Etikettarkiv: livsmedelsstrategin

Vildsvin i fokus på projektägarträff

2 svar

Projekten som beviljats medel genom Jordbruksverkets utlysningar inom vildsvinspaketet har en bred spännvidd i sina utföranden. Men gemensamt för alla är att de ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenten.

Den dåvarande regeringen delade i april 2020 ut ett ”vildsvinspaket” med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Vildsvinspaketet ska ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel. Uppdraget ligger i handlingsplanerna inom livsmedelsstrategin som sträcker sig till 2025. Vildsvinspaketet dockar in i strategins övergripande mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar genom att bidra till hållbarhet och att möta konsumenternas efterfråga.

Sedan uppdraget landade hos Jordbruksverket har 19 projekt och 17 olika aktörer beviljats medel för att inom olika aspekter främja vildsvinskött. På grund av pandemin har vi och projektägarna främst haft digitala projektägarträffar. Men den 6 oktober 2022 kunde äntligen 10 av de 17 projektägarna träffas i Jönköping för att dela med sig av sina resultat och nätverka. Med under dagen var också LRF för att prata om Toleransnivå för viltskada i jordbruk och Svenska Jägareförbundet för att lyfta sitt projekt ”Öka intresset för vildsvin och gäss – klimatsmart kött från landsbygden”. Just det sistnämnda projektet har finansierats genom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Det var en oerhört intressant dag med både positiva resultat och lyftande av problem som kräver fortsatt arbete. Deltagarna betonar att de träffar som Jordbruksverket har genomfört har stor betydelse för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de olika projekten. Flera av dem samarbetar i ett flertal sammanhang idag.

Innan årsskiftet är det flera projekt som kommer avslutas och slutrapporteras:

  • MER VILDSVINSKÖTT I ÖREBROREGIONEN. Avslutas i oktober 2022. Projektägare: AgroÖrebro.
  • VILDSVIN – en resurs. Avslutas i november 2022. Projektägare: Vreta Kluster.
  • GLADA VILDSVINET – marknadsföringskampanj med foodtruck. Avslutas i december 2022. Projektägare: Svenska Jägareförbundet.
  • KONSUMENTENS VÄG TILL VILDSVIN – vildsvinskött i snabbmaten. Avslutas i december 2022. Projektägare: Länsstyrelsen Örebro län.
  • VILDSVINSKÖTT – klimat och kommunikation. Avslutas i december 2022. Projektägare: Hushållningssällskapet Halland.

Fyra projekt har redan gått i mål och avslutats:

  • MATTANKEN FRÄMJAR VILDSVINSKÖTT – fas 1. Projektägare: Landsbygdsnätverket.
  • ÄNDRA ATTITYDER – och driva efterfrågan på svenskt vildsvinskött. Projektägare: Lewander & Co.
  • SKOGSGRIS – på den sörmländska offentliga tallriken. Projektägare: Stua AB & Stolt Mat i Sörmland.
  •  VILDSVIN. Projektägare: Vetlanda kommun.

Två nya projekt har beviljats stöd under året:

  • INVENTERING VILDSVINSKÖTT. Projektägare: Lother Holding AB.
  • ATTITYDER OCH SAMARBETEN I VILTVÄRDEKEDJAN 2022-2025. Projektägare: Lewander & Co.

Ytterligare åtta projekt pågår:

  • VILDSVINSKÖTT – en klimatsmart råvara. Projektägare: Länsstyrelsen Kalmar län.
  • LÄR DIG HANTERA VILDSVIN PÅ RÄTT SÄTT. Projektägare: Viltvet AB.
  • EKLANDSKAPSGRISEN – Sveriges egen Eberico. Projektägare: Ek(o)nätverket för en levande landsbygd runt Rengen.
  • MER VILDSVINSKÖTT I DEN OFFENTLIGA MÅLTIDEN. Projektägare: Refarm Linné.
  • AFFÄRSMODELL VILDSVINSKÖTT – med vilthanteringsanläggningen i fokus. Projektägare: Länsstyrelsen Västra Götaland.
  • VILDT OCH VÄLSMAKANDE – vildsvinets väg till var mans tallrik. Projektägare: HS Hushållningssällskapens Service AB.
  • MATTANKEN FRÄMJAR VILDSVINSKÖTT I DE OFFENTLIGA KÖKEN, fas 2. Projektägare: Landsbygdsnätverket.
  • RESURSSVIN. Projektägare: Länsstyrelsen Stockholm.

Projekten ska bidra till att främja konsumtionen av vildsvinskött.

//Malena Bathurst, Camilla Bender Larson och Amanda Enström i vildsvinsteamet på Jordbruksverket.

Vad är egentligen en dryck?

3 svar
Från 1 januari 2023 kommer de allra flesta drycker i förpackning att ingå i retursystemet. Foto: Pixabay.

Vad är egentligen en dryck? Det är en fråga där svaret är uppenbart tills man börjar tänka efter. Är det egentligen någon skillnad på nyponsoppa och nypondryck? Om nyponsoppa är en dryck är även morotsoppa en dryck?

Idag finns krav på att alla konsumtionsfärdiga drycker i plastflaska eller metallburk ska gå att panta för att få säljas i Sverige. Vid årsskiftet kommer nya regler som säger att alla drycker ska omfattas av kravet, alltså inte bara konsumtionsfärdiga drycker. Syftet med ändringen är att fler förpackningar ska gå att panta. 

Det innebär en stor miljönytta om en hög andel av förpackningsmaterial kan återvinnas. När vi pantar våra flaskor och burkar så återanvänds materialet till nya flaskor och burkar. Under 2021 pantades 88,2 procent av plastflaskorna och metallburkarna som såldes i Sverige.

Drycker som huvudsakligen består av grönsaks-, frukt- eller bärjuice är undantagna kraven idag, men även det ändras vid årsskiftet.  Plastflaskor eller metallburkar som innehåller juice, shots och must ska också gå att panta.

För att underlätta för de som säljer drycker i plast- eller metallförpackning har Jordbruksverket tagit fram en vägledning om vilka drycker som ska, och vilka som inte behöver, vara anslutna till retursystemet.

Drycker som är konsumtionsfärdiga är drycker. Här räknar vi in nyponsoppan, men inte morotsoppan som vanligtvis värms innan den äts.  Nytt är att saft och juicekoncentrat anses vara dryck.

Produkter som framför allt är smaksättare är däremot inte drycker, som exempelvis drinkmix, shotmix, kaffesyrup, tabasco och liknande. En dryck måste också vara flytande, så kaffe, te, choklad eller soppa i pulverform är inte dryck. För att vara en dryck måste produkten också vara avsedd att drickas. En dricksoppa är därmed en dryck medan kokosmjölk eller citronjuice som främst används till matlagning inte räknas som drycker.

Klart som korvspad, eller hur?

/Heléne Ström
Sakkunnig i retursystem på Jordbruksverket

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Lämna ett svar

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Lämna ett svar

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Kvaliteten på offentliga måltider kan påverkas när matpriserna stiger

Lämna ett svar
Prishöjningar på livsmedel som vi ser just nu påverkar de skattefinansierade måltiderna. Foto: MATtanken.

Kostnaden för livsmedel till offentlig sektor har ökat med 10-16 procent på grund av de prishöjningar som vi ser just nu och det finns en risk att de offentliga måltiderna tappar i kvalitet.

MATtanken är ett projekt som drivs av Landsbygdsnätverket och som arbetar för hållbara offentliga måltider. Sista fredagen varje månad sänds ett studiosamtal med gäster som reflekterar kring aktuella och angelägna frågor.

Mer än 260 deltagare fanns på plats i Studio MATtanken sista fredagen i april. Ämnet var kostnadsökningarna i livsmedelskedjan och hur det påverkar de offentliga måltiderna.

Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, inledde med att berätta om det krisstödpaket om totalt cirka 3 miljarder kronor som regeringen beviljat och som syftar till att överbrygga krisens konsekvenser.

Fem gäster gav sina perspektiv på frågan

Jeanette Elander, näringspolitisk expert inom LRF:

– Lantbrukarna sitter med olika avtal och förutsättningar för att hantera den ovissa situationen och vi har sett väldiga kostnadsökningar den sista tiden. Exempelvis har priset på växtnäring ökat fyrdubbelt. Det är ett väldigt allvarligt läge framåt.

Wiveca Andreasson, försäljningschef på Atria:

– I kristider är extra viktigt med att ha tillit till varandra. Alla led är beroende av varandra och det måste finnas tillit till att man hanterar situationen och inte tar ut oskäliga ökningar i denna allvarliga situation som drabbar hela samhället, sade hon.

Michael Bengtsson, chef för offentliga affärer på Menigo:

– I linje med det Wiveca säger så kommer prishöjningen i september att bli historiskt hög. Vi tror också att prisökningarna kommer att bestå en lång tid framöver. I ett längre perspektiv ser vi som grossist också ett behov av att ändra vår prismodell. Den behöver delas upp i två delar. Dels handlar det om att kunna få ersättning för livsmedelsproducenternas kostnader och dels för våra egna kostnader. Idag är avtalen utformade så att vi inte kan kompensera för egna ökade kostnader på exempelvis drivmedel.

Anna Cederberg, måltidschef, Lekebergs kommun:

– I en kommun står inköpen av livsmedel för cirka en procent av den totala kommunbudgeten. Det är en förhållandevis liten andel men ack så betydelsefull.

Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör:

– Låt maten få kosta, det är extra viktigt i dessa tider. Det finns dubbla vinster att göra genom att prioritera livsmedelsproducenternas behov av kostnadstäckning och fortsatt god kvalitet på de offentliga måltiderna.

Om livsmedelspriserna ökar med 20 procent motsvarar det ökade kostnader för offentlig sektor med totalt 2 miljarder kronor. Det kommer att få konsekvenser för kommuner och regioner. Jag hoppas innerligt att det inte leder till att den positiva trend vi sett på senare år kring kvalitén på offentliga måltider bryts.

/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig kring mat och måltider på Jordbruksverket.

MATtankens hemsida: www.mattanken.se
Studio MATtanken: www.mattanken.se/studio

Så förändras stöden – vi har räknat på typgårdar

3 svar
Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.

Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.

Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?

För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.

Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):  

  • Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
  • dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
  • växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.

I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.

Följande stöd ingår i beräkningarna:

  • Gårdsstöd
  • Nötkreatursstöd
  • Kompensationsstöd
  • Betesmarksstöd (allmänna värden)
  • Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
  • Djurvälfärdsersättning
  • Nationellt stöd till mjölk

Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk

Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete

Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.

Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag

Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).

Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.

Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå

Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.

Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag

Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder

I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.

Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.

Sammanfattning

Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.

För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Bilaga 1:

Bilaga 2: Indelning i stödområden

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Lämna ett svar

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.

Missade du andra delen i vår seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

I seminarieserien berättar vi om vad vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion. I det första lunchseminariet i juni berättade jag hur det går för livsmedelskedjan, och nu i september fokuserade vi på hållbar användning av växtskyddsmedel.

Min kollega Charlott Gissén introducerade dagens tema och berättade bland annat att användningen av växtskyddsmedel är en förutsättning för att vi ska kunna ha en ökad svensk livsmedelsproduktion och betonade att användningen måste vara hållbar i alla tre dimensionerna, dvs. både ekonomiskt, miljömässigt och socialt

Efter introduktionen var det en diskussion mellan Martin Andersson mångsidig odlare och aktiv i Odling i balans och Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen. De pratade om dagens och framtidens växtskydd och kom in på många intressanta frågor, bland annat de ambitiösa siffersatta målen om minskad användning av växtskyddsmedel som finns i EU- kommissionens förslag Från Jord till bord. Martin menade glädjande nog att Sverige är vinnare i både den Gröna Given och Från Jord till bord och att Sveriges lantbrukare är duktiga och har kommit långt medan andra länder kommer få en tuffare omställning.

Bakgrunden till seminarieserien är att Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. Inom växtskyddsområdet finns till exempel uppdragen Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden och Växtskyddsrådet samt andra uppdrag som på olika sätt bidrar till att livsmedelsstrategins mål nås.

Den tredje delen i seminarieserien är den 23 november och då kommer vi fokusera på hur snabbt produktionen kan ställas om för att möta konsumenternas efterfrågan. Det går bra att anmäla sig redan nu!

Om du missat seminarieserien kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här. Klicka på plus-tecknet så kommer du till inspelningen.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien

Del två i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin den 21 september

Lämna ett svar
Tomat, närbild, grönsak

I nästa webbinarium i serien ”Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin” fokuserar vi på växtskyddsmedel  och ställer frågan hur hållbar vår användning av växtskyddsmedel egentligen är. Syftet med seminarieserien är att sprida kunskap om det som Jordbruksverket gör inom livsmedelsstrategin.

Frågan om användning av växtskyddsmedel är högaktuell, både i Sverige och på EU-nivå, och många beslut om växtskyddsmedel kommer fattas inom den närmaste framtiden.

Under seminariet berättar vi vad som ligger bakom påståendet att användningen av växtskyddsmedel behöver bli mer hållbar. Vi får också ta del av ett samtal mellan Martin Andersson (lantbrukare) och Peter Bergkvist (Kemikalieinspektionen) om hållbar användning av växtskyddsmedel.

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin inleder och näringslivschef Håkan Henrikson är moderator.

Dag: 21 september 12:00–12:55
Var: Digitalt
Anmälan: Anmäl dig här till det digitala lunchseminariet

Camilla Burman, handelspolitisk utredare

Hur mycket vildsvinskött serveras i offentliga kök 2025?

Lämna ett svar
Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Allt fler offentliga kök serverar då och då vildsvinskött. Men hur mycket är egentligen möjligt att konsumera i de offentliga köken och hur bidrar den konsumtionen till att minska vildsvinsstammen?

I offentliga kök konsumerades drygt 20 ton vildsvinskött förra året och efterfrågan ökar. Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Prognosen kommer från MATtanken, som är en av de aktörer som beviljats medel inom ramen för det så kallade Vildsvinspaketet. MATtankens projektledare Eva Sundberg berättar att prognosen är baserad på en kartläggning över inköpen av vildsvinskött till offentliga kök 2019–2020 samt på fortsatta arbete med att följa utvecklingen. Den grundar sig även på tillgänglig data från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Offentliga kök kommer 2025 enligt prognosen att köpa 39 procent av det kött som finns tillgängligt på marknaden via vilthanteringsanläggningar, baserat på dagens produktionsnivåer. För att möta en ökande efterfrågan behöver aktörer i leden före de offentliga köken fortsätta jobba för att säkerställa kontinuerlig tillgång av säkert vildsvinskött. Det behövs också fortsatt dialog kring kravställning i samband med upphandling, säger Eva.

– Våra beräkningar är översiktliga och bygger på flera antaganden, men de är absolut realistiska. Vi behöver inte göra det så svårt. Byt ut en del av det kött som används i dag till vildsvinskött, exempelvis färsen i köttfärssåsen och i lasagnen, avslutar Eva.

Vill du veta hur många vildsvin som motsvaras av 200 ton? Eller varifrån köttet som grossisterna säljer till offentliga kök kommer? Läs mer i vår artikel om tillgång och efterfrågan på vildsvinskött i offentliga kök på MATtankens webb.

Mer information om MATtanken och vårt arbete med frågor som handlar om att främja mer vildsvinskött i offentliga kök på www.mattanken.se/vildsvin

Här finns mycket matnyttig information och också ett antal recept på vildsvinskött för storkök.

/Anna Kim-Andersson, samordnare i frågor som rör MATtankens arbete med att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.