvinner planteras med skog eller växer igen spontant. Förlusten av jordbruksmark är främst ett problem på lång sikt, dels för möjligheterna att öka den svenska produktionen och dels för den biologiska mångfalden som är knuten till jordbruksmark.
Arealen ängs- och betesmark ökar men färre betande djur
Arealen ängs- och betesmark har ökat något. Drygt 12 000 hektar motsvarande 2,5 procent har tillkommit sedan år 2016. Ängs- och betesmarker utgör viktiga miljöer för biologisk mångfald. De biologiska värdena är beroende av att ängs- och betesmarker hävdas, det vill säga att de skördas eller att de betas. Därför är det bekymmersamt att antalet företag som har får och nötkreatur har minskat sedan år 2016, liksom de totala antalen får och nötkreatur. Om trenderna fortgår kan det innebära att möjligheterna att sköta betesmarkerna försämras, särskilt i områden som har sämre förutsättningar för företag med många djur.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Sandra Lindström på miljöanalysenheten, medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Livsmedelsstrategins handlingsplaner innehåller de åtgärder som regeringen anser behövs för att nå målen i livsmedelsstrategin. Åtgärderna ska genomföras genom uppdrag med koppling till något av de tre strategiska områdena:
• Regler och villkor
• Konsument och marknad
• Kunskap och innovation.
I rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – År 2023 har vi följt 30 uppdrag som myndigheter och andra genomförde år 2021. Uppdragen har olika karaktär, och för vissa börjar resultat visa sig redan år 2021, medan andra uppdrags resultat är mer långsiktiga.
Dialog om regelförenkling behöver fortsätta
Inom det strategiska området Regler och villkor kan flera av uppdragen kopplas till Tillväxtverkets samordningsuppdrag där bland annat regler och villkor identifierats som ett prioriterat område. Det finns även kopplingar till regleringsbreven för år 2023. Där anges att Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna ska redovisa vilka regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins måluppfyllelse. I det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategins genomförande är det viktigt att dialogen om regelförenkling fortsätter mellan de olika uppdragen och att samordning sker – när det är relevant. Det är även viktigt att dialogen och samordningen sker med relevanta uppdrag och processer som ligger utanför livsmedelsstrategins handlingsplaner.
I rapporten skriver vi bland annat att inom det strategiska området regler och villkor har uppdraget om kompetenscentrum för vattenhantering i jordbruket fått genomslag i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Till exempel finns åtgärder och satsningar på dränering och bevattning i den strategiska planen som kan kopplas till uppdraget. Dessutom har regeringen gjort satsningar på täckdikning och jordbrukets vattenbehov har fått utrymme i det nationella arbetet med dricksvattenförsörjning och i regionala vattenförsörjningsplaner.
Exporten ökar men ekologiska mål svåra att nå
Vi skriver också att Jordbruksverket och Livsmedelsverket kompletterar varandra i arbetet med exportuppdragen inom det strategiska området Konsument och marknad. För att undvika flaskhalsar menar vi att det är viktigt att myndigheterna tillförs resurser på likartad nivå. Vi skriver också att mellan år 2016 och år 2021 ökade den svenska livsmedelsexporten med 25 procent. Om exporten av fisk, kräft- och blötdjur exkluderas uppgick exportökningen till 39 procent för samma period. Exporten av kött och köttvaror ökade med knappt 20 procent mellan samma år.
Ytterligare uppdrag inom området Konsument och marknad handlar om samordningsfunktionen EKO och arbetet med att nå inriktningsmålet om att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt brukad och att 60 procent av den offentliga konsumtionen av mat ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Vi skriver att sedan år 2016 har ökningstakten legat på en nivå som försvårar möjligheten att nå målen till år 2030. En orsak till avmattningen är att konsumenter idag har fler hållbara koncept att välja mellan – ekologiska livsmedel möter konkurrens från bland annat svenskt, närproducerat, vegetariskt och klimatsmart. Under år 2022 och inledningen av år 2023 har matprishöjningar dessutom fått konsumenterna att minska sin konsumtion av dyrare alternativ, som ekologiskt certifierade livsmedel.
Framgångsrikt uppdrag om växtförädling
Inom det strategiska området Kunskap och innovation finns till exempel uppdraget att utveckla kompetenscentrum för växtförädling (Grogrund). Uppdraget har bidragit till att utveckla och förfina nya effektivare växtförädlingstekniker samt utveckla växtmaterial. Utvecklingen av den kommersiella växtförädlingen kommer på sikt att mynna ut i nya sorter av grödor på marknaden. Vidare har växtförädlingsutbildningen resulterat i ett ökat intresse för växtförädling bland befintliga och potentiella studenter.
Jag hoppas att detta inlägg har gett en inblick i resultat och erfarenheter från några av uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplaner. Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.
/Andreas Davelidsom är handelspolitisk utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin undersöks ett urval av indikatorer kopplade den sociala hållbarheten. Det handlar bland annat om företags- och arbetsmiljö, utbildningsnivå, framtidstro och yrkesstolthet, men också om djurhälsa, djurvälfärd, levande landsbygd och folkhälsa.
För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport visar att det krävs vissa grundläggande förutsättningar för att kunna starta företag och driva affärsverksamhet med ett gott företagsklimat och en trygg arbetsmiljö.
Tillgång till lån och krediter, utbildad arbetskraft, bredband och relevant infrastruktur är exempel på faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva en affärsverksamhet. Enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet upplevde 24 procent av de tillfrågade företagen i primärproduktionen att begränsad tillgång på lämplig arbetskraft eller kompetens var ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. För livsmedelskedjan och övriga näringslivet är motsvarande siffra 37 respektive 33 procent.
God arbetsmiljö = få arbetsskador
En god arbetsmiljö innebär också få arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det led i livsmedelskedjan som haft flest anmälda arbetsskador per antal sysselsatta är livsmedelsindustrin. Antalet anmälda arbetsskador i livsmedelsindustrin var 19 stycken per 1 000 sysselsatta, vilket är nära 50 procent fler än i det totala näringslivet år 2021. Primärproduktionen är likväl den bransch i näringslivet där flest dödsolyckor inträffar per 100 000 sysselsatta. De tre vanligaste orsakerna till dödsfall inom jordbruket var förlorad kontroll över maskin/fordon, ras/fall av föremål som träffar den skadade och förlorad kontroll över djur.
Figur 22. Antal anmälda arbetsskador år 2016 till år 2021. Källa: (SCB, 2022)
Jämn könsfördelning i hela livsmedelskedjan, men det finns undantag
I livsmedelskedjan som helhet råder en jämn könsfördelning och andelen kvinnor i livsmedelskedjan låg stabilt på 47 procent mellan åren 2016 och 2020, men det finns variationer mellan livsmedelskedjans sektorer och yrkesgrupper. Andelen kvinnor i primärproduktionen varierade exempelvis mellan 23 och 24 procent under perioden. En utredning från Tillväxtverket bekräftar att det finns en tydlig mansdominans inom flera av de vanligaste utbildningsgrupperna och yrkena i primärproduktionen. Inom delar av livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restaurangnäringen innehåller arbetsplatserna ofta flera olika yrkesgrupper, där vissa är mansdominerade, medan andra är kvinnodominerade.
Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här
//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 