Etikettarkiv: livsmedelsstrategin

Produktionen i livsmedelskedjan har ökat

Lämna ett svar

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att produktionen i livsmedelskedjan som helhet har ökat mellan år 2016 och år 2020. Ökningen i livsmedelskedjan var dock svagare än i det totala näringslivet.

Produktionen i livsmedelskedjan har följts upp genom att studera förädlingsvärdet (som förenklat visar värdet på produktionen minus värdet på använda insatsvaror) hos företagen i livsmedelskedjan. Det totala förädlingsvärdet i livsmedelskedjan uppgick till drygt 210 miljarder kronor år 2020, vilket var en ökning jämfört med år 2016. Utvecklingen har även analyserats med en regressionsmodell för att få en bättre uppfattning om huruvida utvecklingen kan sägas vara en trend eller om den beror på tillfälliga variationer. Analysen visar en signifikant positiv trend för produktionen för livsmedelskedjan som helhet, men också för livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln.

Primärproduktionen stod för den kraftigaste procentuella ökningen i förädlingsvärdet mellan år 2016 och år 2020. Men analysen visar att det inte är en signifikant trend. I restaurangledet minskade förädlingsvärdet, men även där är trenden inte signifikant.

Figur 1. Totalt förädlingsvärde i livsmedelkedjan 2011–2020, miljarder kronor löpande priser
Not: Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren.
Not: När figuren studeras måste man ha i åtanke att utvecklingen endast visas till år 2020, det vill säga året innan priserna på insatsvaror började stiga och innan Rysslands invasion av Ukraina.
Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Livsmedelskedjan hade dock en svagare tillväxt mellan åren 2016 och 2020 (9 procent) jämfört med det totala näringslivet (14 procent). En svagare tillväxt kan leda till svårigheter att attrahera investeringar och kapital, eftersom förväntningar om framtida avkastning är högre när investeringar görs i andra sektorer.

Delvis ökad produktionsvolym i primärproduktionen

Livsmedelsproduktionens utveckling följs även med volymuppgifter för primärproduktionen. Primärproduktionen låg kvar på ungefär samma nivå år 2021 som år 2016 (när volymutvecklingen studeras), samtidigt som ledet lyckades få ersättning för de höjda kostnaderna snabbare än tidigare. Detta visar på motståndskraft mot den pågående krisen i det svenska jordbruket.

Mellan åren 2016 och 2021 finns en signifikant positiv trend för produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater. Produktionsvolymen för andra produktgrupper hade mindre variationer som inte är signifikanta.

För att nå livsmedelsstrategins mål om en hållbar produktion behöver resurseffektiviteten öka och de varor och tjänster som produceras behöver använda en mindre mängd insatsvaror. Sett till resurseffektivitet är den nationella utvecklingen jämförbar med utvecklingen i EU.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här

//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Växtskyddsrådet arbetar med det hållbara växtskyddet

Lämna ett svar

Det är viktigt att vi i Sverige har en robust livsmedelsförsörjning. Utmaningarna framöver är flera och inom EU:s gröna giv finns förslag med tydlig påverkan på nuvarande användning av växtskyddsmedel. Tillgången till hållbara och effektiva växtskyddsmetoder är särskilt angelägna framåt.

Växtskyddsrådet bedriver därför ett långsiktigt strategiskt arbete med att kartlägga behov och tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen (vi kallar det för Major use-arbetet). Sedan 2021 pågår även en samverkan i branschen med representanter från LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapen och betodlingen som är inriktad på att lösa de mest akuta problemen kring insektsskadegörare i stora grödor.

Analys av precisionsteknikens möjligheter

Växtskyddsrådet utreder precisionsteknikens möjligheter till ökad träffsäkerhet vid användning av växtskyddsmedel. De precisionstekniker som bedöms tillgängliga inom perioden fram till 2030 beräknas minska mängden ogräsmedel i lantbruksgrödor med knappt fyra procent förutsatt att inga styrmedel används. Med hjälp av styrmedel som till exempel investeringsstöd eller arealbaserade stöd för precisionsbekämpning bedöms användningen kunna minskas med mer än tio procent.

Växtskyddsrådet i fält förra sommaren i Västergötland.

Om Växtskyddsrådet

I Växtskyddsrådet deltar elva organisationer som tillsammans verkar för aktiviteter som leder mot det hållbara växtskyddet. Jordbruksverket leder Växtskyddsrådet och de deltagande organisationerna är Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Svenskt Växtskydd, Hushållningssällskapen samt Naturskyddsföreningen.

Sedan Växtskyddsrådet inrättades 2011 har verksamheten utvecklats. Flera av de utredningar och aktiviteter som har genomförts inom Växtskyddsrådet är framåtsyftande, skapar möjligheter till utveckling och tar sikte på långsiktiga lösningar för hållbart växtskydd i enlighet med Livsmedelsstrategins målsättning.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.
Här hittar du också ett tidigare blogginlägg om Växtskyddsrådets arbete.

Kontakta oss gärna om du vill veta mer: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

//Sunita Hallgren och Mats Allmyr, Växtskyddsrådets sekretariat.

Ökad lönsamhet i livsmedelshandeln mellan 2016 och 2021

Lämna ett svar

Konkurrenskraftiga och hållbara företag behövs för att skapa en ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad belastning på miljön eller får negativa konsekvenser för människors hälsa och välfärd. Återkommande kriser och yttre omständigheter visar på behovet av lönsamma och motståndskraftiga företag.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. För att mäta företagens konkurrenskraft har vi använt tre mått på lönsamhet, så kallade nyckeltal. Figuren nedan visar nettomarginalens utveckling, som är ett av nyckeltalen, i livsmedelskedjan 2016-2021.  

Figur: Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2016-2021, Index 2016=100. Källa: SCB, företagens Ekonomi.

Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin (se kapitel 4 i rapporten) visar bland annat att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet var oförändrad mellan åren 2016 och 2021 och att utvecklingen skilde sig åt mellan leden. Rapporten visar också att det fanns en statistiskt signifikant förbättring i livsmedelshandeln och att det var små förbättringar i primärproduktionen och livsmedelsindustrin, men de var inte statistiskt signifikanta. I restaurangledet fanns en statistiskt signifikant försämring av lönsamheten.

När pandemin började avta under år 2021 uppstod flera flaskhalsar, som ledde till snabba kostnadsökningar för bland annat energi och transporter. Under andra halvan av år 2021 började kostnaderna att stiga kraftigt, och kostnadsökningen förstärktes ytterligare när Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari år 2022.

Lönsamheten påverkas av yttre omständigheter

Vi skriver att effekterna på företagens lönsamhet i stor omfattning påverkats av yttre omständigheter som att priserna på produktionsmedel har stigit kraftigt, samtidigt som produktpriserna har stigit i olika omfattning. Effekten på lönsamheten har därför varierat för olika produktionsgrenar och enskilda primärproducenter beroende på när priserna på produktionsmedel ökade och hur mycket marknadspriserna steg.

Rapporten visar, på en mer detaljerad nivå, att nettomarginalen förbättrades i 19 av livsmedelskedjans 24 delsektorer mellan åren 2016 och 2021. Nettomarginalen förbättrades i samtliga av jordbrukets delsektorer, men minskade i fisket och vattenbruket. Även inom livsmedelsindustrin förbättrades nettomarginalen, men inte för företag som huvudsakligen tillverkar mjöl, mixer, flingor och stärkelse och företag som bland annat tillverkar konfektyr, te, kaffe och färdigrätter.

För att företagen ska vara mindre sårbara, bättre rustade för framtiden och kunna motstå negativa effekter orsakade av yttre omständigheter krävs handlingsutrymme i form av bland annat högre marginaler.

Ökad svensk marknadsandel för kött och tomater

I rapporten följer vi också den svenska produktionens konkurrenskraft med hjälp av svensk marknadsandel, som visar hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige. Vår rapport visar att den svenska marknadsandelen med ett undantag var oförändrad eller ökade mellan åren 2016 och 2021. Det fanns en signifikant positiv trend för den svenska marknadsandelen för tomater, nötkött, griskött och mat­fågel mellan åren 2016 och 2021 och en signifikant negativ trend för ost.

Fortsatt viktigt med satsningar på kunskap och innovation

Vi skriver också i rapportens fjärde kapitel att företagens lönsamhet påverkas av deras produktivitet och förädlingsgrad, men även av möjligheten att ta till sig nya tekniker och ny kunskap för att tillgodose konsumenternas behov och på så sätt öka efterfrågan. Att forskning och utveckling (FoU) är centralt för att nå livsmedelsstrategins mål och skapa en långsiktig produktivitetstillväxt och ökande förädlingsgrad.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.

/Camilla Burman, som håller ihop arbetet med regeringsuppdraget utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin.

Kan alternativ råvaruförsörjning vara räddningen för surströmmingsproduktionen?

Lämna ett svar

Surströmmingsindustrin har under de senaste åren upplevt en dramatisk minskning i råvarutillgång från de kustnära fiskare de vanligtvis köper sin strömming ifrån. Därför fick Jordbruksverket i oktober 2022 i uppdrag av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet att undersöka alternativ råvaruförsörjning för surströmmingsindustrin.

Vilka alternativ finns för att säkra surströmmingsproduktionen? Foto: Mathias Darmell/Mostphotos.

Workshop för att hitta lösningar

Jordbruksverket genomförde en workshop i november 2022 tillsammans med surströmmingsindustrin, yrkesfiskare och förstahandsmottagare. Deltagarna fick dela med sig av erfarenheter och kunskaper kopplat till att använda sig av olika typer av råvara. Workshopen medförde också att kontakter etablerades mellan aktörer som vanligtvis inte träffas inom sina respektive verksamheter.

Vilka lösningar finns det?

Först och främst försökte vi svara på frågan om det finns någon alternativ råvara? Kan man göra surströmming på annan fisk än den som fångas i Bottenhavet som just nu inte kan landas av lokalt fiske? Kraven för surströmmingsproduktion är mycket specifika. Strömmingen ska ha rätt storlek (17-24 fiskar per kilo), rätt fetthalt och fiskas när vattentemperaturen är låg. Helst ska den dessutom fiskas med garnfiske eftersom fiskens tunna skinn lätt skadas. Under 2022 fick företagen endast omkring 10-20 procent av sitt råvarubehov tillgodosett eftersom det är ont om strömming inne i vikarna, där strömmingsfiskare bedriver sitt fiske.

Det visade sig att det finns möjligheter, men det kräver att företagen ställer om sina recept eller processer. Möjligheterna kan heller inte ersätta de landningar som kustnära fisket har stått för, åtminstone inte fullt ut. Man bör också komma ihåg att omställning eller utveckling kan vara mycket svårt att genomföra utan stödjande insatser.

Under workshopen diskuterades logistikkedjan för småskaligt kustnära fiske, som skulle kunna bli effektivare och samordnas i större utsträckning. Sill finns även på andra platser, till exempel i Blekinge och i Gävleborg, där förstahandsmottagaren skulle kunna skicka upp transporter till en eller flera surströmmingsproducenter. Ett långt avstånd mellan landning av råvaran och surströmmingsföretagen kan dock vara ett problem, då råvaran riskerar att bli dålig under färden.

Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att utveckla recept för surströmming som görs på andra arter, såsom siklöja. Siklöjan fiskas idag för rommen (och själva fisken blir till djurfoder eller biogas). Det skulle alltså vara både ”svinnsmart” och resurseffektivt att ta tillvara på större del av löjan om den istället användes till humankonsumtion för att bli en ”surlöja”.

Alternativ för råvaruförsörjningen  

Diskussionerna med deltagarna ledde till att olika projektgrupper formerades, med syfte att arbeta vidare med idéerna och undersöka finansieringsmöjligheter för eventuella projekt.

De alternativ som Jordbruksverket tillsammans med näringen arbetar vidare med är:

  1. Effektivare av logistikkedjor
    • Logistikkedja för det småskaliga fisket
    • Utveckling av effektiva transporter och råvaruförsörjning från alternativa landningsplatser
  2. Produktion baserad på andra arter i kombination med ökad resurseffektivitet

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att surströmmingsindustrin i det långa loppet är beroende av att bestånden som det kustnära fiske försörjer sig på återhämtar sig. Det är dock viktigt att stödja både kustnära fiske och surströmmingsindustrin med insatser som främjar råvaruförsörjningen under tiden som detta sker.

/Lina Waara och Kristina Mattsson, jordbrukspolitiska utredare

Vägen framåt mot mer livsmedel av skarpsill och sill

Lämna ett svar

Jordbruksverket fick i början av 2022 i uppdrag att identifiera hinder och åtgärder för ökade landningar i Sverige för att öka den svenska livsmedelsproduktionen av fisk. Uppdraget har nu slutförts och lämnades över till regeringskansliet i form av en rapport som innehåller ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målsättningen om ökade landningar.

Den nya rapporten för fram att fiskförvaltningen tydligare behöver koppla till livsmedelsstrategins målsättning om en ökad livsmedelsproduktion inom hållbarhetens gränser. Dessutom behöver fiskefartyg, hamnar och beredningsföretag beakta och möta varandras behov och förutsättningar. Vi ser också att en robust livsmedelsproduktion av sill och skarpsill i Sverige kan utgöra en viktig del av vår beredskap.

Här kan du läsa rapporten om fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet.

En robust livsmedelsproduktion av sill och skarpsill i Sverige kan utgöra en viktig del av vår beredskap.
Foto: Scandinav bildbyrå/Lena Koller.

Många diskussioner och viktiga erfarenheter

Inom uppdraget har vi träffat och pratat med ett stort antal personer som är verksamma inom fiske, beredningsföretag, kommuner, länsstyrelser, forskare med mera och haft väldigt bra diskussioner. Det finns mycket kunskaper, idéer och kreativitet samt ett stort engagemang för de här frågorna i sektorn. En viktig slutsats av diskussionerna är att det finns en stor vilja från alla delar av värdekedjan att utveckla möjligheterna att ta hand om större kvantiteter av svenska fiskemöjligheter än idag, vilket är väldigt roligt!

I sektorn finns också kunskaperna om vad som behöver förändras. Om de olika aktörerna i den blå värdekedjan kan skapa ett fördjupat samarbete i alla riktningar så är det något som alla skulle vinna på. Ineffektiva samarbeten kostar.

Vi vill lyfta att det är viktigt att vi har hamnar med mottagningskapacitet och beredningsindustrier med tillräcklig kapacitet för att kunna ta emot och bearbeta sill och skarpsill. Dessa två arter fångas i störst kvantiteter och är därför mycket viktiga både när det gäller volym och värde.

Svenskt fiske och beredning i en förändrad värld

Vi lever idag i en värld som har förändrats snabbt de senaste tre åren, med helt nya utmaningar – klimat, energi, pandemi och krig i närområdet. Det finns därför ett behov att stärka beredskapen för att kunna försörja befolkningen med livsmedel i situationer med nya stora utmaningar. Detta gäller även fisket och beredningsindustrin. I utredningen konstaterar vi att en robust livsmedelskedjaredan i tider när det inte är kris och som företagen vid behov kan skala upp, eller ställa om är den bästa beredskapen. Intresset för dom här frågorna är stort från alla håll och vi upplever en stor vilja att arbeta för att genomföra förändringar, både för att stärka beredskapen och för att öka hållbarheten i alla led. 

Vi hoppas också på ett ökat intresse för inhemsk matproduktion. Sill är ett nyttigt, energieffektivt livsmedel som kan produceras med förhållandevis låga kostnader. Det är rimligt att anta att ett sådant livsmedel är extra intressant i kristid men även i tider där svenskarnas plånböcker är ansträngda. En robust livsmedelskedja behöver ha en någorlunda jämn produktion över året för att ta tillvara på personal och maskiner på bästa sätt. Därför satsar svensk beredningsindustri, fisket och forskare på att utveckla nya produkter för att öka efterfrågan. Nya produkter kan också göra det möjligt att utnyttja större andel av fisken än idag, till exempel genom att använda detaljer på fisken som idag inte blir livsmedel.

Vägen framåt

Utredningen visar på förändringspotential i hela den blå värdekedjan. Nu hoppas vi att de idéer som vi har mött i diskussionerna också kan omsättas till förändringar i praktiken. Vi har betonat att om företagen i hela den blå värdekedjan själva kan driva förändringen så kan det ge det bästa resultatet. Sektorn äger i stor utsträckning möjligheterna att förändra utvecklingen på egna villkor och med bibehållen flexibilitet.

//Lina Waara och Kristina Matsson, jordbrukspolitiska utredare

Fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan på nästa lunchseminarium

Lämna ett svar

Nu är det dags att boka in nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin som är den 5 maj. Då kommer vi ha fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021.

Lunchseminariet kommer ta avstamp i årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som i förra veckan skickades till Regeringskansliet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Här kan du redan nu ta del av några av rapportens slutsatser:

Den 5 maj klockan 12.00 kommer jag att berätta mer om rapportens resultat. Det kommer också vara ett samtal mellan lantbrukaren Patrik Ohlsson och Wiveca Andreasson på Atria om hur livsmedelsstrategins mål skulle kunna bidra till en förbättrad försörjningsförmåga. Precis som tidigare inleder vår generaldirektör Christina Nordin och Maria Lindsäth modererar.

Här kan du anmäla dig till lunchseminariet. Varmt välkommen!

Ps. Om du missade seminariet i januari med fokus på Mer ska bli mat, så hittar du det här.

/Camilla Burman, som håller ihop regeringsuppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Utvärderingen av livsmedelsstrategin visar på ökad produktion och små förändringar i lönsamhet

Lämna ett svar

Idag lämnade vi årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin till regeringskansliet som visar utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021. Trots att det är den femte rapporten vi lämnar finns två större nyheter. Den första är att vi använder så kallade regressionsanalyser för att analysera utvecklingen och den andra är ett ökat fokus på minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Regressionsanalysen visar om utvecklingen är en statistiskt signifikant trend eller om den beror på tillfälliga variationer.

Vi har sammanfattat rapportens slutsatser i fem punkter:

  • Produktionen har ökat i livsmedelskedjan som helhet.
  • Små förändringar av lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet, men lönsamheten ökade i livsmedelshandeln och minskade i restaurangledet.
  • Den svenska marknadsandelen har ökat eller varit oförändrad, men minskat för ost.
  • Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel har ökat.
  • Utvecklingen går åt rätt håll för flera miljömålsindikatorer, men det går inte tillräckligt snabbt. Inga miljömål som är tydligt kopplade till livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.

Vi kommer att skriva flera blogginlägg om resultaten i vår årliga rapport och vad som ligger bakom punkterna, men om du redan nu vill veta mer så hittar du rapporten här:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2023

Men, varför har vi lämnat rapporten? Jo, Jordbruksverket har i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin.

Mer information om Jordbruksverkets arbete med livsmedelsstrategin.

/ Camilla Burman, som samordnar arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Hur går det för Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Livsmedelsstrategin syftar till en ökad och hållbar produktion av mat i Sverige. För Jordbruksverket är strategin central. Vi har integrerat den i vår verksamhet och den styr vårt arbete på många olika sätt.

Ett exempel är att den var vägledande när vi lämnade förslag till den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 2023-2027. För att nå målen i livsmedelsstrategin har regeringen även lämnat uppdrag till oss i strategins handlingsplaner.

Jordbruksverket ansvarar för ett tiotal uppdrag och medverkar i ytterligare några som andra myndigheter ansvarar för. Flera av uppdragen har nu pågått några år och vi börjar se allt fler resultat.

Livsmedelsstrategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val. Foto: Jesper Anhede.

Ett axplock av våra uppdrag och deras resultat

Uppdraget att säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden bidrar till att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning, till exempel i yrkesmässig odling av grönsaker. Här behövs det att staten bidrar eftersom företagen som marknadsför växtskyddsmedel för dessa mindre användningsområden oftast väljer att inte bekosta den försöksverksamhet som krävs för att preparaten ska kunna godkännas för användning i Sverige.

I våra uppdrag inom vildsvinspaketet har vi sett att efterfrågan på vildsvinskött ökar, inte minst i den offentliga sektorn. Genom vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris minskar vi även risken för att smitta hos vildsvin ska föras över till grisuppfödningen.

Rapporten, där vi följer upp och utvärderar livsmedelsstrategin, har använts bland annat i Miljömålsrådets syntesarbete och i Mistra Food Futures. Enligt halvtidsutvärderingen av nationella forskningsprogrammet för livsmedel bör hänsyn tas till rapportens resultat när den strategiska forskningsagendan revideras.

I tre kommande blogginlägg kommer några av mina kollegor att fördjupa sig i uppdragen om växtskyddsrådet, kompetenscentrum för hantering av vatten i jordbruket och att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.

Till dess kan du läsa en samlad rapport om status i alla våra uppdrag inom livsmedelsstrategin på vår webbplats. Rapporten är årligen återkommande och har skickats in till Tillväxtverket som har det nationella och regionala samordningsansvaret för livsmedelsstrategin.

//Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Boka in vårt lunchseminarium 25 januari – på tema livsmedelsförluster

Lämna ett svar

Den 25 januari är det dags för årets första lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Temat kommer vara livsmedelsförluster och de resultat som nu börjar komma från vårt projekt där vi med god hjälp av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet följer upp livsmedelsförluster. Alltså hur hur mycket av produktionen som var tänkt att gå vidare i livsmedelskedjan men inte gör det. Vad beror det på, vad görs med produkterna/råvarorna istället och vad kan förbättras så att mer kan bli mat?

Ett kollage som visar sex foton av hantering av fisk till sjöss, hantering av ostmassa på ett mejeri, kontroll av potatis, en bonde med sina kor, morötter i olika storlek och form samt jordgubbar i olika utvecklingsstadium.
Foto: Shutterstock, Urban Wigert, Björn Svensson/Scandinav bildbyrå, Sara Danielsson/Scandinav bildbyrå, Christina Winter

På seminariet kommer jag ge en kort översikt av resultaten från våra rapporter om förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården och rapporten om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur som blev klara i höstas. Här är ett tidigare blogginlägg. Jag kommer också berätta om livsmedelsförluster vid produktion av kvarnvete, potatis, morötter och jordgubbar – rapporter som alldeles strax blir klara! Även sjömat och livsmedelsindustri ingår i projektet, som sker inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn.

Genom att mäta livsmedelsförluster får vi ökad kunskap om vad som behövs för att minska svinnet och öka resurseffektiviteten. Det kan handla om förbättringar på gårdar, packerier och slakterier. Men det hänger många gånger ihop med att det behöver finnas lönsamhet och en marknad för produkterna. Så hela kedjan kan bidra ända fram till oss konsumenter och vad vi efterfrågar. Fokus är framförallt att mer av produktionen verkligen ska resultera i livsmedel men det kan också handla om att en del av det som idag blir avfall istället kan användas till foder. En förflyttning uppåt i resurshierarkin. Under arbetets gång har vi lärt oss mycket tillsammans myndigheter – forskare – bransch. För det här är ett ganska nytt sätt att mäta och utvärdera effektiviteten i produktionen. Vi hoppas att den ökade kunskapen ska leda till åtgärder som är gynnsamma både för miljön, för lönsamheten hos företagen och som ger oss mer mat från vår svenska produktion.

Vår generaldirektör Christina Nordin inleder seminariet och vi avslutar med ett samtal med Skövde slakteri och Nyhléns Hugosons om möjligheter och utmaningar med att sälja mer av hela djuren till livsmedel.

Här kan du anmäla dig.

Vi ses!

/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdrag för minskat matsvinn och är projektledare för uppföljning av livsmedelsförluster

Lunchseminarium: God djurvälfärd stärker konkurrenskraften

Lämna ett svar

Den 30 november är det dags för nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Då kommer jag, Helena Elofsson, att prata om de 19 forskningsprojekt som vi delat ut medel till för att stärka djurvälfärden och konkurrenskraften på gården. Alla projekt har på olika sätt bidragit till ny kunskap som kan öka djurvälfärden och konkurrenskraften hos djurhållare av nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Foto: Markus Tiburzi.

Några exempel på områden som projekten har berört är:

  • Fisk: Hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk.
  • Fjäderfä: Vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: Miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: Förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

På seminariet kommer vi fördjupa oss i vissa av forskningsprojektens resultat och berätta om vilka projekt som fått medel och varför. Gård och djurhälsan kommer att presentera resultaten för två av projekten och föra ett samtal med Mattias Espert, lantbrukare och ordförande i Sveriges Grisföretagare om hur resultaten kan omsättas i praktiken och vad som behövs för att ytterligare stärka konkurrenskraften i svensk grisproduktion.

Glöm inte att anmäla dig till seminariet senast den 25 november här.
Vi ses den 30 november!

Ps. Missade du förra Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin om datadelning? Nu kan du se seminariet i efterhand här.

//Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.